FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten har må bra-satsningar varit en ledstjärna och anhörigstödsverksamheten har hela tiden utvecklats och förbättrats. Anhöriga har uttryckt att man känner sig uppskattad och blir ihågkommen för det tunga jobb man utför. Sedan februari 2007 pågår projektet Anhörigcenter i Hudiksvall och jag är projektledare för detta. Projektet är tvåårigt och finansieras med statliga stimulansmedel. Målet är att skapa ett anhörigcenter med hälsoprofil för att förebygga ohälsa hos anhöriga. Dessutom vill vi förbättra den så kallade fria avlösningen (se nedan). Hudiksvalls anhörigcenter är till för alla anhöriga som vårdar eller ger omsorg till vuxna närstående. Många anhöriga uttrycker att man vill försöka klara allt själv så länge det går. Ibland blir det på bekostnad av den egna hälsan, eftersom det är lätt att glömma sig själv i den här typen av situationer. Därför vill vi att allt arbete inom Hudiksvalls anhörigcenter präglas av förebyggande hälsoarbete. Vi vill komma i kontakt med anhöriga på ett tidigt stadium och erbjuda olika stödinsatser, så att den anhörige ska få egen tid att sköta om sig själv. Planering inför starten av anhörigcentret Vi började med att leta lokaler till anhörigcentret. Redan från början planerade vi för hur anhörigcentret ska kunna bli en bestående verksamhet efter projekttidens slut. Vi ska arbeta fram riktlinjer för en fortsatt verksamhet, och vi hoppas att politikerna antar dem. Anhörigkonsulent Gunilla Swing hade tidigare hjälp av två anhörigombud som vanligtvis arbetar på korttidsboendet på Ingsta servicehus. Vi bestämde oss för att utöka gruppen med ännu fler anhörigombud. I dag har vi nio anhörigombud som i regel arbetar i olika hemtjänstgrupper som är geografiskt spridda över kommunen. fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 1
En annan grupp är frivilliga anhörigstödjare. De kommer från olika föreningar: Röda Korset, demensföreningen, olika handikappföreningar och kyrkan. En hel del av dessa är före detta anhörigvårdare som nu vill stödja andra, eftersom de vet hur situationen kan vara. Den här gruppen består i dag av 27 personer. Vi strukturerar upp anhörigombudens och de frivilliga anhörigstödjarnas insatser inom anhörigcentret. Utbildning av personal Under april 2007 planerade och genomförde vi två utbildningsdagar för anhörigombuden och de frivilliga anhörigstödjarna. Syftet var att deltagarna själva skulle arbeta fram en gemensam värdegrund för alla som skulle utföra insatser på anhörigcentret. Under första utbildningsdagen samtalade vi först om anhörigvårdarnas egna erfarenheter. En person berättade om en livskris som hon upplevde när hennes dotter plötsligt avled. Vi gick igenom olika krisreaktioner och krisers olika stadier, våra försvarsmekanismer och förhållningssätt. En person från Gävle anhörigcenter berättade om hur man kan visa förståelse för anhörigas situation. Därefter gick vi igenom aktuella delar av socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vi pratade om humanistisk människosyn och diskuterade vad olika begrepp står för: helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, integritet, kontinuitet, närhetsprincip, valfrihet, normaliseringsprincip och flexibilitet. Vi gick också igenom hur sekretess fungerar, vad ett tystnadslöfte innebär och diskuterade försäkringar. En stor del av andra dagen använde vi till ett grupparbete om en gemensam värdegrund. Grupparbetet ledde fram till följande värdegrund för arbetet med anhörigcenter: Tystnadslöfte, en humanistisk människosyn, helhetssyn, med mänsklighet som ger livskvalitet och hjälp till självhjälp ger bevarat människovärde. Under hösten genomförde vi en uppföljningsdag för att fördjupa oss i värdegrunden. En kommentar från deltagarna var att vi genom övningar fick insikt i om våra tankar och värderingar stämmer överens med det man har sagt. Anhörigombudens och de frivilliga anhörigstödjarnas roll Syftet med anhörigombudens och de frivilligas insatser är att bidra till en högre livskvalitet för anhöriga. 2 fokus på anhöriga nr 10 nov 2008
