Olofsbo km Skala

Transkript

1 4. Uppläggning av studien För att belysa sjöfågelsträckets omfattning och uppträdande i området utanför Falkenberg har riktigt bra flyttningsdagar höst och vår försökt att prickats in för att just studera sträckets sammansättning av arter, omfattning och riktningar samt var det huvudsakligen sker mer i detalj i detta område (tabell 1). Författarens tidigare goda erfarenhet av militärernas spaningsradar och att efter analyser kunna följa sjöfågelsträck gjorde att en lite längre serie (flera dagar av sträcket) samt framförallt för att kunna utföra studier just ute till havs har militärernas spaningsradar i området prioriterats och använts i denna studie (tabell 2). Platsen att utföra fältobservationer valdes för att genomföra observationerna där iakttagelserna kunnat utföras från en hög punkt så att så bra avståndsmätningar som möjligt kunde utföras för att just erhålla uppgifter på exakt var fåglarna flyger efter denna kust sträcka. Valet föll på Olofsbo bad och de åtta till tio meter höga sanddynerna norr om hamnen (se karta 1) och platsen är belägen cirka sju till åtta kilometer norr om Skottarevet. Platsen för fältobservationer valdes också för att den är belägen relativt nära militärernas radarstation. En önskan var att kunna radarfölja artbestämda flockar på bästa sätt och alltså kunna koppla radarekon med observerade flockar genom noggranna noteringar om tider när flockarna passerade. Morups.Tånge Olofsbo Observationsplats Falkenberg 1. Norra alt. romb 2. Norra alt. spets 3. Södra alt. romb km Skala Karta 1. Översiktskarta för området med de tre alternativa placeringarna (1-3) för vindparken på Skottarevet samt observationsplatsen Olofsbo bad markerad med pil

2 5. Studiemetoder 5.1 Fältobservationer Observatör har varit författaren och med assistens under fyra dagar av Åsa Bodenmalm. Utrustad med en tubkikare (20-60x80) och handkikare (10x40) och med en god ornitologisk kunskap om att bestämma och räkna flygande sjöfåglar har säkra iakttagelser kunnat genomföras på avstånd upp till fem kilometer. Artbestämningar av fågelflockarna går givetvis bra att göra ännu längre bort och upp till tio kilometer men osäkerheten på arttillhörigheten av alla individer i flocken och det exakta antal försämras med ökande avstånd över fem kilometer. Olofsbos bad och i en riktning väster ut över de skär som ligger söder om sydliga udden av Morups Tånge var den observationslinje (250 grader, nästan VSV) som valdes vid denna observationsplats (se karta 2). Den valdes för höst som vår och det är där samtliga fågelflockars passager ute över havet registrerats till art, antal, tid, riktning och med avstånd. Avståndet till det yttre skäret från observationsplatsen är 1850 meter och det är i den sydligaste spetsen av skäret. Det har i denna studie konstateras att fågelsträcket ute över havet och de flyttande dagsträckande småfåglarna efter kusten och en bit in på land bara i möjligaste mån har täckts. Detta småfågelsträck var dock intensivt under vissa av höstdagarna. 5.2 Positions- och höjdmätningar Här har alla sträckande fåglar från kusten och cirka tio kilometer ut i havet registrerats även om de yttersta flyttande fåglarna varit svåra att bestämma både till art och positioner. Efter att alla flockar artbestämts samt räknats till antal har de följts med ett avståndsinstrument för att erhålla exakta värden om hur långt ut från kusten sträcket sker. Det är ett optiskt avståndsinstrument som använts (WILD, 80 cm, 11,25X förstoring, i militärt utförande) och som tacksamt har fått lånats av zooekologiska avdelningen vid Lunds Universitet för just dessa mätningar. Med detta instrument kan avstånd upp till meter mätas in på tio meter när medan ända upp till meter bort är noggrannheten ca 100 meter när, vilket är den noggrannhetsnivå som använts här i hela denna studie (mer detaljrik metodbeskrivning se Hedenström och Alerstam 1994). Vid dessa observationer från land har alltså flockarna följts efter att de artbestämts och antalet uppskattats och följts med detta instrument och avståndet och gradtalet vid mätningen noterats så att flockens position i förhållande till observatören går i efterhand att plotta på en karta (se karta 2). Det är ungefär var 30:e sekund en sådan mätning hunnits med och det innebär att på detta avstånd hinner flockarna flyga en sträcka på motsvarande tio grader. För att hinna med så många flockar som möjligt har bara tre avläsningar gjorts per flock men vid glesare sträcktider har upp till sex avståndsmätningar och riktningar genomförts per flock (metoden att följa flockar med instrumentet finns också beskrivet från studien i södra Kalmarsund se Pettersson 2005). Detta insamlade material om avståndet tillsammans med den vinkel vertikalt som går att få på en halvgrad när på instrumentet kan också flyghöjden för flockarna räknas fram men detta har en relativt stor osäkerhet (på dessa avstånd ca meter) och är i de flesta fall större än hur högt (ca 5-20 meter över havet) de flesta flockarna i detta område flög (se tabeller 4 och 5). Så därför har här bara de uppskattningar av flyghöjden observatören gjort fått råda alltså på 10 meter när från under tio upp till 50 meter över havet varefter och uppåt har ca 50 meter höjders enheter använts. 5.3 Militär spaningsvakningsradar Radarföljningar av fågelflockar är ett bra hjälpmedel för att kunna följa sjöfågelsträcken dag och natt samt att göra det så pass långt ute till havs som denna vindpark planeras. Militära anläggningar finns i detta område med en så kallad spaningsradar, men var den är belägen samt dess prestanda är inte möjligt att här ange. Radardata lagras digitalt av försvarsmakten från denna efter Hallandskusten spanande radar, och radarfilmer på VHS-band har jag fått i efterhand för analys. När en utsänd radarvåg träffar ett mål studsar den tillbaka till radarn och det uppstår ett så kallat eko som får en position som en lysande punkt på bildskärmen. Radarn sveper över spaningsområdet med en täthet av 4-5 gånger per minut och målets position kan då fås även om det rör på sig. Denna punkts position och rörelse kan läggas in på ett kartunderlag för det aktuella området och den aktuella flygvägen visas. Detta förutsätter att objektet är tillräckligt stort för att radarvågen ska kunna träffa och ge ett eko och i

