Kompletterande fågelundersökning Törnbotten. Mörbylånga kommun Kalmar län 2014. miljöland

Kompletterande fågelundersökning Törnbotten Mörbylånga kommun Kalmar län 214 miljöland

Enstaka flockar av tranor följer Kalmarsundskusten under höst och vårsträcket. De flesta flyger i större antal längs den öländska östra kusten. Vår och höst rastar hundratals tranor på öppna marker på den östra sidan av ön. Födosöksplatserna styrs av vilken gröda som odlats. Till kvällen flyger tranorna till Möckelmossen för övernattning. De står gärna i vatten som skydd för bland annat räv. Ovanstående fotografi är taget på östra Öland. Fotot på första sidan visar ejdrar som flyger högt över Ölandsbron. Flocken befinner sig längre in på Kalmarsidan och inte rakt över högst punkten på Ölandsbron vilket gör att flyghöjden är högre än det verkar. Undersökningar, research, foto, text, layout Seppo Ekelund, Johan Petersson Seppo Ekelund miljöland Binegatan 8 Räpplinge 38794 BORGHOLM ekelund@seppo.se www.seppo.se Sweden + 46 ()485 563 13 Sweden + 46 ()7 64 29 555 Estonia + 372 53 62 9 64 Johan Petersson miljöland Bragegatan 27 B 39245 KALMAR johan@naturguide.nu www.naturguide.nu Sweden + 46 ()79-136191

Kompletterande fågelundersökningar Törnbotten Mörbylånga kommun På uppdrag av Eolus Vind AB, Anna Gunnarsson, Hässleholm, har miljöland utfört kompletterande fågelundersökningar vid det av Eolus Vind AB planerade vindkraftsområdet vid Törnbotten i Mörbylånga kommun. Eolus Vind AB har för avsikt att bygga tre vindkraftverk öster om väg 136 i nord-sydlig riktning. Denna kompletterande undersökning har inriktats på förekomst av rovfåglar, såväl sträckande som häckande samt sträckande sjöfåglar, gäss och svanar. Metodik Genom att granska rapporter och genomföra punktinventering inom ett område begränsat av en 2 km radie från varje tänkt etableringsplats har vi kunnat bilda oss en god bild av fågelfaunan inom etableringsområdet. miljöland har erhållit sekretessbelagda uppgifter om skyddade arter från ArtDatabanken SLU. miljöland har skriftligt tillstånd till sekretessbelagda uppgifter. Vår sammanställning av rovfågelobservationerna från Artdatabanken SLU och Artportalen.se/ birds visar var rovfåglar främst och oftast observeras i området. För att undvika att samma observation kommer med flera gånger har materialet granskats manuellt. miljöland har även haft kontakt med Projekt Havsörn för att kunna konstatera om det finns havsörn inom projekteringsområdet. miljöland har även varit i kontakt med Länsstyrelsen i Kalmar län angående havsörnshäckning i och i anslutning till det planerade vindkraftsområdet. Fakta För att få ytterligare fakta om fågellivet i området gjordes under våren 214 kompletterande fältundersökningar. För att få kunskap om hur och var dykänder, i detta fall huvudsakligen ejder, passerar området utfördes separata undersökningar dels vid Stora Rör samt vid Algutsrum. Via Artportalen har sjöorre, svärta, vitkindade gäss samt svanars förbiflygande noggrant studerats. miljöland utförde fältundersökningar i området från huvudsakligen tre punkter som visas på föregående sidas karta. miljöland har mycket stor erfarenhet av sträckfågelräkning och Seppo Ekelund och Johan Petterson följer de krav som Sveriges ornitologiska Förening kräver. För att om möjlig få en bild av hur främst sjöfågel sträcker i området har undersökningen koncentrerats på uppgifter som hämtats från www. artportalen.se/birds under perioden år 2 till och med dags datum. Ytterligare information har erhållits från JP Fågelvind som i samband med att det planeras en bro mellan Danmark och Tyskland, Fehmarnprojektet, utfördes sträckfågelobservation från Färjestadens hamn. Syftet var att se hur sträckande fåglar reagerade vid passage av Ölandsbron. Teoretiskt miljölands närmare studier av sträckande sjöorre, ejder, svärta samt vitkindad gås gav en del nya data. Det föreligger stora mängder data från Beijershamn, ett område ca 1 kilometer sydväst om det planerade vindkraftsområdet. Att vi valt uppgifter från Beijershamn beror på att om våren skulle det teoretiskt