Samverkande lärande för energieffektivisering i kommunala bostadsområden, ClueE Resultat från intervjuundersökning med 61 boende i Brogården, Gårdsten och Stadsskogen 2012 Marie Thynell, F D, Docent Globala studier Göteborgs universitet Ylva NorénBretzer, F D Förvaltningshögskolan Göteborgs universitet
Metodologiska överväganden Undersökningen är en small-n -studie, med 26 svarspersoner från Brogården, 22 svarspersoner från Gårdsten och 13 svarspersoner från Stadsskogen. Inte desto mindre bedömer vi att detta är ett representativt urval av svarspersoner, då de representerar en stor andel av de boende i bostadsområdet (Brogårdenomfattar totalt ca 300 lägenheter varav delar av dessa är under ombyggnad, Gårdsten omfattar XX lägenheter och Stadsskogens passivlägenheter är totalt 32 stycken). Datainsamlingen har ägt rum genom dörrknackning, och de personer som då har varit hemma har valt att medverka i undersökningen, eller inte. Ofta har de standardiserade frågorna kunnat fyllas i direkt av någon i hushållet, andra gånger har intervjuaren fått översätta frågorna till engelska. De gånger någon i hushållet ej har förstått svenska eller engelska har datainsamling inte kunnat genomföras, vilket har inträffat i ett fåtal fall. Insamlade data ställs i relation till generella nivåer i Alingsås, Göteborg eller Sverige uppmätta genom SOM-institutet, Göteborgs Universitet. Detta gör att resultaten för de små bostadsområdena kan relateras till större sammanhang.
Vilken är de boendes bakgrund och ekonomiska situation?
Andel med hushållsinkomst < 400.000 per år (före skatt) Boende i lågenergihus (n=52) Alla svenskar boende i lägenhet Göteborgare i lägenhet (medel) n=153 Alla svenskar, oavsett boendeform Alingsås (medel) n=45 Kranskommuner (ink Kungsbacka) n=729 Källa: ClueE 2012, Riks-SOM 2011 samt Väst- SOM2010. 35 46 45 57 63 75 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Var har dina föräldrar huvudsakligen vuxit upp? (procent) 61 11 28 Lågenergihus (n=59) 77 7 Göteborg (n=142) 80 16 16 4 Sverige (n=1656) Båda föräldrarna växte upp i Sverige En förälder växte upp utanför Sverige Båda föräldrarna växte upp i annat land Källa: ClueEoch Riks-SOM 2011. I underlaget ingår endast de som hyr sin bostad. Slutsats: De boende i lågenergihus har generellt lägre inkomster jämfört med lägenhetsboende personer i Göteborg eller Göteborgsregionens kranskommuner generellt. 75 procent av de tillfrågade har en hushållsinkomst på högst 400.000. Det är också en större andel personer som har utländsk härkomst, jämfört med likvärdiga bostadsområden i Göteborg eller i Sverige som helhet.
Är det särskilt miljöengagerade personer som flyttar till/bor i en lågenergilägenhet?
Andel Mycket eller Ganska intresserad av miljöfrågor Boende i lågenergilägenhet, n=58 71 Göteborgare (lägenhet, n=47) 85 Svenskar (boende i lägenhet, n=556) 71 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa: ClueE2012 och Riks-SOM 2011. I underlaget för Svenskar ingår endast lägenhetsboende svarspersoner. Slutsats: Generellt finns det fler hushåll som svarar Mycket intresserad jämfört med rikssnittet, men också färre som svarar Ganska intresserad. Det finns också en stor del som svarar inte särskilt eller inte alls intresserad. Sammantaget drar vi slutsatsen att miljöintresset generellt inte är högre bland boende i lågenergihus jämfört med Medelsvensson. Medelgöteborgaren (som bor i lägenhet) har dessutom etthögremiljöintresse jämfört med boende i lågenergihus.
Hur ofta försöker du minska din energianvändning i följande sammanhang? Användning av elapparater 3,0 4,4 Varmvattenförbrukning 2,8 3,7 Inköp av elapparater/belysning 2,8 2,9 Svenskar Lågenergilägenheter Uppvärnning av bostaden 2,5 2,8 Transporter/resor Aldrig 2,6 2,4,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Alltid Källa: ClueE 2012 och Riks-SOM 2011 I underlaget för Svenskar ingår endast lägenhetsboende svarspersoner Slutsats: Vad man säger och vad man gör är ofta olika saker. Resultaten ovan visar att boende i lågenergilägenheter överlag är bättre på att minska energianvändning då det gäller elapparater, varmvattenförbrukning och inköp av elapparater/belysning. Däremot ligger de under genomsnittet då det gäller uppvärmning, möjligtvis uppfattar boende att det är kallt under vintern. Över 40% svarar också att de saknar bil, därav lägre resultat på denna fråga.
