2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige i Stockholms stad har tagit ett beslut att genomföra ett försök med miljöavgifter för biltrafik. Stockholms stad har också inrättat ett Miljöavgiftskansli som håller i alla frågor kring försöket. Avsikten med försöket är att ta reda på om miljöavgifter kan förbättra trafiksituationen och miljön i Stockholmstrafiken. Stockholmsförsöket börjar den 22 augusti 2005 när den utökade kollektivtrafiken startar. Den 3 januari 2006 är startdatum för miljöavgifterna. Hela försöket avslutas den 31 juli 2006. Effekterna av försöket kommer fortlöpande att utvärderas. Som ett led i detta genomför Miljöavgiftskansliet ett antal undersökningar i syfte att ta reda på om och hur resenärer och resmönster påverkas av avgiftsförsöket. För att kartlägga förändringar genomförs flera undersökningar såväl före som under försöket. Denna studie syftar till att kartlägga om och i så fall hur arbetspendlingen med bil från ett antal kommuner i Mälardalen in till avgiftsområdet och dess närhet påverkas. Mätningar av arbetsresor har gjorts före försöket med miljöavgifter och kommer att upprepas då försöket pågår. I denna rapport beskrivs hur resmönster och attityder ser ut före försöket med miljöavgifter. Studien har genomförts av Transek AB på uppdrag av Stockholms stads Miljöavgiftskansli. Kia Hultin har varit projektledare och tillsammans med Lotta Schmidt och Camilla Olsson ansvarat för genomförandet. Joanna Dickinson har varit Miljöavgiftskansliets kontaktperson. Solna i maj 2005 Marika Jenstav vd Transek AB 2005:5 Transek AB

RVU Mälardalen arbetspendling med bil INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 1 BAKGRUND...3 2 METODBESKRIVNING...4 3 REKRYTERING AV SVARSGRUPP...5 3.1 Urvalskriterier...5 3.2 Svarsfrekvens...6 3.3 Representativitet...6 4 BESKRIVNING AV SVARSGRUPP...10 4.1 Individerna...10 4.2 Hushållens sammansättning...13 4.3 Tillgång till olika färdmedel...14 5 RESANDET...18 5.1 Fördelning över starttidpunkt...20 5.2 Färdmedelsfördelning...22 5.3 Ärenden i samband med arbetsresa...22 5.4 Vägval över Saltsjön/Mälaren...25 6 ATTITYDER...26 BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR...27 2005:5 Transek AB

RVU Mälardalen arbetspendling med bil SAMMANFATTNING Individerna som deltagit i denna studie bor utanför Stockholms länsgräns och arbetspendlar med bil in till avgiftsområdet och dess närhet. De har goda möjligheter att i stor utsträckning kunna styra över hur dags och hur ofta de reser till arbetet. Därigenom skulle de kunna välja att resa under tidsperioder med lägre avgift, eller att arbeta hemifrån i större utsträckning. De flesta har också höga hushållsinkomster, vilket kan tala för att de har ekonomiska förutsättningar att betala avgift. Bakgrund Det försök med miljöavgifter för biltrafik som har beslutats av Stockholms stad börjar den 22 augusti 2005 när den utökade kollektivtrafiken startar. Den 3 januari 2006 är startdatum för miljöavgifterna. Hela försöket avslutas den 31 juli 2006. Det inför försöket inrättade Miljöavgiftskansliet genomför ett antal undersökningar i syfte att ta reda på om och hur resenärer och resmönster påverkas av avgiftsförsöket. För att kartlägga förändringar genomförs flera undersökningar såväl före som under försöket. De som bor och arbetar inom Stockholms län påverkas troligen mer än de som bor utanför länsgränsen. Det är ändå viktigt att även försöka ta reda på effekterna för dem som bor utanför länsgränsen. Uppdraget Syftet med studien är främst att kartlägga om och i så fall hur arbetspendlingen med bil från Mälardalen kan komma att påverkas av försöket med miljöavgifter. Uppdraget består i att genomföra en resvaneundersökning riktad till de som arbetspendlar med bil över länsgränsen in till avgiftsområdet och dess närhet, där de största trafikförändringarna kan förväntas ske. Undersökningen genomförs dels före avgiftsförsöket, dels då försöket pågår. Denna rapport beskriver resmönstret i termer av bl.a. resfrekvens och starttidpunkt samt attityder till avgifter före försöket. Studien gör dock inte anspråk på att vara statistiskt representativ. 2005:5 Transek AB 1