kunna förhålla sig så att sträckande fåglar ser Ölandsbron och väljer att ta höjd och kanske till och med byta flygriktning. Att ta med uppgifter från Färjestaden om våren skulle så att säga vara för sent. Skulle fåglar ta höjd framför Ölandsbron skulle de hur den skulle bära sig åt inte kunna flyga över det planerade vindkraftsområdet. Samtliga uppgifter där sträckriktning rapportertas har sammanställts. Bland tiotusentals sträckande ejder har det endast rapporterats 75 exemplar som valde en kurs mot nordost räknat från Beijershamn. Sätts dessa uppgifter in på en karta skulle denna flock passerat söder om de planerade vindkraftverken. Undantag Liknande siffror visar även de andra arterna. Det finns undantag orsakade av väder och vind. Sträckande sjöfågel som främst sjöorre sträcker ofta om natten och då på höjder långt över de högsta idag konstruerade vindkraftverken. Sjöorren sträcker på bred front över Sverige. Nattetid har sträckande sjöorrar rapporterats från Trollhättan i väst, högt över småländska höglandet och från flera håll på Öland. Att det skulle vara en markerad sträckled över det planerade

vindkraftsområdet finns det inga belägg för. De fåglar som tvärar Öland kan göra det var som helst. Avhängigt var de korsar Sverige. Anledning miljöland vill uppmärksamma att anledningen till att naturreservatet Hönstorp i Mörbylånga kommun kommit till stånd är att naturreservatets värden inte får påverkas av avverkning och andra skogliga värden, dikning, vattenreglering och andra åtgärder som förändrar hydrologin, upphörd hävd av naturbetesmarkerna samt av olika exploateringsföretag. De fågelarter som tas med i reservatsbeslutet är stenknäck, mindre flugsnappare samt kattuggla. Reservatet har tillkommit för att skydda botaniska värden samt skalbaggar, fjärilar, kärlväxter, mossor och lavar. De fåglar som nämns påverkas inte av en vindkraftsetablering utanför reservatet. Resultat Havsörn Haliaeetus albicilla En av uppgifterna i denna kompletterande undersökning har varit att klarlägga förekomst av havsörn. Det vill säga finns det häckande havsörn inom en cirkel av tre kilometer från de planerade verken eller om havsörnar använder området som flygkorrridor till och från födosöksplatser. Dessutom om havsörnar söker föda i området. Eftersom Projekt Havsörn inte lämnar ut uppgifter om häckningar till ArtDatabanken ställdes frågan till Länsstyrelsen i Kalmar län. Ansvariga tjänsteman svarade att det fanns häckande havsörn inom tre kilometersradien. Exakt avstånd angavs inte. miljöland ville konstatera fakta och kontaktade Projekt Havsörn. Det aktuella paret hittades år 211. Misslyckades det året. 212 ringmärktes två ungar. I år 213 ringmärktes två ungar. Paret har aldrig observerats åt det hållet där vindkraftsparken är tänkt att vara. Det är mer än tre kilometer (miljöland har det exakta avståndet) till det aktiva boet ifrån det närmsta verket. Det är mer än 4 km till det andra havsörnsreviret som Projekt Havsörn känner till, förutom ovanstående revir. Projekt Havsörn har inget att erinra angående dessa tre vindkraftverk. Nu hade miljöland uppgifter från Länsstyrelsen i Kalmar län. Inom 3-kilometers radien finns det häckande havsörn!. Projekt Havsörn, som informerar länsstyrelsen, säger att boet är längre bort än det rekommenderade avståndet om tre kilometer. Nu framkom även att det fanns ytterligare ett havsörnspar som häckade öster om det planerade vindkraftsområdet. Enligt uppgifter skulle detta par häckat cirka fyra kilometer från närmaste planerade vindkraftverk. Det framkom även att detta bo varit känt sedan 211 och att paret fått ut ungar år 212. År 213 övergavs boet på grund av skogsavverkning. Detta örnbo kontrollerades i slutet av mars 214. Ingen häckning 214. Inga tecken på aktiviteter och inga observationer av havsörn. Vad beträffar denna häckningsplats föreligger en mängd oklarheter. År 213 gick paret åter till häckning men denna misslyckades. Hela området är kalhugget ända in till örnboet som lämnats kvar med skyddstejp runt stammen. På grund av att boträdet nu står oskyddat kommer det att