Klimat och Energistrategi Simrishamns kommun 2011. Antagen 2011-12-19 i KF

Klimat och Energistrategi Simrishamns kommun 2011 Antagen 2011-12-19 i KF 1

Förord: Produktion, distribution och användning av energi har troligen den enskilt största passiva influensen på vårat moderna samhälle. Energin påverkar allt! Vår ekonomi vår miljö, vårat klimat och även infrastrukturen och samhället vi bor i. Man kan till och med säga att energin påverkar vår kultur och våra traditioner. Vi är idag så beroende av billiga och lättillgängliga energikällor att det är svårt att ens föreställa sig vilka funktioner i samhället som överhuvudtaget skulle fungera utan tillförsel av någon form av energikälla. Tyvärr kommer allt till ett pris, vid all form av raffinering och omvandling av energi påverkas omgivningen mer eller mindre negativt. Desto mer energi, desto mer påverkan! Vår konsumtion av energi och det den drar med sig har nu gått så långt att den äventyrar inte bara den enskilde individens framtid, utan även hela vårt samhälles! För att undvika och mildra de effekter som en fortsatt konsumtion av samma omfattning skulle leda till är det mycket viktigt att vi redan idag påbörjar ett omställningsarbete till ett uthålligt och energieffektivt samhälle. De kostnader det innebära att ställa om samhället idag är i förhållande till de kostnader som kommer att uppkomma om vi inte agerar ytterst blygsamma! För varje år som går med vårt konsumtions mönster blir det allt dyrare och mer avancerat att påbörja en omställning. En omställning som på ett smärtfritt sätt låter oss ändra vår livsstil till att bli mer uthållig och effektiv. En omställning som öppnar en ny framtid med nya möjligheter! Därför är det viktigt att agera idag, i morgon är det kanske inte för sent, men det är troligen för dyrt! Och i övermorgon Alternativet att inte agera alls är inte valbart för världen som vi känner den idag! Benny Andersson Energistrateg 2

Innehåll: Förord:... 2 Sammanfattning:... 4 Inledning:... 5 Bakgrund och syfte... 6 Uppdraget... 7 Rapportens upplägg:... 8 Framtagning av strategin... 9 Vision och mål för Simrishamn... 10 Genom det kända förbereda sig för det okända.... 11 Mål... 12 En långsiktig process med många aktörer... 14 Lokala särdrag... 16 Utsläpp av klimatgaser... 17 Positiv utsläppstrend i Simrishamn... 23 Energifakta Simrishamn... 30 Strategi för Simrishamn... 32 Energieffektivisering i bostäder och offentliga lokaler.... 33 Effektivare produkter.... 37 Energieffektivisering inom industrin, bygg och VA-verksamhet.... 38 Effektivare transporter... 40 Främjande av fjärr- och kraftvärme... 45 Byte till förnybara energislag... 47 Övergång till förnybara energikällor för drivmedel... 52 Minskad klimatpåverkan från jordbruket... 55 Minskad klimatpåverkan från avfall och avlopp... 56 Övergripande planering och uppföljning.... 58 Offentlig upphandling och inköp som redskap... 60 Klimatanpassning av beteende och konsumtion... 62 Vad är energi och exergi?... 64 LCC - att synliggöra kostnader... 66 Förnyelsebara bränslen VS Fossilbränslen... 70 Simrishamn kommunala verksamhet i siffror med avseende på energi.... 72 3

Sammanfattning: De politiska besluten angående Simrishamns energiförbrukning i framtiden har hittills varit både ambitiösa och realistiska. Genom åren har en portfölj av beslut angående Simrishamns framtida energiagenda sakta byggts upp. I energistrategin har dessa besluts sammanförts till ett dokument för att ge en samlad bild av Simrishamns viljeriktning när det gäller energi. De tidigare besluten har framförallt riktats mot att reducera koldioxidutsläpp för uppvärmningsändamål samt att reducera energiåtgången inom fastigheterna som kommunen äger. Energistrategin fokuserar även på att reducera energianvändningen inom de olika applikationerna som används inom byggnaderna så som elmotorer och användarelektronik. Strategin fokuserar dessutom mycket på ett betydligt striktare sätt att inkludera energiaspekten i framtida upphandlingar och inköp, detta genom att kontinuerligt använda de riktlinjer som tillhandahålls från Energimyndigheterna och Miljöstyrningsrådet. Inom transportområdet har det sedan tidigare funnits klara mål gällande miljöaspekten i form av ett procentstyrt antal miljöbilar inom den kommunala bilparken. Utöver detta inkluderas nu även ett mål att den totala energiåtgången per körd kilometer skall minska i framtiden. Då befintliga byggnader är och kommer att vara en väldigt stor konsument av energi inom kommunen föreslås också ett energirenoveringsprogram, finansierat utifrån de vinster det själv kan generera. Förslag finns även på interna åtgärder som kan ge positiva synergier även på den privata energikonsumtionen. Statistikmässigt ser man hur stor den kommunala verksamhetens energiförbrukning är i jämförelse med kommunen i sin helhet. Man får också en bild av var inom den kommunala verksamheten förbrukningen sker samt vilka utsläpp denna förbrukning medför. Strategin syftar till att minska energiförbrukningen och det finns även en uppskattning på hur stora besparingar man kan förväntas göra som är både ekonomiskt försvarbara och tekniskt genomförbara idag. I samband med energibesparingarna sker även en reduktion av koldioxidutsläppen, detta redovisas också i strategin. Strategin är idag främst riktad mot den kommunala verksamheten, men tanken är att den i framtiden även skall kunna inrymma en energiplan för hela kommunen, därför finns det redan idag med statistik för hela kommunen samt åtgärder och mål som riktar sig mot kommunen som helhet. 4

Inledning: Kommuner och landsting är viktiga aktörer för att uppnå nationella energi- och klimatmål. Sedan 1 januari 2010 finns en förordning om energieffektiviserings-stöd till kommuner och landsting 1. Förordningen syftar till att kommuner och landsting ska föregå som goda exempel för en effektiv användning av energi och att bidra till att uppnå de av riksdagen antagna målen för energieffektivisering. Stöd för strategiskt arbete lämnas under åren 2010-2014, som en del av regeringens femåriga nationella program för energieffektivisering. En halv miljard kronor avsätts för arbetet under perioden. Simrishamns kommun har ansökt och beviljats detta stöd. Simrishamns kommun har idag både utarbetade energiplaner, miljömål samt miljöstrategier som man arbetat efter. Många av de mål och strategier som finns i dessa dokument påverkar direkt en energistrategi, varför de även bör ingå i denna så att inte motstridiga riktlinjer och mål förekommer. Sålunda har försök gjorts att få med alla relevanta mål, visioner och strategier av de tidigare beslutade målen i denna energistrategi. Energistrategin är i dess nuvarande form främst inriktad mot kommunens interna energianvändning, men är samtidigt förbered för att kunna expandera till hela kommunen, och samtidigt även ersätta den gamla energiplanen och miljöstrategin. 1 Förordning (2009:1533) om statlig stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting 5

