Sedan 1 januari 2012 är Västtrafik ett helägt bolag inom Västra Götalandsregionen.

Sida 1(21) Årsredovisning 2013 Västtrafik AB 1. Sammanfattning och slutsats I samband med genomförandet av trafikomläggningarna och satsningarna i Göteborgsområdet som är kopplat till Västsvenska paketet har antalet delresor för Västtrafik totalt ökat med ca 8 % jämfört med föregående år. Det totala resandet under de senaste tre åren har varit positivt, med en ökning motsvarande drygt 20 %. Jämfört med målen för det långsiktiga fördubblingsarbetet 2006-2025 ligger antalet resor med Västtrafik väl till inför 2014. I förhållande till de mål som föreslås i det nya trafikförsörjningsprogrammet 2012-2016 är resultatet för närvarande något lägre än måltalen. 2013 innehåller leverans av nya tåg och historiskt stora satsningar i utökad trafik. Västtrafiks utfall resulterade i en negativ avvikelse mot budget med -32 mnkr. Kostnadsmassan avviker positivt främst beroende på den, för Västtrafik, positiva utvecklingen av de kostnadsindex som styr trafikkostnadernas utveckling. Det är intäkternas utveckling som medför den större negativa avvikelse. Biljettintäkterna avvek för helåret negativt motsvarande ca -179 mnkr. Försäljningen av SMS-biljetter medförde netto en negativ avvikelse på ca -90 mnkr, en förändring kopplat till att teleoperatörerna slutade erbjuda betalning av dessa biljetter via mobilfaktura eller kontantkort. Helårseffekten av det lägre resandet 2012 beräknas till ca -40 mnkr. Tillkommande är den negativa påverkan från resenärernas ändrade val av färdbevis samt resmönster, som samtidigt motverkas till viss del av nya intäkter kopplat till det ökade resandet (-48 mnkr). 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Sedan 1 januari 2012 är Västtrafik ett helägt bolag inom Västra Götalandsregionen. Västtrafik driver kollektivtrafik inom Västra Götalandsregionen. Västtrafik är en utförarorganisation och Kollektivtrafiknämnden är en beställarorganisation. Anpassningen till de nya förutsättningarna fortsätter successivt. Västtrafiks mission är att förenkla vardagen för de många människorna genom att erbjuda kollektiva resor till arbete, studier och fritid. Därigenom är Västtrafik aktör i att utveckla det goda livet i Västra Götaland. Västtrafiks affärsidé är att i nära samarbete med företagets partners, utveckla, marknadsföra och leverera attraktiva och kostnadseffektiva kollektivtrafikresor och tjänster för de många människorna i Västra Götaland. Utgångspunkten för utvecklingen av kollektivtrafiken inom Västra Götalandsregionen är Trafikförsörjningsprogrammet, som beslutas av Regionfullmäktige. Däri återfinns Västtrafiks mål över en fyraårsperiod samt på längre sikt. Kollektivtrafiknämnden ger, med programmet som bas, Västtrafik ett årligt uppdrag. Västtrafik har avtal med Hallandstrafiken AB att operativt sköta kollektivtrafiken i Kungsbacka kommun. Västtrafik har även enskilda avtal med 41 kommuner om att tillgodose

Sida 2(21) dess invånare med färdtjänst. Verksamheten finansieras huvudsakligen av biljettintäkter, driftsbidrag från Västra Götalandsregionen, ersättning från berörda kommuner och statliga bidrag. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Ett prioriterat mål är att resandet med kollektivtrafiken ska öka. För Västtrafiks uppdrag finns ett delmål att minst 85-90 % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025, vilket bland annat syftar till att uppnå ett ökat resande. En av Västtrafiks strategier för att uppnå målet om ett fördubblat resande till 2025, är att Västtrafik ska låta kunden vara med och prioritera. Det kräver att hela verksamheten är lyhörd för kundsynpunkter. Dialogen med Västra Götalandsregionens medborgare i allmänhet och Västtrafiks kunder i synnerhet är därför en viktig del för att utveckla verksamheten. Kollektivtrafikbarometern mäter på en mer övergripande nivå bland annat hur nöjd medborgaren är med Västtrafik som helhet, men även nöjdhet med senaste resan. I syfte att lättare kunna göra åtgärder utifrån kundernas åsikter kring resan har Västtrafik tagit fram en ny modell för att mäta kundnöjdheten närmare upplevelsen av resan. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Delmål 2: Minst 85-90 procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025. Invånare och kunders nöjdhet med Västtrafik En viktig input för Västtrafiks verksamhet och dess utveckling är att kontinuerligt ta reda på vad kunderna och allmänheten tycker om företaget och hur dess verksamhet bedrivs och vad det resulterar i. Det är viktigt för Västtrafik att ta kunderna till hjälp när prioriteringar behöver göras. Ett av de verktyg som används är Kollektivtrafikbarometern där 6 000 personer i regionen (kunder och potentiella kunder), uppdelat jämnt per månad, svarar på frågor om Västtrafik och hur företaget presterar. Bland de variabler som idag mäts i Kollektivtrafikbarometern finns bland annat: Hur nöjd är du som helhet med Västtrafik? Detta mått är ett helhetsbetyg som inte bara bedömer Västtrafiks verksamhet utan också delvis bedömer varumärkets status. Det gör att betyget påverkas av allt som händer kring Västtrafik. Alltså inte bara sådant som Västtrafik själv gör, utan även t ex vad som skrivs i media och hur samarbetspartners, underleverantörer och ägare agerar. I samband med införandet av kontoresor (2009) sjönk nöjdheten (från ca 65%) fram till 2011 då nöjdheten var knappt 50%. Under slutet av 2011 påbörjades en återhämtning som avbröts under 2012 då kundnöjdhetens lägsta värde noterades (nov 2012: 44%). Efter införandet av trängselskatter och av ny trafik har nöjdheten åter vänt uppåt. Vid summering av 2013 kan det konstateras att Västtrafik har fem raka kvartal bakom sig med positiv utveckling av