3 Kalmarsundsstudien visar en liknande radar att det är sjöfågelflockar på ca ejdrar och fler individer är det minsta en sådan radar kan uppfatta på avstånd av några kilometer. Andra arter som storskarv, svanar och gäss kan det räcka med 20 fåglar i en flock för att det ska ge upphov till ett eko. Radarn täcker dessutom inte fågelrörelser effektivt på de allra lägsta höjderna som under tio meter ovan vattenytan. Då ett radareko uppträder och alltså träffas med ett tidsintervall på ungefär med två till tre positionsuppgifter per minut från samma objekt under rörelse har det i denna studie ansetts vara möjligt att följa detta objekt, men har det varit en glesare träffbild har det inte tagits med som en direkt följning av en och samma flock. Glimtande radarekon (flocken träffas till och från) som rör sig i området med hastigheten i närheten av fåglars har för vissa artgrupper ritats ut som fåglar se t.ex. sjöorre och småfågel (karta 9). Är det registrerade objektet en sjöfågelflock rör den sig med en hastighet av ca km/h, vilket är sjöfåglarnas vanliga flyghastighet (Alerstam 1982). Rör sig objektet med en hastighet av km/h har det ansetts vara småfåglar och då oftast i flock då radar inte kan mäta in hur små objekt som helst. Båtar rör sig långsammare än detta och flygplan som passerar området rör sig snabbare så de går relativt lätt att plocka bort sådana objekt som inte ska vara med i analysen i denna studie och har rekommenderats vara metoden (objektens hastighet) att använda i liknade studier (Gudmundsson 1995, Green 1998). Den väg som flocken tillryggalägger kan plottas ut som ett spår för varje minut och därmed kan en relativt noggrann flygväg för fågelflocken ritas ut alltså vid längre följningar av radarekon. I denna studie har också till del möjligheten funnits att ställa radarekona från de förmodade fågelflockarna mot visuella fältobservationer och med tidsmässiga jämförelser kunna göras då direkta bedömningar om de visuellt observerade flockarna kunde identifieras som radarekon eller inte. Detta förfaringssätt har gjort det möjligt att en mindre del av de radarföljningar som gjorts med hjälp av bildmaterial från de militära radaranläggningarna har kunnat identifieras och bestämmas till fågelart och flockstorlek, se ejdrarna på våren (se karta 8). För att få mer detaljrika flygvägsföljningar av många olika fågelgrupper krävs dock en annan typ av radar för att höja noggrannheten i ekonas positioner och höja registreringsgraden och detta speciellt när flockstorleken är liten samt att fåglarna flyger lågt över vattnet (Deskholm och Kahlert 2005). 5.4 Väderdata De uppgifter som här använts har insamlats av observatören när den varit på plats med regelbundenhet på en gång per timme. För de data som använts de dagar och nätter radarfilm finns för analys har väderdata använts från DMI vindkartor som levereras över området var tredje timma på vindriktning och styrka (se DMI:s hemsida)

4 6. Resultat 6.1 Höststräcket För de fyra höstdagar var det 153 fågelflockar som noterades sträcka ute över havet, bestående av totalt 9760 fåglar (se tabell 3). Bland dessa är det dock bara några hundra sträckande sjöfåglar och då huvudsakligen ejder (tabell 3). Var dessa sjöfågelflockar flög efter kusten har en uppdelning på syd och nordsträckande gjorts (sydsträck: 114 flockar och 13 flockar mot norr se figur 1 och tabell 4). Storleken på dessa flockar är relativt små med i medeltal 8 respektive 13 fåglar per flock (se tabell 4). De sydsträckande sjöfåglarna domineras av storskarv och ejder. Hur den senare artens flockar mätts in efter kusten se karta 3 där den längst ut flygande flocken sågs ca fem kilometer ut medan medelflocken flög ca två kilometer ut från stranden. Det fågelsträck som var kraftigast ute över havet dessa höstdagar var sträcket av kråkfågel och då främst kajor (speciellt den 27:e oktober) som tycktes sträcka ut över Morups Tånge mot Danmark (se även radarföljningar karta 4). Ett intensivt småfågelsträck förekommer utefter kusten och speciellt noterades det den 20:e oktober men dock ingen av dagarna sågs detta sträck ske i någon omfattning ut över havet utan bara några få flockar en bit ute över havet (ca 500 meter). Småfåglarna tycktes följa efter stranden och ca meter in från den. Sträcket som noterades den 20: e oktober var intensivt och uppskattades omfatta ca fåglar under förmiddagen med dominerande arterna bo/bergfink, hämpling men även en hel del björktrastar (se karta 5). Radarföljningar har inte givit speciellt många möjliga följningar under dessa observationsdagarna varken gällande över havet eller landflygande fåglar så även inte heller under de andra tiderna under hösten. En trolig orsak till att så få registreringar av fåglar gjorts av radarn är säker att de flockarna som uppträtt i detta område har varit för små eller att flockarna har flugit lägre än vad denna radar kan registrerar i medeltal (se tabell 6: flocksstorlek, flyghöjd och se även tabell 5). Radarn har dock noterat en del och följningar har kunnat genomföras speciellt den 27:e oktober på morgonen och förmiddagen då observatören noterade 18 flockar (drygt 8000 fåglar) av kråkfåglar och då mestadels kajor sträcka SV ut från och över Morups Tånge. Nio av dessa flockar som steg upp till ca 400 meters höjd eller högre har noterats på radarfilmerna efteråt och gett följningar en bra bit ut över havet i kurs mot Danmark (se karta 4). Totalt har 22 höstdagar som nätter radarövervakats och sedan granskats på ekon som kan härröra från fågel och i det närmaste bara troligen kråkor samt enstaka sjöfåglar (gäss) i november (se karta 6) som registrerats samt även några enstaka kortare ekoglimtar under nätter av troligen småfågel är dock bara det som setts under höst dygnen. Detta kan tolkas så att sjöfåglarna inte flyger i några stora flockar i detta område vilket ovan har konstaterats på de få dagar övervakning skett med observationer. Det kanske är så också på nätterna då radarn inte registrerat något mer än på dagarna men man bör vara väldigt försiktig att bedöma att när radar inte registrerar att det inte förekommer sträckande fågel. De få rovfåglar under hösten som sågs (sju registrerade, se figur 3) har nästan intill samtliga passerat observationslinjer innanför 2000 meter i sydlig riktning och flugit relativt nära land utom den sparvhök som sågs ute på 4000 meter ute över havet. 6.2 Vårsträcket Totalt har 389 flockar eller skilda fåglar registrerats de sex observationsdagarna våren 2005 och total 9580 sträckande fåglar (se tabell 3). Här efter denna Halländska kuststräcka flyttar sjöfåglarna söderut även på våren (Wirdheim och Carlén 1986) och detta då de flesta är på väg att flyga in i Östersjön och har just rundat spetsen av danska Skagen när de kommer från deras vinterplatser efter västra Danmark eller längre ner efter Atlantkusten. De flesta ejdrar och sjöorrar flyger söderut för att runda södra Sverige innan de viker av mot öster men en del av flockarna kan flyga rakt över Skåne men då kanske mest på natten (Alerstam m fl 1974 och 1974b). Därför registreras det mesta av sjöfågelsträcket i denna studie att ha en sydlig riktning vid Falkenbergsområdet under våren och det var hela 334 flockar sjöfåglar som flög mot söder och 46 mot norr (88 % mot söder) (se tabeller 6) Sjöfåglarnas flygvägar i området Under de totalt sex observationsdagarna på våren sågs 379 sjöfågelflockar eller individer som flög efter denna kuststräcka och hanns att mätas med avståndsinstrumentet. Positionerna efter kusten vid observationslinjen (250 grader) (se karta 2) och även söder ut från denna (se karta 7) visar att de tycks hålla avståndet ca meter från observationsplatsen och visserligen har en flock setts på meters