Bakgrund och syfte En omställning av energisystemet innebär att energianvändningen effektiviseras och att andelen energi från förnybara energikällor ökar kraftigt. En omställning är nödvändig för att många av de lokala och nationella miljömålen ska kunna uppnås. Utgångspunkten bör vara att det först sparas och effektiviseras i energianvändningen och att de fossila energikällorna ersätts med förnybara. Energianvändningen måste även bli smartare så att olika energiformer, exempelvis el och värme, används där de ger optimal nytta. Slöseri med Exergi (undvikande av att använda energi med onödigt hög kvalitet) bör undvikas. Syftet med att ställa om energisystemet och att komma ifrån beroendet av fossila bränslen är främst att: Minska klimateffekterna på samhället och ekosystemet och därmed kostnaderna för klimatanpassningsåtgärder. Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser och andra energirelaterade föroreningar. Minska de negativa effekterna på ekonomin av framtida kraftiga oljeprishöjningar till följd av brist/slut på olja eller politisk oro i producentländerna. Åtgärder krävs såväl på internationell och nationell nivå som på regional och lokal nivå. Det är på nationell nivå som de starkaste och mest effektiva styrmedlen finns. Samtidigt har länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan, kommuner, verksamhetsutövare och enskilda individer en avgörande roll för att de åtgärder som leder till energiomställning ska få fullt genomslag i praktiken. Syftet med föreliggande strategi är att identifiera och ta vara på Simrishamns unika förutsättningar för att bidra till en omställning av energisystemet och en minskning av klimatutsläppen. Strategin är även tänkt att fungera som vägledning och katalysator i ett framgångsrikt arbete för att nå de miljömål som finns idag. Samtidigt ska den skapa bästa möjliga förutsättningar för att uppfylla framtida mer ambitiösa lokala klimat- och energimål. Dessutom måste hänsyn tas till samhällets andra mål och till mål och strategier som identifieras i omvärlden i regionen, i Sverige, inom EU och globalt. Strategin ger en övergripande inriktning och prioritering i det fortsatta klimat och energiarbetet i Simrishamn. Förhoppningen är att den ska fungera som stöd inför beslut i kommunen, företag och organisationer i Simrishamn. Det kan gälla vid utformandet av mål- och styrdokument, planer, prioriteringar, investeringar, fördelning av bidrag och ersättningar, m.m. Strategin är även ett viktigt underlag vid framtagandet av nya lokala miljömål. 6

Uppdraget Alla kommuner och landsting som ansöker om stöd åtar sig att fastställa en strategi för energieffektivisering, arbeta aktivt med strategin och genomföra åtgärder, varav minst två av de sex åtgärder som nämns i förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Energimyndigheten administrerar och beslutar om stödet samt bistår de kommuner och landsting som beviljats stöd med information och råd om energieffektivisering. Krav på strategin framgår av Energimyndighetens föreskrifter och allmänna råd för statligt stöd till energieffektivisering, STEMFS 2010:1. Beslut om att anta strategin bör tas på politisk nivå. I föreskrifter och allmänna råd anges att den fastställda strategin för energieffektivisering ska omfatta en nulägesanalys som grundar sig på det år som föregår ansökan, mål för kommunens fastigheter och transporter till år 2014 och 2020 samt en handlingsplan. Nulägesanalysen ska inkludera vissa givna uppgifter som anges i föreskrifterna. Strategin kan omfatta fler rådighetsområden än egna fastigheter och transporter, t.ex. samhällsplanering eller produktion av småskalig förnybar energi. Nivå på mål utgår från den egna organisationens förutsättningar. I handlingsplanen ska tidsatta prioriterade åtgärder anges som syftar till att nå uppsatta mål. Varje kommun respektive landsting kan i princip själva fritt välja åtgärder, kravet är dock att minst två av följande åtgärder inkluderas: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav. 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa. 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Av dessa åtgärder ligger förslaget att kommunen skall aktivt arbeta vidare med punkt 1-4 samt punkt nummer 6. 7

Rapportens upplägg: Klimat- och energistrategi för Simrishamn inleds med en vision och en målbild för Simrishamn år 2014, 2020 samt 2050. Vidare presenteras en övergripande redogörelse av de lokala särdragen samt Simrishamns kommuns hela klimatutsläpp och energibalans. Energistrategin för Simrishamn presenteras sedan inom en rad delområden. De viktigaste åtgärderna som bedöms möjliga och önskvärda att genomföra för att uppnå visionen och målen till de olika åren listas för respektive delområde. För varje delmål finns även några egna mål Tidsperspektivet för strategin är 1990 till 2050 med olika delmål och basår inom detta tidsperspektiv. De flesta av åtgärderna bör påbörjas i början av perioden för att de ska hinna få genomslag till de respektive slutdatumen. Den huvudsakliga statistikkällan för klimatutsläpp är Svenska miljöemissionsdata:s (SMED) regionala statistik medan uppgifter angående energianvändning och energitillförsel är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB) regionala och kommunala energistatistik. För den interna statistiken används kommunens egen driftsuppföljning. Vidare följer information om energieffektivitet i fordon samt allmän information inom det fysikaliska ämnet energi. Strategin avslutas med statistik för kommunens interna energiförbrukning. Åtgärderna i strategin I dokumentet presenteras en rad delområden med egna mål och förslag till åtgärder som kan genomföras. Varje åtgärd är inte nödvändig för att nå slutmålen, men för att åstadkomma en förändring krävs åtgärder inom många områden. Varje åtgärd är därmed viktig och tanken är att vissa åtgärder i sig kan uppgraderas till ett eget mål om den politiska viljan finns att markera speciella områden. Även nya åtgärder kan tillkomma allt eftersom kunskapen inom energiområdet växer och tekniken inom området mognar. Alla åtgärder KAN uppgraderas till mål, det viktiga är att alla nya mål förankras så att det avsätts resurser för att genomföra dessa. 8