Rollen som anhörigombud innebär att vara ambassadör för anhörigstöd i verksamheten vara en lättillgänglig kontakt för anhöriga vara en länk mellan anhörig och anhörigkonsulent genomföra enskilda stödsamtal med anhöriga vara behjälplig på anhörigcentret med att ta emot anhöriga, svara i telefon, boka tider och delta i friskvårdssatsningar sprida kunskap och skapa en mer anhörigvänlig attityd bland anhörigombudens arbetskamrater inom hemtjänsten informera muntligt och skriftligt om vilka stödformer som finns avlösa den anhöriga i hemmet (fri avlösning) tillsammans med övrig hemtjänstpersonal avlösa den anhöriga vid anhörigcenter (fri avlösning). Fri avlösning Den fria avlösningen innebär att vi ordnar tillsyn för den person som den anhöriga vårdar, så att den anhöriga kan delta i aktiviteter på anhörigcentret eller uträtta ärenden. Hudiksvalls kommun har fri avlösning upp till 12 timmar i månaden. Det innebär att man inte behöver kontakta biståndshandläggare för ansökan, utredning och beslut, utan den anhöriga kan ringa en anhörigkonsulent direkt. Resor i samband med fri avlösning utanför hemmet, till exempel till anhörigcenter, bekostas av kommunen. Rollen som frivillig anhörigstödjare innebär att vara behjälplig på anhörigcentret vara ledare för samtalsgrupper eller anhöriggrupper vara en medmänniska för anhöriga vara en länk mellan anhöriga och anhörigkonsulenten sköta telefonjour (inom vissa föreningar) gå promenader med den som vårdas av anhörig fungera som avlösare i hemmet eller vid anhörigcenter (men inte utföra omvårdnadsuppgifter) ta hand om viss marknadsföring. Våra lokaler Vi finns i kvarteret Stallet som består av fyra huskroppar och som sammanbinds med en restaurang, Patricia. Vi tilldelades först en lägenhet på två rum och kök och därefter också en lägenhet på ett rum och kök fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 3
med öppen planlösning. Den mindre lägenheten har vi inrett till spa- och relaxavdelning. Senare fick vi ytterligare ett rum med trinettkök. Detta rum har vi inrett för att disponeras för utveckling av den fria avlösningen. Vi har också inrett ett rum till frivilliglokal. Där kan de frivilliga anhörigstödjarna planera sitt arbete. Det finns också plats för olika grupper att träffas där. För större evenemang kan vi använda restaurang Patricia där det finns plats för cirka 150 personer. Till våra lokaler hör en uteplats där vi planerar en mindre trädgård med en hälsofrämjande karaktär där natur, vatten och växtlighet ska få en positiv inverkan på välbefinnandet. Vi tänker oss att både anhöriga och de personer som de anhöriga vårdar ska kunna koppla av och njuta där. Anhöriga, frivilliga anhörigstödjare och anhörigombud har varit med från början och utrustat lokalerna. Det har varit viktigt att så många som möjligt har kunnat vara delaktiga i planeringen, och många deltog också i förberedelserna för invigningen av anhörigcentret. Anhörigas förväntningar på anhörigcentret Under våren 2007 skickade vi ut ett frågeformulär till alla kända anhöriga för att få veta vad de ville att anhörigcentret skulle göra för dem. De flesta önskade sig enskilda stödsamtal, anhöriggrupper och att distriktssköterskan ska finnas på anhörigcenter ibland för enkla hälsokontroller som till exempel blodtryckskontroll. Andra önskemål var att få gå på promenad i grupp, få gå på studiecirkeln Säkerhet i vardagen, gemensam stavgång, seniordans, läsecirkel och sopplunch. Det fanns också önskemål om olika teman, både av allvarligare art och mer humoristiska. I vår planering har vi försökt att tillgodose de anhörigas önskemål så mycket som möjligt när det gäller aktiviteter. Invigning Den 24 oktober 2007 invigde vi anhörigcentret i Hudiksvall. Före invigningen hade vi två reportage i Hudiksvalls tidning. Vi annonserade för allmänheten och skickade personliga inbjudningar till alla anhöriga som vi har kontakt med. Vi bjöd in föreningar, frivilliga anhörigstödjare, omsorgsnämnden och omsorgsförvaltningen, länsstyrelsen och alla sponsorer. Programmet varade från klockan 13.00 till 19.30 och innehöll flera tal, information och underhållning med musik, sång och dans. Runt 350 personer kom på besök. Det var verkligen en stor dag! Tillgänglighet och aktiviteter Anhörigcentret har öppet hus mellan klockan 11 och 15, måndag till fredag, eller efter behov. Någon av de frivilliga anhörigstödjarna eller anhörigombuden finns där 4 fokus på anhöriga nr 10 nov 2008