Sida 3(21) kundnöjdheten som nu ligger över 55% (motsvarande resultat har företaget inte haft sedan 2010). Trenden är för närvarande fortsatt positivt. Om du tänker på din senaste resa med Västtrafik, hur nöjd var du med den? Efter ett år med stabila, men relativt sett sämre resultat (ca 75%) avslutas 2013 bra med ett jämnt kvartal på knappt 80%. Det kan konstateras att 2013 varit ett något sämre år än 2012 men att trenden för närvarande är försiktigt positiv. Nu har Västtrafik börjat mäta kundnöjdhet närmare upplevelsen av resan Från och med januari 2013 arbetar Västtrafik enligt en ny modell för att mäta kundnöjdhet ombord i syfte att mäta kundnöjdheten närmare reseupplevelsen, för att den ska påverkas av så få andra faktorer som möjligt. Det primära syftet med detta nya sätt att mäta nöjdheten är att vara ett förändringsorienterat verktyg för att nå fler och nöjdare kunder i samarbetet mellan Västtrafik och dess samarbetsparter. Det är viktigt att betona att benägenheten att välja Västtrafik är mer än nöjdheten med enskilda resor. Då spelar bland annat saker som resebehov, alternativa kostnader, betalsystem, varumärke, restidskvot etc roll. Under 2013 inkluderades fler avtal i denna nya typ av mätning. Helåret 2013 är nöjdheten med senaste resan mätt ombord 93%. I och med de milda vintrarna blev det en låg variation mellan kvartalen (90-94%). Nöjdheten med senaste resan ligger på samtliga avtal i spannet 85-96%. 3.2 Insatser för kommunikation En av Västtrafiks strategier för att uppnå målet om ett fördubblat resande till 2025, är att Västtrafik ska låta kunden vara med och prioritera. Det kräver att hela verksamheten är lyhörd för kundsynpunkter. Dialogen med medborgarna i Västra Götalandsregionen är därför en viktig del för att utveckla verksamheten. Västtrafik har idag flera olika kanaler för dialog och kommunikation med sina kunder. Kundservice via telefon (över 500 000 samtal per år) är en direkt väg in till Västtrafik, där resenären kan framföra sina ärenden och få svar. Västtrafik deltar också i många olika typer av möten och sammankomster, där dialog förs med olika intressegrupper och där funderingar och önskemål ger värdefull information för det fortsatta utvecklingsarbetet. Fokusgrupper används bland annat vid olika tekniska pilottester, och kan också utgöra diskussionspartner kring till exempel strategiska dokument vilket ger Västtrafiks medarbetare god inblick i kundens och allmänhetens syn på verksamheten. Västtrafiks hemsida (www.vasttrafik.se) är mycket välbesökt med ca 60 000 dagliga besökare, vilket gör den till en av de mest använda i Västsverige. Västtrafiks reseplanerarappar har ca 500 000 nedladdningar och det ställs ca 2 miljoner frågor till reseplaneraren varje dag (hemsida + appar) gällande resvägsfrågor, men också information om trafikförändringar, uppgifter om priser och biljetter. Mer än 400 000 personer har anslutit sig till Mina Sidor

