2014-06-29 PM Maxtak mindre barngrupper i förskolan - För att vända resultaten i skolan krävs tidiga insatser. Forskning visar att barn som gått i en förskola av hög kvalitet når högre resultat i grundskolan. - Socialdemokraterna kompletterar nu sitt förslag om mindre klasser i lågstadiet i grundskolan med ett förslag om mindre barngrupper i förskolan. - Förslaget innebär ett maxtak i förskolan så att småbarnsgrupperna (för barn 1-3 år) kan bestå av maximalt 15 barn. - Reformen kostar 1,1 miljarder kronor årligen och påbörjas under 2016. Resurserna fördelas proportionellt till kommunerna baserat på antal barn som är 1-3 år och går i förskolan. Tidiga insatser höjer skolresultaten Förskoleåldern är den viktigaste utvecklingsperioden för barn och förskolans betydelse för barns utveckling är stor. Barn som har gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. I ljuset av de dramatisk fallande kunskapsresultaten i skolan kan vi inte tolerera en försämring av kvaliteten i förskolan genom att barngrupperna blir större. Förskolan ska kännetecknas av trygghet, lek och lärande. Men i stora barngrupper riskerar barn att inte bli sedda och inte få den tid de behöver med förskollärare och barnskötare. Stora barngrupper leder också till stress och minskad trygghet för barnen, särskilt hos de minsta barnen. Dessutom riskerar fler barn i grupperna att leda till att personalen får en orimlig arbetsbelastning och det minskar utrymmet för att planera och utveckla verksamheten. Forskningsläget är tydligt. Det viktigaste för att höja skolresultaten är att investera tidigt i barnen de första åren i skolan och i förskolan. Ju tidigare insatser desto
2(7) större effekt. Socialdemokraterna vill rikta mer av samhällets resurser till de minsta barnen så att de kan få tidigt stöd i sin utveckling. De stora barngrupperna ökar Allt fler små barn får tillbringa sina dagar i stora förskolegrupper. Sedan början av 1990-talet har den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan ökat avsevärt, från drygt 14 barn per grupp 1990 till närmare 17 barn per grupp 2013. Jämfört med 2006 har både personaltätheten minskat och barngruppernas storlek ökat. Framförallt har antalet riktigt stora barngrupper ökat de senaste åren. Enligt statistik från Skolverket fanns det 29 200 barngrupper i förskolan hösten 2013. Av dessa var det närmare 5 200 som hade minst 20 barn. Det motsvarar nästan en femtedel av barngrupperna i landets förskolor. Sedan 2006 har antalet barngrupper med fler än 20 barn ökat med 56 procent. Diagram 1. Antalet stora barngrupper ökar Källa: Skolverket Tittar man på småbarnsgrupper med barn i åldern 1-3 år blir mönstret ännu tydligare. Förra året fanns det 10 200 småbarnsgrupper, varav närmare 1 400 hade 17 barn eller fler. Sedan 2006 har antalet småbarnsgrupper med minst 17 barn ökat med 83 procent.
3(7) Diagram 2. Antalet stora småbarnsgrupper ökar Källa: Skolverket I Skolverkets stora föräldraundersökning från 2012 bekräftas bilden av att stora barngrupper i förskolan upplevs som ett problem. I undersökningen fick föräldrarna ta ställning till hur nöjda de är med förskolan utifrån ett antal faktorer. Mest nöjda var de med faktorer som barnets trygghet, att verksamheten stimulerar barnets utveckling och lärande, personalen, öppettider och närheten till hemmet. Mindre nöjda uppgav föräldrarna att de var när det gäller gruppstorlek, semesterstängning och tillräckligt med personal. Riktlinjer för barngruppernas storlek Enligt skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. 1 I Skolverkets allmänna råd som gällde fram till december 2013 stod: gruppstorlek om ca 15 barn är att föredra, för att barnen ska utvecklas på ett optimalt sätt. I de nya allmänna råden om förskolan står det endast: Förskolechefen och arbetslaget bör återkommande föra en dialog om planeringen av och förutsättningarna för arbetet i barngruppen utifrån att barngruppen i sig är en aktiv del i varje barns utveckling och lärande Skolverket lyfter fram fler olika faktorer som det är viktigt att ta hänsyn till vid beslut kring barngruppers storlek. Det handlar om personalens kompetens, personaltäthet, 1 Skollagen 8 kap. 8