RVU Mälardalen arbetspendling med bil Huvudsakliga resultat Svarsgruppen består av kvinnor och män med en medelålder av 48 år hör hemma i hushåll med höga inkomster har stort inflytande över sina arbetstider är till övervägande del inte bundna av hämta eller lämna barn i förskola/skola 2005:5 Transek AB 2

1 BAKGRUND Hur man ska komma till rätta med trafiksituationen i Stockholm har länge varit och är fortfarande en ständigt återkommande fråga. Det har genom åren lagts fram ett antal olika förslag som syftar till att lösa trängsel- och miljöproblem. Kommunfullmäktige i Stockholms stad tog i juni 2003 ett beslut att genomföra ett försök med miljöavgifter för biltrafiken i Stockholm. Stockholmsförsöket börjar den 22 augusti 2005 när den utökade kollektivtrafiken startar. Den 3 januari 2006 är startdatum för miljöavgifterna. Hela försöket avslutas den 31 juli 2006. Försöket kommer fortlöpande att utvärderas. Försöket med trängselavgifter kommer att påverka resmönstren. I vilken omfattning resenärerna påverkas, hur detta tar sig uttryck och vad effekterna blir är olika från individ till individ. Var man bor, avstånd till arbetet, tillgången till olika färdmedel, hushållets sammansättning och inkomst är några av de faktorer som spelar in. De som bor och arbetar inom Stockholms län påverkas troligen mer av miljöavgifter än de som bor längre bort. Men det är ändå viktigt att också försöka ta reda på hur de som bor utanför länsgränsen påverkas. Kommer deras arbetsresor att påverkas, och i vilket avseende kommer det att märkas? Kan miljöavgifter komma att inverka på Mälardalen som en integrerad bostads- och arbetsmarknad? I detta perspektiv är försöket med miljöavgifter inte bara en fråga för Stockholmare utan även något som rör hela Mälardalen. Denna studie gör dock inte anspråk på att besvara alla dessa stora frågor. Syftet är främst att kartlägga om och i så fall hur arbetspendlingen med bil från Mälardalen in till avgiftsområdet kan komma att påverkas under försöket. Rapporten beskriver resmönstret i termer av bl.a. resfrekvens och starttidpunkt samt attityder till avgifter före försöket. 2005:5 Transek AB 3

2 METODBESKRIVNING Eftersom effekterna av försöket med miljöavgifter ska studeras vid två tillfällen, dels före försöket och under tiden försöket pågår, så genomförs undersökningen som en panel. Det innebär att samma personer som svarar på frågor om sig själv och sina resvanor vid första undersökningsomgången även besvarar frågorna i omgång nummer två. Panelintervjuer gör det enklare att dra slutsatser om hur olika grupper av individer påverkas eftersom urvalet är detsamma. Intervjupersonerna får ett frågeformulär med post och returnerar det ifyllda formuläret i ett frankerat svarskuvert. Formuläret består dels av en resdagbok där intervjupersonen fyller i sina arbetsresor under en 7-dagars vecka (måndag-söndag) samt besvarar ett antal frågor om sig själv (kön, ålder, inkomst etc). Resultaten från undersökningarna samlas in postalt. Svarsgruppen rekryterades via utskick till personer i SCB s register RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). Den första undersökningen ägde rum i slutet av november 2004 (efter öppnandet av Södra Länken). Undersökning nummer två kommer att ske under våren 2006 då försöket med miljöavgifter pågår. 2005:5 Transek AB 4

