Vakna upp Sverige! DAGS FÖR INNOVATION! Stockholm 23:e maj, 2006 Tror någon att vi är ledande i Europa, eller i världen, på att förädla våra innovationer, tänk om! Jag vill se ett politiskt initiativ att öronmärka minst 1 miljard för att finansiera patentansökningar på innovationer och idéer från entreprenörer, innovatörer och småföretag. Många politiker talar om satsningar på småföretag, men vad gör vi i verkligheten? Vi är nu i nära 1 miljoner människor som antingen är helt arbetslösa, eller går på något slags program. Vi har inte råd att inte göra mer för att lösa detta! Vi har massor av innovatörer inom landet, nu måste vi se till att kunna förädla deras kunskap. Dra nytta av detta intellektuella kapital som landet har. Säga vad man vill om amerikansk politik men i USA satsar man t.ex. 8-10 miljarder kronor per år på innovationer från småföretagare och innovatörer via sitt program Small Business Innovation Program 1. Skulle vi räkna om detta till svenska förhållande så handlar det om ca 300-400 miljoner kronor per år men USA har gjort detta sedan 1983 så vi ligger 23 år efter 2. Sverige producerar ca 2500-3000 patentansökningar per år, varav jag själv bedömer ca 300-400 kommer från sk SME (små till medelstora företag), dvs 10-15%. Jag skulle vilja se minst lika många nya ansökningar, helst mycket fler bara från småföretag som kan leda till minst 1000 inkomstbringande patent per år. USA har via sin satsning på SME lyckats skapa ca 42.000 patent och i dagsläget och deras program Small Business Innovation skapar ca 200 patent i veckan, 200 nya patent varje vecka! Det är dags att vi i Sverige visar initiativ och skapar ett nytt Innovationsprogram som skapar minst 1000 nya patent from småföretagare varje år. K O S T N A D E R P E N G A R Id é n fö d s! E x it fö r S ta ten s o m D å s ä k e rs t ä lle r s in a e g n a k o s tn ad e r F o rm a lis e rin g b o la g A n s ö k n in g a v s k y d d H itta n y c k e lp e rs o n e r H itta e v e n tu e lla p a rtn e r S ta rt p å m a rk n a d e n M a rk n a d s fö rin g R e k try te rin g N y a lo k a le r P ro d u k tio n E x p a n s io n p å m a rk n a d e n N y re k ry te rin g Å te rin v e s te rin g a r N y a p a te n t/n y tt k re ts lo p p Jag tror vi tillsammans kan skapa 20 till 50 arbetstillfällen per framgångsrikt patent och allt sammantaget skapa minst 20.000, men kanske upp till 50.000 arbetstillfällen från detta program per år. Jag menar inte att vi skall ge bort 1 miljard utan skapa ett system där vi hjälper till att söka patentskydd, få igång idéer via egen produktion eller licensiering samt sedan använda patentet som säkerhet för att kunna få tillbaka Statens kostnader för dessa ansökningar. Modellen kring detta Innovationsprogram tar jag från hur man bygger och finansierar nya hus, de sk byggnadskreditiv man får genom banken. Det handlar inte heller om att vi spenderar 1 miljard i en engångskostnad utan vi satsar på ett återvinningssystem av statligt riskkapital. T ID 1 www.sba.gov/sbir 2 Hemsida ovan data är hämtat från William Kingston, Making Patents Useful to Small Firms, Sweet & Maxwell Ltd & Contributors, sida 372, nr 4 2004.