4(7) lokalernas storlek och miljöns utformning, men också faktorer som barnens bakgrund, ålder, kön och förutsättningar i övrigt att tillgodogöra sig utbildning. 2 Skolverkets förklaring till att de tog bort rekommendationen om 15 barn per barngrupp är att siffran inte har haft någon effekt. Gruppstorleken har ökat och inte ens hälften av landets förskolor följer verkets rekommendation. Beslutet har mött kraftig kritik från Lärarförbundet och Kommunal. Betydelsen av små barngrupper i förskolan Forskning visar att en förskola av hög kvalitet har positiva effekter på barns sociala förmåga och kunskapsutveckling, vilket stärker deras förutsättningar inför skolstarten. 3 Elever som har gått i förskolan har bättre kunskaper i matematik och läsförståelse under grundskolans senare år än elever som inte gått i förskolan. 4 Det finns många faktorer som påverkar en förskolas kvalitet. Förskolans organisation, arbetsledning, lokalernas storlek, personalens kompetens och barnens bakgrund har alla stor betydelse för den pedagogiska verksamheten. En faktor som generellt har en negativ inverkan på barns utveckling framför allt för de minsta barnen är stora barngrupper. I Skolverkets allmänna råd för förskolan framhålls flera tydliga risker med stora barngrupper. När barngrupperna växer kan det bli för många relationer att hantera för mindre barn. Det kan skapa en känsla av anonymitet och otrygghet, som kan leda till att barnen blir arga, trötta eller nedstämda. Stora grupper försämrar också förutsättningarna för en bra dialog mellan personalen och barnen. Detta är särskilt negativt för de yngsta barnen som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter. Även barn i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska gynnas generellt i mindre barngrupper med hög personaltäthet. 5 En forskningsöversikt från 2012, framtagen på uppdrag av det norska utbildningsdepartementet, bekräftar betydelsen av en förskola med barnens utveckling i fokus. Rapporten ger en översikt över forskning om förskolans effekt på barn under tre år och visar att förskolor med hög kvalitet är väsentliga för barns kognitiva, sociala och språkliga utveckling. En nyckelfaktor är att det i förskolan 2 Skolverket (2013) Skolverkets allmänna råd med kommentarer om förskolan. 3 Sylva Kathy et al, 2004, The Effective Provision of Pre-School Education (EPPE) Project: Findings from Pre-School to end of Key Stage 1 4 Lärarförbundet, 2014, Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre PISA-resultat i matematik och läsning 5 Skolverket, 2013, Allmänna råd med kommentarer för förskolan
5(7) arbetar vuxna med erfarenhet och förmåga att skapa en stressfri miljö, något som hänger starkt samman med antalet barn per vuxen och barngruppernas storlek. 6 Även Vetenskapsrådets forskningsöversikt över forskning om yngre barns lärande tar upp barngruppernas storlek. Enligt översikten pekar såväl internationella som svenska undersökningar på att det för de allra yngsta barnen är barngruppernas storlek och förskolans socioekonomiska upptagningsområde som är de viktigaste yttre strukturella villkoren för god pedagogisk kvalitet. 7 Tre svenska forskare som har studerat barns utveckling i förskolan är Anders Broberg, professor i psykologi, Marie Broberg, docent i psykologi, och Birthe Hagström, fil. dr i pedagogik. De har tillsammans skrivit boken Anknytning i förskolan (2012) och är starkt kritiska till de växande barngrupperna i svensk förskola. Enligt dem finns det ett tydligt forskningssamband mellan antalet barn förskolepedagogen måste samspela med och samspelets kvalitet. Mot bakgrund av utvecklingen i Sverige efterlyser de kvantitativa minimimått för gruppstorlek och personaltäthet i förskolan åtminstone för de minsta barnen som inte fyllt tre år, eftersom dessa har ett extra stort behov av trygga vuxenkontakter. 