3 REKRYTERING AV SVARSGRUPP De som arbetspendlar med bil från övriga Mälardalen in till avgiftsområdet och dess närhet påverkas sannolikt mer än de som reser med kollektiva färdmedel. Undersökningen riktar sig därför till personer i just detta segment. Problemet är dock att de är relativt få till antalet och att det inte finns någon självklar adresskälla att hämta dem från. Ett sätt att fånga dessa personer skulle vara att nummerskriva fordon som passerar länsgränsen. Därefter skulle fordonsägaren ringas upp för att ta reda på var denne bor respektive arbetar samt om han/hon är villig att delat i studien. Nummerskrivning är en kostsam metod för rekrytering. I detta fall skulle det dessutom bli extra kostsamt eftersom många av de som passerar länsgränsen inte skulle uppfylla kravet om mål inom avgiftsområdet eller dess närhet. Ett annat sätt skulle kunna vara att annonsera i den lokala dagspressen. Det skulle å andra sidan kunna medföra ett snedvridet urval av med många särskilt intresserade. Bästa framkomliga väg att rekrytera personer till denna undersökning var att använda sig av SCB s så kallade RAMS-register (Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik). RAMS innehåller bland annat uppgifter om var befolkningen bor och arbetar. Dessvärre innehåller registret ingen information om färdmedel. 3.1 Urvalskriterier Från SCB köptes ett utskick till 2000 personer i Uppsala, Södermanland och Västmanlands län som uppfyllde följande kriterier: Bosatta i någon av kommunerna: Enköping, Håbo, Knivsta, Uppsala, Östhammar, Eskilstuna, Strängnäs, Vingåker, Katrineholm, Flen, Gnesta Västerås, Heby, Sala, Hallstahammar, Surahammar Arbetar i Stockholms kommun undantaget Kista. Det totala antalet individer i RAMS som uppfyller kraven om boendekommun och arbetsplats inom Stockholms kommun (inklusive Kista) är strax under 11 000. Vilket färdmedel dessa 11 000 huvudsakligen använder för sina arbetsresor framgår inte av RAMS. Enligt RES 1994-2001 2005:5 Transek AB 5

är det dock ca 4000 individer som under ett årsmedeldygn reser med bil från dessa kommuner till sitt arbete inom avgiftsområdet. 3.2 Svarsfrekvens De 2000 som uppfyllde urvalskriterierna tillfrågades av SCB om de reste med bil till sin arbetsplats och om de då var villiga att delta i undersökningen. Av de 2000 var det 150 som anmälde sig. De anmälda fick sedan resdagbok och bakgrundsfrågor med posten tillsammans med ett frankerat svarskuvert. Det kom in 127 svar, varav 119 var användbara. 3.3 Representativitet I syfte att bestämma hur väl dessa individerna beskriver den sökta målgruppen görs jämförelser av olika faktorer såsom inkomst, ålder och kön. Eftersom det inte finns någon information om färdmedel i RAMS så får denna information sökas på annat håll. RES (rikstäckande resvaneunderökning för åren 1994-2001) innehåller bland annat information om huvudsakligt färdmedel för olika resärenden. Eftersom RES inte är en totalundersökning utan endast avser ett urval är det dock viktigt att notera att RES inte exakt återspeglar verkliga förhållanden. För Uppsala län ger RES att fördelningen på huvudsakligt färdmedel för arbetsresor till avgiftsområdet är ca 40% för bil och för 60% kollektiva färdmedel. Om man antar att denna fördelning även gäller för de nära 11000 individer i RAMS som uppfyller villkoren om boendekommun och arbetsplast i Stockholms kommun (inklusive Kista), så skulle det innebära att ca 4400 tar bilen till arbetet. Detta står i paritet med de 4000 arbetsresor som återfinns i RES för motsvarande urval. Mot bakgrund av dessa siffror motsvarar de 119 intervjuerna ca 3% av den totala populationen, vilket får betraktas som normalt för denna typ av undersökning. Bland de mer iögonfallande resultaten från undersökningen är att medelåldern såväl som hushållsinkomsten är hög. Hur väl stämmer detta med hela urvalspopulationen på 2000 individer i RAMS? I Figur 1 nedan redovisas andelen personer som har mer än 300 000 SEK per år i inkomst. I samtliga åldersintervall är det större andel som är höginkomsttagare (högre 2005:5 Transek AB 6

inkomst än 300 000 SEK) för de som svarade än för de som ej deltog. I diagrammet kan man även utläsa att mer än hälften av både respondenter och de som ej deltog har mer än 300 000 SEK i årsinkomst. Enda undantaget från detta är personer födda efter 1971. Figur 1 Andel med årsinkomst över 300 000 SEK per åldersintervall (födelseår) för hela populationen på 2000 individer 80% 70% 60% 50% 40% % >300' ej respondenter % >300' respondenter 30% 20% 10% 0% 1941-1950 1951-1960 1961-1970 1971-1980 Enligt RES är bilen vanligare som färdmedel i takt med ökade inkomster. Detta återspeglas också i undersökningen då ett av kraven för att få delta var att arbetsresorna skedde med bil, vilket alltså påverkar inkomstfördelningen. Slutsatsen av detta resonemang är att skillnaderna mellan respondenter och icke respondenter går att förklara. 2005:5 Transek AB 7