Framtagning av strategin Strategin har tagits fram under perioden oktober 2010 till Mars 2011 av kommunens energistrateg. Under denna period har även underlag till att skapa ett basår för kommunens interna energiförbrukning tagits in. För att undvika motstridiga mål har tidigare beslut från energiplanen (2006), klimatstrategin (2006) samt från de lokala miljömålen för Simrishamns kommun (2009) beaktats och de mål som direkt eller indirekt kan beröra energifrågor har lyfts över i energistrategin för att fungera som en första bas. Utöver detta har även enskilda mål tagna i kommunstyrelsen som berör energianvändning tagits med (exempelvis Översyn av energianvändningen i kommunen från 2007 Dnr 20077102). Inom några områden har det tidigare funnits beslut som går i konflikt med varandra. I dessa fall har nya förslag lagts fram, delvis baserade på de gamla besluten. Beroende på om förslagen går igenom kommer energistrategin att uppdateras efterhand som nya beslut tillkommer. Som förebild till själva utformningen har region Skånes energistrategi (2008) använts, även detta dokument har tidigare varit upp för behandling i Simrishamn utan synpunkter (Dnr 2077/371). Upplägget med mål samt möjliga åtgärder är skapade för att sätta konkreta mål och ge exempel på åtgärder och handlingar som kan bidra till att målen nås. De föreslagna åtgärderna kan uppgraderas till ett mål i sig. Statistiken kommer från SCB, SMED samt RUS och innehåller osäkerheter, och gör att den bör användas med viss försiktighet. Ett kontinuerligt förbättringsarbete är att förvänta på statistikområdet. 9

Vision och mål för Simrishamn Vision ENERGIVISION Inom ramen för ett uthålligt samhälle ska Simrishamns kommun sikta på att bli självförsörjande på energiområdet. Energisystemet skall vara så effektiv som möjligt och förnyelsebar och lokalt producerad energi skall nyttjas på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart och säkert sätt. Fotnot. Simrishamn Klimat och Energivision är hämtade från Simrishamn klimatstrategi från 2006 Kommentarer: Energivisionen: Energivisionen är idag helt rimlig att uppnå och även att överträffa genom en kombination av energisparande och ökad intern produktion! Det största problemområdet är idag transportsektorn som konsumerar energiformer som idag är svåra producera i tillräcklig mängd lokalt. Volymmässigt har vi möjlighet att bli en nettoexportör av energi, dock kommer vi troligen att även i framtiden bli tvungna att importera vissa speciella energibärare som är svåra att framställa i den volym som vi förbrukar dem här. Under 2011 förbrukas det i kommunen troligen cirka 550 GWh, av dessa kommer cirka 400 GWh att importeras från områden som med säkerhet inte ligger inom kommunen. Viss osäkerhet finns rörande ursprunget för det biobränsle som används inom kommunen. Detta betyder att vi idag är självförsörjande till ca 25-30% Med en effektiviseringspotential på i storleksordningen 40-50 % och en motsvarande potential till att öka den interna energiproduktionen med över 100 % är visionen klart realistisk! Tidsmässigt är det dock svårt att säga när vi nått dit! Klimatvisionen: Klimatvisionen har 1990 som basår och halveringen av CO 2 refererar till utsläppen det året. År 1990 släptes det i Simrishamns kommun ut 207.500 ton koldioxidekvivalenter. År 2008 släptes det i Simrishamns kommun ut 143.400 ton koldioxidekvivalenter. Dvs. vi har år 2010 nått en minskning med cirka 31%. Resterande 19% kräver inga avancerade åtgärder, en komplett övergång till miljöklassade bilar i kombination med en måttlig biogasframställning skulle ta oss till visionens mål. En komplett övergång till miljöklassade fordon av olika typ ( biobränsledrivna eller bränsleeffektiva) är en mycket realistisk framtid sett över de 29 åren som finns kvar till 2050. Troligen kan det vara lämpligt att höja visionen, möjligt redan inom 10 år! 10