Sida 4(21) som är Västtrafiks kunddatabas på hemsidan, där det varje månad skickas ut ett nyhetsbrev med e-post. Västtrafik finns sedan 2011 även på Facebook för den som har enklare frågor som kan besvaras med korta, snabba svar. På Twitter kan all störningsinformation fås som går ut, och Västtrafiks VD twittrar dagligen. Kollektivtrafik är ett intressant ämne för medborgarna och därmed även för media. Västtrafik arbetar aktivt både med en presstjänst för daglig service till journalister, liksom med egna pressmeddelanden och presseminarier för att proaktivt föra ut aktuella frågeställningar kring kollektivtrafik. Under 2013 skrevs och gjordes drygt 4 000 artiklar och inslag om Västtrafik i media (varav 58 % i tryckt press, 37 % för webb och 5 % i etermedia). Av dessa hade 72 % en neutral eller positiv vinkling. I samband med de stora satsningarna i trafiken i Göteborgsområdet 2013 har Västtrafik gjort flera stora kampanjer, både för att informera befintliga kunder om förändringar men också för att aktivt värva nya kunder. Vid tre olika tillfällen under 2012-2013 har totalt 600 000 bilägare fått erbjudande om att prova kollektivtrafiken gratis under två veckor med provåkarkort. Det har även genomförts kampanjer för Företagskortet i syfte att göra det enklare att välja kollektivtrafiken. Försäljningen av Företagskort startade 2012 och under 2013 såldes Företagskort för nästan 90 miljoner kronor. 3.3 Rättighetsfrågor Funktionshinder Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra resan. Som en del i arbetet med att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder ska Västtrafik under 2014 fortsätta anpassningen av tillgängligheten av hållplatser och terminaler. Målet att de ca 800 hållplatser/terminaler med mer än 100 påstigande per dygn ska vara fullt tillgängliga bedöms uppnås först år 2016. En översyn av ledsagarservice pågår och kommer att redovisas under 2014. Därefter tas ställning till om dagens 65 platser skall förändras och eller nya komma till. Tidigare utveckling för ökad tillgänglighet för kunderna följs kontinuerligt upp genom uppföljning av befintliga trafikavtal och genom samverkan med väghållarna och övriga aktörer. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Den strategiska inriktningen angiven i uppdraget från Kollektivtrafiknämnden samt det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet är att kollektivtrafikens marknadsandel

Sida 5(21) ska öka för en konkurrenskraftig och attraktiv region. Enligt Kollektivtrafiknämndens uppdrag är kollektivtrafiken ett verktyg för att bidra till ett hållbart transportsystem i hela regionen, och därmed närma sig visionen om det goda livet. Målet är att var tredje motoriserade resa år 2025 ska ske med kollektivtrafik. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006. I enlighet med Kollektivtrafiknämndens uppdrag är delmål 1 det som givits högst prioritet under 2013. Det totala resandet under de senaste tre åren har varit positivt, med en ökning motsvarande drygt 20 %. Jämfört med målen för det långsiktiga fördubblingsarbetet 2006-2025 ligger antalet resor med Västtrafik väl till inför 2014. I förhållande till de mål som finns i trafikförsörjningsprogrammet 2012-2016 är utfallet av resor något lägre. Under 2013 har trängselskatter införts i Göteborgsområdet som medfört ökad efterfrågan av kollektivtrafik. För att möta upp ett ökat resande har trafiken i och kring Göteborg byggts ut med stärkt kapacitet och förbättrad framkomlighet. Västtrafik har från nämnden även i uppdrag att göra en översyn av linjernas utbud i förhållande till utvecklingen av efterfrågan. Utbudet ska justeras och trimmas för att ge största

Sida 6(21) möjliga nytta per insatt skattekrona. Översynen ska ta hänsyn till samhällets behov av grundläggande basutbud och samordningsvinster med skolskjuts. Uppdragen ska även beakta att effektiviseringar som görs i en delregion i första hand ska föras tillbaka och användas till samma delregion. Västtrafik har i trafikplanen för 2014 tagit beslut om sådana effektiviseringar. 4.4 Prestationer I samband med genomförandet av trafikomläggningarna och satsningarna i Göteborgsområdet som är kopplat till Västsvenska paketet gjordes bedömningen om ett stort ökat resande. Under perioden 2013 har antalet delresor i Västtrafik totalt ökat med ca 8 % jämfört med 2012. I Göteborgsregionen är ökningen vid samma jämförelse ca 10 % medan resandet i övriga delregioner är oförändrat. Resorna i tågtrafiken har ökat med 15 % och i spårvagnstrafiken med 11%. I trafiken med buss och båt är ökningen lägre. Antalet delresor för hela 2013 är 283 miljoner vilket är drygt 20 miljoner högre än 2012 motsvarande ca 8 %. Förutom att nya kunder strömmat till syns även ett ökat resande hos de resenärer som sedan tidigare åker kollektivt. Jämfört med målen i trafikförsörjningsprogrammet är resandet 2013 något lägre. 4.5 Miljömål Delmål 4: Kollektivtrafiken skall utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025. Ställa krav Västtrafik ställer omfattande miljökrav i trafikavtalen med entreprenörer. Att följa upp så att entreprenören följer de krav som Västtrafik ställt är en förutsättning för att få till stånd en trovärdighet mellan Västtrafik och entreprenören. Av konkurrensskäl, men kanske viktigast för att säkerställa leverans är det också väsentligt att en uppföljning genomförs. Uppföljningen ska även inkludera avgasmätningar. Västtrafik ställer krav på energieffektivisering på alla nya reseanläggningar, till hjälp används ett miljöprogram med tillhörande handlingsplaner. Uppdatering av plan för minskat fossilberoende Enligt målet för minskat fossilberoende som är fastställt i Trafikförsörjningsprogrammet ska kollektivtrafiken år 2025 utföras med 95 % förnybar energi. Västtrafik håller på att ta fram en Miljö- och klimatplan. Planen ska beskriva de åtgärder som krävs för att uppnå målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Planen omfattar åtgärder för Västtrafiks samtliga trafikslag och fastighetsbestånd. Planen ska fastställas under 2014. Databasen Frida har utvecklats för att ge möjlighet att följa upp utsläpp och energiförbrukning per personkilometer, arbetet att förfina underlaget för beräkningen av nyckeltalen pågår.