Medelåldern bland de individer som deltog i studien var högre än medelåldern för populationen som helhet. Detta kan till viss del också förklaras med att en förutsättning för att få delta i studien var att arbetsresorna skulle ske med bil. Att använda bilen för arbetsresorna är som tidigare nämnts kopplat till inkomst. Höga inkomster är i sin tur kopplat till ålder, vilket återspeglas i åldersfördelningen bland respondenter jämfört med icke respondenter. Figur 2 Åldersfördelning för hela populationen (intervall per födelseår) 25% 20% 15% 10% Ej respondent Respondent 5% 0% 1941-1945 1946-1950 1951-1955 1956-1960 1961-1965 1966-1970 1971-1975 1976-1980 1981-1986 2005:5 Transek AB 8

Könsfördelningen ser ganska lika ut oavsett om individerna deltagit i studien eller inte. Andelen män är högre än andelen kvinnor i båda grupperna. Detta kan förklaras av att höga inkomster är vanligare bland män än bland kvinnor. Ett välbetalt arbete kan i sin tur vara värt långa arbetsresor. Att det ändå är fler kvinnor bland män bland respondenterna förklaras av att kvinnor rent generellt är mer benägna att delta i undersökningar. Figur 3 Könsfördelning för hela populationen 70% 60% 50% 40% 30% Ej respondenter Respondenter 20% 10% 0% Man Kvinna Resultaten från de jämförelser som gjorts ger vid handen att svarsgruppen väl representerar den sökta populationen. 2005:5 Transek AB 9

4 BESKRIVNING AV SVARSGRUPP Det förefaller inte orimligt att personer som arbetspendlar med bil så pass långt (upp mot 10-12 mil) till arbetet i Stockholm har ett välbetalt arbete som gör det resan värt. Resultatet av undersökning pekar på att det är ett riktigt antagande för denna grupp. De flesta är också 40 år eller äldre och har troligen nått en bit i karriären och har stort personligt inflytande över bl.a. sina arbetstider. 4.1 Individerna Svarsgruppen bestod till största delen av män. Männen utgjorde ca 60% och kvinnorna 40%. Övervägande del (ca 75%) av svarsgruppen var 40 år eller äldre, vilket kan tala för att de nått en bit i karriären. Figur 4 Åldersfördelning per kön 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% Kvinna Man 15% 10% 5% 0% 23-39 40-49 50-65 2005:5 Transek AB 10

På frågan om årlig hushållsinkomst anger mer än hälften bruttoinkomster över 500 000 kronor. 45% hörde hemma i hushåll med mer än 600 000 kronor i hushållsinkomst. Även om det här inte finns information om hur mycket av hushållets inkomst eventuella övriga hushållsmedlemmar bidrar med, tyder detta ändå på att individerna i svarsgruppen är höginkomsttagare. Figur 5 Hushållsinkomst per år brutto 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% < 200 tkr 200-300 tkr 300-400 tkr 400-500 tkr 500-600 tkr > 600 tkr 2005:5 Transek AB 11

Drygt hälften (52%) hade möjlighet att arbeta på distans från hemmet. Figur 6 Möjlighet till distansarbete 48% Ja 52% Nej Så många som 70% (fig. 7) hade själv möjlighet att bestämma hur dags de måste vara på arbetet. 35% angav att starttidpunkt för deras resa till arbetet kunde variera + 40 minuter eller mer. Därigenom har många förmodligen också möjlighet att undvika att passera avgiftssnittet under perioder med högre avgifter. 2005:5 Transek AB 12

