En debatt på http://www2.vanstepatiet.se/debatt/
Åke Eiksson: Sluta slia i fedsfågan! [2005-03-14] - Fösvasuppgöelsena i iksdagen gös alltid mellan valen. Fågan om kig och fed bli aldig en valfåga. Det ä hög tid att få igång debatten, fam allt bland vänstepatiste, sossa och miljöpatiste. I en motion till senaste patikongessen de vänstepatiet i Nacka fam kavet på militä avustning. I sitt yttande avfä dade pogamkommissionen vå motion med ljande od: Fågan gälle hä om vi i patipogammet skall inta den adikalpacifistiska ståndpunkten att det svenska svaet skall avustas av moaliska skäl oavsett väldsläget vi ha självfallet inget emot en svensk avustning i sig, om och nä detta bli möjligt I valabetahandboken in valet 2004 stå det: På sikt, nä vi lät oss lösa konflikte på ett me civiliseat sätt state emellan, vill vi kunna slopa det militäa svaet. Någa moaliska skäl avustning fam de vi inte i vå motion och det gjode helle inte patistyelsen 1996 elle 2002 ås patikongess. Det nya patipogammet säge: Det ä av yttesta vikt att det militäa systemet undeställs en demokatisk kontoll. En gundbult i en sådan kontoll ä den allmänna vänplikten. Allmän vänplikt måste gälla såväl kvinno som män. Om man tillmäte den allmänna vänplikten så stot väde, bode det mäkas i den da politiken. Då skulle vi slåss ss alla egementens bevaande. Om vänplikten ska vaa allmän och omfatta både män och kvinno, så skulle vi ha divit kampanje att alla ska få utbildning i vapenbuk. Om ett väpnat demokatiskt folk sva ä målet, va väva vi inte demokate och socialiste till hemvänet? Chile hade allmän vänplikt 1973. Det hindade inte en militäkupp. Visionen om folk svaet satte inga spå i svasuppgöelsen. elsen. Det va bypolitik, inte svaspolitik som stöde schemat dä. Väe ä dock att det pogam vi nu ha säge att det svenska svaet ska med bibehållen neutalitet fotlöpande anpassas till ändade uppgifte och nya intenationella hållanden. Dessa allmänna od kan betyda lite vad som helst. Men kopplade till en politisk situation dä landet maschea akt in i EU-amé och NATO-samabete, kan det tolkas som en lagom sliig gund ett egeingssamabete. Pesson ha ju pekat på just säkehetspolitiken som en stötesten. I den nämnda valhandboken stå det att genom deltagande i iksdagens svasutskott ha vi få tt en plattfom att utveckla och konketisea vå svaspolitik. Vilka allmänna ståndpunkte va det som nu äntligen kunde konketiseas? 2002 ås patipogam säge: Vi anse att Sveige bö gå e med en adikal militä nedustning, bud mot vapenexpot och omställning av vapenindustin till civil poduktion. Patistyelsen antog ett säskilt feds- och säkehetspolitiskt pogam 1996. Dä stå det: Vänstepatiet vill alltså ha ett altenativt sva, dä den militäa delen ustas ned och esätts med ett civilt och socialt sva. Dessa ståndpunkte ha utvecklats och konketiseats till det pansafeministiska kavet på kvinnlig vänplikt och anpassning till kigsmaktens omläggning till högteknologisk slagstyka. Den omvandlingen gö på sikt vänplikten onödig och ykesmilitäe nödvändiga. Utvecklingen öppna pivata entepenöe. De ä edan en betydande del av ockupantena i Iak. Det som ske nu ä ingen nedustning. Det ä en omustning fån igelkott till slaghök. I vå motion skev vi: Det finns ingen svensk vapenindusti, men det finns vapentillvekning i Sveige som ägs av utländskt och svenskt kapital. All utveckling av nya vapensystem ske som samabete mellan etag i Sveige och flea NATO-lände. Vapenpoduktionen i Sveige ä fullständigt inlemmad i det militäindustiella komplex som ä en av divkaftena i och utsättningana ttningana det impeialistiska systemet. Sedan detta skevs ha vi få tt veta att Sveige bedive näa samabete med USA om vapenutveckling och vapenpoduktion. Leni Bjöklund ha vait i Washington och tecknat avtal som upphäve svenska iksdagsbeslut om vapenexpoten. Det uppmäksammade svenska fosknings- och utvecklingsabetet att ge USA modenae mino ä ett led i detta samabete. Magaeta Winbeg blev ambassadö i Basilien och beättade TT: Jag syssla mycket med att söka sälja Jas. Så fot det finns tillfä lle beätta vi att svenska egeingen köpt planet, liksom om våt samabete med Sydafika. Vi ha höt att vi ligge ba till. Vad säge Jön Svensson? Vänstepatiet slute svasuppgöelse med egeingen om att göa Lappland till övningsfä lt utländsk kigsmakt. Det ä ett ba ställe att öva kig ing i subaktiskt