Svenskarna i Sioux City Av Rolf A Karlsson Jag har under ett antal år sysslat med efterforskningar av släktingar som emigrerade i slutet av 1800-talet till staden Sioux City i USA. Jag har då också intresserat mig för stadens historia och utvecklingen för den svenska etniska gruppen där. Det är intressant att göra jämförelser med de nya utomeuropeiska etniska grupper som nu bor i gettoliknande områden på många platser i vårt land. Cirka 1 million svenskar utvandrade för ca 100-150 år sedan till Amerika på grund av fattigdom och socialt missnöje. Till skillnad av vad som många tror begav sig de flesta till de växande städerna. Chicago drog till sig ca 100 000 svenskar vilket innebar att det var Sveriges andra största stad i beaktande av antalet svenskfödda invånare. Men stora svenska etniska grupper fanns även i många medelstora städer som var utspridda i det stora landet. Sioux City i staten Iowa var en av dessa. Sioux City ligger ca 70 mil väster om Chicago mitt i ett jordbruksområde. Mellan 1880 och 1890 växte staden explosionsartat. 1880 bodde 7 500 människor i staden och tio år senare hade antalet vuxit till 40 000. Många invandrargrupper strömmade till staden. Svenskarna var då ca 4 000 och den största etniska gruppen. Efter svenska förhållanden var staden mycket stor. Exempelvis bodde i Södertälje endast 5 000 människor vid denna tid. Under 1900-talet minskade staden i relativ betydelse och staden har för närvarande 80 000 invånare dvs ungefär lika stor som Söderälje. Sioux City 1890 En skildring av staden från en besökare från Sverige Svenska missionsförbundets ledare P Waldenström gjorde en resa i Nordamerika 1890 och besökte en mängd orter med svensk befolkning, bl a Sioux City. Han skriver i sin reseskildring : Sioux City är en av Amerikas mest framstående städer. Dess läge är även det mest utmärkta, som någon stad kan ha. Det ligger ungefär fem hundra eng. mil nästan rätt i väster om Chicago vid den stora floden Missouri, just vid den punkt där staterna Nebraska, Södra Dakota och Iowa sammanstöter. Den omgivande trakten är mycket fruktbar. Sioux City har även utmärkta järnvägskommunikationer. Över Missourifloden är byggd en järnvägsbro av järn som sägs ha kostat 1,250,000 dollars. Inte mindre än 36 passagerartåg kommer och går dagligen. Stadens historia är ett märkvärdigt exempel på hur städer i Amerika kan uppstå och utvecklas. År 1855 fanns på den plats där Sioux City nu ligger, endast två hus. Vid slutet av samma år fanns där nio hus. Av dessa var två hotell, två handelsbodar och ett postkontor. År 1856 fanns 90 hus och 400 invånare. 1889 hade staden 40000 invånare. Under år 1889 byggdes i Sioux City 150 nya affärshus och 763 bostadshus samt 8 kyrkor. För gatukommunikationerna är sörjt genom utmärkta spårvagnar vilka drages dels av hästar, dels av kablar, dels av ånga. Stadens huvudsakliga näringar är dess handel med spannmål, isynnerhet majs och dess stora slakterier. De senare är fyra till antalet. Under år 1888 var tre av dem igång och där slaktades då 11 tusen svin samt 2 tusen nötkreatur om dagen.
De första svenskarna anlände till Sioux City för ungefär 20 år sedan. Några av dem bor där ännu och är rika. Man antar att staden har 4 tusen svenskar. De som har något kyrkligt intresse och de är ju där som på andra håll i minoritet är delade i olika församlingar med var sin kyrka. Missionsförsamlingen är den äldsta av de skandinaviska församlingarna. Den stiftades redan i början av 1870-talet. Församlingen har dock inte haft stor framgång. I allmänhet företer Sioux City ett bedrövligt tillstånd. En mammons ande vilar tungt över staden, och väckelser är der sällsynta. Rusdrycksförbud gäller i Sioux City och i staten Iowa. Dock råder i staden mycken dryckenskap, beroende därpå att Sioux City ligger alldeles på gränsen till Nebraska, där rusdryckshanteringen ännu är tillåten. 4th street i Sioux City 1890 Ordningsproblem Den snabba inflyttningen av emigranter som till stor del var ogifta yngre män skapade ordningsproblem i staden. Staten Iowa hade infört spritförbud men tidvis fanns många lönnkrogar i staden. De kunde verka pga korruption inom stadens politiska ledning och polisväsende. De religiösa ledarna försökte stoppa sprithanteringen vilket fick en ödesdiger konsekvens. Året 1888 blev metodistpastorn George Haddock skjuten på gatan utanför en lönnkrog som han hade besökt och hotade att stoppa. I gatan finns ännu en minnesplatta där mordet skedde.