Sida 7(21) 5. Medarbetarperspektivet Västtrafik har en bra situation i de flesta av de prioriterade målen. Utöver detta har bolaget tre huvudmål för medarbetarperspektivet i verksamheten; tydliga och individuella mål, tydligt och kommunikativt ledarskap samt goda relationer och gott medarbetarskap. Dessa mål följs löpande genom medarbetarundersökningar. Organisationen har tagit stora steg framåt och förväntas inom kort uppnå de mål som sattes i början av 2010. Under 2013 påbörjades ett systematiskt arbete kopplat till kompetensplanering. Arbetet har utgått ifrån att analysera nuläge samt önskat läge vad beträffar befintlig samt önskad kompetens. Kompetensplaneringen är tänkt att genomföras i samband med det årliga utvecklingssamtalet och kommer att ligga till grund för det kort- och långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Västtrafik fortsätter att fokusera på: Tydliga och individuella mål Tydligt och kommunikativt ledarskap Goda relationer och gott medarbetarskap Medarbetarundersökning har sedan 2010 genomförts 2-4 gånger per år. Motsvarande gäller för 2013 där första gjordes under april månad och andra gången görs i oktober. Redan under 2012 framkom en del förbättringar inom medarbetarperspektivet, som exempelvis information från ledningen, regelbundna avstämningssamtal mellan chef och medarbetare. Ett av de områden som behöver arbetas vidare med är ett förbättrat samarbete mellan avdelningarna. 5.3 Personalstruktur Västtrafik har 282 anställda, fördelat på 279 tillsvidareanställda och 3 visstidsanställda. Av Västtrafiks 282 anställda är, oavsett anställningsform, 165 kvinnor och 117 män. Antalet årsarbetare är 259. 5.4 Personalvolym Personalvolymen har angivits i den statistik som parallellt med denna skickas in till regionen. Volymen ökar i den takt som är planerad och omfattar framförallt specialistfunktioner inom enheterna Utveckling och IT för att arbeta med Västsvenska paketet (VP). 5.6 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall 2013 Utfall 2012 Läkare Sjuksköterskor Övriga 21 575 9 894 Totalt 21 575 9 894

Sida 8(21) Ökningen av bemanningsföretag beror bland annat på att det varit inhyrd personal i den nya Västtrafikbutik som öppnades under 2013 i Frölunda. 5.7 Jämställdhet och mångfald Jämställdhet och mångfald är en förutsättning för en demokratisk utveckling och en hållbar ekonomisk tillväxt. För att kvinnor och män ska uppleva Västtrafik som attraktivt krävs fortsatt arbete med jämställda villkor och möjligheter. Västtrafik arbetar aktivt med att integrera kunskaper om mångfald och jämställdhet i verksamheten. Dessa perspektiv belyser och genomsyrar exempelvis allt rekryteringsarbete, lönesättningar, hänsynstagande till könsfördelning i beslutsfattande positioner samt avtalsfrågor. Under 2014 ska en mångfalds- och jämställdhetsplan arbetas fram för att synliggöra det redan pågående arbete samt planerade åtgärder. Ambitionen är att under 2014 börja mäta jämställdhet via JÄMIX, som består av nio mätbara nyckeltal. Genom att mäta och jämföra Västtrafiks egna verksamheter internt och externt samt över tid kan osakliga skillnader mellan könen synliggöras. Västtrafik har under 2013 inte deltagit i regionens webbaserade genusutbildning. 7. Ekonomiperspektivet Övergripande ska verksamheten utföras med god kostnadskontroll och ekonomi i balans. Västtrafik strävar efter att uppfylla detta krav löpande. 2013 innehåller leverans av nya tåg och historiskt stora satsningar i utökad trafik. Västtrafiks utfall uppgick till en negativ avvikelse mot budget med -32 mnkr. Kostnadsmassan avviker positivt. Det är främst intäkternas utveckling som medfört den negativa avvikelsen. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för helåret 2013 motsvarande -3 354 mnkr, vilket motsvarar en negativ avvikelse mot budget med -32 mnkr.

Sida 9(21) Intäktsutveckling Biljettintäkterna under perioden januari december 2013 understiger budget med - 179 mnkr. Det ökade resandet beräknas bidra med en ökning av biljettintäkterna motsvarande + 60 mnkr, men samtidigt minskar de jämfört med budget, dels beroende på minskad försäljning av SMSbiljetter (-91 mnkr) såväl som från att resandet under 2012 inte motsvarade förväntningarna (- 40 mnkr). Det har även under året visat sig att resenärens val av färdbevis och resmönster har ändrats. Resenärerna väljer i större utsträckning att resa med periodkort samt reser oftare på varje kort, vilket påverkar snittintäkten och därmed intäkterna negativt (- 108 mnkr.) I jämförelse med föregående år har intäkterna för perioden ökat med cirka 6 % (+155 mnkr). Prisökningen var tidigarelagd till slutet av september 2012. Den beräknas i snitt motsvara +6,4 %, men påverkar då 2013 motsvarande cirka 4,5 % (+120 mnkr). Resandet har under perioden ökat med + 8 %, medan intäkterna exklusive prisökning ökat motsvarande drygt 1,5 %. De stora faktorer som påverkar även i jämförelsen med föregående år är dels den negativa avvikelsen för SMS-biljetter, vilken netto motsvarar nästan -3 % (-75 mnkr). Dels förändringen på snittintäkten beroende på att resenärerna i större utsträckning väljer att resa