omåde, sägs det. Vilka anda subaktiska omåden finns det hä i välden? Jo, i Kanada och i Ryssland. NATO ha haft övninga i östeuopa dä scenaiot ha vait att Ukaina behövt hjälp mot Ryssland. Till vilket pis ha vi äddat jobben i Avidsjau? Fösvasuppgöelsena i iksdagen gös alltid mellan valen. Fågan om kig och fed bli aldig en valfåga. Det ä hög tid att få igång debatten i våt pati. En fåga till e som va med hela vägen och antog såväl 1996 ås dokument som 2002 ås pogam och 2004 ås pogam: Vad ä det som ha hänt sedan 1996 som gö de dåvaande ståndpunktena ogiltiga? Ps. Motion angående militäfågan finns på vänstepatiet Nackas hemsida. I akivet hitta du en mapp som hete Feden. Öppna den och du finne ettt pdf-dokument att ladda hem. Bjöklunds avtal med Rumsfeld hitta du på Svenska Feds hemsida. Dä kan du också penumeea på nyhetsbev om vapenhandeln. Beit Jóhannesson: Patiets gundsyn stå fast [2005-03-24] - I sin atikel ställe Åke Eiksson en fåga om svas- och säkehetspolitiken: Vad ha hänt sedan 1996 som gö de dåvaande ståndpunktena ogiltiga? Sveige och välden ha ändats på ett gundläggande sätt sedan 1996. Muens fall och det kalla kigets slut fick effekte i mitten av 90-talet. Fån en mycket lång tid med två stomakte ha USA utvecklats till den enda supemakten. Sveige gick med i EU 1995, och även om vänstepatiet va emot ha medlemskapet påvekat oss i hög gad. Teoattackena i USA med efte ljande kig mot
teoismen och USAs på ljande militäa uppustning ha få tt djupgående intenationella ljde. Inte minst ha hela samhällets infastuktu ändats. Jag instämme i att vi måste ha en debatt om svas- och säkehetspolitiken, men den måste utgå fån att ovannämnda ändinga påveka den veklighet som vi måste hålla oss till. Vänstepatiets gundsyn stå fast - solidaiteten, vänandet av mänskliga ättighete, målet socialism och medvetandet om att könsmaktsstuktuena påveka kvinno och män inom alla omåden. Men det ä natuligt att patipogam påvekas av en ändad veklighet. Efte kalla kigets slut gick ändingana snabbt. Mellan 1989 och 1999 minskades de euopeiska svasmaktena med 20-30 pocent. Till och med USA minskade sitt svasanslag med 33 pocent (enl SIPRI). I svasbeslutet 2000 minskades det svenska militäa svaet med cika 10 pocent på 4 å. Fösvaet skulle också omstuktueas till ett insats sva och till att kunna genom a intenationella insatse unde FN-mandat. Antalet vänpliktiga minskades med 14 000 och många egementen och flottilje lades ned. Föåden böjade avvecklas. Vänstepatiet, som alltid kävt nedskäninga, ställde sig bakom bantningen. Detta va staten vänstepatiet att faktiskt delta och kunna påveka svaspolitiken. Vänstepatiet anse att det militäa svaet inte skall ha me penga än det säkehetspolitiska läget käve. Mellan å 2000 och 2007 minska budgeten det militäa svaet med 7 miljade. Det ä ba men vi komme att fotsätta att diva på ytteligae nedskäninga. Vad ha då hänt den senaste tiden? I svasbeslutet i decembe 2004, dä vänstepatiet deltog, beslutades en minskning av svasbudgeten med 3 miljade unde 3 å. Sveige skall dock kunna svaa sina gänse mot känkninga och det osannolika fallet väpnat angepp, men inte mot en invasion, då detta avskivits öveskådlig tid. Vänstepatiet välkomna att invasions svaet skotas och att man me än idag kan gå ut intenationellt unde ett tydligt FN-mandat att stävja konflikte, hjälpa till med humanitäa insatse och skydda civilbefolkning och flyktinga. Ännu viktigae ä att den ebyggande och civila kishanteingen utvecklas. Ä konsekvensen av vänstepatiets politik att utbilda alla i vapenbuk? Vänstepatiet ha inte få tt gehö sitt kav att Sveige skall ha allmän vänplikt både kvinno och män. Vi stå bakom de nuvaande planena på 10 000 vänpliktsutbildade pe å. Att behålla vänpliktslagen ä viktigt, men vi ska inte utbilda fle än vad som behövs. Vänstepatiet ha hela tiden kitiseat EUs gemensamma säkehets- och svaspolitik att denna kan leda till ett gemensamt EU- sva. Vi abeta emot EUs militaiseing, mot ett EU- sva med svasgaantie unde EU- flaggan, liksom mot ett allt me djupat samabete med Nato. Vänstepatiet abeta en vekligt estiktiv vapenexpotpolitik. Det avtal Åke Eiksson hänvisa till ä ett egeingsbeslut som patiet inte ha haft inflytande öve. Det ä kompliceade fågo som käve diskussion. Skall vi inikta oss på att skäa ne svasbudgeten ytteligae, vilket jag hävda, elle skall