5 avstånd men merparten flyger inte längre ut än 3000 meter (se även figur 2). De på våren flyttande flockarna av sjöfågel har i medeltal varit lite större i antal (334 sydsträckande flockar total m=27 individer sd 8, mot de på hösten 114 flockarna m=8 individer, sd 5). För den dominerande artern ejdern är skillnaden den samma att det är större flockar på våren än hösten (sydsträck, vår m=33 individer sd 10, höst m=17 individer sd 6, se tabell 4 och 6) och detta borde göra att radarn har större registreringsmöjlighet på våren. Har denna spaningsradar ungefär lika bra förmåga att upptäcka flockar av sjöfåglar som den som använts i Kalmarsund (Pettersson 2005), vilket är mycket troligt, registreras alla sjöfågelflockar som har 50 fåglar eller fler vilket gör att 14 % av flockarna är möjliga att radarregistreras på våren (och 43 % av antalet) mot endast 2 % av flockar under höst (och då bara 10 % av fåglarna)(se tabell 5). Både under vår- som höststräcket har den uppskattade flyghöjden visat med all tydlighet att flockarna till merparten flyger tätt över vattenytan och lägre än tio meter (se tabell 6 och figur 2) vilket gör radariakttagelserna tyvärr även är begränsade under våren. Den 4:e april var den dag av de dagar då observationer gjordes som ejdersträcket förekom i större flockar och då det också via radar har kunnats följa 14 flockar, dock bara kortare sträckor då de troligen tillfälligt flög lite högre efter kusten (se karta 8) Sträcket långt ut till havs Observationerna visar klart att sträcket ut till havs mer än tre kilometer inte tycks vara speciellt omfattande i varje fall vad gäller ejder. Samma dag som några radarföljningar kunde göras av några få ejderflockar pågick ett sträck av sjöorre till havs vilket var relativt omfattande och flockarna flög mycket lågt (observatörens iakttagelse se medelhöjd för sjöorre samt flockstorlek tabell 7). De flockar som visas på karta 9 registrerades som kortare blinkar på radarskärmen då de troligen flög för lågt över vattnet för att radarn hela tiden skulle kunna registrera. De flockar som har flugit så nära kusten att de kunnat sammanfogas med iakttagna sjöorreflockar visar i figuren som ofyllda pilar (se karta 9). De övriga iakttagna ekon från flockar denna dag visade på kartan är troligen också sjöorrar och det visar på att sträcket sker även över hela området och även över de planerade vindkraftverksområdena, en så kallad bredfront flyttning över havet, men troligen en viss koncentration av sträcket in mot land Sträcket av mindre sångsvan Att en sådan här kust berörs av många olika sträck- Mindre sångsvan Cygnus colimbianus

6 riktningar av sjöfåglar är helt klart och detta visas bl.a. av de flockar av mindre sångsvanar som iakttogs under våren 2005 som hade samtliga en ostlig bana och flög in över kusten (se karta 10). Den 3:e april sågs två flockar varav en som landade innan de troligen flög vidare österut. Radarn registrerade den dagen även efter att observatören lämnat observationsplatsen kl 14:00, att det kom ytterligare sju sjöfågelflockar (hastigheter av ca 75 km/h) flygande i denna ostliga riktning in över land (se karta 10). Om alla dessa var mindre sångsvanar är dock osäkert men troligen och en av de flockar som sågs flyga (flygspåret) in över Falkenberg av radarna var en flock på 48 mindre sångsvanar kl 17:20 och den sågs av författaren från Falkenbergs centrala torgområde. De flockar av mindre sångsvanar som sågs och avståndsmättes (tre flockar) sågs flyga över havet på höjder på meter och över land steg flockarna något och flög då på meters höjd, så de flyger alltså i klar kollisionsnivå för havsbaserade vindkraftverk Småfågelflyttningen Det allra intensivaste småfågelsträcket sker under nätterna och det gäller höst som vår och på natten mellan sista mars och första april 2005 var sträcket troligen mycket intensivt av småfågel och då troligen av; trastar, rödhakar, järnsparv m.fl. Radarn registrerade hela natten ett glimmande av ekon utan att de direkt går att följa flockar som flygspår (se karta 11). Nattsträcket den natten var som intensivast mellan kl 22:00-01:00 och kartan visar att ekona av fåglar blev kraftigare när flockarna eller fåglarna kom in över kusten (varför vet jag ej). Sådana här sträck av småfågel sker på relativt höga höjder som 300 meter och högre vilket visats i tidigare radarstudier (Alerstam 1982). Att dessa småfåglar passerar dessa planerade vindparksområden utanför Skottarevet ter sig relativt klart men denna studie visar inget om mängden som flyger i riskområdet och inte heller på vilka höjder. Varför inga ekon ses över det sydliga föreslagna vindparkernas område kan vara att radarn inte når ner dit för att just kunna fånga in stor förekomst av flyttande småfågelflockar. Några timmar i början av natten den 6:e april till 7:e april 2005 visar radarn ett liknande sträck av troligen småfågel men registrerar då bara förekomst närmast radarn och dessutom störs radarbilden av regn i slutet av natten Rovfågelsträcket En del rovfåglar och ugglor så som bl.a. brun kärrhök och jordugglor sågs flyga in från havet över den svenska kusten (se figur 3), men den flyttningen sker säkert på en bredfront och inga geografiska direkta ledlinjer finns i den riktningen. Detta gör att det troligen också flyger rovfåglar under flyttningen på våren i de områden vindkraftverken planeras. Bofink Fringilla coelebs