En bild av det okända. Med en bild av hur framtiden skulle kunna se ut är det lättare att sätta upp mål och strategier. Framtidsbilden av Simrishamn vid de olika etappmåls åren är en utgångspunkt för den strategi som sedan följer: En möjlig bild av Simrishamn år 2014 År 2014 Har allt fossilt bränsle för fastighetsuppvärmning fasats ut i den kommunala sektorn. Ett fåtal pancentraler från fossiltiden finns kvar för topplaster, dessa eldas dock med bio oljor. År 2014 Samtliga förare av kommunala fordon planerar sin körning utifrån att minimera drivmedelsanvändningen. År 2014 Användningen av miljömärkta livsmedel inom kommunens verksamhet har gått från att vara %-styrt till att bli en självklarhet. Man väljer inte länge in miljömärket i maten utan motiverar i stället vid de tillfällen då man tvingas välja ej miljömärkta alternativ. År 2014 De första plus energi husen börjar dyka upp även i Simrishamn. Samtliga nybyggda hus är förbereda för att använda solenergi både för uppvärmning och varmvatten. Värmesystemen i de nya husen är förbereda för att vara bränsleflexibla. År 2014 De första biogasproducenterna har etablerat sig. De första substraten blev en mix av gödsel, restprodukter från fiskeriverksamheten samt grönmassa som samlas upp från tidigare i odlingsamanhang outnyttjade grönytor. År 2014 Det finns tankställen för biogas i kommunen, och delar av kommunens bilpark är nu biogasbilar. År 2014 Miljöbilsparkeringar avsedda endast för miljöbilar finns på platser där det periodvis är brist på P-plats. År 2014 De första laddstolparna för elbilar finns sedan något år att beskåda på strategiska platser i tätorterna. År 2014 Som tillvalsämne i grundskolan finns numera uthållig livsstil och klimatmässigt tänkande. År 2014 Kommunens miljöbokslut omfattar numera all energianvändning i samtliga kommunala bolag och förvaltningar. År 2014 off grid belysning används ibland för gatu, park och belysning av miljöstationer och andra mindre effektkrävande applikationer. En möjlig bild av Simrishamn år 2020 År 2020 Har energiplaneringen en central och framskjuten position i samhällsplaneringen på alla nivåer. År 2020 Byggs enbart villor och flerfamiljshus med lösningar som ger låg eller negativ total energianvändning. Det befintliga fastighetsbeståndet renoveras målmedvetet utifrån samma principer. De första ej elnätanslutna heltidsboenden har precis blivit inflytningsklara i Sverige. År 2020 Fossilfria zoner för biltrafiken har börjat bli vanliga i Sverige, sedan årsskiftet tillåts inga personbilar i Simrishamns tätort med utsläpp över 95 gram CO2/km. År 2020 Sedan införseln av energimärkning av personbilar är inga personbilar med lägre energiklassning än A tillåtna inom hamnområdet sommartid. År 2020 Rötslammet från de kommunala reningsverken skickas till förgasningsanläggningar för framställning av biogas. År 2020 Har Simrishamn en utvecklad biogasinfrastruktur. Det finns små och stora biogasanläggningar i kommunen. Jordbruk, fiskeindustrin och avfallssektorns biogaspotential är väl utnyttjad. År 2020 Finns det planer på vindkraftsparker utanför kustlinjen. På land finns ett 30 tal vindkraftverk. Lokalt producerar nästan 75% av den elenergi som används i kommunen med hjälp av vind, sol och vatten. År 2020 Finns det solceller i lätta material till konkurrenskraftiga priser som passar väl in i bebyggelsen. År 2020 Drivs majoriteten av alla nya bilar med Fossilfria drivmedel, liksom all kollektivtrafik. År 2020 Har Simrishamnsbanan blivit en succé och nya sträckningar börjat diskuteras. År 2020 De första vågkraft anläggningarna för elproduktion testas nu ute i Hanöbukten År 2020 Laddstolpar för elbilar finns tillgängliga på huvuddelen av alla parkeringsplatser i tätorterna År 2020 Har kommunen en utbyggd fjärrvärme som enbart utnyttjar förnybar energi. Industrin levererar spillvärme.. År 2020 Har Simrishamn blivit ett föredöme gällande energiomställningen och Simrishamn exporterar nu sin kunskap till andra kommuner i landet. År 2020 Samordnar och organiserar sig lokala aktörer genom många starka nätverk för ett fortsatt genomförande av Klimat- och energistrategin för Simrishamn på ett innovativt och hänsynsfullt sätt. År 2020 Biogödsel från biogastillverkningen i kommunen har blivit ett efterfrågat gödningsmedel och säljs både i och utanför kommunen År 2020 Bedriver alla stora och medelstora industriföretag i Simrishamn ett systematiskt energieffektiviseringsarbete. År 2020 Fjärrkyla hämtad från havet finns nu i Simrishamn År 2020 Närvärmenät finns nu i flera tätorter inom kommunen En möjlig bild av Simrishamn år 2050 År 2050 Fossila bränslen är sedan några år tillbax förbjudna inom energi och transportsektorn. År 2050 Mineralutvinning från gamla soptippar börjar bli vanligt, ansökningar om utvinning från gamla Måsalycke soptipp har nyligen inkommit till bergsstaten. År 2050 I Österlenregionen produceras nu stora volymer biogas som skickas vidare ut i landet genom pipeline system. År 2050 Den totala längden av järnväg och spårbunden väg i kommunen är numera större än den var på 1800 talet. År 2050 Energianvändningen per person har nu minskat betydligt sedan millennieskiftet. Detta har lett till att Simrishamn numera är nettoexportör av energi, främst i form av biogas och el energi. Den enda energi importen som fortfarande finns är i form av biobränsle. År 2050 Den rena östersjön med dess rika fiske och skaldjursfångster genererar många arbetsplatser. Simrishamn befäster fortfarande sin position som Sveriges största landningsplats för fångst från havet. En binäring har blivit den biogas industri som tar han om fiskrens och musslor. Även alg skörden från havet bidrar till havsbruksnäringens storhet. År 2050 Det totala antalet vindkraftverk på land har nu minskat jämfört med de första årtionden, däremot har effekten och den producerade energin ökat då varje enskilt verk nu är betydligt kraftfullare. År 2050 Kombinerade vind, våg och musselodlings anläggningar finns anlagda till havs. År 2050 Största delen av alla bostadshus byggda efter 2040 är inte anslutna till elnätet. År 2050 Världens första kommersiella fusionsreaktor är under uppförande i Europa. År 2050 De fordon som inte är spårbundna har en mängd bränsletyper att tillgå tex: el, biogas, vätgas, etanol, metanol, DME samt biodiesel. 11

Mål Simrishamns ambitioner inom klimat- och energiområdet bör om möjligt vara minst lika höga som de nationella målen. Det innebär att lokalt uppsatta mål bör vara minst lika ambitiösa som mål uppsatta på nationell nivå av regering och riksdag. Det kommer inom miljömålsarbetet att krävas en fördjupad insats för att precisera vad de framtida målen kan komma att innebära för Simrishamns del. Energistrategin har siktet inställt mot de mål som finns inom klimat- och energiområdet men också målen om försörjningstrygghet, ekonomisk utveckling samt övriga miljömål. Strategin ska också skapa bästa möjliga förutsättningar för att uppfylla visionen i denna strategi och de mer ambitiösa ambitioner som kan förväntas framöver. De lokala miljökvalitetsmål som är beslutade sedan tidigare bör ligga fast eller höjas. Energistrategin kan fungera som ett underlag i processen att ta fram nya miljömål och miljöhandlingsprogram för Simrishamn. Nedan följer befintliga och nya generella mål inom energiområdet, de mer specifika målen finns under de potentiella områdena som särbelyses. Summering av övergripande mål inom energiområdet som riktar sig mot den kommunala verksamheten: Klimatfrågan uppmärksammas i vänortsutbytet och i gränsöverskridande samarbete. Simrishamns klimatstrategi 2006 Kommunen ska göra kommunens energiplan känd för kommunens invånare, näringslivet i kommunen och för andra intressenter och aktivt arbeta för att implementera energiplanens åtgärdsförslag. Simrishamns energiplan 2006 Utveckling av rutiner för miljöbedömningar för att tydligare belysa klimatpåverkan i beslut genom årliga miljöbokslut. Simrishamns klimatstrategi 2006 Vid renovering, nyanskaffning och upphandling av utrustning och tjänster bör miljöstyrningsrådets skalkrav för avancerad energibesparing uppfyllas. Saknas information inom det specifika produktområdet skall en LCC beräkning när så är lämpligt göras och utfallet från denna vägas in i produktvalet. Simrishamns energistrategi 2011 Summering av övergripande mål inom energiområdet Som riktar sig mot hela kommunen: Utsläppen av växthusgaser från källor inom Simrishamns kommun skall år 2050 vara 50 % lägre jämfört med utsläppsnivån 1990. Från Simrishamns kilmatstrategi 2006 Fakta: mellan 1990 och 2008 minskade utsläppen av koldioxidekvivalenter med 31 % All oljeanvändning inom hushålls- och transportsektorn i Simrishamns kommun skall senast år 2050 fasas ut genom konvertering, genom ökad användning 12