Sveige utveckla egna vapensystem svenskt buk av en svasindusti som inte länge finns i svensk ägo? Elle skall man samabeta med anda lände? Vi ha klat tagit ställning mot att samabeta med USA - ett land som genom t ett folkättsvidigt kig mot Iak. Åke Eiksson ta också upp pivata entepenöe. Vi ha kävt att Sveige skall diva fågan om bud mot legosoldate i FN. Jag kan delvis instämma i att det va bypolitik som fick mest uppmäksamhet i det senaste svasbeslutet. Det egna egementet blev den stoa diskussionen som fick öveskugga helheten. Vänstepatiet ha i iksdagen faktiskt medvekat till att penga ha tagits fån det militäa svaet att satsas på anda omåden i samhället, att vi få me kunskape och penga att kunna ebygga och hantea kise i fed. Vi abeta på att få med säkehetsådets FN-esolution 1325:2000 om kvinno i kishanteing så att kvinno skall vaa med i tilläckligt antal i alla kishanteingsinsatse på alla nivåe och i alla sammanhang. Mycket ha alltså hänt både i välden och i Sveige. Om vi inte se ändingana i samhället och hålle oss till dem med våt patis gunduppfattning i botten kan vi inte påveka någonting. Den viktigaste svaspolitiska uppgiften ä just nu att diva opinion en folkomöstning mot EU-konstitutionen. Åke Eiksson: Jag blev inte nöjd med svaet [2005-04-04] - Tack ditt sva, Beit Jóhannesson. Tyvä måste jag uppepa min fåga. Vad ä det som ha hänt sedan 1996 och 2000 som gjot att den dåvaande av patistyelse och kongess anvisade avustningslinjen ogiltig? Du säge att vekligheten ändats, men du visa inte vilka ändingsa som påvekat och hu de påvekat vå linje i svasfågan. Eftesom jag inte vill ha någon militä alls, klaga jag inte på att svasanslaget minskat. Men den glädjen gumlas av att jag se att det som pågå ä en omvandling som passa ustningsindustin, NATO och EUmilitaistena som hand i handske. Du slå fast att patiet vill ha vaken EU- sva elle NATO. Se du inte kopplingen mellan insatsstykona och slaget till EU-gundlag? Du säge att patiet tagit kla ställning mot samabete med USA. Stödet till en egeing som slute avtal med USA bakom yggen på folk och iksdag gö inte patiets ställning klaae. Ung Vänste i Nobotten potestea mot övningsfä lt i Lappland utländsk militä. Vad gö iksdagsguppen? Vad gö patistyelsen? I 1996 ås feds- och säkehetspolitiska pogam s ett kitiskt esonemang king militäa FN-insatse: Nä FN idag ingipe att famtvinga fed med milität våld, ä det i vekligheten ofta stomaktena som skapa sin väldsodning och missbuka FN:s namn och goda ideal. Vänstepatiet vände sig dä bestämt mot en militaiseing av FN och fukta en famtid dä FN allmänt uppfattas som stomaktenas polisoganisation. (- - -) Vänstepatiet anse att FN skall vaa en fedsoganisation som ingipe milität baa nä befolkningen i konfliktomådet uppenbat önska det. Nä befolkningen stå splittad och ett milität FN-ingipande måste ske mot en elle flea av de stidande patenas vilja, kävs att ingeppet ha stöd i en intenationell ättsodning. Vänstepatiet vill medveka till att skapa dessa utsättninga, men vi ä ännu inte dä. En efomeing av FN ä nödvändig och oganisationen måste bli effektivae och få en stakae ställning som ogan
intenationell ekonomisk, social och politisk samodning. FN:s esuse, uppbyggnad och iniktning måste vaa sådan att konflikte kan lösas på ett tidigt stadium med fedliga medel och endast undantagsvis och nä anda möjlighete uttömts, med hjälp av militäa insatse. Två positiva exempel på ebyggande insatse ä engagemanget i Makedonien och Nagono Kaabach. På vilket sätt ha FN ändats? På vilken efaenhetsgund kan vi nu så helhjätat gå in militäa FN-insatse? Du skive att det ä ännu viktigae att den ebyggande och civila kishanteingen utvecklas. Vad ha du och patiet få tt igenom konket i den iktningen? Hu många miljade ska satsas? Du nämne att det bugeteats en minskning av svaet med te miljade på te å. Hu sto ä den totala kigsbudgeten? De estiktione vapenhandel som finns i svensk lag devs fam av en aktiv fedsöelse. Sedan patiet, som du skive, faktiskt deltagit och kunnat påveka, få vi Sväds utedning och slag. Kunde du delta och påveka diektiven till Sväd? Våt nu gällande patipogam och den politik vi hänge inte ihop. Om man vekligen to att allmän vänplikt ä en gaanti demokatin, så kan man aldig gå med på att vänplikten tyna bot. Om man vekligen to på ett milität sva av ett alliansfitt land med