7 7. Fågelflyttningen och påverkan från en vindpark på Skottarevet 7.1 Höstflyttningen Det konstaterade sträcket av sjöfågel sker längs stranden vid Olofsbo på ett avstånd av ca drygt 2000 meter i medeltal från stranden. Storleken på detta sjöfågelsträck kan totalt under en höst knappast hamna på fler än några tiotusental och inte alls i något större antal berörs av dessa vindparksområden minst sju kilometer ut i havet. Det sträck av förmodade sjöfåglar ut från kusten i november som radarn visar i detta område skulle eventuellt kunna var något som under vissa betingelser berör Skottarevsprojektet men då främst på bredfront och mer slumpartat. Det småfågelsträck som sågs främst den 20:e oktober i relativt stort antal sker efter stranden och kan troligen inte heller helt förläggas ut någon annan höst över havet (detta då de föredrar att flyga över land så länge som möjligt, där födan finns så de kan landa). Småfågelsträcket kan beröra dessa vindparksområden även om detta dock skulle kunna gälla några enstaka flockar under speciellt NE vindar. Detta småfågelsträck efter kusten på hösten kan säkert vara relativt omfattande och sannolikt röra sig om i storleksordningen en halv miljon fåglar under en höst. Kråkfågelsträcket som noterades den 27:e oktober ut från Morups Tånge och sågs flyga i riktning mot VSV för att senare nå Danmark skulle väl också andra höstar vid vissa omständigheter kunna beröra vindparksområdet men då flyghöjder ut över kusten låg på ca 400 meters höjd kan knappas dessa fåglar riskeras att kollidera med de planerade vindkraftverken (total höjden max 170 meter). Omfattningen på detta kråkfågelsträck i området kan säkert uppgå till nästan hundra tusen på en höst men utsträcket kan säkert ske vid andra platsen än bara vid Morups Tånge. Rovfågelsträcket som sågs ske i huvudsak relativt nära stranden, bara sex av sju konstaterade, och sträcket ute över vatten skedde innanför två kilometer ut från stranden så det bedöms som att knappas något tyder på att de flyger ut över de planerade vindparksområdena och om de gör det blir det bredfront flyttning och inget koncentrerat sträck över just det området. 7.2 Vårflyttningen Under våren sker ett omfattande sjöfågelsträck i detta kustområde. Den del av sjöfågelsträcket som bevakats är det tidiga med dominerade ejder och även del gäss och svan. Detta sträck av ejder är även under våren riktat åt söder då de strävar efter att flyga över vatten för att komma in i Östersjön och vågar inte flyga över land utan rundar troligen Sydsverige helt efter att de rundat Danmarks nordspets, Skagen. Sträcket av i huvudsak ejder har därför en riktning in mot svenska kusten även om den är sydriktad. Det tycks ju med stor sannolikhet vara vad denna studie visar och att de allra flesta ejderflockar inte flyger längre ut än tre kilometer från kusten och strävar in mot kusten. Ejdersträckets totala omfattning i detta område kan rimligen skattas till drygt på en vår. Det näst kraftigaste sjöfågelsträcket under våren som förekommer i detta område är sjöorresträcket som också sker mot den svenska kusten men tycks inte helt komma in mot kusten utan passeras även i de aktuella vindparksområdena. Omfattning på det senare kan knappas denna radarstudie visa detta då dessa flockar flyger mycket lågt över vattnet och inte syns speciellt bra på radarbilden. Att samtliga observerade sträckande sjöorreflockar våren 2005 i området flög alla utom en under tio meters höjs över havet så är det kanske att vänta sig att de kommer att flyga lika lågt vid eventuella vindparker och då skulle de passera lägre än vad rotorn når ned till (30 meter över havet). Bland de över havet flygande sjöfåglarna väljer dessutom de i huvudsak att flyga vid sidan om vindkraftverken och undviker där med att kollidera om de kan uppfatta dem (Pettersson 2005, Desholm & Kahlert 2005). Omfattningen på detta sträck av sjöorre varierar säkert mellan åren men bör röra sig om kanske varje vår (dag som natt) men bara en mindre del skulle passera det planerade vindparksområdet då sträcket sker på bredfront ute till havs. Sträcket av mindre sångsvanar som sträckte in denna vår norr om Skottarevet kan sannolikt en annan vår flyga rakt in över vindkraftverksområdet. Både studierna hur sjöfåglar gör vid vindparker till havs i Danmark och Kalmarsund (Kahler m fl 2004 och Pettersson 2005) visar att även svanar och då även mindre sångsvanar väjer i tid under normala betingelser för vindkraftverken och undviker att flyga in i sådan parker och riskera kollisioner. Småfågelsträcket som sker på natten under våren följer sannolikt land via Danmark och sedan under natten flyger de in över till svenska kusten i en NNE

