Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera om det finns verksamhet som kan utföras av annan aktör på marknaden. Denna utredning har beaktat den aspekten. Bakgrund Sverige drabbades relativt hårt av Tjernobylkatastrofen i Ukraina, våra myndigheter togs på sängen och de åtgärdsplaner som fanns var inriktade på åtgärder för olyckor i något av de egna kärnkraftverken. Det infördes importförbud av risklivsmedel från Sovjetunionen och restriktioner för import från länder som drabbats av utsläppet samtidigt som det inleddes undersökning om hur hårt Sverige drabbats. Oron och informationsbehovet hos allmänheten var stort. Länen Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Uppland och Västmanland drabbades hårdare än andra län av nedfallet. Cesium och flera andra strålkällor har analyserats i olika livsmedel genom SSI (Strålskyddsinstitutet) och SLV (Statens livsmedelsverk) försorg med syftet att kunna bedöma risker och ge råd till allmänheten. En rapport från SSI (2007-2 strålmiljön i Sverige) framställer risken att drabbas av ohälsa på grund av stråldoser från Cesium som mycket liten. Ett begränsat antal personer som bor i områden med högst nedfall och som äter mycket vilt, insjöfisk och svamp kan femton år efter olyckan få stråldoser som uppgår till några tiondels millisievert per år. Hälsoeffekterna är mycket små eller obetydliga och man kan inte förvänta sig någon mätbar ökning i cancerfrekvens som kan förklaras av strålning från Tjernobyl. (Den genomsnittliga stråldosen till boende i Sverige till följd av andra strålkällor är 4 msv per år.) Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för kött och andra ätliga delar av tamboskap samt beredningar därav spannmålsprodukter frukt, utom nötter köksväxter, utom svamp mejeriprodukter barnmat havsfisk. Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för kött m m från ren och vilt, som älg, rådjur m m vilda bär svamp färskvattenfisk insjöfisk nötter. Fig.1 Faktaruta sammanställd från SSI-rapport 2007-2 strålmiljön i Sverige
4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 Medicinsk diagnostik Cesium-137 Naturligt förekommande radionuklider i födan Radon i inomhusluft Kalium i kroppen Mark och byggnadsmaterial Kosmisk 0,50 0,00 Aldrig rökare Rökare Renskötar Frekvent flygresenär Dricksvattenproblem Fig.2 Sammanlagd genomsnittlig effektiv stråldos för olika kategorier i Sverige. Där andel av stråldos för cesium endast är noterbar för gruppen renskötare. Risken för sjukdom av cesium är mycket liten för normalpersonen i Sundsvall. Den grupp som sticker ut är renskötare, som äter renkött flera gånger i veckan, där är det främst renköttets innehåll av Pollonium som innebär en förhöjd stråldos jämfört med andra kategoriserade grupper. Stråldos är ett mått på hur mycket strålning som har absorberats i till exempel en kroppsvävnad. Ofta avses effektiv dos som tar hänsyn till vilken biologisk verkan olika typer av strålning har. Enheten för effektiv stråldos är sievert (Sv). 1 sievert är en mycket stor stråldos, och man använder ofta enheten millisievert, msv (en tusendels sievert). Effektiv dos är det som i dagligt tal åsyftas med ordet stråldos. Effektiv dos tar hänsyn till vilken biologisk verkan olika typer av strålning har, och hur känsliga olika organ är. Till exempel bedöms alfastrålningens biologiska verkan på människan vara 20 gånger större än motsvarande absorberad dos beta- eller gammastrålning. Enheten för effektiv stråldos är sievert (Sv). Effektiv dos kan räknas om till risk för sena skador t.ex. i form av cancer. 1Sv motsvarar 5 procent risk att stråldosen leder till att en dödlig tumör utvecklas någon gång senare i livet. Fig.3 Faktaruta sammanställd från SSI-rapport 2007-2 strålmiljön i Sverige
Mätningar i Sundsvalls kommun, länet, Sverige Åren efter katastrofen i Tjernobyl, 26 april 1986 01:23 Ukraina, så var kunskapsbehovet högt och oron bland folk var stor. Analyser gjordes med ett brett perspektiv och i stor kvantitet av olika livsmedel. Det finns en stor mängd med insamlade mätdata från analyser från kommunen i bär, svamp och vilt samt diverse andra produkter. Det verkar inte finnas några rapporter som analyserar eller identifierar speciellt utsatta platser eller livsmedel. De rapporter jag hittat redovisar data i kolumner utan att några tendenser eller slutsatser dras av dem. Noteras kan att skogsjön Tron nära gränsen till Gävleborgs län hade halter mellan 29 120 och 18 310 Bq/kg i abborre några år efter nedfallet. I mätningar gjorda under 2004 på abborre låg högsta värdet på 2 091 Bq/kg. I Holmsjön några mil in i kommunen så vi en obruten analyskedja från 1987 till 2009 som visar en tydlig sänkning av halterna i fisk helt i linje med halveringstiden av cesium. De senaste åren har cesiumkontrollerna i huvudsak utförts på svamp, bär, vilt och fisk. Halter har minskat, som förväntat, eftersom halveringstiden är 30 år för cesium. Under perioden 2001 2013 har av 633 prover inom kategorierna svamp, fisk, vilt och bär analyserats. Av dessa har 30 prover innehållit cesiumhalter högre än 1500 Bq/kg varav 13 var svamp 14 var fisk och 3 var älg.