Modellen är ett Innovationskreditiv för innovatörer Det handlar delvis om statligt riskkapital där Staten tar rätten till patent som säkerhet för ett nytt Innovation- eller Patentlån, jag har kallat det Innovationskreditiv. Syftet är att finansiera och hjälpa till med att slutföra processen med att registrera och skydda, kanske även hjälp med förädling av patentet, vilket innebär ett slutförande av ett licensavtal eller färdigställande av en produkt. När Staten fått sina kostnader säkrade så skall patentet med automatik övergå tillbaka till innovatörer/uppfinnaren. När man går in i projekt regleras allt via avtal. Kan vi tillsammans få ned kostnader för patent via EG-patent (Community Patent) och lägre avgifter så kommer det självklart påverka hur stora Innovationskreditiv vi tvingas skapa. En viktig del är också att vi tillsammans via finansiera många små innovatörer skapar ett system för rättshjälp för alla innovatörer och småföretagare som inte har de finansiella resurserna för att driva egna kostsamma internationell patenttvister. Precis som när man bygger hus gör man en kalkyl, därefter söker man kredit hos banken, vad jag söker är ett system där man gör liknande dokument men för en idé eller upptäckt. Jag tror själv att ALMI kan vara verket att administrera detta. Alla idéer är inte bra, därför har jag lärt mig genom att läsa en del material från professor William Kingston, Trinity College i Irland. Han har lärt mig att det framförallt finns tre typer av patent, kommersiella patent samt två typer av ej kommersiella patent, sk fåfängepatent (kanske en uppfinnare eller forskare som i ren fåfänga vill skydda en upptäckt utan att egentligen förstått kommersiell eller praktisk funktionen) eller teknisk svaga patent som man lätt kan gå förbi genom en annorlunda teknisk lösning 3 eller kanske lite annorlunda formuleringar i patentets tekniska syften, ett sk patent claim. Utmaningen för de som leder ett Innovationsprogram, när de godkänner sk Innovationskreditiv, blir därför att identifiera de kommersiella gångbara, tillämpliga patenten och snabbt hjälpa dessa vidare på vägen. Det handlar om att kunna teknik, ekonomi och juridik samt ha ett system för omvärldsbevakning. Det räcker heller inte att ansöka och sedan få ett patentskydd, det är inte värt mycket innan det blivit fastställt i domstol att det faktisk är en upptäckt eller lösning som har ett patentskydd. När det gäller internationella affärer och marknader så är alltid den amerikanske marknaden måttstocken för om många skall lyckas globalt. Rättshjälp är en del i innovationsprogrammet Vill man bli global så tittar man snabbt på den amerikanska marknaden och alla vill gärna skydda sig i USA. Professor Kingston skrev en rapport till Europakommissionen år 2000 kallad Enforcing Small Firms Patent Rights 4 där kan konstaterar att alla Europeiska patent kommer att ifrågasättas genom olika typer av tvister, eller sk intrångsförfarande som leder till giltighetstvister. Jag repeterar, han kom fram till att ALLA riktigt kommersiella patent från Europa, som sökt patentskydd i USA hamnade i olika tvister och juridiska förfaranden. Om en liten innovatör som med egna pengar, eller kanske via banklån skaffat sig ett patentskydd för en idé eller upptäckt, så fort denna realiseras och kommer ut på marknaden, speciellt på den amerikanska så får denna stackars person sätta sig i domstol. Hur skall man göra det som liten innovatör eller uppfinnare? Klart några få innovatörer har egna, eller kanske får hjälp från ett bolag eller partner att driva en process men hur det för alla andra? Hur skall alla dessa små 3 W. Kingston, Making Patents Useful to Small Firms, Sweet & Maxwell Ltd & Contributors, nr 4 2004, sid 369-370. 4 Enforcing small firms' patent rights http://cordis.europa.eu/innovation-policy/studies/im_study3.htm
innovatörer kunna tvista och hävda sin rätt, när det tar flera år och kan kosta många miljoner? Systemet är klart plutokratiskt och har storföretagen sedan hjälp av det egna landets regering, som i många fall så är det ännu värre 5. Det räcker alltså inte i min mening att bara avdela pengar, sedan måste det finnas ett stöd för de små innovatörer och uppfinnare som kommer tvingas tvista i USA. Tyvärr kan vi konstatera att det kommer bli en hel del. Det är därför så viktigt att vi också skapar Rättshjälp för småföretagare som innefattar patenttvister på internationell nivå. Jag tycker alltså att statlig rättshjälp för innovatörer och småföretagare kunde vara en del av detta nya Innovationsprogram. Vi hjälper igång en massa kunniga människor och företag och genom att förädla deras idéer kan vi samtidigt finansiera kommande patenttvister eller andra internationella immaterialrättsliga. Dr Kingston föreslog i sin rapport till Europakommissionen 6 en intresseförening som försvarar småföretagare och innovatörer patenträtt, han kallar det