egen vapenpoduktion och ingen vapenexpot, så kan man inte sänka kostnadena. Det fanns ett altenativ på kongessen 2004 som hittills inte bemötts i en seiös debatt. På vanstepatiet.se/nacka unde akiv finns mappen Feden. Dä hitta ni Nackas motion. Ni som ä vänstepatise och pacifiste, anitmilitaise, ickevåldsevolutionäe, skicka ett mejl till ake@klatext.a.se så bilda vi ett nätvek! fedliga medel. Det va pecis det jag edogjode. Jag tog dessutom upp att kvinno måste finnas med på alla nivåe i alla kishanteingsinsatse och att FN:s esolution 1325 fån 2000 måste genomsya all kishanteing. Vi ä alltså öveens, även om Åke inte ta upp kvinnonas oll. Åke citea u vänstepatiets feds- och säkehetspolitiska pogam fån 1996: Nä befolkningen stå splittad och ett milität FN-ingipande måste ske mot en elle fl ea av de stidande patenas vilja, kävs att ingeppet ha stöd i en intenationell ättsodning. Just det! Dä käve vänstepatiet att sådana insatse måste vaa sanktioneade av ett mandat uttyckligen antaget i FN:s säkehetsåd. Åke fåga om jag kunde påveka diektiven till Andes Sväds utedning om vapenexpoten, som pesenteades i febuai 2005. Vänstepatiets syn på vapenexpot ä kla, men hä finns inte utymme detalje. Vi hänvisa bland annat till vå fä ska motion fån 2005-04-07 Stategisk expotkontoll 2004 - Kigsmateiel och podukte med dubbla användningsomåden. Man hitta den på vänstepatiets hemsida. Den finns också på iksdagens hemsida. Åke säge att om man vekligen to att allmän vänplikt ä en gaanti demokatin kan man inte gå med på att vänplikten tyna bot. Vi instämme. Dä slå vänstepatiet vakt om den allmänna vänplikten, som enligt vå åsikt också inkludea allmän kvinnlig vänplikt, och vi motabeta alla som av ationella och anda skäl tycke att man ska bygga upp ett ykes sva med soldate som ä anställda. Men vi kan inte ta ut fle män med plikt och kvinno, än så länge fivilligt, än vad det aktuella behovet ä. Tyvä ä utymmet hä som sagt begänsat, men den som ä intessead finns det en hel del mateial om vänstepatiets svaspolitik att tillgå på patiets hemsida. Beit Jóhannesson: Nytt sva till Åke Eiksson [2005-04-14] - Åke Eiksson fåga i sitt uspungsinlägg vilka ändinga som skett efte 1996 och 2000 som gjot att den dåvaande av patistyelse och kongess anvisade avustningslinjen ogiltig. Han säge att han inte blev nöjd med mitt sva fån 24 mas 2005. Jag kan tydlighetens skull böja med att säga att det nya patipogammet ä antaget av vänstepatiets patikongess. I mitt sva edovisade jag de stoa och gundläggande ändinga som skett sedan 1996: muens fall, det kalla kigets slut, teoattacken mot USA, Sveiges medlemskap i EU. En ytteligae änding ä den tekniska utveckling som vi alla ä så beoende av och som ä mycket såba. Detta ha påvekat välden och villkoen både positivt och negativt. Jag edovisade också vänstepatiets klaa och entydiga åsikt att aldig sända ut svenska soldate utan ett FN-mandat samt vänstepatiets motstånd mot att EU militaiseas. Jag famhöll hu viktigt det ä att stoppa slaget till ny gundlag EU, bland annat eftesom slaget inkludea både en svasgaanti och en solidaitetsklausul med löfte om hjälp även med militäa medel vid till exempel teoattacke. Ett annat tungt vägande agument oss ä att man inom EU inte alls ä öveens om att det kävs FN- mandat insättande av tuppe. Åke skive att konflikte skall lösas med ebyggande Tapio Sulasalmi: Vad ä viktigae, att få ne abetslösheten elle skaffa kigsmateiel? [2005-08-14] - Regeingens svaspojekt Neuon måste stoppas. Annas få vi en ny gökunge. 750 miljone kono, det ä den summan som egeingen Pesson vill skänka till det gemensamma svaspojektet Neuon, ett obemannat stidsflygplan. SAAB ä en av deltagana i samabete med Fankike att utveckla en efte ljae till JAS Gipen. Vänstepatiet tycke att nu få det vaa nog med satsninga på kigsmateiel. Vänstepatiet anse att pengana kan läggas på något viktigae. Landet ha behov av bland annat en ny tandvådsefom som ikta sig till ungdoma mellan 20-25 å. Många ungdoma ha på gund av abetslöshet inte åd att gå till tandläkaen. Elle va inte ge kommunena möjligheten att anställa pesonal att klaa av våden och omsogen av våa älde medbogae. Satsa esuse på folkets basbehov istället att utveckla nya gökunga. Den spetsteknologi som SAAB och egeingen vill utveckla och vidmakthålla kan satsas på humanitäa elle miljövänligae pojekt.