8 riktning och detta är vad radarna avslöjar sker efter denna kust och likaså över de planerade vindparksområdena (se karta 10 natten sista mars/första april). Hur högt dessa småfågelmängder passerar över detta område vet vi inte men det vi känner till är att nattflyttande småfåglar flyger på 300 meter eller högre höjder (Alerstam 1982), så det är troligt att de helt undviker att komma i närheten av dessa parker även om de flyger rakt över områdena. Vid dimma och dis som förekommer relativt frekvent under tidiga våren i detta område och om nattflyttande småfåglar möter detta flyger de vad vi känner till ner på lägre höjder och kan då bli påverkade och kollidera med vindkraftverk till havs i något större mån än under andra väderbetingelser. I huvudsak tycks dock dessa småfåglar försöka att undvika att möta sådana situationer genom att inte flytta sådana nätter men om olyckan är framme kan denna typ av sträck beröras vid sådana situationer av en vindpark ute till havs utanför Skottarevet. Rovfågelsträcket som sågs vid dessa få observationsdagar var relativt litet och nådde svenska kusten på ett utspritt sätt alltså på bredfronts flyttning från danska kusten över till Sverige. Troligt och givetvis kan det då också bli en och annan rovfågel som berörs av vindparken utanför Skottarevet men högst kanske ett tiotal per säsong är vad denna studie kanske ger en vink om. Rovfåglarnas flyghöjder som observerades här i denna studie indikerat att de flyger relativt lågt över havet och för 14 av de 15 konstaterades sågs de flyga under lägsta rotorhöjd över vattnet (30 meter). 7.4 De tre alternativa platserna För de flyttande fåglarna finns inget i denna studie som prioriterar det ena alternativa området före det andra. Utan direkta koncentrerade ledlinjer vid dessa platser sker flyttningen över ett öppet hav och då på bredfront över området (gäller både sjöfågel, småfågel och rovfågel). Hur parkens utformas kan däremot bli viktigt då de studier som redan gjorts på flyttande sjöfågel och havsbaserade vindkraftverksparker visar på att flyttfåglarna huvudsakligen flyger runt parkerna om de står i flyttningsvägen (Desholm och Kahlert 2005 och Pettersson 2005). Denna kunskap bör sannolikt styra att bygga vindparkens formation till en figur med så kallade avskurna hörn som alternativ ett eller tre. Detta med tanken på att fåglarna strävar efter att flyga den kortaste vägen runt ett hinder på vägen och med avskurna hörn bör vägen runt rimligen bli något kortare och därmed så skulle påverkan på flygvägen också bli mindre. Avskurna hörn i alla riktningar med tanke på att det förekommer som många olika flyttningsriktningar i området då många olika fåglar och flyttningsvägar tangerar området. 7.3 Inte undersökt Enligt beskrivningar av det totala fågelsträcket efter denna kust (Wirdheim och Carlén 1986) finns också ett lomsträck efter kusten eller ute till havs som kanske eventuellt kan befaras kunna beröras av detta vindparksprojekt. Här har inga sådana riktade studier skett av detta sträck som sker under senare delen av april och under maj på våren. Ett annat sträck som förekommer i området är det på hösten förekommande havsfågelsträcket under höststormarna som är i ett relativt stort antal (observationer de senaste höstarna se Svalan:s hemsida). Hur dessa fåglar reagerar på vindkraftverk är inte undersökt men att klassa detta havsområde att ha ett sträck av stor betydelse för dessa mestadels vinddrivna individer som dessutom också är mycket flygskickliga fåglar ter sig knappast rimligt men det är dock inte undersökt

9 8. Tack Tack svenska Försvaret och Gunno Gunnvall för gott samarbete där jag har fått studera ett stort antal intressanta radarfilmer från spaningsradarn i området. Tack till Martin Green vid zooekologiska avdelningen vid Lunds Universitet för utlåningen av det optiska avståndsinstrumentet. Observationer vid Olofsbo

10 9. Referenser Alerstam, T., Bauer, C-A.& Roos, G Fält- och radarstudier av Östersjö- Ejdrarnas Somateria mollissima vårsträck. Vår Fågelvärld 33: Alerstam, T., Bauer, C-A.& Roos, G. 1974b. Spring migration of Eiders Somateria mollissima in southern Scabndinavia. Ibis 116: Alerstam, T Fågelflyttning. Signum, Lund. Christensen, T.K., Hounisen J.P., Clausager I. & I.K. Petersen Visual and radar observations of birds in relation to collision risk at the Horns Rev offshore wind farm. Annual status report National Environmental Research Institute, Ministry of the Environment. Desholm, M Thermal Aimal Detection Syetem (TADS). Development of a method for estimating collision frequency of migrating birds at offshore wind turbines. National Environmental Research Institute, Denmark, NERI Technical Report No 440: 27 pp. Desholm, M. and Kahlert, J Avian collision risk at an offshore wind farm. Biology letters doi: /rs bl Garthe, S. & Hyppop, O Scaling possible adverse effects of marine wind farms on seabirds: developing and applying a vulnerability index. J. Appl. Ecol. 41; Green, M Spring migration of Barnacle goose Branta leucopsis and Dark-ballied Brent Goose B. bernicla bernicla over Sweden. Ornis Svecica 8: Gudmundsson, G Spring migration of the Knot Calidris c. canutus over southern Scandinavia as recorded by radar. Journal of Avian Biology 25: Hedenström, A. and Alerstam, T Optimal climbing flight in migrating birds: predictions and observations of knots and turnstones. Anim. Behav. 48: Kahlert, J., Desholm, M., Clausager, I. & Petersen, K VVM-redegorekse for havvinds- Möllepark ved Rödsanf. Tekninsk rapport vedrorende fugel. DMU raport 2000: 80 sidor. Kahlert, J., Desholm, M., Petersen, K. & Clausager, I Base-line investigations of birds in relation to an offshore wind farm at Rödsand: Results and conclusions, NERI Report 2002, 55 sidor. Kahlert, J., Petersen, I.K., Fox, A.D., Desholm, M. and I.Clausager Investigations of birds during construction and operation of Nysted offshore wind farm at Rösands. Annual status report National Environmental Research Institute, Ministry of the Environment. 82 pp. Pettersson, J Fågelbevakningen i södra Kalmarsund höst/vinter Rapport till Vindkompaniet och Enron Wind: 45 sidor. Pettersson, J Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. Statens Energimyndighet och Ekologiska Institutionen Lunds Universitet.125 sidor. Wirdheim, A. och Carlén, T Fågelstråk Hallandsfågelliv i ord och bild. Spektra AB Halmstad 157 sidor. 9.1 Hemsidor Danmarks Metrologiska Institut: Halmstads Ornitologiska Förening: Naturvårdsverket (SNV): Svenska rapport systemet Svalan: Zooekologiska avdelningen Lunds Universitet:

11 10. Tabeller Tabell 1. Utförd bevakning av sträckande fåglar ute över havet vid Olofsbo Datum Starttid Avslut Väder vid start Väder vid avslut VÅREN :45 13:15 NE 3-4 m/s, 0/8 klart SE 6-7 m/s, 0/8 klart :50 11:10 SE 5-6 m/s, 5/8 mulet SE 7-8 m/s, 4/8 mulet :55 12:30 SE 3-4 m/s, 0/8 klart NV 2-3 m/s, 0/8 klart :00 14:00 S 1-2 m/s, 0/8 klart SV 6-7 m/s, 0/8 klart :00 14:00 SE 1-2 m/s, 2/8 klart SV 4-5 m/s, 3/8 klart :00 12:00 SV 3-4 m/s, 3/8 klart SV 2-3 m/s, 3/8 klart HÖSTEN :00 13:00 NNV 3-4 m/s, 0/8 klart NNV 4-5 m/s, 1/8 klart :55 15:20 N 3-4 m/s, 1/8 klart NV 5-6 m/s, 3/8 klart :30 12:00 SSE 1-2 m/s, 7/8 mulet SE 5-6 m/s, 8/8 mulet :45 12:30 VNV 3-4 m/s, 0/8 klart NNV 7-8 m/s, 3/8 klart Tabell 1. De dagar då sträcket av fåglar bevakats från sanddynerna vid Olofsbo både våren 2005 och hösten Dagarna är valda för att det ska vara bra sträck samt då militärens övervakningsradar var i gång så radarekon skulle kunna bli artbestämda. Tabell 2. Radarövervakning av Skottarevet vären 2005 och hösten 2004 Tiden då radarövervakning ägt rum Tiden då radar var ur funktion VÅREN (06:00) (06:00) 28.3 (02:00-08:10), 30.3 (01:45-07:59), 31.3 (01:30-08:44) och 2.4 (13:31-14:10) HÖSTEN (06:00) (06:00) (06:00) (06:00) (09:52-11:22) Tabell 2. Tider då radarövervakning av området vid och kring Skottarevet skett i anledning av att följa sträckande fåglars flygvägar i området

12 Tabell 3. Antalet observarade sträckande fåglar under 6 dagar våren 2005 och 4 dagar hösten 2004 från sanddynerna vid Olofsbo Arter Våren 2005 Hösten 2004 Antal ex flockar Antal ex flockar Smålom Gavia stellata Storlom Gavia artica 2 1 Stor/smålom G. artica/stellata Skäggdopping Podiceps cristatus 12 4 Havssula Sula bassana 1 1 Storskarv Phalacrocorax carbo Knölsvan Cygnus olor Mindre sångsvan Cygnus columbianus Sångsvan Cygnus cygnus 52 7 Sädgås Anser fabalis 9 1 Spetsbergsgås Anser brachyrhynchus 11 2 Grågås Anser anser 36 8 Kanadagås Branta canadensis 47 3 Vitkindad gås Branta leucopsis Prutgås Branta bernicla 8 1 Gravand Tordorna tadorna 12 2 Bläsand Anas penelope Kricka Anas crecca Stjärtand Anas acuta 1 1 Brunand Aythya ferina 4 2 Vigg Aythya fuligula Ejder Somateria mollissima Praktejder Somateria spectabilis 1 1 Sjöorre Melanitta nigra Knipa Bucephala clangula 8 1 Småskrake Mergus serrator 15 3 Storskrake Mergus merganser 11 2 Brun kärrhök Circus aerugibosus 1 1 Blå kärrhök Circus cyaneus 2 1 Sparvhök Accipiter nisus Ormvråk Buteo buteo 1 1 Stenfalk Falco columbarius 1 1 Pilgrimsfalk Falco peregrinus 1 1 Tofsvipa Vanellus vanellus 76 7 Storspov Numenius arquata Kentsktärna Stena sandvicensis 3 1 Tord/sill Alca/Uria sp Ringduva Columba palumbus Jorduggla Asio flammeus 2 2 Kaja Corvus monedula Kråka/Råka/Kaja Corvus sp Summa: Tabell 3. Alla observarade sträckade fåglar från ca 500 meter ut från stranden och till ca 8-9 kilometer ut i havet vid Olofsbos sanddyner. Dagar då observationer gjorts är valda för att vara dagar med bra sträck ute från väder och vind. Sträcket är bevakat från att det ljusnar till det helt avtagit ca mitt på dagen. Vilka dagar se tabell 1 och de är också valda till att vara sådana dagar då militärernas radar varit igång för övervakning och att det därmed skulle finns en chans till att få radarekon artbestämda

13 Tabell 4. Flockstorlek och flyghöjd för höstflyttande sjöfåglar vid Falkenberg Arter Sträck söderut Flockstorlek Flyghöjd Antal variation medel variation medel Stor/smålom G. artica/stellata Storskarv Phalacrocorax carbo Knölsvan Cygnus olor Sädgås Aser fabalis Spetsbergsgås Anser brachyrhynchus Kanadagås Branta canadensis Vitkindad gås Branta leucopsis Bläsand Anas penelope Kricka Anas crecca Vigg Aythya fuligula Ejder Somateria mollissima Sjöorre Melanitta nigra Småskrake Mergus serrator Storspov Numenius arquata Tord/sill Alca/Uria sp Summa: Arter Sträck söderut Flockstorlek Flyghöjd Antal variation medel variation medel Stor/smålom G. artica/stellata Storskarv Phalacrocorax carbo Kanadagås Branta canadensis Prutgås Branta bernicla Vigg Aythya fuligula Ejder Somateria mollissima Sjöorre Melanitta nigra Summa: Tabell 4. Observationer vid Olofsbo under fyra höstdagar (se tabell 1) och sjöfågelsträckets flockstorlek samt skattade flyghöjder över havet. För att flockarna ska uppfattas av spaningsradar bör sjöfåglarna förekomma i fler än 45 individer i flockarna samt av större fåglar som skarvar, svanar och gäss i fler än 20 individer. Flyghöjder över 50 meter krävs för att de ska säkert uppfattas av en militär spaningsradar