Minnesplattan över mordet på metodistpastorn George Haddock Svenskområdet Antalet invånare av svenskt ursprung var ca 4 000 och svenskarna var den största etniska gruppen i staden. Det fanns en stark koncentration av svenskar och svenskättlingar strax öster av centrum kring ett område som begränsas av Court Street och Clark Street. Speciellt den mellanliggande Iowa Street befolkades nästan bara av svenskar. Svenskområdet Augustanakyrkan Missionskyrkan Baptistkyrkan Modern karta över Sioux City med svenskområdet 1890 markerat
Svenska yrken Alla måste kunna försörja sig för att få komma in i landet. Och det fanns gott om lediga arbeten. Redan från början av stadens utveckling etablerade sig svenskar i olika affärsrörelser. I början främst som ägare av livsmedelaffärer. Men också som byggmästare. Omkring 1890 hade svenskarna etablerat sig i de flesta affärsbrancher, några till och med som delägare i några små lokala banker. Men de flesta av 1:a generationens svenskar var kroppsarbetare. Många arbetade som snickare eller i driften av järnvägarna. I de fina stadsdelarna var det mycket vanligt att nyanlända unga svenskor var anställda som hembiträden. Under denna tid emigrerade många unga svenskor för att bli anställda som hembiträden i städerna. The Swedish maid var eftersökt och känd för att vara arbetsam och hederlig. De fick ett mycket bättre liv som hembiträde i Amerika än att vara piga på en lantgård i Sverige. Relativt få svenskar arbetade i de jättelika slakterierna som arbetade enligt löpande band principen. Arbetsmiljön där var ofattbart dålig och omsättningen av arbetskraft stor. Svenska kyrkor Det fanns 3 svenska församlingar i staden. Avläggare av Svenska kyrkan, Missionskyrkan, och Baptistkyrkan som hade verksamhet på svenska språket. Det fanns viss rivalitet mellan kyrkorna. Vissa svenskar undvek att umgås med medlemmar av någon annan svensk kyrka. Församlingarna var inte medlemsmässigt stora men spelade en mycket stor roll i svenskarnas liv. Medlemmarna bidrog med mycket stora ekonomiska bidrag och arbetskraft för att bygga kyrkorna och hålla verksamheten igång. Uppskattningsvis 60-70% av svenskarna var inte medlemmar i någon svensk församling. En del svenskar uppskattade inte kyrkornas verksamhet. När en svensk pastor anlände till stadens järnvägsstation träffade han på en svensk och frågade efter vägen. Han möttes med orden: Jaså, du är präst. Dom har vi alldeles för många av här. Augustanaförsamlingen var den största svenska församlingen och hade bildats 1875 av emigranter som tillhört svenska kyrkan. Församlingen besöktes vid ett tillfälle av en svensk biskop. Så sent som in på 1940-talet skickade svenska kyrkan präster till församlingen för att tjänstgöra som kyrkoherdar. Flera kyrkobyggnader byggdes allteftersom antalet medlemmar växte, den sista invigdes 1891. Svenska Missionsförsamlingen hade bildats av emigranter som tillhört missionsförsamlingar i Sverige. Svenska missionsförbundet var då den största frikyrko-organisationen i Sverige och stödde de svenska missionskyrkorna i USA. Församlingen fick vid 3 tillfällen besök av missionsförbundets ledare P Waldenström. Flera kyrkobyggnader byggdes allteftersom antalet medlemmar växte. Baptistförsamlingen var grundad redan 1874 av svenska baptister. Församlingen hade byggt en egen kyrkobyggnad trots att antalet medlemmat endast var ca 130.
