Kursutvärdering av Kunskapsorganisation 3 : beskrivningsmodeller och metadata, 7,5 hp, kandidatprogrammet Bibliotekarie, campus (31BKB3), vårterminen 2013 Mikael Gunnarsson 27 juni 2013 1 Inledning Kursen Kunskapsorganisation 3 : beskrivningsmodeller och metadata gavs nu för tredje gången sedan bibliotekarieprogrammets kursstruktur reviderades inför starten HT 09. Det är också sista gången som kursen gavs, eftersom utbildningen reviderats för de studenter som antogs höstterminen 2012. Kursen gavs nu visserligen med en ny LADOK-kod och en något reviderad kursplan m a p formuleringar kring mål och innehåll, samt förnyad litteratur, men kursens innehåll har sedan vårterminen 2011 i huvudsak varit detsamma, dvs med ett fokus på 1) konceptuella modeller för metadata med särskild hänsyn till katalogisering på bibliotek, 2) datamodeller för paketering av metadata, med särskild hänsyn till MARC21, 3) katalogiseringsregler för bibliotek, samt 4) aktuella utvecklingstendenser nationellt och internationellt i fråga om metadata, dess användning, distribution och produktion. Sedan våren 2011 har dock mycket hänt i omvärlden som medfört att kursens innehåll mer i detalj tvingats förnyas inför varje kurstillfälle. Nya katalogiseringsregler (RDA) är på väg att vinna insteg även i Sverige, efter att våren 2013 ha implementeras av flertalet nationalbibliografiska instanser runt om i världen, och MARC21s betydelse är av flera skäl på väg att marginaliseras vilket sannolikt kommer att bli än mer tydligt när nya LIBRIS XL lanseras i slutet av 2013 eller strax därefter. Samtidigt blir utvecklingen av Linked Data såväl nationellt som internationellt ett allt angelägnare intresse för biblioteken. 1
Kursansvarig menar, som involverad i det nationella arbetet med implementering av nya katalogiseringsregler, att de fyra ovan uppräknade områdena alla är nödvändiga och centrala för den framtida bibliotekarien. De har dock blivit allt mer komplexa under de senaste två åren på ett sådant sätt att de dryga fyra veckors studier som studenten har på sig att tillgodogöra sig innehållet är långt ifrån tillräckligt. I den bästa av världar borde man ha kunnat backa i tiden och fördela delar av aktuellt innehåll till de två tidigare kurserna i kunskapsorganisation. Detta faktum är sannolikt till dels en orsak till vad som nedan framkommer under rubriken Studenternas kursvärdering. Den kanske mest problematiska bakgrunden är att vi i Sverige för närvarande har en varierande äldre praxis för katalogisering i bruk, som skall ersättas av RDA inom en relativt snar framtid. Därmed är det också svårt att ge konkret handledning i vad som är rätt eller fel handhavande av katalogiseringsproblem. Ett särskilt bekymmer är att vi för närvarande inte har någon nationell licens för de nya reglerna RDA Toolkit. Kursansvarig har dock sett till att reglerna finns tillgängliga på högskolans datorer, dock inte från någon annan plats. 2 Resultat Kursen har examinerats genom två salstentamina och en inlämningsuppgift. Den konceptuella modellen, FRBR samt FRAD, och Linked Data har examinerats i salstentamina. Katalogiseringsreglerna tillsammans med insikterna i MARC21 har examinerats genom inlämningsuppgiften. Kurslitteratur och andra hjälpmedel har genomgående varit tillåtna, och i fråga om LinkedData-tentamen även laptops eller läsplattor, vilket visade sig något olyckligt. Den avslutande tentamen, som rör Linked Data, bygger på en idé om progression inom kursen och även i viss mån från första terminens första kurs i kunskapsorganisation (som utgjorde ett förkunskapskrav som många gavs dispens från). Även tidigare år har fördelningen mellan U, G och VG legat på 50, 25 respektive 25 % vid första examinationstillfället, vilket skall jämföras med årets utfall för första tillfället: 42 % U, 38 % G och 20 % VG. För den första tentamen som behandlade FRBR gavs i stället 71 % betyget VG. I dagsläget, efter omtentamina, är 35 % av registrerade studenter fortfarande ej godkända på alla delmoment, medan 43 % har betyget G och 22 % betyget VG.