Patent Defence Union vilket idag finns i England. Nordisk Innovationscentrum har kommit fram till liknande slutsatser i en rapport de publicerade förra året kallad Intellectual Property Rights and Nordic SMEs - a study of IPR practices in the IT and biotech sectors 7 och de har nu repeterat det i en ny summering av sina olika rapporter kallad Innovation Policies for the Future 8. Som jag har förstått Patent Defence Union så kan man beskriva det som ett slags Antipiratbyrån för patenträtt. De medlemmar som ansluter sig till organisationer ger fullmakt till dem att bevaka och hävda rätt till patentskydd genom egen skiljenämnd. Det blir som Allmänna reklamationsnämnden för patentfrågor, de kan ge ett utlåtande, ge någon rätt men inte utdöma sanktioner eller skadestånd. Det är dock en kvalificerad oberoende part som kan bedöma bevisvärdet från en part, jämfört med en annan. Självklart kan man via sina egna medlemmar be dem följa egna stadgar om de skulle hamna i tvister mellan två medlemmar. De kan också utgöra en slags positiv kvalitetsstämpel till storföretag (jämför Svanenmärkt) för att visa marknaden att de följer de riktlinjer som organisationen och samhäller i stort begär som positiv marknadsföring. En sådan organisation skulle absolut vara möjlig som jag ser det när vi nu implementerar Sanktionsdirektivet 9 i Europa vilket är Europakommissionens direktiv till medlemsstaterna hur de skall säkerställande skyddet för immateriella rättigheter. Artikel 4c säger i detta direktiv om vem som får handlägga förfaranden, sanktioner etc; organ som förvaltar kollektiva immateriella rättigheter och som regelmässigt anses ha rätt att företräda innehavare av immateriella rättigheter, i den mån detta tillåts i och överensstämmer med bestämmelserna i tillämplig lag Som jag kan bedöma det så borde då ett Patent Defence Untion eller en Antipiratbyrå för patent, eller all immaterialrätt vara just en sådan organisation. De skulle med automatik kunna inleda juridiska processer, sanktioner eller interminisiska åtgärder för att skydda sina medlemmar. 5 Läs och jämför Håkan Lans strävan att hävda patentskydd av GPS och färggrafik i bildskärmar till persondatorer i USA som pågått i snart 10 år, för information besök www.mobergpublications.se 6 Enforcing small firms' patent rights http://cordis.europa.eu/innovation-policy/studies/im_study3.htm 7 Intellectual Property Rights and Nordic SMEs - a study of IPR practices in the IT and biotech sectors http://www.nordicinnovation.net/article.cfm?id=1-853-358 8 Innovation Policies for the Future http://www.nordicinnovation.net/article.cfm?id=1-853-374 9 EU Directive 2004/48 on the enforcement of intellectual property rights http://europa.eu.int/eur-lex/pri/en/oj/dat/2004/l_195/l_19520040602en00160025.pdf
Börja tänk småskaligt Think small first! Vad jag menar är att om vi nu vill tror att vi skall skapa en ny ekonomi och ett fortsatt starkt Sverige genom små innovatörer som Håkan Lans, eller många andra innovatörer över hela landet, så måste vi börja våga visa framfötterna. Kan vi satsa nära 4 miljarder på ett experiment som Trängselskatter i Stockholm så borde vi kunna ordna 1 miljard för att skapa ett riktigt Innovationsprogram för innovatörer och uppfinnare här i Sverige. INNOVATIONSKREDITIV ETT KRETSLOPP AV STATLIGT RISKKAPITAL KAN VI GÅ VIDARE MED INNOVATIONSKREDITIV EXIT ALMI RÅDGIVARE Formalisering bolag Ansökning av skydd Hitta nyckelpersoner Hitta eventuella partner SÖKNINGAR I PRV-LINK Alla kostnader för rådgivning, administration tillbaka in i systemet Nordisk Innovationscenter talar om en nordisk riskkapitalfond i sin summering, Innovation Policies for the Future, men jag är rädd att om vi skall vänta på att alla dessa länder skall komma överens om en sådan fond så får vi vänta länge. Vi skall självklart använda de resurser vi redan har på plats som Vinnova, Innovation Sverige samt ALMI och många andra. Vad jag syftar till att skapa ett regelverk (rutin), som gör det lätt att skydda en idé och hävda den internationellt. Det handlar om ett kretslopp av statligt riskkapital samtidigt som vi bygger upp en fond som gör att innovatörer också kan hävda sin rätt. Jag vill hävda, och många med mig att en ny svensk ekonomi, eller en generellt stark ekonomi i Europa skapas från botten. Det hämmar klart utvecklingen och ekonomin om man inte på allvar tänker satsa på småföretagare, som senare kanske kan bli stora företag med massor av arbetsplatser. Små företag konsumerar lokalt och rekryterar lokalt, vi kan tillsammans skapa en oerhört intressant dynamisk ekonomisk effekt genom en aggressiv innovationssatsning. Jag är inte heller ute efter att rubba eller hindra en väl fungerande marknad. Alla de som vill erbjuda sina tjänster inom rådgivning/konsultation av patent eller andra intellektuella tillgångar skall självklart göra det på en konkurrensutsatt marknad. Vi har redan