14 Tabell 5. Flockstorleken för vår- respektive höstflyttande sjöfåglar norr om Skottarevet Vår Höst Flockstorleken Antal flockar % Antal fåglar % Antal flockar % Antal fåglar % Summa Tabell 5. De sträckande sjöfåglarna uppträdande i flockar under vår respektive höst vid Olofsbo. Det gråmarkerade området är så stora flockar som på sin storlek bör vara registreringsbara för en spaningsradar i området, det är var en sådan radar registrerade i Kalmarsund (Pettersson 2005). Det skulle bara vara 2 % av flockarna och 10 % av antalet sjöfåglar under hösten som denna radar kan registrera med något bätte under våren då 14 % av flockarna och 43 % av antalet skulle kunna registreras av en spaningsradar

15 Tabell 6. Flockstorlek och flyghöjd för vårflyttande sjöfåglar vid Olofsbo Arter Sträck söderut Flockstorlek Flyghöjd Antal variation medel variation medel Stor/smålom G. artica/stellata Skäggdopping Pediceps cristatus Storskarv Phalacrocorax carbo Knölsvan Cygnus olor Grågås Anser anser Gravand Tordoma tadoma Bläsand Anas penelope Kricka Anas crecca Stjärtand Anas acuta Brunand Aythya ferina Vigg Aythya fuligula Ejder Somateria mollissima Praktejder Somateria spectabilis Sjöorre Melanitta nigra Knipa Bucephala clangula Storskrake Mergus merganser Tofsvipa Vanellus vanellus Storspov Numenius arquata Tord/sill Alca/Uria sp Summa: Arter Sträck norrrut Flockstorlek Flyghöjd eller österut Antal variation medel variation medel Stor/smålom G. artica/stellata Storskarv Phalacrocorax carbo Knölsvan Cygnus olor Mindre sångsvan Cygnus columbianus Sångsvan Cygnus cygnus Grågås Anser anser Vitkindad gås Branta leucopsis Gravand Tordoma tadoma Kricka Anas crecca Storspov Numenius arquata Summa: Tabell 6. Sjäfågelsträckets flockstorlek och flyghöjder uppdelat på sträcket söderut och det som har en riktning norr eller österut och alltså det senare sker mestadels in över Hallandskusten

16 Tabell 7. Flockstorleken för ejder och sjöorre på sydsträck våren 2005 Olofsbo Ejder Sjöorre Flockstorlek Antal flockar % Antal ejder % Antal flockar % Antal sjöorre % Summa Summa Total summa Tabell 7. Flokstorleken för de två dominerande sjöfågelarterna vid Olofsbo våren De flockar som har fler fåglar än 45 individer är troligen bara de som kan registreras av militär spaningsradar (Pettersson 2005). Alltså 23 % av ejderflockarna och 34 % av antalet medan det för sjöorrarna endast är 20 % av flockarna men hela 45 % av antalet. Observera att det också beror på hur högt flockarna flyger om de kan registreras av spaningsradarn (se tabell 6)

17 11. Kartor Karta 1. Översiktskarta med de tre alternativa vindparksplatserna Morups.Tånge Olofsbo Observationsplats Falkenberg 1. Norra alt. romb 2. Norra alt. spets 3. Södra alt. romb km Skala Karta 1. Översiktskarta för området med de tre alternativa placeringarna (1-3) för vindparken på Skottarevet samt observationsplatsen Olofsbo bad markerad med pil

18 Karta 2. Observationslinjen (250 grader) från observationsplatsen Olofsbo Morups Tånge Observationsplats Grader 250 Falkenberg km km Skottarevet km Karta 2. Observationslinjen (250 grader) kraftigast markerad där alla flockars passage noterats samt avståndsmätts. De övriga gradtalens linjer utprickade där mätningar av flockarna också gjorts i mån av tid. Avståndet 5 respektive 10 kilometer från observationsplatsen har också ritats ut och allt detta i förhållande till var den föreslagna vindparkens alternativa platser är på Skottarevet

19 Karta 3. Höstflyttningen av sjöfågel Sträckriktningen km Karta 3. Höstflyttande sjöfågelflockars (n=114) medelpositioner från stranden (utritad som fet svart linje) avståndet varierar från 2100 meter och 2000 meter från stranden och det har också utritats standardavvikelsen efter den linje avståndet mätts. Den utritade linjen vid ca 5 kilometer är den längst ut flygande flocken som har noterats under hösten

20 Karta 4. Höstflyttningen av nio stora kajflockar den 27:e oktober 2004 Sträckriktning NV 3-4 m/s km Karta 4. Nio stycken höstflyttande kajflockars flygvägar (radarföljda, tunt prickade linjer) ut över havet från Morups Tånge den 27:e oktober 2004 (observationslinjen är markerad med kraftigt prickad linje). Flockarna har både observerats av observatören och senare tidsmässigt kunna ha lokaliserats på radarfilmen. Flockarna sågs flyga ut över havet mellan kl 08:25 12:00 och storleken på flockarna varierade mellan individer och medelflyghöjden skattades till mellan meter ovan Morups Tånge. Ytterligare nio flockar kråkfåglar sågs denna morgon flyga ut över Morups Tånge utan att radar noterade dem några längre sträckor då flockarna sågs splittras till mindre flockar ute över havet men dessa flockar varierade i storlek mellan individer men flög ut på höjder kring meter ovan havet