Sida 10(21) med periodkort samt reser oftare på varje kort, vilket beräknas medföra en negativ effekt motsvarande drygt -3 % (-85 mnkr). Utifrån detta perspektiv bidrar den positiva resandeökningen med en intäktsökning på drygt 7,5 % (+195 mnkr). Under 2012 blev det klart att Västtrafik från den 1 februari 2013 inte längre skulle få sälja SMS-biljetter via mobilfaktura eller kontantkort. Det berodde på att teleoperatörerna slutade att erbjuda betalning av SMS-biljetter direkt via mobilfaktura eller kontantkort. En upphandling inklusive utveckling av ny betallösning genomfördes. Den nya lösningen fungerar tillfredsställande, men medför oavsett det ett mer komplicerat tillvägagångssätt för Västtrafiks kunder. Västtrafik har brutto tappat drygt 50 % av intäkterna från SMS biljetter i jämförelse med föregående år. I syfte att öka Västtrafiks intäkter pågår en rad olika aktiviter. Västrafik arbetar även sedan en tid tillbaka med ett antal aktiviteter under rubriken förenklade biljettköp. Västtrafik bedriver försäljning både med personlig service (Försäljningsombud, Västtrafikbutiker, Ombordförsäljning och Företagsförsäljning) och genom självbetjäning (Sms-biljetter, e- tjänsterna Autoladda konto och period, enkelbiljett via reseplaneraren samt automater). Bland aktiviteter inom området personlig service kan nämnas: Under 2013 har försök gjorts med mobila försäljningsenheter på resecentrum och liknande, för att minska köerna, avlasta förare vid ombordförsäljning samt säkra intäkter för Västtrafik. Försöken gav goda resultat särskilt vid helgkvällar och liknande. För framtiden arbetar Västtrafik med att underlätta och snabba upp köp ombord i bankkortsterminal och med ny försäljningsutrustning för försäljningsombud som skall underlätta bättre, snabbare och säkrare service till kunderna. Exempel på åtgärder inom området självbetjäning: Vid årsskiftet 2013-2014 utökades sortimentet av SMS- biljetter med koder som möjliggör resor inom samtliga kommuner i regionen. En ny version av SMS-appen har också tagits fram för att underlätta för kunderna och den finns nu ute för nedladdning. E-tjänsterna Autoladda konto och Autoladda period har utvecklats framför allt vad beträffar betalningsflöden och information till kunderna. Detta har medfört att tillströmningen av kunder till dessa tjänster ökar. I januari 2014 är nästan 30 000 kunder anslutna och 2013 genererade e-tjänsterna nästan 50 Mkr i försäljning, en positiv utveckling som förväntas fortsätta under 2014. Under 2014 planeras lansering av möjligheten att köpa enkelbiljett via reseplanerarappen i en smartphone. Köp kan då göras för en vald resa och biljetten levereras till telefonen, betalas med bankkort och ingen förhandsregistrering behövs. På lite längre sikt planeras en ny digital och mobil försäljningskanal. Kunden skall då kunna genomföra val av färdbevis, beställning, betalning, validering och visering mobilt i sin smartphone.

Sida 11(21) Utfall januari-december 2013 jämfört med budget Totalt visar Västtrafik ett utfall för perioden som understiger budget med -32 mnkr. Biljettintäkterna avviker negativt med -179 mnkr, medan kostnadsmassan avviker positivt med +133 mnkr. (Den sistnämnda måste dock bedömas ihop med övriga intäkter). Avvikelsen redovisas utifrån tre olika grupperingar och avser nettoeffekter. Det medför att posterna ibland avser både intäkter, kostnadsminskningar och kostnadsökningar. Oförutsedda faktorer Oförutsedda faktorer avser förändringar mot budget som antingen skett efter det att budgeten beslutats alternativt när utfallet avviker mot de bedömningar som gjorts i budgetarbetet. Som tidigare beskrivits understiger biljettintäkterna budget med -179 mnkr för perioden. Avvikelsen kommer främst från lägre SMS-biljetter (-91 mnkr) såväl som från att resandet under 2012 inte motsvarade förväntningarna (-40mnkr). Den positiva effekten på intäkterna av det ökade resandet dämpas av resenärens val av färdbevis samt ökat resande per kort vilket netto ger en negativ avvikelse (-48 mnkr). Samtliga index har utvecklats med en positiv trend i relation till budget, men det är främst AKI-indexet och PPI-indexet för diesel som ger upphov till den positiva avvikelsen (+90 mnkr). Rörliga kostnader för resande avviker positivt (+7 mnkr). Posten avser främst lägre