av förnybara energislag samt genom investeringar i biogasanläggningar och etanoltappstationer. Närvärmeanläggningar ersätter fossila bränslen och eluppvärmning. Från Simrishamns klimatstrategi 2006 Energi som bygger på lagerresurser, som olja, kol, naturgas och kärnkraft, skall 2050 ha fasats ut och ersätts med förnyelsebara energikällor. Från Simrishamns energiplan 2006 Energianvändningen i Simrishamns kommun bör till år 2050 minska med 40 % per invånare jämfört med 1990. Från Simrishamns energiplan 2006 Åtgärd: Tidsplan: Ansvar: Klimatfrågan uppmärksammas i löpande vänortsutbytet och i gränsöverskridande samarbete Kommunen ska göra kommunens energiplan känd för kommunens invånare, näringslivet i kommunen och för andra intressenter och aktivt arbeta för att implementera energiplanens åtgärdsförslag. löpande Näringslivsutvecklare, energirådgivningen, Informationsansvarig. Utveckling av rutiner för miljöbedömningar för att tydligare belysa klimatpåverkan i beslut genom årliga miljöbokslut. 2012 Energistrateg och miljöstrateg Vid renovering, nyanskaffning och upphandling av utrustning och tjänster bör miljöstyrningsrådets skalkrav för avancerad energibesparing uppfyllas. Saknas information inom det specifika produktområdet skall en LCC beräkning när så är lämpligt göras och utfallet från denna vägas in i produktvalet. löpande Inköps och upphandlingsansvariga inom kommunen 13

Nationella och internationella mål: På nationell och internationell nivå sker ett kontinuerligt arbete med att ställa upp konkreta och realiserbara mål gällande energianvändningen och utsläpp relaterat till energianvändningen. Även strategier för att nå målen läggs fram och uppdateras ständigt allt eftersom målen skärps och teknikutvecklingen medger fler och fler lösningar. Detta gör att Simrishamns lokala energi och klimat strategier och mål ständigt behöver uppdateras för att inte riskera att bli daterade. För Sveriges del ser målen idag (2011-04-15) ut som följer: Regeringens mål för klimat- och energipolitiken till år 2020 är: 40 procent minskning av klimatutsläppen. minst 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning. minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. Visionen är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Dessutom kan tilläggas regeringens långsiktiga prioritering om att Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. På EU nivå finns ett stort antal mål och delmål som berör energianvändningen och utsläpp relaterade till denna. Då de internationella målen ständigt uppdateras är det svårt att ange ett exakt läge av var man befinner sig idag. I en framtida uppdatering av energistrategin kan förhoppningsvis även delar av de internationella målen redovisas. 14

En långsiktig process med många aktörer Klimat- och energiarbetet i Simrishamn måste drivas gemensamt av alla aktörer i kommunen. Det handlar om såväl kommunen själv som enskilda företag och individer. Genom ett målinriktat arbete, tydliga ansvarsområden och uppföljning kan uppställda mål nås. Utformandet av en lokal energistrategi är en del av ett långsiktigt arbete. En viktig del i detta arbete är förankring, dialog och utbyte mellan de olika aktörerna i kommunen. Ansvaret för hur energi produceras, distribueras och förbrukas är fördelat på ett antal olika aktörer. Ansvaret för de klimatutsläpp som inte har sitt ursprung i energianvändningen är också delat mellan olika aktörer. Det innebär att det också är många som kan och behöver bidra till förändringar. Både små och stora insatser kan positivt bidra till minskad energianvändning och minskade klimatutsläpp. På den lokala nivån är det främst kommunen som har det övergripande ansvaret men det krävs att även privatpersoner och företag anstränger sig för att lyckas med de lokala målen. Effektiva former för ett samlat lokalt arbete för omställning av energisystemet behöver finnas. Behov finns av att ta fram fortsatta energikartläggningar, förarbete för gemensamma energimål och uppföljning av energistrategins delområden och åtgärder. 15

Lokala särdrag Blåsigt Det blåser mycket i kommunen, både till havs och till land. Den teoretiska potentialen för vindkraft är mycket hög. På land uppstår intressekonflikter på grund av att bebyggelsen och att olika typer av områdesskydd täcker delar av landområdet. Till havs kan finnas konflikter med försvaret, sjöfarten, fisket samt kustbefolkningen som oroar sig för förändrad landskapsbild. Det är samtidigt i dessa områden som den riktigt stora potentialen att producera vindkraft finns. Sveriges största landningsplats för fiskerinäringen Simrishamn har Sveriges största fiskehamn med avseende på landad mängd fisk. Den långa kustlinjen i kombination med en välutbyggd fiskeflotta skapar stora möjligheter för den marina näringen. Stor konkurrens om marken Konkurrensen om markanvändningen i kommunen kräver också eftertänksamhet vad gäller energiomställningens påverkan på det öppna landskapet, den biologiska mångfalden och övergödningen. Varmt och tätbefolkat Skånes sydliga läge och ett varmare klimat än övriga Sverige skapar många möjligheter. Det påverkar bland annat behovet av uppvärmning i byggnader och möjligheterna till att cykla stora delar av året. Också solvärme och solceller har bra förutsättningar att ge energi över större delen av året. Det stora antalet mindre byar och samhällen i kombination med väletablerad lantbruksektor i kommunen skapar perfekta underlag för mindre fjärrvärmenät, så kallade närvärmecentraler. Gott om lämpliga råvaror till energiproduktion Jordbruksmarken i kommunen är särskilt lämpad för produktion av livsmedel. Lantbruket, livsmedelsindustrin samt befolkningen skapar stora mängder biologiskt avfall och restprodukter som kan användas för energiproduktion inom företrädesvis biogas. Det finns även potential att i framtiden utnyttja kommunens närhet till havet med tillgång till tång och alger för biogasproduktion. Här är potentialen än så änge inte fullt kartlagd men redan idag finns indikationer på att de marina resurserna mycket väl kan överträffa de landbaserade resurserna. Mycket vägtransporter i kommunen I regionen finns det i dag endast en järnvägsförbindelse. Med en realisering av Simrishamnsbanan öppnas en mycket snabbare och miljövänligare pendlingsväg mot det mer tätbefolkade västra Skåne. Simrishamn ligger idag i de yttre pendlingsavstånden från nordens största storstadsområde. Med tanke på Österlenområdets dragningskraft är det rimligt att anta att vi i framtiden kommer att få se allt fler pendlare in mot öresundsregionen, med dagens infrastruktur kommer en stor del av denna pendling tyvärr att ske med vägtransporter. 16