Magnus Begstand: Kigsmateiel ge jobb [2005-09-16] - Utan Saab och Eicssons svasindusti hade Sveige vait betydligt fattigae. Tyvä ä det så att kigsmateielutvecklingen alltid divit utvecklingen famåt. Hade inte Eicsson sysslat med adautveckling till luftvänet hade de aldig kunnat hävda sig på mobiltelefonimaknaden. Hade inte Saab utvecklat stidsflygplan hade de inte helle tillvekat civila flygplan. Sveige kan inte länge konkuea med låglöneländena inom tillvekningsindustin utan måste satsa på högteknologi, nya uppfinninga och spetsteknik. En satsning på 750 miljone kono på Neuon ä en del av dessa nödvändiga satsninga på högteknologi. Våd och omsog ä natuligtvis viktiga omåden men om vi tappa den enda delen vi ha i konkuensen med till exempel Polen, Baltikum och Kina så komme inte etaget Sveige att ha åd att satsa på den offentliga sekton utan att låna miljadbelopp och ytteligae späda på den edan alldeles stoa statsskulden. 750 satsade miljone komme vi att få igen flea gånge om i fom av olika spin-off effekte och ä en helt nödvändig satsning Saab, Linköping och Sveige. Åke Eiksson: Vem ska spetsas på spetstekniken? [2005-12-19] - Magnus Begstand anse att vi måste delta i utvecklandet av Neuonplanet att ha jobb i Sveige. Neuon ä ett alöst bomplan som känvapenmakten Fankike vill ha. Vapen tillvekas att användas. Bombplan tillvekas att bombe ska fä llas. Hu många döda och lemlästade ä det vät att du ska ha ett säket jobb på Saab i Linköping? Vem ska spetsas på din spetsteknik? Läs vad Ulf Holm skive om Neuon på miljöpatiets hemsida. Beit Johannesson kunde inte ge klat sva i iksdagen om vänstepatiets hållning till Neuon: Vi ha en i gunden negativ åsikt om Neuon. Men det pågå en diskussion king de hä fågona. Jag ha dämed ingen anledning att hä ta ställning i fågan. Vi diskutea det och vi penetea fågan. Va peneteas Neuonfågan, va s diskussionen, Beit? I iksdagsguppen? I patistyelsen? Om det ä så illa ställt att vi ha iksdagsledamöte som öveväge att ge stöd åt bomplanstillvekning, då ä det ute i vaje pati ening diskussionen måste as. Fö min egen del kan jag inte tänka mig att vaa med i ett pati som inte omedelbat uteslute en iksdagsledamot som stöde Neuonpojektet. Vänstepatiet militaistena få maschea utan mig. Åke Eiksson, medlem sedan 1965 Åsa Hagelstedt: Vänstepatiet och Neuon [2005-12-21] - Idag ha Vänstepatiets vekställande utskott sagt ja till Neuon. Jag ä oehöt besviken. I vanliga fall ä jag väldigt stolt öve att vaa vänstepatist. Men idag ä jag både besviken och bannad. Jag hålle med Åke Eiksson om det han skive om Neuon. Och jag unda om det inte finns annat vi bode satsa på att utveckla än ny teknik att döda vaanda? Vad sägs om teknik att ädda liv till exempel? Jan-Inge Flycht: Vänsten och Neuon [2005-12-21] - Jag skev av mig lite av min fustation på min blogg idag och lägge texten hä också. I måndags beättade miljöpatiet glatt i ett pessmeddelande att de kommit fam till en kompomiss med egeingen om Neuonpojektet. Neuon ä det alösa flygplan vi skattebetalae ska betala tots att vi inte ska ha det. Egentligen handla det om att ge Wallenbegssfä en ett bidag, en sots socialbidag, på 680 miljone kono. Miljöpatiet och Vänstepatiet motsatte sig detta medan Göan Pesson och Leni Bjöklund edan lovat Saab och Wallenbeg pengana. Som koalitionspatnes till (s) ha patiena i paktiken ingen chans utan behandlas baa som valboskap. Vänstepatiet skive i sitt pessmeddelande igå: Vänstepatiet hade fam allt två kav på pojektet; dels att ingen poduktion av en ny flygfakost ska ske och dels att den civila nyttan av foskningen ska tas tillvaa. Att tillveka planet ha aldig vait på fåga svensk del. Och den civila nyttan ä obefintlig. Det handla om datoiseade stysystem vas nytta möjligen kan finnas i att man lättae kan tillveka kyssningsmissile och liknande dödsmaskine. Göan Pesson klaade stolt i Ekot att pengana (80 miljone) ska tas u svaets budget och att Saab få betala esteande 600 miljone själva. I samma andetag säge han att han lovat beställa foskning och uppdateing att bätta Jas-Gipen av Saab 600 miljone senae. I paktiken ä det ett o täckt löfte till Saab. Betala 600 miljone nu så betala vi tillbaka pengana till e så fot opinionen lugnat sig lite. På svenska kan Pesson/Bjöklund i stället säga: - Vi fixa de 680 miljone ni vill ha men ni få ligga ute med 600 mille i någa månade att inte opinionen ska båka.. Som vänstepatist kan jag inte annat än beklaga att mina kamate i patitoppen gått med på detta. En pagmatisk inställning ä nog ba i många lägen, men nä socialiste böja ge stokapitalet bidag baa att få fotsätta att vaa ett samabetspati så bli jag fundesam. Att delta i ett egeingssamabete få inte vaa ett så viktigt mål att man övege sina vädeinga och sin ideologi. Möjligen ä det en av osakena till att patiet delvis gå en käftgång i väljaopinionen. Det skulle gagna patiet me om det stod i opposition och kunde visa på ett socialistiskt altenativ till en sedan länge bogeligad socialdemokati. Min oiginaltext fån i mose finns på min blogg, http://jinge. se