Sida 12(21) kostnader för biljettgiltighet på SJs tåg (+20 mnkr), samt negativ avvikelse för ökade kostnader för förstärkningstrafik, (-10 mnkr). Förändrad trafik avser förändringar mot budget, som exempel kan nämnas ej genomförd utökning av spårvagnstrafiken (+13 mnkr). Del av ökade kostnader för tågtrafik avser kostnadsökning som inte är kopplade till avtalsskiftet. Det är främst kostnader för högre el- och banavgifter (-14 mnkr), samt hyra av extra tåg (-13 mnkr). Minskade kostnader för spårvagnstrafiken avser lägre kostnader för drift och underhåll av banan, leasingkostnad med mera (+24 mnkr). Det avser även en engångseffekt från avstämning av drift och underhåll bana utifrån genomförd skatteväxling (+25 mnkr). Den positiva avvikelsen av avskrivningarna kan delas upp i tre delar. En del är kopplad till att nyanskaffade tåg inte levererats helt enligt plan (+4 mnkr), utöver det påverkar även den slutliga uppdelningen i komponenter såväl som förlängningen av stommen från 25 år till 30 år (-1 mnkr). De två övriga större delarna avser avskrivningar kopplat till infrastruktur investeringar samt IT investeringar där det skett förskjutningar (+7 mnkr respektive +4 mnkr). Det finansiella nettot avviker positivt mot budget på grund av tågens leverans under året. Posten övrigt består av ett stort antal poster som exempel kan nämnas ökade hyror för depåer (-17 mnkr), ökat antal resegarantiärenden (-4 mnkr), projekt för ny upphandling av tågtrafik (- 2,5 mnkr) med mera. Det finns även positiva avvikelser som minskade försäljningsomkostnader för bland annat SMS (+15 mnkr), minskade reparation- och underhållskostnader för fastigheter samt hållplatser (+10 mnkr), minskade personalkostnader (+9 mnkr) med mera. Beslut i verksamheten Ingen påverkan i dagsläget. Finansiella beslut Utfallet av upplösning av överavskrivningar avser dels den generella delen (+30 mnkr) samt dels kopplat till merkostnader i tågtrafiken (+100 mnkr). Kostnaderna för tågtrafiken har haft en bättre utveckling än förväntat vilket medfört en lägre upplösning än budgeterat och att kvarvarande del för 2014 ökar. Sammanlagt finns kvarvarande obeskattade reserver vid utgången av året motsvarande 75 mnkr. En finansiell frågeställning som varit under utredning under året är konsekvensen av komponentsfördelningen på de nya pendeltågen Coradia Lirex X61 i kombination med det nya K3 regelverket. Avskrivningarna är nu anpassade utifrån beslutad fördelning. 7.2 Ekonomiskt resultat Bolag: Västtrafik AB Period: dec Blankett RRV RESULTATRÄKNING VÄSTTRAFIK AB Konto Namn Ack utfall i tkr 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 35 921

Sida 13(21) 38611 Investeringsbidrag 38811 EU-bidrag, externt 38911 Ägarbidrag från kommuner, externt 36111 Övrig försäljning av tjänster, externt 36113 Övrig försäljning av tjänster, internt 0 38933 Driftbidrag från nämnd inom regionen, avt int, mp 740 3 322 692 38991 Övriga bidrag, externt 38993 Övriga bidrag, internt 36411 Hyrsintäkter lokaler/bostäder, externt 21 604 37101 Försäljning material och varor, externt 37103 Försäljning material och varor, internt 0 39291 Biljettintäkter, externt 2 764 573 39191 Övriga intäkter, externt 927 081 39193 Övriga intäkter, internt 0 SVI Summa verksamhetens intäkter 7 071 871 40111 Lön arbetad tid -114 868 41111 Lön ej arbetad tid DSK1 Summa löner -114 868 44111 Pensionskostnader, externt -12 502 43911 Kostnadsersättningar o naturaförmåner, externt -2 963 46911 Övriga personalkostnader, externt -5 810 46913 Övriga personalkostnader, internt 0 DSK3 Summa övriga personalkostnader -8 773 45111 Sociala avgifter enl lag och avtal, externt -39 256 DSKL Personalkostnader totalt -175 399

Sida 14(21) 55591 Inhyrd personal, övrigt, externt -21 575 53191 Direkta trafikkostnader, externt -5 799 507 55011 Köp av verksamhetsanknutna tjänster, externt -117 880 57991 Material och varor, externt 57993 Material och varor, internt 0 58991 Övriga lämnade bidrag, externt 58993 Övriga lämnade bidrag, internt 0 60111 Hyra av lokal/bostad, externt -60 894 60113 Hyra av lokal/bostad, internt 0 54111 Köp av utbildn, kultur, övr reg verksamh, externt 54113 Köp av utbildn, kultur, övr reg verksamh, internt 0 60991 Övriga lokalkostnader inkl. energi, externt -4 384 64111 Förbrukningsmaterial, externt -10 277 64113 Förbrukningsmaterial, internt 0 66111 Kostnader för transportmedel externt -187 66113 Kostnader för transportmedel internt 0 75991 Övriga tjänster (inkl. konsulter), externt -151 313 66113 Övriga tjänster (inkl. konsulter), internt 0 76911 Övriga kostnader, externt -561 130 76913 Övriga kostnader, internt 0 78111 Utrangering av anläggningstillgångar -3 111