under dessa tider. Då finns också möjlighet att få stödsamtal eller att delta i någon anhöriggrupp. Just nu pågår fem anhöriggrupper. Det finns också möjlighet att delta i studiecirklar, och vi planerar olika teman efter önskemål från våra deltagare. Anhöriga och frivilliga anhörigstödjare hjälper till med att koka kaffe, baka bröd, med mera. Spa- och relaxavdelning I vår spa och relaxavdelning finns en dusch-, massage-, och ångbastukabin där två personer kan sitta och njuta. Det finns även en massagefåtölj och två träningscyklar. Vår önskan är att både den anhöriga och den person som den anhöriga vårdar ska få en stund att må gott tillsammans, men vi kan också ordna tillsyn till den vårdade så att den anhöriga kan slappna av och må bra ensam. Vi erbjuder anhöriga att prova på qigong med en anhörig som ledare, och vi kommer att anordna en friskvårdsdag med stavgång, taktil massage och bjuda på näringsrik soppa. De kommentarer vi fått från besökare är att anhörigcentret har en lugn, trivsam och harmonisk miljö och ett bra, genomtänkt koncept: Ni har tänkt på allt!. Hälsosamtal Vi planerar att genomföra någon form av hälsosamtal inom anhörigcentret. Till vår hjälp har vi två studerande som går Sociala omsorgsprogrammet på Högskolan i Gävle. De ville göra en studie inför en uppsats inom sin utbildning. Syftet med deras studie var att undersöka om basal kännedom om gerotranscendensteorin hos omsorgspersonalen skulle kunna förbättra ett förebyggande hälsosamtal. Gerotranscendens är professor Lars Tornstams teori om det positiva åldrandet. Det är ett nytt sätt att förstå utvecklingen genom livet och fram mot ålderdomens vishet. Teorin beskriver både själva slutstadiet i utvecklingen mot mognad och vishet och processen som leder dit. De båda studerande tog hjälp från sex av våra anhörigombud som skulle besöka en till två personer var. Dessa personer hade inga hjälpinsatser hemma. Tre anhörigombud fick information om gerotranscendens och utförde intervjuer som även inkluderade frågor baserade på gerotranscendens. Tre av anhörigombuden utförde sina intervjuer utan kännedom om gerotranscendens och använde sig enbart av det frågeformulär som Socialstyrelsen utarbetat i samband med projekt om uppsökande verksamhet bland äldre. Resultaten visar att de besök som inkluderar gerotranscendensteorin når större samförstånd, trygghet och fördjupad personlig kontakt än samtalen som inte berört gerotranscendensteorin. Studenterna kunde också se att de äldre reagerat positivt på att samtalen rörde deras psykosociala utveckling och de djupare livsfrågorna. Eftersom vi, liksom de studerande, tror att den här typen av samtal kan förbättra de äldres livskvalitet på sikt, jobbar vi nu vidare med hur vi ska lägga upp samtalen inom anhörigcentret. fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 5
Hjälpmedel På anhörigcentret har vi olika kognitiva hjälpmedel som vi kan låna ut och som kan hjälpa personer att minnas saker och planera sin dag, till exempel planeringstavla, spisvakt, dörrlås som stänger av vatten och el när man låser dörren, medicinpåminnare, och ljusslinga till toaletten och lampa inne på toaletten som tänds när man kliver på sängmattan. Vi demonstrerar och informerar gärna om våra hjälpmedel efter tidsbokning. Dessa hjälpmedel kan ge anhöriga ökad trygghet samt hjälpa de närstående att kunna bo kvar hemma längre. En arbetsterapeut från landstinget är intresserad av att finnas till hands under vissa tider, för att erbjuda råd och information i våra lokaler. Vi arbetar vidare för att sjukgymnast och distriktssköterska också ska finnas till hands vissa tider. Studiecirkel I samarbetet med ABF har vi bedrivit studiecirkeln Säkerhet i vardagen. Den var riktad till anhöriga och studiecirkelledaren var en frivillig anhörigstödjare. Vi bjöd in olika personer till olika träffar, bland annat en sjukgymnast och en arbetsterapeut från landstinget, en representant från räddningstjänsten, en dietist, en representant från Apoteket, och en sjukgymnast och en arbetsterapeut från kommunen. Studiecirkeln blev mycket uppskattad och vi planerar att starta ytterligare studiecirklar. Deltagarna fungerade så bra som grupp att de fortsätter att träffas som anhöriggrupp. Må bra-satsningar Anhörigombuden anordnar även må bra-satsningar även utanför anhörigcentret, exempelvis på en rekreationsgård som ligger vid havet. Dessa må bra-satsningar kan vara från ett par dagar till en hel vecka och vi vänder oss till olika målgrupper. De anhöriga önskade sig ett lättsamt program, och därför blev innehållet god mat, sång, dans, filmvisning och utevistelse. Karin Jonsson, projektledare Anhörigcenter Hudiksvall Telefon: 0650-195 13, 073-270 59 94 e-post: karin.h.jonsson@hudiksvall.se Gunilla Swing, anhörigkonsulent Anhörigcenter Hudiksvall Telefon: 0650-191 11, 070-641 21 26 e-post: gunilla.swing@hudiksvall.se Artiklarna i projektet Fokus på anhöriga är skrivna av utomstående experter. Frågor om sakinnehållet i texterna ställs till respektive författare. 6 fokus på anhöriga nr 10 nov 2008