Mats Einasson: Dä sa vi ja till Neuon [2005-12-21] - Nä Neuon-pojektet blev känt ungefä ett å sedan famställdes det som ett nytt JAS-pojekt. Ett alöst bombflygplan skulle utvecklas tillsammans med ett antal anda lände, bl.a. Fankike. Vänstepatiet och många anda sa i blankt nej. Sveige ska inte satsa på någa fle militäa flygpojekt. Det visade sig dock snat att detta inte helle va egeingens avsikt, utan att till elativt låg kostnad delta i ett teknikutvecklingspojekt som skulle kunna komma JAS till del. Eftesom satsningen utsatte budgetutymme, kunde inte egeingen köa öve oss och vi ha nu kommit fam till en utfomning av pojektet som vi kan ställa oss bakom. Föst och fämst finns gaantie att Neuon inte innebä poduktion, beedelse poduktion elle beställning av någa nya stidsflygplan. Neuon syfta till utvecklandet av en s.k. demonstato, en slags pototyp av ett alöst flygplan. Sveige andel i pojektet ä ca 25 %, men vi (svenska staten) få tillgång till 100 % av den teknologiska kompetens som ä pojektet egentliga podukt. Denna kompetens kan sedan dels komma JAS till del, dels användas i civila pojekt (intesset ä edan mycket stot och användningsomådena många). Det senae va det anda villkoet fån vå sida.. Altenativet till att gå in i Neuon va att Sveige ensamt finansieade motsvaande teknikutveckling. Det skulle bli oehöt mycket dyae. Åke Eiksson och Åsa Hagelstedt ä kitiska mot att Vänstepatiet sagt ja till Neuon-pojektet. Fån en adikalpacifistisk ståndpunkt ä det givetvis en imlig eaktion, men Vänstepatiet ä inte ett adikalpacifistiskt pati. I patipogammets skive vi att det svenska svaet skall med bibehållen neutalitet fotlöpande anpassas till ändade uppgifte och nya intenationella hållanden. Det innebä bland annat att vi ha abetat en educeing av den svenska kigsmakten (f.ö. med viss famgång de senaste åen), men vi ha inte kävt total svensk avustning. Vi sa en gång i tiden nej till JAS-pojektet på goda gunde, men nu finns planen och vi ha accepteat att de komme att vaa stommen i det svenska flygvapnet de kommande decenniena. Fö att JAS ska kunna användas unde hela sin livslängd kävs dock att den tekniska kompetensen hålls vid liv och utvecklas. Neuon ä det billigaste och effektivaste sättet att göa det. Någa nya stidsplanspojekt bli det inte tal om, vae sig med elle utan pilote. Mats Einasson: Om Neuon - ett pa kompletteinga [2005-12-21] - Ytteligae ett pa sake bö läggas till i Neuon-debatten. Fö det sta: två agument ekom öve huvud taget inte i VU:s diskussion om Neuon: sysselsättnngen i Linköping och Vänstepatiets egeingsfä highet. Sysselsättningsagumentet ä ielevant. Motsvaande summa skulle givetvis kunna användas i anda industipojekt och ge lika mycket elle me sysselsättning. Om (mp):s ambition att sitta i egeingen styt deas öveväganden vet jag inte, men det ha aldig ens antytts i våa diskussione. Fö det anda: Den undeliga konstuktionen av finansieingen (Saab lägge ut 600 miljone, och staten lägge senae ut beställninga motsvaande summa) va miljöpatiets kav. Vi tyckte att staten lika gäna kunde ha betalat det mesta diekt, men eftesom staten ändå kunde ehålla ättighetena till vunna kunskape, patent etc. så gick vi med på det. Alla lä ju ändå begipa hu det hänge ihop. Åke Eiksson: Vem söke ni lua? [2005-12-27] - Vänstepatiet kö en linje 2 i ustningsfågan. Vänstepatiet vill inte ha någa fle militäa flygpojekt. Dä gå man med på att till en fjädedel finansiea pototypen till ett nytt fanskt bombplan. Vänstepatiet medveka till uppustning och kigs beedelse och Einasson söke blanda bot koten med att kalla det hela teknikutveckling. Mats Einasson säge att vi behöve JAS i en modenisead fom och han vill få oss att to att det på något sätt inte ä samma sak som att ge sig in på fle militäa flygpojekt. Göan Pesson va äligae nä han sa att det hela gick ut på att kunna sälja JAS-planet. Vänstepatiet smöje vapenhandeln! Jag ha fågat efte de tanka och bedömninga som låg bakom att patiet på senaste kongessen esatte linjen fån 1996 och 2000 med den luddiga