välta inom snar framtid. Det har vid miljölands kontroll redan börjat lägga sig. Av erfarenhet vet vi att havsörnar som överger ett bo av en eller annan anledning ibland bygger ett nytt inte allt för långt från det övergivna. Områdena i omgivningarna består av kalhyggen eller så är skogen av sådan beskaffenhet att den inte är lämplig som boträd åt häckande havsörn. Inget nytt bo fanns i området. Havsörn observeraeds vid fyra tillfällen flygande längs kusten på väg från häckningsplatsen ner till födosöksområde vid Beijershamn. En adult havsörn observerades flyga söder om Algutsrums kyrka. Länstyrelsen i Kalmar län korrigerade senare via telefon, 11 december 213, uppgifterna om att det skulle häcka ett par innanför 3 kilometersradien. Ny uppgift var att det finns ett bo 3 kilometer från närmsta vindkraftverk. Dessutom att det fanns ett bo ca 3,5 kilometer från vindkraftverken. - Dessa två bon är inte ett hinder för vindkraftverken, säger ansvarig på Länsstyrelsen.

Ormvråk och röd glada har lärt sig att söka föda längs trafikerade vägar. Ett sådant område är där riksväg 136 och 137 delar sig. I Skåne är trafikdödad vilt en stor anledning till att röd glada i allt större omfattning övervintrar. Samtidigt som det gynnar arterna hotas de själva av att bli trafikdödade. Ormvråk Buteo buteo Ormvråken är den vanligast förekommande rovfågeln inte bara i undersökningsområdet utan på Öland och i hela Sverige. Totalt observerades 27 sträckande ormvråkar från det tre observationsplatserna. Huvuddelen flög öster om det planerade vindkraftsområdet. Endast ett fåtal sträckande vråkar observerades väst om det planerade vindkraftsområdet. Nedanstående diagram visar flyghöjder. Sträckande ormvråkar i blå staplar, medelhöjd 22 meter visas som blå prickad linje. Röda staplar visar lokala födosökande ormvråkar, 8 observationer. Röd prickat linje visar medelflyghöjden, 53 meter. De flyger betydligt lägre för att sedan landa i ett träd eller som fallet i detta område på belysningsstolpar längs riksväg 137. Två revir har observerats inom kartområdet, se karta i början av denna undersökning. Båda reviren ligger i eller i anslutning till naturreservatet Hönstorp. Ett äldre bo, ej aktivt 214, har setts i naturreservatet. 45 4 35 3 25 2 15 1 5

Kartan visar observationer av rovfåglar under februari och mars 214. Svarta symboler och pilar anger ormvråk, röda röd glada och blå pilar havsörn. Dessa data ger belägg för att rovfåglar använder sig av de hangvindar som uppkommer vid landhöjningen väst om riksväg 137 som går söderut. Anledningen till observationerna av främst ormvråk vid trafikplatsen är att fåglarna lärt sig att här finns trafikdödat vilt. En andra sträckled går flera kilometer öster om de planerade vindkraftverken. Här utnyttjar rovfåglar den termik som uppstår över Mittlandsskogen. Det är allmänt känt att mörkare partier i naturen skapar gynnsamma uppvindar, termik. Två ormvråksrevir är markerade. Röd glada Milvis milvus Den röda gladan håller på att etablera sig på Öland och finns numera häckande över hela ön. Fyra observationer gjordes av röd glada. Två av dessa var nordsträckande fåglar som flög på en höjd av ca 15 meter öster om vindkraftsområdet. En fågel sågs födosöka strax öster om bebyggelsen i Färjestaden. Plus en röd glada som sträckte strax öster om Färjestaden. Andra undersökningar, Rönnerum 213, visar att den röda gladan utnyttjar de uppvindar som bildas vid den västra landborgsbranten. På denna höjdrygg som löper längs Ölands västra sida går riksväg 136 mot Borgholm. Den röda gladan har två skäl till att flyga väster om denna riksväg, Dels uppvindarna dels trafikdödat vilt. Det föreligger år 214 inga tecken på att den röda gladan skulle häcka vare sig i naturreservatet Hönstorp eller i någon av de träddungar som finns i dalgången ner mot Färjestaden. Tornfalk Falco tinnunculus Endast en observation av en hane tornfalk gjordes under denna undersökning. Fågelns flög mot söder väst om riksväg 137. Diagrammet nedan visar förekomst av ormvråk månadsvis mellan åren 2 till dags datum 214. Källa Artportalen.