Sida 15(21) 77111 Nedskrivning av anläggningstillgångar 0 79111 Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar -7 157 79211 Avskrivning på byggnader och markanläggningar -19 262 79221 Avskrivning leasingavtal byggnader 79311 Avskrivning på maskiner och inventarier -226 290 79351 Avskrivning leasingavtal maskiner och inventarier -2 701 DSK11 Summa avskrivningar -255 410 SVK Summa verksamhetens kostnader -7 161 067 SRES 1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -89 196 84211 Ränteintäkter bank, externt 834 84221 Ränteintäkter lån, externt 84911 Övriga finansiella intäkter, externt DSFI1 Summa finansiella intäkter, externt 834 84213 Ränteintäkter bank, internt, motpart 710 84223 Ränteintäkter lån, internt, motpart 710 84913 Övriga finansiella intäkter, internt 0 DSFI2 Summa finansiella intäkter, internt 0 85211 Räntekostnader bank, externt -215 85221 Räntekostnader lån, externt 85911 Övriga finansiella kostnader, externt 85951 Räntedel på leasingskuld, externt 624 DSFK1 Summa finansiella kostnader, externt 408 85213 Räntekostnader bank, internt, motpart 710 85223 Räntekostnader lån, internt, motpart 710-74 010 84913 Övriga finansiella kostnader, internt 0 DSFK2 Summa finansiella kostnader, internt -74 010 SRES2 RESULTAT FÖRE EXTRAORD POSTER O SPEC BESLUT -161 964 86111 Obeskattade reserver 130 124

Sida 16(21) 86911 Uppskjuten skatt 86921 Årets skatt 87111 Extraordinära intäkter 88111 Extraordinära kostnader SRES3 ÅRETS RESULTAT -31 841 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Västtrafik har tillsammans med styrelsen under året tagit fram olika åtgärder för att nå en budget i balans. Västtrafik har på kort sikt svårt att ställa om sina kostnader, då stora delar av kostnadsmassan är trögrörlig. De större posterna är bundna i avtal, möjliga att förändra men det krävs ett längre perspektiv. Allmänna kostnadsbesparingar Utifrån vårens prognos har genomgångar skett för att försöka ha en allmän återhållsamhet samt se över möjlig besparingspotential. Där så är möjligt har Västtrafik försökt skjuta på vissa åtgärder i syfte att göra besparingar. Några exempel är återhållsamhet i anställningar, utbildning och andra personalrelaterade kostnader, förskjuta underhåll, vissa projekt m m. Generellt sett ger denna typ av besparingar, relativt sett, låg effekt. Då större delen av kostnadsmassan är bunden i avtal. Intäktspotential samt förenklade biljettköp I syfte att öka Västtrafiks intäkter pågår en rad olika aktiviter. Dessa kan delas in i större samlingsområden. Ett sådant område som är mer kortsiktigt och en direkt åtgärd mot främst reduceringen av SMS biljetter, syftar till att marknadsföra såväl som att informera om hur den nya lösningen fungerar. Det rör sig även om vilka andra alternativ som finns redan idag, såsom 1-dygns- och 3-dygnsbiljetter för turister med mera. En annan del som varit pågående under en längre period och som rubriceras förenklade biljettköp avser en rad olika aktiviter för att utöka kundens möjlighet till biljettköp. Tidigarelagd prisjustering Förslag att tidigarelägga prisförändringen med 3 månader beräknades ge en positiv effekt på 2013 med cirka +30 mnkr. Ingen tidigareläggning genomfördes. Obeskattade reserver Västtrafik har vid utgången av 2013 kvar obeskattade reserver motsvarande 75 mnkr. De obeskattade reserverna avser enligt tidigare beslut 30 mnkr reserverade för 2014 samt ytterligare 45 mnkr reserverade för merkostnader i samband med skifte av tågoperatör. Dessa kan nyttjas för att få ett utfall i balans med budget 2013, men medför motsvarande obalans 2014. 7.5 Investeringar Avskrivningarna avviker positivt i utfallet mot budget med ca +13 mnkr, vilket är kopplat till leverans av nya tåg samt investeringar i infrastruktur och IT enligt tidigare beskrivning.

Sida 17(21) Förskjutningar i investeringar har skett mellan åren. Det avser stationerna längs med Alependeln, Frölunda resecentrum med mera. 8. Bokslutsdokument och noter Analyslänkar Bokslutsdokument../../userfiles/1/documents/1953_2661_90CE7.xlsx REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Regionfullmäktige har ett antal prioriterade budgetmål och tillkommande under hösten har även större delen av Trafikförsörjningsprogrammet beslutats av Regionfullmäktige. De prioriterade budgetmålen överensstämmer i stort med målen enligt programmet. Västtrafik har utifrån detta erhållet ett uppdrag från Kollektivtrafiknämnden för 2013 innehållande ett övergripande mål och fyra delmål. Trafikförsörjningsprogrammet har ett övergripande mål att Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Motsvarande är Västtrafiks övergripande mål i uppdraget för 2013. Detta stämmer väl överens med Regionfullmäktiges budgetmål: Andelen som åker kollektivt i stället för med bil ska öka. Resterande fyra delmål har sammanfattats nedan men beskrivs inom de fyra perspektiven i enlighet med den regiongemensamma mallen. Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006. Delmål 2: Minst 85-90% av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025. Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan. Delmål 4: Kollektivtrafiken skall utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025.