3 Studenternas kursvärdering 35 % har besvarat kursvärderingsenkäten, vilket är en svarsfrekvens som är något bättre än normalt och som i just det här fallet kan tolkas som att det var fler som ville ge kritik. Om det inte är en normalnivå ö h t för ifrågavarande grupp. Vad gäller frågorna kring hur man upplever relevansen, om man uppnått kursmålen eller om man är intresserad av innehållet så ger svaren inga som helst möjligheter att dra slutsatser kring frågorna, eftersom de varierar. Möjligen kan man anta att de få som svarat att innehållet inte alls är relevant också inte heller är intresserade av att arbeta någon annanstans än på skol- eller folkbibliotek och tror att det inte är relevant där. Om man skall se svaren som representativa så var det några frågor kring närvaron på föreläsningar som ger vid handen att varje föreläsning eller övningspass givits med ca 1/3 av kursdeltagarna frånvarande. Med 63 registrerade kursdeltagare kan det nog stämma ganska väl, utifrån kursansvarigs iakttagelser. En av enkätfrågorna efterfrågade vilken litteratur man tyckte hade behövt en genomgång i föreläsningsform. Detta var litteratur som var avsedd att läsas på egen hand, som det gavs instuderingsfrågor till, och där vissa centrala idéer berördes vid föreläsningarna. Detta var också till dels den litteratur som låg till grund för den avslutande salstentamen. Några studenter markerar en eller ett par artiklar som nödvändiga att för förtydligade i en föreläsning, i övrigt fördelar det sig ca 50/50 mellan de som markerar ett stort antal och de som inte markerar någon alls. Bland de som tydligt upplevs som svåra finns en artikel som redogör för hur ett sk Integrerat Bibliotekssystem (dvs VTLS) dragit nytta av FRBR-modellen, med gott om konkreta exempel. Det fanns gott om utrymme för att ge kritik i fritext och dessa har fyllts i av många med såväl motstridiga omdömen som sammstämmiga omdömen kring olika aspekter på kursen. Utifrån dessa kan man generellt urskilja att fler än en person ger uttryck för följande 1. Man finner organisationen av kursens innehåll dålig. I mer konkreta termer handlar det oftast om tidsbrist för vissa delmoment och önskemål om mer laborativa inslag. 2. Nivån på del 3 (Linked Data) anses för hög, antingen innehållet eller de föreläsningar som gavs. Å andra sidan ges också uttryck för det motsatta, att alla examinationer var för lätta.
3. Samordningen mellan kursens tre lärare har haft brister. 4. Övningspasset kring Linked Data hade ett för svårt innehåll. 5. Tentamensfrågorna till den avslutande salstentamen, tillsammans med det faktum att kurslitteratur fick medtas, var inte bra. Det fanns ingen möjlighet att betygsätta kursen, men utifrån de kommentarer som givits av dessa 35 % får man anta att det hade blivit ett lågt, eller mycket lågt, betyg. Kursvärderingen innehåller många synpunkter, men saknar egentligen konstruktiv kritik, och siktar in sig huvudsakligen på att ge omdömen. I följande avsnitt skall jag återkomma till några av dessa. 4 Kursansvarigs kursvärdering Förutsättningarna för kursen har inte varit de bästa. Bl a dröjde det till någon vecka innan kursstart tills vi lärare fick access till RDA Toolkit. Att då som lärare söka parera mellan nya och gamla katalogiseringsregler blir närmast ohållbart. Intentionen var dock att studenterna skulle få möjlighet att se framtiden. Tyvärr verkar det som om RDA Toolkit inte användes i någon nämnvärd utsträckning, dels eftersom många är vana vid att studera hemifrån, vilket vår licens inte tillåter. Inför höstterminen 2014, när motsvarande kurs i ny form skall ges, kan förhoppningsvis detta problem vara löst. En koncentrerad arbetsanhopning för vissa lärare mitt i förberedelserna har också inverkat. Som tidigare nämnts