Karta över nedfallsdrabbade områden efter olyckan i Tjernobyl. Mätningar i Sundsvalls grannkommuner I janurai 2014 så tillfrågades våra grannkommuner hur de gjorde med cesiumprover från allmänheten. Kramfors, Härnösand, Ånge och Sollefteå erbjuder fortfarande kostnadsfri analys. Timrå tar inte längre mot prover från allmänhet utan hänvisar till lab
År Prov Plats Bq/kg 2001 Trattkantarell Bosvedjan 2900 2001 Trattkantarell Myre 3800 2001 Trattkantarell Årskogen 1600 2002 Trattkantarell Herrbodtjärn 6700 2002 Abborre Navarn 1700 2003 Abborre Kroksjö 3800 2003 Gädda Kroksjö 2400 2003 Abborre Hässjö 2600 2003 Gädda Hässjö 1800 2004 Abborre Malungsjön 2054 2004 Abborre Tron 2091 2006 Abborre Hajsosjön 1700 2006 Älg Brämön 1954 2006 Trattkantarell Skottsund 1700 2007 Abborre Lill Huljesjön 1200 2007 Abborre Stormyckelsjö 2300 2007 Gädda Stormyckelsjö 1800 2007 Gädda Stormyckelsjö 1200 2007 Gädda Stormyckelsjö 1400 2008 Abborre Bjässjön 2000 2009 Abborre Stormyckelsjö 1800 2010 Trattkantarell Alnö 4927 2011 Trattkantarell Granloholm 6719 2011 Svart trumpet Lillhällom 1983 2011 Rödgul trumpet Alnö 3338 2011 Trattkantarell Alnö, Hovberget 4927 2012 Rimspindling Alnö 2822 2012 Blek taggsvamp Sättna 4853 2012 Sandsopp Alnö 2302 Fig.4 Tabell på mätvärde över 1500 Bq/kg och typ av prov perioden 2001-2013 under 2013 fanns inga förhöjda mätvärden.
Cesium Holmsjön 1987-2013 Abborre Gädda 3000 2500 2000 1500 Bq/kg 1000 500 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Fig.5 Kurva för cesiumhalter i gädda och abborre från Holmsjön Kostnader Kostnaden för laboratorieanalyser av cesium under 2013 är drygt 7000:- handläggartiden är uppskattad till 50 timmar/år vilket motsvarar 12 853:- inklusive personalomkostnader. Denna tidsåtgång bygger på att privatpersoner har samlat in prover och lämnat dem till miljökontoret. Kostnaden för en privatperson att analysera cesium hos Alcontrol är ca 500:- (394:- + moms) 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Älg Rådjur Trattkantarell Abborre Gädda 2001200 200320042005200620072008200920102011201 2013 Fig.6 Medelvärden för prover i Sundsvalls kommun som illustrerar sårbarheten i nuvarande system. Bara ett prov på trattkantarell lämnades in under 2002 men det provet var mycket högt och säger inget om det egentliga läget.
Slutsats Det har setts som en självklar kommunservice att tillhandahålla gratis cesiummätning av inlämnade prover för intresserade kommunmedborgare. Denna service är inte någon konkurrensstörande verksamhet och tjänsten upphandlas dessutom på marknaden. Man kan ifrågasätta hälsonyttan av att fokusera på cesium när risken för ohälsa på grund av stråldos är liten enligt SSI-rapporten strålmiljön i Sverige. Det är i stället en risk att vi håller liv i en oro hos folk för något som egentligen inte är något stort problem längre. Utifrån mätvärden i inlämnade prover från allmänheten så är det främst enstaka prover på svamp som överskrider det uppsatta gränsvärde på 1500 Bq. En efterfrågan på gratis mätning finns hos allmänheten och i regel vill man veta analysresultat för vilt, svamp och bär från sina egna områden. Ett problem med dagens provtagningar är att de inte kan säkerställa tillräcklig kvalitet. Analyserna på fisk saknar uppgifter som vikt och ålder i redovisade resultat. Dessa faktorer har också inverkan på fiskens cesiumhalt. Ett annat kvalitetsproblem med dagens sätt att inhämta prover är att angivna provtagningsplatser för svamp och bär inte är säkerställda och varierar från år till år. Det är samtidigt viktigt för kommunen att ha en fortsatt beredskap och kunskap för att hantera och följa eventuella förändringar eftersom risken för radioaktivt nedfall fortfarande är aktuell med tanke på händelserna i Fukushima i Japan. Förslag för fortsatt kontroll av cesium Om fortsatta cesiumkontroller ska utföras föreslås det göras med några års intervall. Insamling av prov bör utföras genom ett planerat program. Ett antal referenssjöar utses och ett förutbestämt antal fiskar, svampar tas från varje sjö eller område. I samarbetet med älgskötselområden och jaktlagen så tas cesiumprover på älg med en fördelning inland och kust. Lämpligt årsintervall för provtagning kan vara 3 år och samordnas med annan provtagning när det är möjligt. REF SSI rapport 2001:07 Leif Moberg Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl En sammanfattning femton år efter olyckan SSI rapport 2001:07 Pål Andersson Strålmiljön i Sverige