Sida 18(21) Västra Götalands satsningar på infrastruktur ska vara hållbara Utmärkt Alla satsningar på infrastruktur som Västtrafik gör har höga krav på hållbarhet, exempelvis följs alltid Byggvarubedömningen vid nyproduktion. Företaget optimerar energiförbrukningen för nuvarande och nya byggnader. Västtrafik ansöker dels om GreenBuilding-certifiering för nuvarande och nya byggnader samt dels miljöbyggdnadsklassificering för nya byggnader (silver eller guld). Investeringar som förbättrar samordningen av transportslag ska prioriteras Bra De investeringar som Västtrafik ansvarar för ska uppfylla förbättrad samordning av transportslag. En kraftig utbyggnad av pendelparkeringar och förbättrade knutpunkter samt resecentrum främjar förbättrad samordning. För infrastruktur med annan huvudman finns en förbättringspotential, exempelvis stationsområden, bryggor etc. Resandet med kollektivtrafiken ska öka Under 2013 har de kollektiva resorna totalt i Västra Götaland ökat med 8% till 283 miljoner delresor. Utmärkt Kollektivtrafiken ska anpassas till både mäns och kvinnors resbehov Genom de trafikökningar som gjorts har fler resmöjligheter skapats för fler medborgare. Bra Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka Resandeökningen i kollektivtrafiken sker parallellt med att bilåkandet minskar i främst Göteborgsområdet, som ett resultat av arbetet med Västsvenska Paketet. Bra

Sida 19(21) Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska Andel av Västtrafiks kilometerproduktion för buss och icke eldrivna tåg som är förnybar. Mål 2013: 35 procent. Detta är uppnått (41 % år 2012). Bra Antalet resta mil i tjänsten ska minska Bra Totalt antal resta mil med bil per årsarbetare uppgår 2013 till 56, vilket är en minskning med 5% jämfört med 2011. Totalt antal resta mil med flyg per årsarbetare uppgår 2013 till 123, vilket är en ökning med 28% jämfört med 2012. Västtrafiks anställda ska i möjligaste mån åka kollektivt i tjänsten, endast i undantagsfall kan bil användas. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Detta mål är uppnått, alla årsarbetare omfattas av miljöledningssystem. Bra Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Bra De hållplatser och terminaler som är och planeras vara tillgänglighetsanpassade till år 2016 finns inventerade i Västtrafiks geografidatabas. Uppdatering sker allteftersom ombyggnad sker. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Medellön Kvinnor VT 32 061 kr. OK Medellön Män VT 39 673 kr. Procentuell differens är 81% VGR:s mål är 77,7%. Det är en skillnad i medellön på ca 7 600 kr mellan Västtrafiks kvinnor och män, en minskning med 3% sedan förra årets mätning. Minskningen kan till viss del tillskrivas den lönekartläggning som genomfördes hösten 2012 tillsammans med Vision och SACO där osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor kartlades. Parterna analyserade både lika och likvärdiga arbeten. Till stöd används BAS som är Västtrafiks verktyg för arbetsvärdering. Ett

Sida 20(21) antal osakliga löneskillnader som inte går att förklara identifierades och har redan åtgärdats med strukturtillägg under hösten 2013 och ligger även med i planeringen för 2014 och 2015. Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning Inom Västtrafik är heltid normen. Endast ett fåtal medarbetare (8 st) har lägre sysselsättningsgrad. Bra Västra Götalandsregionen ska klara sin egen kompetensförsörjning Bra Västtrafik arbetar aktivt med kompetensförsörjningsfrågorna. Långsiktigt finns politiskt uttalat att Västtrafik ska fördubbla sin verksamhet vilket innebär att kort- och långsiktig kompetensförsörjning är en fokusfråga. Under 2013 påbörjades arbetet med att upprätta ett kompetenshjul där chefer, utifrån sina årliga utvecklingssamtal, ställer samman det samlade kompetensförsörjnings- och kompetensutvecklingsbehovet. Inga kända bristkompetenser finns men dialog kring behovet av nya kompetenser har påbörjats. Utifrån Västtrafiks varumärkesarbete finns dessutom en ambition att vidareutveckla dialogen kring kompetensförsörjningsfrågorna gentemot entreprenörerna. Detta arbete kommer att få ytterligare fokus under 2014. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Västtrafik har tillsammans med styrelsen under året tagit fram olika åtgärder för att nå en budget i balans. Västtrafik har på kort sikt svårt att ställa om sina kostnader, då stora delar av kostnadsmassan är trögrörlig. De större posterna är bundna i avtal, möjliga att förändra men det krävs ett längre perspektiv. Det är årets intäktsutveckling som är den främsta orsaken till den negativa avvikelsen. Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet Slutsummeringen vid årsskiftet är att vissa effektiviseringar har överskridit estimeringen