Utsläpp av klimatgaser FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan (IPCC) konstaterade 2007 att det pågår en global klimatförändring och att den är orsakad av människan. Utsläppen av klimatpåverkande gaser fortsätter att öka och koldioxid från fossila bränslen utgör den absolut största källan till dessa globalt sett. Globalt sett har även förändringar i markanvändningen stor betydelse för klimatet. På grund av skogsavverkning minskas markens upptag av koldioxid samtidigt som livsmedelsframställningen leder till metan- och lustgasutsläpp som får stor betydelse för klimatet. För att halten koldioxid i atmosfären ska kunna komma ner på förindustriell nivå vid nästa sekelskifte måste utsläppen av växthusgaser vara nära noll vid sekelskiftet 2100. Även om vi kraftigt skulle minska klimatutsläppen idag kommer halterna i atmosfären att fortsätta att öka i flera årtionden på grund av den tröghet som finns inbyggd i klimatsystemet. Det som enligt den internationella klimatkonventionen (Kyotoprotokollet) räknas till klimatgaserna och dess inbördes förmåga att absorbera och återstråla jordens värmestrålning visas i tabeller nedan. (högt tal lika med stort bidrag till växthuseffekten). Växthusgasers effekt i förhållande till koldioxid Fluorerade gaser Koldioxid (CO2) 1 Metan (CH4) 25 Lustgas (N2O) 298 Fluorerade gaser -HFC ca 1 000 Fluorerade gaser -PFC ca 7 000 Svavelhexafluorid (SF6) ca 22 800 Växthusgaser i Simrishamn uppdelat per gastyp (omräknat till CO2 ekv) Växthusgaser i Sverige uppdelat per gastyp (omräknat till CO2 ekv) 27% 0% 25% 1% 11% 0% 8% 0% Metan (CH4) Metan (CH4) Perfluorkarboner (PFC) Perfluorkarboner (PFC) 1% 0% Koldioxid (CO2) Fluorkolväten (HFC) Lustgas (N2O) Koldioxid (CO2) Fluorkolväten (HFC) Lustgas (N2O) Svavelhexafluorid (SF6) Svavelhexafluorid (SF6) 47% 80% Observera den stora skillnaden i utsläppstyper mellan Sverige och Simrishamn. Då Simrishamns utsläppstyper skiljer en hel del från Sveriges finns det andra möjligheter att angripa utsläppen här. 17

De olika gastyperna och deras utsläppställen Koldioxid (CO 2 ) Koldioxid är den mest kända av växthusgaserna. Vid beräkning av hur kraftig växthuseffekt en gas har refererar man till koldioxid och hur många kg koldioxid som krävs för att uppnå samma globala effekt som ett kilo av den berörda gasen. Koldioxid är en stabil ej brännbar gas som inte bryts ned i atmosfären. Koldioxiden i atmosfären ingår i den naturliga kolcykeln som är ett ballanserat kretslopp för grundämnet kol mellan växter med fotosyntes som tar upp koldioxid och andra levande organismer som saknar fotosyntes som avger koldioxid. Genom förbränning av kol som inte ingår i det naturliga kretsloppet förflyttas kol från att varit deponerat i stabil form i berggrunden till att bli deponerat i kolcykeln i form av koldioxid. Livslängden för fossilt kol i kolcykeln är mycket lång, varje steg i kolcykeln kan kortidslagra kol men väldigt lite material lämnar kretsloppet, dvs. det fossila kolet vi släpper in i systemet kommer att fortsätta i systemet. Tidshorisonten för att det fossila kolet åter skall vara stabilt bundet i berggrunden rör sig om storleksordningen miljontals år. För att kol skall kunna återbindas till berggrunden krävs att kolet genom fotosyntes binds i organiska substanser som sedan ostört och utan tillgång till syre kan lagras under högt tryck under årmiljoner. Denna process sker naturligt i haven samt i torvmossar. Processen är dock väldigt långsam Kolcykelns omsättningstid varierar kraftigt från 1-2 år upp till flera hundra år, då uppehållstiden varierar kraftigt är det svårt att veta hur en ökning av kolmängden kommer att påverka varje steg samt hur fördelningen av kol inom cykeln kommer att ske över tid. Utöver den naturliga kolcykeln och deponering i sediment som sakta återbildas till bergarter sker även en ackumulering av kol i haven, detta sker i form av kolsyra och påverkar ph halten och därmed allt liv i havet. Även i haven kan en viss bindning av koldioxid ske långsiktigt genom karbonatisering, koldioxiden reagerar då med främst kalciumkarbonat (kalk) som naturligt finns löst i vattnet. Mängden kalcium i havsvattnet är dock begränsad och är en av grundförutsättningarna för det marina livet. Koldioxidhalten i atmosfären är ur geoperspektiv snabbt stigande pga avvändningen av fossila bränslen, halten koldioxid i atmosfären har under de senaste 50 åren ökat med ca 30%. Utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung bör ej överstiga 1 ton/ person och år sett ur ett globalt perspektiv om inte koldioxidhalten skall stiga. 1 ton/person och år anses vara det långsiktiga jämnviktsläget så att temperaturökningen i världen understiger 2C sedan förindustriel tid. Vissa modeller pekar på att jämnviktsläget kräver ännu lägre utsläpp, man bör därför vara ytterst restriktiv med utsläpp av koldioxid samt med infrastruktur och planer som försvårar möjligheten att nå denna nivå av utsläpp. I dagsläget är utsläppen av koldioxid betydligt högre än vad som är långsiktigt hållbart. 18

Koldioxid per utsläppsektor i Simrishamn Koldioxid per utsläppsektor i Sverige 13% 0% 23% 6% 0% 0% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning 41% 43% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning 64% 10% I Simrishamn dominerar transportsektorn när det gäller utsläpp av koldioxid. 19