Vitkindad gås Branta leucopsis Varje är passerar tio tusentals vitkindade gäss Öland. De övervintrar i Holland och är på väg via Gotland och Estland upp till häckningsplatser bland annat på den stora ön Novaja Zemlja. Sedan början av 197-talet finns i Östersjön en stor population med häckande fåglar, även på Öland. Dessa två populationer anländer/passerar under olika tider av året. De arktiska vitkindade gässen passerar i genomsnitt i mitten av april. Höstflyttningen sker i oktober. Vid lämpligt väder kan fåglarna flyga hela vägen från övervintringslokaler i Holland till häckningsplatser vid ishavskusten nonstop. Då flyger fåglarna på mycket höga höjder och även nattetid. Östersjöpopulationens fåglar anländer till sina häckningsplatser tidigare och lämnar även tidigare om hösten. Det skall nämnas att dessa två populationer möts på övervintringslokalerna i Holland. miljölands kartläggning av flyttande vitkindade gäss i det planerade vindkraftsområdet i Törnbotten visar att de fåglar som passerar sträckan Beijershamn till Stora Rör flyger huvudsakligen längs Kalmarsunds stränder. miljöland har endast behandlat uppgifter från Artportalen där sträckriktning angetts. Mellan åren 2 till och med dags dato handlar det om 22 787 vitkindade gäss. Av dessa flög 1 648 i nordostlig riktning räknat från Beijershamn. Detta innebär att dessa fåglar passerat det planerade vindkraftsområdet längre söderut. 34 års studier på Kapelludden i Bredsättra visar att när vitkindade gäss passerar antingen flyger de i stora flockar på höjder över 3 meter eller så flyger de lågt över havet eller längs strandlinjen. Under vissa väderbetingelser, främst om våren under 198-talet kunde stora flockar vitkindade gäss observeras flygande på mycket hög höjd i riktning mot nordost. De föreligger uppgifter om att höststräckande vitkindade gäss och ejder observerats sträckande från Kapelludden, Bredsättra, mot SW. W NW SW 18 16 14 12 1 8 6 4 2 N S NE SE E N = 22 27 Dessa uppgifter är fullkomligt felaktiga. Under alla dessa år på Kapelludden har det vid inget tillfälle gjorts sådana observationer. Undersökningar i Danmark, spetsbergsgås, och Kalmarsund, JP Fågelvind, visar att gäss och sjöfåglar som passerar vindkraftverk väjer i god tid för att undvika kollisioner. Hundratusentals vitkindade gäss passerar vår och höst ett område strax norr om Virtsu i Estland under sin flyttning till födosöks och rastplatser i Matsalu Nationalpark. Dessa enormt stora flockar observeras tydligt att de undviker den stora vindkraftsparken på halvön norr om Virtsu i västra Estland. (www. estbirding samt www.elurikkus.ee) Observera att endast fåglar där det angivits flygriktning har tagits med i sammanställningen. Det har inträffat vitkindade gäss, att fåglarna hoppar över Öland och flyger direkt till och från Holland. Länsstyrelsen i Kalmar län har beslut om att skyddsjakt på vitkindade gäss får förekomma enligt följande: Vitkindad gås som uppträder vid fält med oskördad gröda får i Kalmar län jagas om det behövs för att förebygga skada den 21 augusti den 15 november. Länsstyrelsen kan efter särskild prövning även ge tillstånd till skyddsjakt under andra tider.