21 Karta 5. Höstflyttande småfågel den 20:e oktober 2004 observerat av observatör SSE 2-3 m/s km Karta 5. Höstflyttande småfåglars flygriktningar och deras vägval observerade av observatören utan att direkt mäta in var sträcket föregick vid Olofsbo den 20:e oktober Sträcket uppskattades till ca fågel och dominerades av bo- och bergfink men även av hämpling och björktrastar. De flockar som sågs flyga ut över havet vid sydspetsen av Morups Tånge flög in mot land och nådde stranden strax syd Olofsbo. Sträckets koncentration var från stranden och ca meter in från den max 500 meter

22 Karta 6. Radarspår av förmodligen gåssträck mot SSV-VSV 4-8:e november 2004 Sträckriktning km Karta 6. Radarföljningar av förmodligen tio flockar av gäss eller andra sjöfåglar (av hastigheterna på flockarna att döma) den 4-8:e november 2004 då inga observationer gjordes i området

23 Karta 7. Vårflyttningen av sjöfågel Sträckriktning km Karta 7. Vårflyttande sjöfågelflockars (n=334) medelpositioner från stranden (utritad som fet svart linje) avståndet varierar från 2300 meter och 2000 meter från stranden och det har också utritats standardavvikelsen efter den linje avståndet mätts. Den utritade linjen vid ca sju kilometer är den längst ut flygande flocken som har noterats under våren och vid stranden har den närmast flygande flocken ritats ut

24 Karta 8. Vårflyttning av 14 ejderflockar radarföljda den 4:e april 2005 Sträckriktning SV 3-4 m/s km Karta 8. Radarföljning av 14 ejderflockar den 4:e april 2005 då observatören noterad över 3000 sträckande ejder i området. Flockstorleken på dessa flockar varierar mellan individer med medeltalet 68 individer men alla flockarna flög under tio meter över vattenytan när de passerade observationslinjen mellan kl 07:15 12:00. Att de trots allt registrerats av radar beror säkert på att de flugit på en högre höjd strax intill eller när de setts men så är det ju den dagens största flockar

25 Karta 9. Vårflyttning av förmodligen sjöorre den 4:e april 2005 SV 3-4 m/s km Karta 9. Radarekoglimtar från förmodligen sträckande sjöorre den 4:e april De pilar som är ofyllda kan radarekon knytas samman med nio flockar av sjöorreflockar som observatören såg från Olofsbo och var till antalet mellan men alla flög lågt över vattenytan på 5-10 meter. Varför det bara blir ekoglimtar och inte följningar har säker samband med att flockarna ibland når lite högre höjd och träffas av radarekot en kort stund för att sedan kanske glimma till senare när den åter böljar upp lite högre. Observatören såg inga andra stora flockar av sträckande arter så långt ut till havs denna dag förutom en flock på 8 skäggdoppingar och några grupper lommar och likaså grupper av tordmule/sillgrissla så de flesta här redovisade ekon bör med stor säkerhet komma från sjöorrar

26 Karta 10. Radarföljningar av förmodligen mindre sångsvan den 3:e april 2005 Sträckriktning SV 6-7 m/s km Karta 10. Radarföljningar av två flockar av mindre sångsvan (två flockar med 41 st individer) den 3:e april 2005 och det är de två fyllda linjerna och de övriga är bara sannolikt följningar av mindre sångsvanar senare under dagen efter kl 14 då observatören lämnade området. En av flockarna (streckad linje) sågs att det var 48 mindre sångsvanar som sågs flyga över Falkenberg av observatören från torget centralt i staden under sena eftermiddagen

27 Karta 11. Radarobserverat småfågelsträck natten SV 6-7m/s km Karta 11. Radarekoglimtar från förmodligen småfåglar som sträcker in från Danmark in över svenska kusten i detta område natten mellan och Observationerna är en sammanställning hur det ser ut mellan kl 22:00-01:00. Varför inget sträck ses över det sydliga alternativet av vindpark kan bero på att radar inte registrera småfåglar på ett så långt avstånd. För sannolikt flyger småfåglar också där denna natt. Varför ekona blir kraftigare när de kommer in över land, markerat med större pilar, vet jag inte men kanske tar flockarna höjd och blir därmed mer registrerade

28 12. Figurer Figur 1. Höststräckande sjöfåglars flyghöjd och avstånd från stranden vid Olofsbo Höjd (m) Sydsträckande fåglar Höjd (m) Avstånd (m) Nordsträckande fåglar Avstånd (m) Figur 1. Höstflyttande sjöfåglars flygväg utmätta avstånd från stranden med hjälp av ett optiskt avståndsinstrument (se metod) samt den skattade flyghöjden över havsytan där noll meter är 0-10 meter ovan havsytan (se metod). Varje punkt motsvarar en flock. Observera olika skalor på avstånd och höjd för de olika diagrammen.

29 Figur 2. Sträckande sjöfåglar avstånd och flyghöjder vid Olofsbo våren 2005 Höjd (m) Sydsträckande fåglar Höjd (m) Avstånd (m) Nordsträckande fåglar Avstånd (m) Figur 2. Vårflyttande sjöfåglars flygväg utmätta avstånd från stranden med hjälp av ett optiskt avståndsinstrument (se metod) samt den skattade flyghöjden över havsytan där noll meter är 0-10 meter ovan havsytan (se metod). Varje punkt motsvarar en flock. Observera olika skalor på höjd för de olika diagrammen

30 Figur 3. Rovfågelsträcket ute över havet vid Olofsbo vår och höst Höjd (m) Vårsträcket Höjd (m) Avstånd (m) Höststräcket Avstånd (m) Figur 3. De sträckande rovfåglarnas (inklusive ugglor) flygväg på våren och hösten utmätta avstånd från stranden med hjälp av ett optiskt avståndsinstrument (se metod) samt den skattade flyghöjden över havsytan där noll meter är 0-10 meter ovan havsytan (se metod). Varje punkt motsvarar en fågel. Observera olika skalor på höjd för de olika diagrammen

31

32 Jan Pettersson JP Fågelvind Storgatan 12 E Färjestaden Telefon: E-post: pettersson.janolof@telia.com Foto och grafik Jan Pettersson JP Fågelvind Foto framsidan föreställande (uppifrån) mindre sångsvan, vitkindad gås och ejder. Foto här föreställande ejder.