Metan (CH4) Metan är en brännbar gas som har ett stort ekonomiskt värde då den används som naturgas eller biogas. Metan bildas naturligt när biologiskt material bryts ned bakteriellt under syrefria förhållanden. I världen härrör de största utsläppen från risodling, utsläpp från kolgruvor och naturgas, avfallsförbränning och avloppshantering och boskapsskötsel. Metan från kolgruvor och naturgas är fossil, dvs detta är inte ett naturligt inslag. Livslängden för metan i atmosfären är relativt kort, cirka 10-15 år. När metan sönderfaller/förbränns bildas koldioxid och vatten, då koldioxid är en betydligt mindre kraftfull växthusgas än metan är det bättre att förbränna metangas än att släppa ut den i atmosfären. Metan uppnår pga sin snabba nedbrytning i atmosfären ganska kvickt ett jämnviktsförhållande där halten metan i atmosfären blir direkt proportionell mot utsläppen av gasen. Halten metan i atmosfären har de senaste 10-20 åren varit ganska stabil, dvs ett jämnviktsläge har uppnåtts mellan utsläpp och nedbrytning! Man bör vara återhållsam med att öka utsläppen av naturligt metan till atmosfären pga dess starka växthusverkan, nedbrytningstakten är dock så pass hög att man ganska snabbt kan påverka halten metan i atmosfären om denna blir för hög. Metan per utsläppsektor i Simrishamn Metan per utsläppsektor i Sverige 3% 8% 34% 29% Energiförsörjning Jordbruk Avfall och avlopp Energiförsörjning Jordbruk Avfall och avlopp 63% 63% 20

Lustgas (N2O) Lustgas främsta användningsområden är som bedövningsmedel inom vårdsektorn. Lustgas (Dikväveoxid) är en gas som släpps ut fram för allt vid denitrifikation av kväve. Det är en process som sker naturligt i marken av mikroorganismer, men som ökar vid spridning av konstgödsel som består av kväve. Vid förbränning vid höga temperaturer och stora luftöverskott kan lustgas bildas. Detta sker vanligtvis i de förbränningsmotorer vi använder inom transportsektorn samt inom energisektorn vid produktion av värme/el genom förbränning av olika bränslen. Ungefär en tredjedel av alla dikväveutsläpp beräknas vara orsakade av oss människor dvs även utan mänsklig inblandning sker ett utsläpp av denna gas, den naturliga delen av utsläppen är idag redovisade under jordbruk. Det är sålunda viktigt att beakta att endast de delar av utsläppen från jordbruket som härstammar från konstgödselspridning är möjliga att minska. Det naturliga utsläppet av lustgas är relativt konstant över tiden och halten lustgas i atmosfären pga detta utsläpp har uppnått ett jämnviktsförhållande där det bryts ner lika mycket lustgas som det tillförs. Lustgas är en väldigt kraftfull växthusgas, 1 kg lustgas motsvara ca 300kg koldioxid. Dikväveoxidens uppehållstid i atmosfären är cirka 150 år. Lustgas är således en ganska svårnedbrytbar gas och det tar lång tid innan man når ett jämnviktsläge mellan utsläppshastighet och halten lustgas i atmosfären. Man bör därför vara försiktig med konstgjorda utsläpp av denna gas då det tar ganska lång tid innan utsläppet har brutits ned. Lustgas per utsläppsektor i Simrishamn Lustgas per utsläppsektor i Sverige 3% 2% 92% 7% 1% 0% 3% 0% 1% Jordbruk Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Avfall och avlopp 73% 27% 5% 11% 5% 2% 2% Jordbruk Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Avfall och avlopp 21

Fluorföreningar Gruppen fluorföreningar förekommer, till skillnad från de andra växthusgaserna, inte naturligt i atmosfären utan framställs på industriell väg. Många av fluorföreningarna är mycket långlivade och kraftfulla växthusgaser. De är jämförelsevis kraftiga eftersom de tar upp strålning i en del av det infraröda spektra som tidigare varit helt genomsläppligt. Räknat per molekyl är vissa av dem tiotusentals gånger effektivare än koldioxid. Det finns tre vanliga grupper av fluorföreningar, även kallade f-gaser. Dessa är: HFC som liknar klorfluorkarboner CFC (Freoner) och används som kylmedium Svavelhexaflourid (SF6) som används i elektronisk industri Perfluorkarboner, PFC, som släpps ut vid aluminiumtillverkning och även används i elektronisk industri. Utsläppen av dessa ämnen till atmosfären är väldigt små och deras bidrag till växthuseffekten därför relativt liten. De globala utsläppen ökar dock relativt kraftigt, vilket är allvarligt på grund av deras starka effekt och långa uppehållstid i atmosfären. De har en livslängd i atmosfären på flera tusen år. Utsläpp av fluorföreningar bör i längsta möjliga mån undvikas då det i princip inte finns något jämnviktsläge. Halten av gasen i atmosfären ökar ackumulativt med utsläppen över flera tusen år. 22

Positiv utsläppstrend i Simrishamn Trots ekonomisk tillväxt har de totala utsläppen av växthusgaser minskat i kommunen som helhet med cirka 31 procent mellan 1990 (2,075x10 5 ton) och 2008 (1,434x10 5 ton) För att få en förståelse för siffror kan vi jämföra med Sverige som helhet som under perioden endast minskade med ca 12% mellan 1990 (7,131x10 7 ton) och 2008 (6,274x10 7 ton). Den förnybara energiproduktionen växer medan den totala energianvändningen per person minskar. Då huvuddelen av de lättillgängliga konverteringarna från fossila energikällor är utförda finns det mycket som talar för att utsläppsminskningarna inte kommer att fortsätta i samma takt som hittills. De områden med negativ utveckling är transporter och industriprocesser. Diagrammen nedan visar hur utsläppstrenderna ser ut i Sverige och Simrishamn 1990 2008 för en rad sektorer. CO2 ekvivalenter per år Sverige Fördelning 2008 Sverige 80000 70000 60000 3% 1000-ton 50000 40000 30000 6% 0% 13% 35% E ner gi f ör sör j ni ng Industr i pr ocesser 20000 T r anspor ter 10000 A r betsmaski ner Lösni ngsmedel sanvändni ng 0 1990 2000 2005 2008 Jor dbr uk Avfall och avlopp 3112 2605 2153 1740 Avf al l och avl opp Jordbruk 9348 8682 8555 8422 Lösningsmedelsanvändning 333 277 303 284 Arbetsmaskiner 3330 3449 3428 3617 32% 11% Transporter 19240 19642 21132 20610 Industriprocesser 5792 5846 6410 6764 Energiförsörjning 30769 27572 24720 22304 CO2 ekvivalenter per år Simrishamn Fördelning 2008 Simrishamn 250000 200000 9% 12% Ton 150000 100000 1% E ner gi f ör sör j ni ng Industr i pr ocesser T r anspor ter 50000 A r betsmaski ner 30% Lösni ngsmedel sanvändni ng 41% Jor dbr uk 0 1990 2000 2005 2008 Avf al l och avl opp Avfall och avlopp 18159 20554 16416 12603 Jordbruk 61671 60666 58717 58777 Lösningsmedelsanvändning 744 585 656 491 Arbetsmaskiner 10550 9462 9742 9972 0% 7% Transporter 40276 40507 41908 42713 Industriprocesser 118 922 1368 1485 Energiförsörjning 75948 47275 22146 17382 23