Övriga gäss och svanar Övriga gäss som uppträder i området är grågås och kanadagås. Även prutgås uppträder i stora antal under flyttning och då nästan uteslutande över havet i Kalmarsund. Denna art passerar under några intensiva dagar i slutet av maj. W NW N 2 15 NE 1 5 E Sädgås har rapporterats sträckande mot nordost från Beijershamn endaste ett fåtal gånger. 11 exemplar den 1 april 213, 22 exemplar den 3 mars 29, 2 exemplar den 11 maj 26 samt 13 exemplar den 3 februari 22. Övriga sädgäss har sträckt rakt mot norr eller söder. Sädgåsen sträcker mot norr mestadels på hög höjd längs Ölands östra sida. SW SE Sångsvan Cygnus cygnus S N = 25 Båda svanarterna visar i stort sett samma flyttningsmönster. Huvudsträcket går i nord/sydlig riktning. Liksom uppgifterna om vitkindade gäss är data hämtade från Beijershamn. Dessutom har endast observationer där det anges flygriktning tagits med. Ett fåtal mindre sångsvanar har observerats om hösten i Beijershamn. Under sträcktid uppträder båda arterna i betydligt större antal på östra Öland. W NW SW N 25 2 NE 15 1 5 SE E S N = 359 Mindre sångsvan Cygnus columbianus Trana Grus grus Öland är känt för sina sträckande tranor. Arten sträcker huvudsakligen längs den öländska östra kusten. De fåglar som passerar Beijershamn flyger längs med Kalmarsund. Diagrammet visar ett antal fåglar som förflyttat sig rakt mot öster. Detta är fåglar som födosökt i Beijershamn som sedan söker nattvila på Stora Alvaret, Möckelmossen. 1 N 8 NW 6 4 2 W SW S Trana Grus grus NE E SE N =1 255

Sjöorre Melanitta nigra Svärta Melanitta fusca NW N 12 1 8 NE NW 2 N 15 NE 6 1 W 4 2 E W 5 E SW SE SW SE S N = 1 465 S N = 1 991 De två ovanstående diagrammen visar sjörorrens och svärtans sträck i Kalmarsund sett vid Beijershamn. Även hos dessa arter är huvudriktningen i sträcket rak nordlig/sydlig. Sammanställningen av sjöorre gav ny fakta om att artens sydsträck är betydlig mer omfattande än tidigare känt. Observera att skalorna är olika i diagrammen. Ejder Somateria mollissima Kalmarsundsträcket av ejder kan tyckas ha behandlats mer i denna undersökning. Vissa år sträcker 1 -tals ejdrar genom sundet. Under den sökning miljöland gjort på Artportalen mellan åren 2 till och med dags datum visar det sig att ejdrar endast vid ett tillfälle valt att flyga mot nordost sett från Beijershamn. 75 exemplar av några hundratusen. Att skapa ett diagram om ejder skulle bli ett rakt streck från söder till norr. För att se hur ejdrar beter sig då de passerar Ölandsbron gjordes observationer av drygt 1 ejdrar som passerade Stora Rör den 26 mars 214. Samtliga ejdrar sträckte rakt norrut på hög höjd på fastlandssidan..inte en enda flock väjde för att flyga mot nordost. Den 31 mars 214 observerades ejdersträcket från en höjd sydväst Algutsrum. Samtliga fåglar sträckte på hög över Ölandsbron på Kalmarsidan. Inte heller denna dag observerades flockar som valde annan sträckriktning.