medelstora och stora företag som ansöker om 2500 till 3000 patent per år, det finns gott om arbete för alla. Vad jag vill skapa är ett system, till vilka alla rådgivare kan anmäla sig, för att kunna skapa nya patent skapat av småföretagare och enskilda innovatörer. Vi pratar inte om ett rabattsystem för stora företag som redan har tillgångar och de rådgivare som inte vill anmäla sig av ekonomiska eller andra skäl behöver alltså inte men systemet skall självklart vara öppet och tillgängligt för alla. Vi är ute efter att skapa ett system som hjälper småföretag kapitalisera idéer och upptäckter snabbt. Dessa människor har inte finansiella medel men har en bra idé och det är vårt gemensamma ansvar för framtiden att se till att skydda det och förädla det så snabbt och bra som vi bara kan. Om idén eller upptäckten håller en första granskning så kan man skapa ett Innovationskreditiv. Det finns då begränsade medel för att börja formalisera arbetet genom bolagsbildningar och patentansökningar. Detta skall göras av externa rådgivare, inte organisation och enheter som t.ex. ALMI. Precis som med hus är det inte banken som bygger själva huset utan man gör så mycket
man kan själv för att hålla nere kostnaderna, resterande läggs ut på externa entreprenörer som kan sitt specialområde, t.ex. grund, snickeri, takläggning, el etc. Då staten finansiera denna volymhantering av idéer så skall detta också påverka priset för konsulttimmar. Om man som rådgivare vill vara med så skall man kvalificera sig samt acceptera en viss prisnivå och en maximal gräns för hur många timmar man kan lägga på ett visst ärende. Rättshjälpssystemet för privatpersoner sätter ribban på 100 arbetstimmar och detta är kanske en bra nivå. Staten kan via Innovationsprogrammet finansiera alla registreringskostnader och sedan finansiera upp till 100 konsulttimmar. Jag vet inte om 100 timmar är rätt gräns eller vad som i slutet är en korrekt timdebitering utan detta är en detaljfråga man bör syna med branschens representanter för att sätta gränsvärden för framtida Innovationskreditiv. KAN VI GÅ VIDARE MED INNOVATIONSKREDITIV SÖKNINGAR I PRV-LINK ALMI RÅDGIVARE Formalisering bolag Ansökning av skydd Hitta nyckelpersoner Hitta eventuella partner Alla kostnader för rådgivning, administration tillbaka in i systemet EXIT Utmaningen är att gå vidare med rätt patent, dvs sorteringen av alla fåfängepatent samt icke gångbara. Jag påstår inte att detta är enkelt, men jag tror det finns mycket kompetens på ALMI, Innovation Sverige och hos PRV. Sedan handlar det om byråkrati, det får inte vara svårt utan måste vara enkelt, snabbt och smidigt för att lyckas. Statliga system har en förmåga att bli byråkratiska monster så en viktig utmaning blir att skapa något snabbt, smidigt men med rimliga kontrollmekanismer. Vi måste tänka småskaligt! Vi betalar betydligt mer än 20.000 SEK per månad för alla arbetslösa, varje månad och det bara pågår månad efter månad. Jag tycker detta Innovationsprogram som jag skissat på skulle vara en bra investering. Det finns säkerhetsmekanismer. Små företag växer lokalt. De rekryterar lokalt, de hyr lokaler lokalt, de köper in lokalt och konsumerar det mesta lokalt. Storföretag, privat riskkapital eller utländska partners hjälper oss sedan att bygga upp en bra rättshjälpsfond till vilken alla innovatörer och småföretagare kan vända sig för hjälp att hävda intellektuella tillgångar. Sedan har Staten säkerheten i att de har patenten som säkerhet tills deras kostnader är säkrade. Innovatören ser att kostnaderna blir betalda, precis som ett hus eller andra tillgångar. Det är ett system som skall vara lätt för innovatörer att gå från idé till produkt, där emellan kommer skydd av idén för att finna partners eller kapital. När någon säger att vi skall satsa 1 miljard på något så händer ofta inget. Jag håller med om att det låter som mycket pengar, men fördela det på troliga arbetsplatser så handlar det om en investering om 20.000 SEK till 50.000 SEK per arbetsplats som engångskostnad. Det är också inte en engångskostnad för allt kapital skall återinvesteras i systemet, det är ett kretslopp av pengar. Det är inte meningen att Innovationsprogrammet skall ta ut stora vinster men det skall gå runt på egna ben. Meningen är att vi har ett kretslopp av kapital som gör att Sverige blir ledande i Europa och helst hela världen med att komma ut med inkomstbringante pantent. Jag tror det skulle skapa en oerhörd dynamik och vi måste börja tänka småskaligt. Om jag blir tillfrågad att bli småföretagarminister i Sverige en dag och vi fortfarande inte har ett bra program för att främja innovationer så skulle jag arbeta hårt för att få det gjort. Vi behöver småföretag, vi behöver innovatörer och uppfinnare som ger oss bra idéer som vi senare kan kapitalisera och förädla genom produktion och handel. Joachim Davidsson Liberal debattör och småföretagare