Augustana kyrkan idag Svenska språket Barnen till 1:a generationens invandrare talade svenska i hemmen och i sitt bostadsområde. Tidningar lästes på det svenska språket. I skolan och i arbetslivet talades engelska. Kyrkorna hade söndagsskola på svenska. Som vuxna var 2:a generationens invandrare angelägna att använda engelskan för att bli betraktade som etablerade amerikaner. Lokala svenska tidningar Den första svenskspråkiga lokaltidningen var Nordwestern som gavs ut 1882-1883. Nya försök gjordes ett antal gånger att ge ut svenska tidningar men dessa blev kortlivade: Nya Nordwestern 1883-1884, Skandia1893-1895 och Svenska amerikanska nyheter 1907-1908 Undantaget var Svenska Monitoren som gavs ut under åren 1915-1939. De svenska kyrkorna gav också ut församlingsblad på svenska. Svenskar i den lokala politiken och stadsförvaltningen Svenskarna var mycket lite representerade i det politiska beslutsfattandet trots sin stora numerär. Vissa valhänta försök gjordes att bilda lobbygrupper inom det republikanska partiet
men det hade liten effekt. Republikanska partiet anordnade ett antal möten inför politiska val med tillresta svensktalande republikaner för att få svenskarna att gå och rösta. Ett mindre antal svenskar hade olika befattningar i stadens förvaltning, men inte i några högre poster. I poliskåren fanns endast ett fåtal svenskar. Svenskarnas sociala och offentliga skyddsnät Något offentligt skyddsnät för arbetsoförmögna och sjuka fanns inte. Man fick i första hand förlita sig på släktingar eller vänner som man ofta hade i sin närhet. De flesta emigranterna bosatte sig på orter där det redan tidigare fanns släktingar eller personer från samma ort i Sverige. Den så kallade stafettemigrationen var vanlig. När en emigrant tjänat ihop pengar till en amerikabiljett skickades pengarna till ett syskon i Sverige. Det fanns också ett flertal svenska föreningar som administrerade sjukassa och begravningshjälp. Augustanakyrkan drev en diakonissaförening som med hjälp av insamlade medel avlönade en diakonissa som stöd för fattiga och sjuka. Svenska fester och parader Några föreningar anordnade klubbaftnar och nöjestillställningar bland svenskarna. De arrangerade även konserter med gästande solister och körer som framträdde med svenska sånger. Medlemmarna tillhörde den övre samhällsklassen. Försök gjordes under 1880-talet att under en dag fira det gamla fosterlandet Sverige, men någon årlig tradition skapades aldrig. Men 1891 gjorde man en kraftsamling och slog hela staden med häpnad. Svenskarna firade då Våra förfäders dag med en jätteparad längs stadens huvudgator. 3000 personer i alla åldrar klädda i olika färgrika kostymer och klänningar deltog. Tåget fylldes av 130 ryttare, svenska och amerikanska flaggor, musikkårer och vagnar där olika svensk-amerikanska teman behandlades. På en av skyltarna stod: We are the Daughters of a Truthful People. Mest stolt var man över en vagn som föreställde pansarskeppet Monitor. Detta hade konstruerats av svensk-amerikanen John Ericson och hade avgjort sjökriget mot Sydstaterna i inbördeskriget. Paraden gjorde en sådan succé att den återupprepades någon månad senare i samband med stadens årliga skördefest. Utvecklingen i Sioux City efter 1890 Staden drabbades av två bakslag under 1890-talet. Dels av en stor översvämning 1892 som delvis slog ut slakterierna och dels av en ekonomisk krasch. Den kraftiga expansionen under 1880-talet hade delvis skapats av en ekonomisk bubbla med hjälp av kapital från Östkusten. Fastighetspriserna sjönk dramatiskt och många företag gick i konkurs. Först 10 år senare var situationen normaliserad men 1880-talets expansionstakt kom aldrig tillbaka. Under 1900-talet minskade staden i relativ betydelse. Slakterierna är nu nästan borta och staden har för närvarande 80 000 invånare. Under 1900-talet uppslukades så gott som alla etniska grupper i den amerikanska smältdegeln och började identifierade sig som amerikaner med måttligt intresse av sina fäders ursprung. Många i 2:a generationens svenskar gifte sig med någon från annan etnisk grupp och då vanligtvis med någon med rötter från norra Europa med protestantisk religion. Barn till 2:a generationen tappade i regel det mesta av sitt svenska språk.
Språklagen 1917 i staten Iowa krävde att alla gudstjänster måste vara på engelska. Bakgrunden var att man inte gillade att tyska talades i staten (USA var i krig med Tyskland) men lagen drabbade även andra språk. Men det var bara en tidsfråga innan svenskan skulle bli undanträngt av engelskan i kyrkorna. Nu blev utvecklingen något snabbare pga av lagen. Kring 1910 förändrades befolkningsmönstret i svenskområdet. En del svenskar flyttade ut och ryska judar flyttade in i området. De mera välbeställda flyttade till nya villaområden i stadens utkanter och därefter blev området bostad för lägre amerikansk medelklass. Under senaste 10-årsperioden har invandringen från Mexiko till USA accelererat. I staden bor nu en ganska stor mexikansk etnisk grupp som inte talar engelska. Många arbetar i det enda kvarvarande slakteriet. De har egna kyrkor och affärer. Många mexikanare bor nu i det gamla svenskområdet. Augustanförsamlingen och Missionförsamlingen finns fortfarande kvar och heter nu Augustana Lutheran Church respektive First Covenant Church. Nu märks inte mycket av dess svenska bakgrund. Men Augustanas kyrkobyggnad från 1890 används fortfarande och den pryds av svenska bibelcitat på väggarna. Missionsförsamlingen har byggt en ny modern kyrka i norra stadsdelen. Baptistförsamlingen har gått upp i sin större amerikanska motsvarighet. De gamla kyrkobyggnaderna som tillhört den svenska missionskyrkan och den svenska baptistkyrkan har nu tagits över av mexikanska församlingar. Idag finns mycket lite i Sioux City som påminner om att en kulturell svensk enklav fanns i staden i slutet av 1800-talet. Den enda svenska förening som finns kvar är en lokal loge av den svensk-amerikanska Vasaordern. Logens namn är Norrskenet och bildades 1915. Den har ett fåtal äldre medlemmar med begränsad verksamhet.