Utsläpp av klimatgaser från energiförsörjningen 2008 importerades det ca 118 GWh bränslen och 260 GWh el till kommunen. Fjärrvärmen inom kommunen har bidragit till en kraftig minskning av användning av fossila bränslen. I centralorten Simrishamn levererades under 2009 ca 47 GWh värme, producerade med 85% biobränsle, under 2010 installerades ytterligare en biobränslepanna i fjärrvärmenätet vilket i det närmaste kommer att ta bort behovet av fossilt bränsle vid normal drift. I de mindre orterna i kommunen har det under de senaste åren börjat visas intresse för småskalig fjärvärme så kallad närvärme, i bland annat Tomarp byggs det nu ut ett närvärmenät. Även i industrin har en viss konvertering skett men denna har inte varit lika omfattande bland annat på grund av att oljeanvändningen i industrin hitintills varit skattebefriad, en utfasning av skattesubventionen påbörjas under 2011. Stora utsläppsminskningar har skett för uppvärmning i privathushållen då flertalet av de oljepannor som fanns 1990 har ersatts med biobränsle eller värmepumpar. Det sker även en import av energibärare och bränsle till energiproduktion i Simrishamn som inte syns i statistiken. Importen uppkommer bland annat då man som privatperson köper eldningsolja och biobränsle från leverantör utanför kommungränserna. Den största registrerade importen av bränslen är oljeprodukter och biobränsle medan den dominerande energibäraren är importen av el. År 2008 var Simrishamns elimport cirka 260GWh Utsläppen från tillverkningen av den el som används i kommunen orsakar ungefär lika mycket CO 2 utsläpp som all energiförsörjning inom Simrishamn ger upphov till. 2008 motsvarade 1 kwh el ca 70 gram CO 2 i nordisk elmix*. 260 GWh motsvarar enligt detta 18.200 ton CO 2. *Utsläppen från produktion av el varierar på den nordiska marknaden, Sverige och Norge har renast el. I teorin tillhör vi det svenska systemet, men vid tidpunkter då Sverige importerar elkraft från Danmark kommer sydligaste Sveriges el att bestå av en blandning av Dansk och Svensk el, vice versa kommer el som används i Danmark under tider då vi exporterar el från Sverige att bestå av en viss del Svensk el. Beroende på hur man räknar får man olika resultat, en bra mellanväg är att använda medelvärdet för all producerad el i norden. Energiförsörjning Simrishamn Ton CO2 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1990 2000 2005 2008 Egen uppvärmning 55583 30980 14700 7462 Panncentraler 12805 6585 3035 4236 Elvärmeverk 7559 9709 4409 5683 Utsläpp inom Simrishamn i samband med energiproduktion. 24

Utsläpp av klimatgaser från transporter och arbetsmaskiner Utsläppen från transportsektorn har ökat med drygt sex procent mellan 1990 och 2008 medan utsläppen från arbetsmaskiner har minskat med ca 6%. Med arbetsmaskiner avses entreprenadmaskiner, lantbrukets maskiner, privata arbetsmaskiner och liknande. Transportsektorn är den enda samhällsektorn som fortfarande visar en ökning av utsläppen. Utsläppen från sjöfarten minskar i kommunen men vägtransporterna visar en klart ökande trend. Ökningen kommer främst från ökat antal körda km/person. (från 7250km 2000 till 8250km 2008 dvs. +14%) Det har även skett en ökning i snittförbrukning i bilparken. Bensin har ökat från 8,1 l/100km 2000 till 8,3 l/100km 2008 dvs. +2,5%, motsvarande siffra för diesel är 6,3 till 6,7 dvs. +6,3%. Tråkiga siffror med tanke på att tekniken möjliggjort att trenden skulle kunnat peka nedåt förbrukningsmässigt! Omräknat per person ökade förbrukningen bensin från 537L 2000 till 562L 2008 (+4,6%) motsvarande siffra för diesel är från 39 L till 99L (+154%). Andelen miljöbilar i kommunen ligger under riksgenomsnittet (1,6% i kommunen och 3,5% i riket för 2008). En av orsakerna till den negativa trenden i förbrukning per körd km är förhållandet mellan små och/eller motorsvaga fordon gentemot stora/motorstarka fordon. Under 2000 var 42,2% av fordonen klassade som små/motorsvaga och endast 5,3% var klassade som stora/effektstarka, vid utgången av 2008 hade siffran ändrats så att endast 25,5% var små/effektsvaga och de stora/effektstarka bilarna hade ökat till 17,0%. Utsläppen från transporter harmonierar inte fullt ut med energiförbrukningen inom sektorn. Till stor del beror detta på att man tankar fordonen utanför kommunen, men att fordonet är registrerat på en ägare inom kommunen. Utsläppen registreras där ägaren till fordonet är skriven medan energin registreras där den säljs dvs. på tankstället. Utsläppen från Tunga lastbilar och bussar har också ökat under perioden. Till viss del kan utsläppsökningen här förklaras av en ökad användning av kollektivtrafiken. Lokalbussen Snurringen har tex mellan 2009 och 2010 haft en 8-%ig ökning av antalet resenärer. Ett annat exempel är Skånetrafikens linje 5 som har haft en 25-%ig ökning av antalet resande mellan 2009 och 2010. En paradox i sammanhanget är att en ökning av utsläppen från kollektivtrafiken får anses positiv Varje ökning av utsläppen från kollektivtrafiken betyder att man sparat in utsläppen från personbilstrafiken som per km resa genererar betydligt större utsläpp. Utsläppen från tågtrafiken är i jämförelse med övriga transporter väldigt små och även minskande, detta trots att antalet resande har ökat. Detta motsatsförhållande beror till största delen på övergången till eldrift av tågen då järnvägen elektrifierades. 25