Övriga arter Bland övriga arter som observerades var flockar av trastar, huvudsakligen björktrastar, som sträckte genom skogen öster om de planerade vindkraftverken. Att tättingar under sträck flyger rakt igenom tät skog tas sällan upp i flyttfågelstudier. Vid en undersökning i Småland uppmärksammades fenomenet. Mitt i mörk skog hördes plötsligt ett kraftig oväsen som inte kunde härleda till någonting. Förrän en ström av flera tusen bergfinkar i strid ström sträckte under trädtoppshöjd. På Öland spelar Mittlandsskogen, stora områden öster om de planerade vindkraftverken, en stor roll. Att detta inlandssträck försiggår observeras vissa morgnar då ornitologer är på väg genom Mittlandsskogen till favoritobservationslokaler utmed Ölands östra kust. Stora flockar av ringduvor observerades såväl väst som öster om undersökningsområdet. Duvor sträcker oftast på högre höjder. Två tranor samt två grågäss var de enda fåglarna som tvärade över vindkraftsområdet. En tornfalk flög söderut väst om riksväg 137. Sammanfattning Frågan om havsörnars förekomst eller inte har varit en av huvuduppgifterna i denna undersökning. miljöland har fått skriftligt besked från Länsstyrelsen i Kalmar län samt projekt Havsörn att avståndet till närmaste havsörnbon inte utgör ett hinder för de planerade vindkraftverken i Törnbotten. Båda havsörnsbona ligger på mer än tre kilolmeters avstånd. Det föreligger ej heller några födosöksflygningar i undersökningsområdet. Ett par flyger fram och tillbaka längs Kalmarsundskusten. Det andra paret som häckat drygt 4 kiloemeter öster om de planerade vindkraftverken har övergett sitt bo på grund av avverkning i området. Vart detta par har tagit vägen har inte gått att utröna. Klart är att det inte finns något nytt bo i närheten av det övergivna. Ormvråk sträcker väster och öster om området. Två revir finns i områdets utkant. Något aktivt bo har inte påträffats. Röd glada är en art som ökar kraftigt som häckfågel på Öland. Den röda gladan observeras regelbundet runt Färjestaden samt utanför det undersökta området i nordväst. Röd glada förekommer bland annat i området där vindkraftverk etablerats i Gärdslösa, Lerkaka samt Egby. Vid inget tillfälle observeraeds röd glada födosöka eller sträcka över det planerade vindkraftsområdet. Det finns heller inga tecken på att den röda gladan skulle häcka i området. Vad beträffar sträckande sjöfåglar, svanar och gäss och till viss del tranor hänvisas till respektive artpresentation. Undersökningar visar klart och tydligt att en majorietet av sträckande sjöfåglar flyger i Kalmarsundsregionen. De sträckstudier som JP Fågelvind utfört från vindkraftverken vid Utklippan visar entydigt att sträckande sjöfågel väjer i god tid för vindkraftverken. Professor Thomas Alerstam skriver efter åratals forskning i boken Fågelflyttning om vilka faktorer som påverkar fåglars flyttning. Bland annat har flyghöjden undersökts. I USA konstaterade man att nattetid var fågeltätheten som störst på 3 meters höjd, 15 och 45 metersnivån kom på andra plats. En viktig observation som gjordes var att inga fåglar observerades flytta nattetid på lägre höjder. Studier utförda i Finland visar att när alfågel och sjöorre under natten flyger mot nordost varierar flyghöjden mellan 2 och 4 2 meter, medelhöjden är 1 meter. Att sjöfåglar under vissa förutsättningar tar höjd vid Beijershamn eller än längre söderut på Öland och tvärar söder om det planerade vindkraftsområdet inträffar oregelbundet. Då under några enstaka dagar och i antal som jämfört med de så sträcker i Kalmarsund är minimalt. Detta gäller sjöfåglar, svanar och gäss. miljöland anser att det inte förligger ornitologiska hinder för en vindkraftsetablering i det planerade området i Törnbotten.