8 Vidare bedrivs idag ett stort forskningsprojekt vid Göteborgs universitet vid namn Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära och utvecklas i förskolan. Enligt Pia Williams, docent i pedagogik och en av forskarna i projektet, är en ideal förskolegrupp en komplex fråga som handlar om flera olika faktorer. Williams och hennes projektkollegor menar dock att oron för växande barngrupper måste tas på allvar. Ett genomgående svar som forskarteamet har fått från förskollärare som arbetar med stora barngrupper är att de inte har möjlighet att se varje barn, samtala med dem och höra hur de mår. Stora barngrupper drabbar inte bara barnen negativt det är också en arbetsmiljöfråga för förskolepersonalen. I studien Barns tidiga lärande (2010), av bland andra pedagogikprofessorerna Sonja Sheridan och Ingrid Pramling Samuelsson, framhålls att många förskollärare upplever att stora barngrupper skapar stressande arbetsmiljöer. När det är många barn i gruppen ökar de praktiska sysslorna som lärarna upplever tar tid från pedagogiska aktiviteter. Lärare i studien vittnar om att stora grupper, stress och hög ljudnivå leder till utmattning vid dagens slut. 9 6 Elisabeth Bjørnestad & Ingrid Pramling Samuelsson (red.) 2012 Hva betyr livet i barnehagen for barn under tre år? 7 Vetenskapsrådet, 2008, Forskning om villkor för barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem 8 Göteborgsposten 2013-06-02 Sätt gränser för barngruppernas storlek 9 Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson & Eva Johansson (red.), 2010, Barns tidiga lärande, Göteborgs universitet
6(7) Liknande slutsatser kan dras utifrån en forskningssammanställning av OECD om arbetsvillkoren i förskolan. OECD pekar på att villkoren för barnen och personalen i vissa fall hänger starkt samman. Hög personaltäthet och små barngrupper är bra för såväl personalen som för förskolans kvalitet i stort och inte minst för barnens utveckling. 10 Ökat behov av förskollärare och barnskötare Efterfrågan på förskollärare förväntas öka markant de närmaste åren. Enligt Högskoleverkets (nu Universitetskanslersämbetet) prognos kommer det att saknas närmare 20 000 förskollärare år 2030. Anledningen är att antalet barn i förskoleålder fortsätter att öka, men också att det finns en ambition från kommunerna att öka andelen personal inom förskolan med pedagogisk högskoleutbildning. 11 Att minska småbarnsgruppernas storlek kommer att kräva fler förskollärare och fler barnskötare. Om vi räknar med en förskollärare per nyskapad småbarnsavdelning kommer detta förslag att kräva cirka 550 förskollärare. Diagram 3. Prognos över tillgång och efterfrågan på förskollärare Källa: Högskoleverket Trots stor brist på sökande till lärarutbildningarna totalt sett finns det ingen brist på sökande till förskollärarprogrammet, tvärtom, många vill bli förskollärare. Av de som sökte till lärarutbildningen höstterminen 2013 ansökte 42 procent till 10 OECD, 2012, Encouraging Quality in Early Childhood Education and Care 11 Högskoleverket (2012) Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden ett planeringsunderlag för läsåret 2013/14. Rapport 2012:22 R.
7(7) förskollärarprogrammet. Söktrycket till förskollärarprogrammet var 2,1 behöriga förstahandssökande per antagen höstterminen 2013. 12 Att regeringen har skurit bort över 20 000 utbildningsplatser på högskolor och universitet sedan 2010 innebär ett stort problem för försörjningen av förskollärare. För att säkerställa att det kan utbildas fler förskollärare behöver antalet utbildningsplatser på högskolor och universitet öka. Socialdemokraterna vill utbilda minst 1000 fler förskollärare årligen. Då det i dag finns ett underskott på förskollärare men på vissa håll i landet ett överskott på barnskötare ska en del av de nya utbildningsplatserna riktas mot att barnskötare som vill ska kunna vidareutbilda sig till förskollärare. Barnskötare ska kunna validera sin förvärvade kompetens och studera ett kortare förskoleprogram. Detta förslag kräver också att det anställs fler barnskötare. Då det på vissa håll i landet finns brist på utbildade barnskötare behöver dimensioneringen av utbildningen till barnskötare såväl på gymnasiet som inom den kommunala vuxenutbildningen ses över. Barnskötare som saknar barnskötarutbildning ska inom ramen för Yrkesvux kunna läsa in utbildningen. Regeringen planerar att dra ned Yrkesvux till 1,3 platser per kommun till år 2016. Socialdemokraterna kommer tvärtom att kraftigt bygga ut den kommunala vuxenutbildningen inklusive Yrkesvux med 25 000 utbildningsplatser. 12 UK-ämbetet och SCB (2013) Universitet och högskolor - Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2013.