har också tidsutrymmet kommit att bli för snävt för kursinnehållet. Vad gäller de synpunkter som i föregående avsnitt räknats upp kan kursansvarig konstatera att det är rättmätig kritik, även om det är tveksamt huruvida punkt 2 äger generell giltighet. Det är sannolikt så att kursansvarig överskattat många studenters förkunskaper och förmåga att ta till sig text på engelska. I kursvärderingen ges kritik gentemot att det tas för givet att man har med sig kunskaper från tidigare terminers kurser och att dessa bör ges en sammanfattande repetition. Något utrymme för extensiv repetition kan inte ges och det sades uttryckligen i kursinformationen på förhand att studenten behöver repetera, och vad som behöver repeteras. Att öva sig i att läsa bidrag på engelska från vetenskapliga tidskrifter är nödvändigt inför de fortsatta studierna och för att kunna ta del av vad som händer på det internationella planet. Att dessa artiklar kunde kompletteras med en
utvidgad introduktion på svenska kan man dock önska. Sannolikt behövs det också tydligare pekas ut vilka kunskaper och färdigheter som förväntas, även om de instuderingsfrågor som gavs borde ha varit till god hjälp. En av tentamensfrågorna var också just en sådan instuderingsfråga, men var ändå utslagsgivande. Beträffande frågan om tentamensformen så är den ingalunda ny, utan åtrkommande i de flesta sammanhang. Någon ger ett missnöjt omdöme just kring att kurslitteratur varit tillåten, medan några är missnöjda med att det inte gavs information om att kurslitteratur (enligt dennes uppfattning) var nödvändig att ta med. Att laptops och läsplattor var tillåtna vid den sista tentamen har inte kommenterats, men kursansvarig ställer sig lite frågande till huruvida det verkligen är rättvist gentemot de som inte har tillgång till instrument som gör det möjligt med fritextsökningar i kurslitteraturen. Kursen har en inneboende progression som bygger på att de tre delarna studeras i planerad sekvens och att man tar med sig kunskaper från första terminen. Det är troligt att det också är något som gjort att genomströmningen blivit så pass låg som den har blivit. Emellertid är det precis vad fördjupning avser. De förkunskapskrav som uppställs är helt nödvändiga och en sådan sak som Linked Data måste ses mot bakgrund av SKOS (som studerades termin 1) och FRBR/FRAD (som utgör första delmomentet i kursen). Det verkar också vara en missuppfattning att sista delmomentet handlar om XML, och inte de abstraktioner och internationella samförstånd som ligger bakom det manifesta. Det tycks ha kommit som en överraskning för studenterna att de behövde kunna tolka en RDF-representation av metadata, trots att detta var ett återkommande inslag i föreliggande kurs och i kursen från termin 1. Sammanfattningsvis finns ingen anledning att vara nöjd, trots att flertalet studenter presterat mycket bra och visat ett uppriktigt intresse och en förmåga att på ett konstruktivt och engagerat vis studera sådant som är svårt. 5 Rekommendationer Kursansvarigs rekommendationer inför höstterminen 2014 när motsvarande kurs återkommer i ny skepnad och kursansvarig sannolikt är någon annan: Det bör tydliggöras in i detalj vad som förväntas att studenten skall kunna efter varje delmoment. Kursens lärandemål i kursplanen kan utvecklas men behöver kanske kompletteras med en checklista.
En koncentration på RDA i stället för katalogisatörens verktygslåda och MARC21 bör göras, eftersom MARC21 kommer att marginaliseras. Det gör att accessen till RDA Toolkit måste lösas. En kursansvarig bör ta det övergripande och genomgående ansvaret för kursens alla delmoment för att bl a undvika motstridiga direktiv till studenterna Man bör återigen överväga tentamina där kurslitteratur inte är tillåten att medtaga