Röda punkter visar observationsplatser. Från samtliga platser är överblicken stor. Från de upphöjda platserna längs med den nordsydgående huvudvägen är sikten vid bra väder upp till 2 kilometer. Sträckande fåglar kan identifieras till och med när de flyger på andra sidan Kalmarsund. Pilarna anger sträcklinjer. Flest fåglar följer Kalmarsund. Några väjer för Ölandsbron och flyger in över Färjestaden. Rovfåglar nyttjar uppvindar längs landborgen väst om riksvägen. Fåglar som tagit höjd vid Beijershamn kan vid enstaka tillfällen komma in över Arontorp. Rovfåglar sträcker även över Mittlandsskogen öster om de planerade vindkraftverken. Datum Tid Vind Styrka Temp Väder Sikt 18-feb 11.-13. SW 5 / 6 3 Molnigt > 7 km 2-mar 1.-12. SE 3 / 4-2 Sol > 5 km 7-mar 11.-13. SW 6 / 8 7 Sol > 1km 8-mar 1.-12. SW 3 / 4 3 Regnskurar > 2 km 11-mar 12.-13.3 N 2 / 3 8 Sol > 2 km 16-mar 13.-15. N 5 / 6 6 Växlande > 1 km 2-mar 12.-14. S 5 / 6 7 Sol > 8 km 28-mar 12.-14. N 3 / 4 5 Sol > 15 km 31-mar 7.3-1. / 1 3 Växlande > 15 km Observationstillfällen samt väderdata och tidsåtgång. Styrkan anger meter per sekund. Den 31 mars var det vindstilla. Senare under dagen började det blåsa en svag nordlig vind. Diagrammet nedan visar rapporterade ormvråkar observerade i Färjestaden mellan åren 2 till mars 214. Data inhämtat från www.artportalen.se/birds

Referenser Artportalen Svalan www.artportalen.se/birds ArtDatabanken SLU Ny vår för fågelinventeringar, 27, Sveriges Ornitologiska förening, Robert Ekholm, ISBN 91-88124-36-3 Ölands Ornitologiska vindkraftspolicy, ÖOF, 28 VINDKRAFTSPLAN 211, Borgholms kommun och Mörbylånga kommun, 211 Nils Waldemarsson. 28. Fåglar i och vid Ivösjön. Nordöstra Skånes Fågelklubb. Mats O. G.Eriksson. 21. Storlommen och smålommen i Sverige populationsstatus, hotbild och förvaltning. Smålom. Mats Eriksson, Börje Dahlén, Mikael Hake & Peter Lindberg 21. Rev. Mats Eriksson 25, 21 ArtDatabanken, SLU 211-1-5 Storlom. Mats O.G. Eriksson och Peter Lindberg 1999. Rev. Mats O.G. Eriksson 211. Fåglar vid sjöar och vattendrag på höglandet Länsstyrelsen i Jönköpings län 22 Henrick Blank, Bob Lind www.f.lst. se/hoglvtn Bilaga 1 i Fågeldirektivet). Rödlistade arter i Sverige 21. ArtDatabanken SLU Vindkraftens effekter påfåglar och fladdermöss. En syntesrapport 211. Jens Rydell, Henri Engström, Anders Hedenström, Jesper Kyed Larsen, Jan Pettersson & Martin Green. miljöland Skissklack, Smedjebackens kommun. Mars/april 212. Stensåsa - Karstorp Vetlanda kommun. Maj/juni 212. Skälmershult Olofströms kommun. September 212. Brunnsbo Svenljunga kommun. September 212. Farabol- Bengstboda Olofströms kommun. Maj 212. Vetlycke Torsås kommun. Juni 212. The Finnish Birdringing Atlas Vol. I Inventering och bedömning av skyddsvärda fågelförekomster Gruppstation Ryfors Planerad vindkraft i Mullsjö kommun, Jönköpings län. Enetjärn Natur AB. Fågelinventering. Planerad vindkraftspark Kånna, Ljungby kommun. Naturcentrum AB. Inventeringav skogsfågel 24-26 i norra Heby kommun samt västra delarna avtierps kommun Jan Wärnbäck och Ulrik Lötberg. Natura 2 Art- och naturtypsvisa vägledningar. Naturvårdsverket FEHMARNBELT FIXED LINK BIRD SERVICES (FEBI) Bird Investigations in Fehmarnbelt - Baseline Baseline Investigations and Evaluations E3TR11 Volume I Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. JP Fågelvind 25. www.estbirding.ee www.elurikkus.ut.ee www.eoy.ee/poosaspea/ Fågelflyttning. Thomas Ahlerstam. Lund 1984. ISBN 91-8533-45-