Figur 7 Möjlighet att själv bestämma då arbetsdagen startar 30% Ja Nej 70% 4.2 Hushållens sammansättning Eftersom medelåldern i svarsgruppen är relativt hög så verkar det ganska rimligt att så stor andel som 55% inte hade barn under 18 år i hushållet (fig. 8). I hushåll med barn var 65% av barnen 7 år eller äldre. 76% av hushållen bestod av minst två vuxna, dvs individer över 18 år (fig. 9). Figur 8 Andel hushåll utan barn, med 1 barn, med 2 barn respektive 3 eller fler barn (med barn avses här individ under 18 år) 11% 18% 55% Inga barn 1 barn 2 barn 3 eller fler 16% 2005:5 Transek AB 13

Figur 9 Andel hushåll med 1 vuxen, 2 vuxna respektive 3 eller fler vuxna (med vuxen avses individ över 18 år) 13% 24% 1 vuxen 2 vuxna 3 eller fler 63% 4.3 Tillgång till olika färdmedel Ett villkor för att delta i undersökningen var att de skulle använda bilen för sina arbetsresor. Detta betyder inte att de saknar tillgång till kollektiva färdmedel, men villkoret gör att individerna i urvalet använder kollektiva färdmedel mer sällan än befolkningen som helhet (detta baseras på jämförelser med andra resvaneundersökningar). Ungefär 50% svarade att de hade möjlighet att åka med kollektiva färdmedel till arbetet. Detta kan tolkas olika beroende på vad man lägger i ordet möjlighet. Det kan vara möjligt så till vida att det finns en tågstation inom rimligt avstånd men att tex. tågtiderna inte passar. Det kan också vara både praktiskt och tidsmässigt möjligt, men att man ändå väljer bilen. Drygt var fjärde svarade att de inte kände till hur lång restiden var med kollektiva färdmedel mellan hem och arbete. Medelrestiden med kollektiva färdmedel bland de övriga var nästan 2 timmar (1.51). Även om få av arbetsresorna idag sker med kollektiva färdmedel så verkar det ändå finnas möjlighet för några att välja kollektiva färdmedel framför bil. 2005:5 Transek AB 14

Figur 10 Hur ofta sker arbetsresan med kollektiva färdmedel? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Aldrig Högst 1 gång/månad Högst 1 gång/vecka Någon/några gånger/år Ej Svar Nästan hälften (49%) hade en privatägd bil i hushållet och nära 40% hade två privatägda bilar. Figur 11 Antal privatägda bilar i hushållet 5% 7% 39% 49% Ingen 1 st 2 st Fler än 2 st 2005:5 Transek AB 15

Ofta förknippas förmånsbilar med höga inkomster. I svarsgruppen hade drygt 30% tillgång till förmånsbil. Om detta uppfattas som lågt, skulle det kunna förklaras av att det är privatekonomiskt mer gynnsamt att göra avdrag i deklarationen för arbetsresor med privatägd bil än att ha förmånsbil och inte ha möjlighet till avdrag. 83% svarade att de planerade göra avdrag för arbetsresor i sin självdeklaration. Figur 12 Antal förmåns- eller tjänstebilar i hushållet 3% 29% Ingen 1 st 2 st 68% 2005:5 Transek AB 16

I undersökningen svarade 76% att de hade tillgång till parkeringsplats vid arbetet. Figur 13 Tillgång till P-plats vid arbetet 24% Ja Nej 76% 2005:5 Transek AB 17

5 RESANDET Enligt urvalskriterierna skulle individerna i svarsgruppen vara bosatta på maximalt ca 10-12 mils avstånd från Stockholm och ha sin arbetsplats inom avgiftsområdet och dess närhet. Trots att det rör sig om ganska långa avstånd så är resfrekvensen ganska nära riksgenomsnittet som ligger på ca 0,75 arbetsresor per vardag. Resfrekvensen för arbetsresor per vardag var 0,82 resor och per veckodag 0,61. Fördelningen över vardagar var förhållandevis jämn. Figur 14 Resfrekvens per individ och veckodag - arbetsresor 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag De flesta (74%) i svarsgruppen reste alltid till samma adress för att arbeta, och den genomsnittliga reslängden i tid mellan hem och arbete var 1 timme och 10 minuter (fig. 15). Ca 13% hade en restid på 1 ½ timme eller mer. 2005:5 Transek AB 18

Figur 15 Restid med bil hemmet till arbetet 13% 43% -60 min 60-90 min >90 min 44% Drygt 50% av arbetsresorna från de utvalda kommunerna i angränsande län hade mål inom avgiftsområdet. Figur 16 Andel arbetsresor med mål inom avgiftsområdet 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Uppsala Södermanland Västmanland 2005:5 Transek AB 19