gummipaagaf som Einasson citea u patipogammet. Unde patiets hela histoia ha det hittills funnits teoie king hu kig och kapitalism hänge ihop och om vilken oll staten spela. Den totala tystnaden nä jag fågat efte hu ni tänke kan jag tolka antingen som det inte ä viktigt att svaa någon som sakna position i patiet, elle som att ni inte ha tänkt. Fö Mats veka staten vaa ett självklat vi. Omvandlingen av Sveiges kigsmakt fån vänpliktsbaseat teitoial sva till de alltme pofessionella insatsstykona ä i väldigt liten utstäckning esultat av vänstepolitik och i huvudsak en anpassning till impeialismens och det militäindustiella komplexets ändade behov. Sedan 40-talet fam till idag ha de i vänsten som inte vait pacifiste vekat ett demokatiskt folk sva. Den allmänna vänplikten sågs som en gaant mot att militä skulle ställas mot folket. Kampen de vänpliktigas demokatiska ättighete och villko devs stundtals håt. Den modellen ä nu med vänstepatiets hjälp död och begaven. Det halmstå som åtestå patiet att klama sig fast vid ä att det stå i vå iksdagsgupps makt att odna så att den nya kigsmakt som man vait med om att bädda in i EU och NATO ska begänsas till någa polisuppdag åt FN. Ni godkände att skicka soldate till Afghanistan och blev sedan uppöda nä de inodnas i det impeialistiska kiget oljan. Så blåögd och naiv skulle en adikalpacifist aldig kunna vaa. Åsa Hagelstedt Sva på Dä sa vi ja till Neuon [2005-12-27] - Mats Einasson och jag ä öveens om en sak: att Vänstepatiet inte ä ett adikalpacifistiskt pati. Men om detta ä ba elle inte ha vi olika uppfattninga om. Det ä iktigt som Einasson skive, att våt patipogam
ge öppninga satsninga som denna. Jag ä den sta att beklaga detta, och jag östade en annan skivning på senaste patikongessen. Men sådan ä demokatin och det acceptea jag självklat. Ändå unda jag vilka som tacka VU att ni sagt ja till Neuon? Fö oavsett om patipogammet ge utymme ett slag som utveckla militä teknik så ä det väl knappast detta som våa väljae önska att vi ska satsa på? Elle ha jag missat LO-kvinnonas demonstatione till stöd Neuon? Heman Schmid: Om neuron-pojektet [2005-12-29] - neuron-pojektet skilje sig inte fån anda högteknologiska uppustningspogam. Jag stå inte hu vänstepatiets ledning ha esoneat. I juni månad i å va jag en av inledana till en diskussion i Euopapalamentet om EUs uppustning, anodnad av den tyska delegationen i Föenade Vänsteguppen. Jag tog då upp neuron-pojektet som ett exempel både på uppustningens kaaktä (högteknologiska vapensystem) och på integationen av Euopas vapenindustie. Jag sa att Sveige haft en famtädande plats unde hela eftekigstiden, att samabetet tidigae fämst oganiseades av USA och att fansmännen unde de senaste decenniena med viss famgång utmanat den ameikanska vapenindustin. Och alltså att neuron-pojektet va ett exempel på detta. 6 lände medveka unde Fankikes ledning (minst 50 pocent) och Sveige (Saab) ha stöe andel än de öviga (som ä Italien, Spanien, Gekland och Schweiz). Pojektet gå ut på att bygga ett obemannat stidsflygplan som kan konkuea med ett motsvaande ameikanskt. Initiativet komme uspungligen fån fanska egeingen och ä ett led i Fankikes stävan efte hegemoni i EU. Det ä således inte ett EU-pojekt i fomell mening, men det stot industipojekt inom EU och komme att bli ett viktigt element i det militäa EU-samabetet. Påståendet att det svenska deltagandet inte skulle ha militä kaaktä ä baa stuntpat. Pojektet skall natuligtvis vidae a den gamla svenska satsningen på stidsflygplan som visat sig så svåa att känga till anda lände, basa med den skillnaden att alla viktiga beslut måste ha Fankikes stöd. Jag to säket att pojektet kan bida till att vidaeutveckla flygvapenindusti och anda industie i Sveige genom s.k. spill ove-effekte, men jag anse att en diekt satsning på civila användningsomåden elle helt anda högteknologiska utvecklingsomåden hade vait mycket bätte. Nästan all moden uppustning kan gynna utvecklingen av civila teknikomåden, men det ä hela tiden en olycklig omväg man då välje. Jag tycke således att vänstepatiets beslut va helt fel. Det skada dessutom våt anseende bland vänsteoienteade människo och stäke intycket att vi inte kan stå emot pessen fån egeingen och alla dess sakkunniga. Låt mig tillägga att alla i Föenade vänsteguppen som deltog i diskussionen om EUs uppustningspolitik delade mina kitiska synpunktepå neuronpojektet, och inte minst de fanska kamatena. PS Nä jag skive neuron så ä det inte att vaa polemisk. Skivsättet ä det officiella (se.t.ex. www. dassaultaviation.com ), vilket i sig ä tänkvät. Vänstepatiet i Nacka potestea mot Neuonbeslutet Inte i våt namn! Socialdemokatenas, miljöpatiets och vänstepatiets ledninga dive på uppustningen och kigsbeedelsena i Euopa genom satsningen på Neuon-planet, ett alöst känvapenbestyckat bombplan, som i sta hand fanska staten vill ha. Patiledningen ha sökt pata bot detta svek mot våa fedsstävandenmed att det»baa«ö sig om en pototyp och att kommande seietillvekning inte komme att ske i Sveige. Tots att de te samabetspatiena sagt sig hålla utikesoch säkehetspolitiken utan det ödgöna samabetet så klämde Göan Pesson lätt fam ett ja till ett pojekt som ä en viktig del i det euopeiska militäa samabetet och den euopeiska kigsindustins utveckling. Vänstepatiets ledning ha tagit ett steg som aldig få tas av ett socialistiskt vänstepati. Vi i Vänstepatiet Nacka ä vaken delaktiga i elle känne oss bundna av detta ynkliga knäfall de militäindustiella intessena. Detta bott mot patipogammet kan vi inte svaa det måste vi bekämpa. Stoppa Neuonpojektet! Inte en man inte en kvinna, inte en kona inte en euo till militaismen! Uttalandet antogs enhälligt på åsmötet 12 febuai 200
Motion angående militäfågan Vå patistyelse antog ett feds- och säkehetspolitiskt pogam 1996. Dä stå det: "Vänstepatiet vill alltså ha ett altenativt sva, dä den militäa delen ustas ned och esätts med ett civilt och socialt sva". Kongessen å 2000 antog ett patipogam dä vi säge att "Vi anse att Sveige bö gå e med en adikal militä nedustning, bud mot vapenexpot och omställning av vapenindustin till civil poduktion." Pogamkommissionen ha behållit kavet på att vapenexpoten ska avvecklas men sudda i övigt ut alla tidigae ståndpunkte med ljande odslöja: "Fösvaet ska fotlöpande anpassas till ändade uppgifte och nya intenationella hållanden." Vi måste tala klaspåk. Ett övaband ä ett övaband även om det kalla sig "väldssamfundet". Ett kig ä ett kig även om det kallas "konflikthanteing". Vapen ä vapen även om de kallas "effektoe". Och, som vi opade i demonstationena in angeppet på Iak: Kig ä teo, kig ä död med elle utan FN-stöd! Vi eslå kongessen att esätta punktena 92 och 93 i pogamslaget med ljande skivning: Alliansfihet i fed syftande till neutalitet i kig ha vait Sveiges uttalade hållning sedan anda väldskiget. King detta ha en sto majoitet av folket slutit upp. I dag vet vi att egeing och kigsmakt, ända sedan slutet av 1940-talet, butit mot denna politik bakom yggen på folket. Vänstepatiet hålle fast vid alliansfiheten och vill avbyta allt svenskt samabete med NATO, även med "Patneskap fed". Alla sök att se Euopeiska Unionen med egen kigsmakt måste bekämpas. Sveiges intenationella åtaganden ska vaa bidag till att söka fedlig lösning av konflikte. Det av USA ledda kiget mot teoismen skuva baa våldsspialen vidae uppåt. Kig ä teo. De intenationella anstängningana måste fämst iniktas på att undanöja de oättviso, den neding och den fattigdom som skapa jodmån teoguppe. Det finns ingen svensk vapenindusti, men det finns vapentillvekning i Sveige som ägs av utländskt och svenskt kapital. All utveckling av nya vapensystem ske som samabete mellan etag i Sveige och i flea NATO-lände. Vapenpoduktionen i Sveige ä fullständigt inlemmad i det militä-industiella komplex som ä en av divkaftena i och utsättningana det impeialistiska systemet. De skuldtyngda ländena i tedje välden åläggs att hålla stama budgeta nä det gälle folkets välfäd. Militäutgiftena ifågasätts aldig, hä bevaka den ika väldens vapensmedjo sina intessen. De estiktione som finns mot den svenska vapenexpoten va esultatet av en folklig opinion, men vapenexpoteglena ha inte hindat svenska leveanse. Ibland ha dödens köpmän tvingats ta en omväg med sin last. Vi få inte stopp på vapenexpoten än själva poduktionen ha upphöt. Vänstepatiet veka att all poduktion kig upphö och att vapenindustin ställs om till civil poduktion. Den gamla målsättningen att usta Sveige så stakt att ingen skulle våga elle tycka det vaa mödan vät att angipa oss bygge på en snäv militaistisk syn på vad det betyde att svaa sig. Så länge ett land ä milität ustat utgö det alltid ett potentiellt hot i omväldens ögon. Vänstepatiet vill ha en omustning till en svasmodell som bygge på civilmotståndets pincipe. Vi vill esätta den nuvaande vänplikten med en civilsvasplikt kvinno och män. Kigsmakten esätts med en betydligt minde civilsvasoganisation med beedskap såväl militäa hot som miljöhot och anda katastofe. Denna oganisation ska kunna ställas i Föenta Nationenas tjänst. Vänstepatiet Nacka