5.1 Fördelning över starttidpunkt Fördelningen på starttidpunkt för resor till arbetet ligger något tidigare än det gör närmare Stockholm. Ca 80% startade sin resa till arbetet innan klockan 08.00 på morgonen. Nästan hälften (49%) startade redan innan klockan 07.00. På frågan om hur mycket stattidpunkten för deras resa till arbetet kunde variera, angav 35% en variation på + 40 minuter. Då flertalet (70%) har sagt sig ha möjlighet att själva bestämma hur dags de måste vara på arbetet, kan det tänkas bli förskjutningar i starttid under försöket med miljöavgifter. Figur 17 Fördelning av starttidpunkt för resa TILL arbetet 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Före 05:00 05:00-05:59 06:00-06:59 07:00-07:59 08:00-08:59 Efter 09:00 2005:5 Transek AB 20

Fördelningen på starttidpunkt för resa från arbetet är spridd över flera timmar än starttidpunkt till arbetet. Ca 47 % startar sin resa från arbetet mot hemmet mellan klockan 17.00 och 19.00. Drygt hälften startar sin hemresa efter klockan 18.00 då det är lägre avgift eller avgiftsfritt. Även här kan det komma att bli förändringar då miljöavgiftsförsöket pågår. Figur 18 Fördelning av starttidpunkt för resa FRÅN arbetet 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Före 15:00 15:00-15:59 16:00-16:59 17:00-17:59 18:00-18:59 19:00-19:59 Efter 20:00 2005:5 Transek AB 21

5.2 Färdmedelsfördelning Ett av villkoren för att få delta i undersökning var att individen huvudsakligen använde bilen för sina arbetsresor. Det är därför naturligt att arbetsresor med endast bil uppgår till en så stor andel som 64%. Bil ingår också i arbetsresor i olika kombinationer med kollektiva färdmedel (16%). Figur 19 Färdmedelsfördelning för resa till arbetet 24% Bil som förare 4% 6% 60% Bil som förare + pendeltåg, T- bana Bil som förare + fjärrtåg, pendeltåg Bil som passagerare Andra färdsättskombinationer 6% 5.3 Ärenden i samband med arbetsresa Som väntat uträttades färre ärenden på väg till arbetet än i samband med hemresan. Typ av ärende är också olika beroende resans riktning. I samband med resan till arbetet var det 19% som uträttade ett ärende (fig. 20). Det vanligaste ärendet (fig. 21) var då att hämta eller lämna annan person (58%). 2005:5 Transek AB 22

Figur 20 Uträttade ärende på väg TILL arbetet 6% 19% Ja Nej Ej svar 75% Figur 21 Typ av ärende på väg TILL arbetet 33% 58% Hämta/Lämna Handla Annat 9% 2005:5 Transek AB 23

I samband med resa från arbetet var det fler (35%) som uträttade ett ärende (fig. 22). Det vanligaste ärendet (46%) var att handla, och 25% hämtade eller lämnade annan person (fig.23). Figur 22 Uträttade ärende på väg FRÅN arbetet 4% 35% Ja Nej Ej svar 61% Figur 23 Typ av ärende på väg FRÅN arbetet 29% 25% Hämta/Lämna Handla Annat 46% 2005:5 Transek AB 24

5.4 Vägval över Saltsjön/Mälaren Av de tillfrågade var det 29% som passerade någon av broarna över Saltsjön/Mälaren under resan på väg till arbetet. Den bro som de flesta passerade var Essingeleden. Ett fåtal passerade mer än en av bro. Figur 24 Passerade någon av broarna över Saltsjön/Mälaren 6% 29% Ja Nej Ej Svar 65% Figur 25 Vilken bro passerades 27% 2% Essingeleden Västerbron Annan innerstadsbro 71% 2005:5 Transek AB 25

6 ATTITYDER För att ta reda på vad individerna tyckte om försöket med miljöavgifter fick de avslutningsvis rangordna ett antal förändringar i trafiksystemet relaterade till försöket. Dels fick de ange vilken förändring de ansåg vara bäst för dem personligen och dels vad de ansåg vara bäst för trafiksituationen i Stockholm i allmänhet. Ett medelbetyg räknades fram utifrån vad de olika personerna svarat. Man ska dock inte glömma att kunskapen om miljöavgiftsförsöket och dess förväntade effekter skiljer sig åt från individ till individ. Minskad restid till arbetet med 15 minuter ansågs ha störst personligt värde. Då ska man också komma ihåg att svarsgruppen bestod av sådana som huvudsakligen tar bilen till arbetet. Efter minskad restid kom fördubblad turtäthet med buss/tåg och halverat avstånd till busshållplats/station. Allra sämst ur ett personligt perspektiv ansåg de ett införande av miljöavgifter vara. Detta är intressant med tanke på att miljöavgifterna enligt prognoser 1 minskar trafiken på infarterna vilket även borde gynna denna grupp. Med en genomsnittlig restid på 70 minuter, och många med en restid på 90 minuter eller mer, skulle försöket med miljöavgifter kunna reducera deras restid med 15 minuter vilket de värderar allra högst. Då det gäller den allmänna trafiksituationen i Stockholm värderades fördubblad turtäthet med buss/tåg högst. Därefter kom halverat avstånd till busshållplats/station följt av minskad bilrestid med 15 minuter. Försöket med miljöavgifter ansåg de vara allra sämst också för Stockholmstrafiken i allmänhet. Kanske kan man ana att de i egenskap av bilister helt enkelt är fientligt inställda till miljöavgifter åtminstone innan försöket. Tabell 1 Vilken förändring i trafiksystemet anser du vara bäst för dig personligen trafiken i Stockholm i allmänhet 1. Minskad restid till arbetet med 1. Fördubblad turtäthet med buss/tåg 15 minuter med bil 2. Fördubblad turtäthet med buss/tåg 2. Halverat avstånd till hållplats/station 3. Halverat avstånd till hållplats/station 3. Minskad restid till arbetet med 15 minuter med bil 4. Införande av föreslagna miljöavgifter 4. Införande av föreslagna miljöavgifter 1 Miljöavgifter i Stockholm, februari 2004 - Transek AB 2005:5 Transek AB 26

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR + Resedagbok Måndagen den 15 november Om du inte gjort någon resa till eller från arbetet denna dag var god ange skäl: Arbetade hemma Ej arbetsdag/ledig Annat Första resan till/från arbetet Andra resan till/från arbetet Detta var en resa Detta var en resa Till arbetet Från arbetet Till arbetet Från arbetet Starttid, klockan (exempel: 08:20) : Starttid, klockan (exempel: 08:20) : I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna resa? Ifylles av GfK I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna resa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna resa? Ifylles av GfK I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna resa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde Ankomsttid, klockan (exempel: 9:05) : Ankomsttid, klockan (exempel: 9:05) : Ange alla de färdsätt du använde. Bil som förare Bil som passagerare MC Cykel/Moped Taxi Färdtjänst Buss Pendeltåg/Tunnelbana/Spårväg/Lokaltåg Fjärrtåg/Regionaltåg Annat, nämligen: Ange alla de färdsätt du använde. Bil som förare Bil som passagerare MC Cykel/Moped Taxi Färdtjänst Buss Pendeltåg/Tunnelbana/Spårväg/Lokaltåg Fjärrtåg/Regionaltåg Annat, nämligen: Om du åkte bil i kombination med annat färdmedel. I vilken Om du åkte bil i kombination med annat färdmedel. I vilken 2005:5 Transek AB 27

Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna bilresa? Ifylles av GfK + Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna bilresa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna bilresa? Ifylles av GfK I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna bilresa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde Passerade du någon/några av följande broar, med bil, på denna resa? Passerade du någon/några av följande broar, med bil, på denna resa? Ja Essingeleden Ja Essingeleden Västerbron Västerbron Annan innerstadsbro Annan innerstadsbro Nej Nej Hade du något ärende på vägen? Hade du något ärende på vägen? Ja Nej Ja Nej Vad av nedanstående ärenden gjorde du? Hämtade/lämnade familjemedlem Handlade Annat Vad av nedanstående ärenden gjorde du? Hämtade/lämnade familjemedlem Handlade Annat Gjorde du någon mer resa mellan hem och arbete under dagen? Gjorde du någon mer resa mellan hem och arbete under dagen? Ja Fortsätt i nästa spalt Ja Notera dessa resor på ett löst blad Nej Fortsätt med nästa dag Nej Fortsätt med nästa dag 2005:5 Transek AB 28

Bakgrundsfrågor 1. Hur ofta reser du till din arbetsplats i Stockholms län? Mer sällan än 1 gång per vecka 1-2 gånger per vecka 3-4 gånger per vecka Mer än 4 dagar i veckan 2. Reser du alltid till samma adress för att arbeta? Ja Nej 3. Hur många förmånsbilar/tjänstebilar finns i hushållet? 1 st 2 st Fler än 2 st 4. Hur många privatägda bilar finns i hushållet? 1 st 2 st Fler än 2 st 5. Har du möjlighet att arbeta på distans från hemmet? Ja Nej 6. Har du tillgång till P-plats vid arbetet? Ja Nej 7. Om du har tillgång till P-plats vid arbetet vad kostar den dig per månad eller dag? Per månad kronor eller Per dag kronor 8. Ungefär hur lång är restiden med bil från hemmet till arbetsplatsen dörr till dörr normalt sett? timmar och minuter 9. Räknar du med att göra bilavdrag för dina resor till och från jobbet i kommande deklaration? Ja Nej 10. Har du möjlighet att själv bestämma hur dags du måste vara på arbetsplatsen? Ja Nej 2005:5 Transek AB 29

11.a Vilket postnummer respektive postadress är det till din bostad? Postnr: Postadress: 11.b Hur länge har du bott på den adressen? år månader 12.a Vilken är postnummer respektive postadress är det till din (huvudsakliga) arbetsplats? Postnr: Postadress: 12.b Hur länge har du arbetat på den adressen? år månader 13. Hur mycket kan starttiden för din resa TILL arbetet med bil variera? Startar alltid vid samma tid (+ 5 minuter) Startar alltid vid samma tid (+ 5-20 minuter) Starttiden kan variera ca + 20-40 minuter Starttiden kan variera ca + 40-60 minuter Starttiden kan variera mer än ca + 1 timme 2005:5 Transek AB 30

14. Hur mycket kan starttiden för din resa FRÅN arbetet med bil variera? Startar alltid vid samma tid (+ 5 minuter) Startar alltid vid samma tid (+ 5-20 minuter) Starttiden kan variera ca + 20-40 minuter Starttiden kan variera ca + 40-60 minuter Starttiden kan variera mer än ca + 1 timme 15. Har du möjlighet att åka med kollektiva färdmedel till arbetet? Ja Nej, därför att: Vet ej 16. Hur ofta reser du med kollektiva färdmedel till arbetet? Högst 1 gång/vecka Högst 1 gång/månad Någon/några gånger/år Aldrig 17. Ungefär hur lång är restiden med kollektiva färdmedel från hemmet till arbetsplatsen dörr till dörr normalt sett? Om du inte vet, kryssa i rutan vet ej timmar och minuter Vet ej 18. Kön? Man Kvinna 19. Ålder? år 20. Hur många individer (inkl. dig själv) består hushållet av? Antal vuxna (över 18 år) Antal barn (under 18 år) Varav under 6 år Varav 7-12 år Varav 13-17 år 2005:5 Transek AB 31

21. Hushållets ungefärliga årsinkomst före skatt? (Summa lön, pension, studiemedel, ersättning från försäkringskassa, andra bidrag etc.) < 200 000 kr 200 000 300 000 kr 300 000 400 000 kr 400 000 500 000 kr 500 000 600 000 kr > 600 000 kr + 22. Rangordna nedanstående förändringar efter vad du anser skulle vara bäst för dig personligen respektive för den allmänna trafiksituationen i Stockholm. Rangordnad från 1 till 4. 1 = bästa förändringen 2 = näst bästa förändringen 3 = tredje bästa förändringen 4 = den sämsta förändringen Rangordna (1-4) följande förändringar efter vad som är bäst för dig personligen Rangordna (1-4) följande förändringar efter vad du anser är bäst för trafiksituationen i Stockholm Minskad restid till arbetet med 15 minuter med bil Fördubblad turtäthet med tåg och buss Halverat avstånd till buss- eller tågstation Införande av föreslagna miljöavgifter (rängselskatter) 2005:5 Transek AB 32

Karta över målområden 2005:5 Transek AB 33