Hur ofta gör du själv följande saker? Har högst 21 grader inomhus vintertid 3,5 Byter till energilampor 3,9 Äter ekologiskt odlade grönsaker 2,6 Sorterar hushållsavfall 3,9 4,7 Svenskar i lägenhet Väljer att ta tåg istället för flyget? 3,9 Lågenergilägenheter Sänker hastigheten vid bilkörning? Väljer att åka med kollektivtrafiken i stället för att ta bilen? Väljer att gå eller cykla istället för att ta bilen? Aldrig 3,3 2,8 3,6 2,8 3,2,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Alltid Källa: ClueE2012 och Riks-SOM 2011. I underlaget för Svenskar ingår endast lägenhetsboende svarspersoner. Slutsats: Figuren ovan bekräftar att de boende i lågenergilägenheter har ett minst lika gott miljöbeteende som övriga svenskar, åtminstone i de tre avseenden vi har jämförelsedata (sortering av hushållsavfall, att åka kollektivtrafik samt att välja att gå eller cykla istället för att ta bilen). Detta resultat understödjs dock av att svarspersonerna hör till en resurssvag grupp.
En preliminär slutsats är att de boende i lågenergihus inte är mer miljöintresserade än befolkningen i genomsnitt men de har ett mer miljövänligt beteende Detta kan bero på att de inte har råd att t ex åka bil, men det kan också bero på att infrastrukturen i deras boendevardag understödjer ett miljövänligt levnadsmönster
Vilka möjligheter har de boende haft att påverka sin boendesituation?
"I vilken utsträckning är du nöjd med den information du har fått i samband med renoveringen? "I vilken utsträckning har Du getts möjlighet att påverka bostadens utformning i samband med renoveringen?" 34 10 56 Mycket eller ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd 56 39 I mycket eller ganska hög grad I varken hög eller låg grad Ganska eller mycket missnöjd 6 I ganska låg grad eller inte alls Källa: ClueE2012. Antal svarande är 41 personer. Källa: ClueE2012. Antal svarande är 36 personer. Slutsats: Endast ca 10 procent är missnöjda med den information de har fått (n=44) (figuren till vänster). I figuren till höger har frågan formulerats kring möjlighet att påverka och då anser mer än hälften att de inte har fått sådan möjlighet (gäller särskilt nyinflyttade). Exempel på kommentarer som framkommer här är Hade gärna velat veta mer om vad passivhus innebär, har fått ta reda på mycket själva, Bostadsbolaget körde bara på, vi kände oss överkörda, renoveringen var lite slarvig.
I vilken utsträckning anser Du att Dina/Era önskemål tas tillvara av Hyresgästföreningen eller motsv.,7 Kommunen/Stadsdelen 1,1 Mycket missnöjd Bovärden/Bostadsbolaget 1,3 Mycket nöjd -3,0-2,0-1,0,0 1,0 2,0 3,0 Källa: ClueE2012. Antal svarande är Bovärden/Bostadsbolaget=53, Kommunen/stadsdelen=18 och Hyresgästföreningen eller motsvarande=19 personer. Slutsats: Många hyresgäster kommenterar att Bostadsbolaget (BB) åtgärdar snabbt. Men kommentarerna pekar också på stora skillnader, flera är mycket nöjda, andra skriver att det beror på vem du är om du får hjälp med åtgärder. Sammantaget är dock stödet för BB större än för både kommunen/stadsdelen och för Hyresgästföreningen i de undersökta områdena.
Hur uppfattar boende i lågenergilägenheter sitt boende?
I vilken utsträckning är Du nöjd med följande egenskaper i bostaden? Färg- och materialval,6 1,1 1,5 Badrummets standard,2 1,7 2,5 -,2 Balkongens eller uteplatsens standard,7 1,2 Bostadens planlösning 1,6 1,9 2,3 Trapphusets standard Kökets standard Temperaturen i bostaden,2 1,3 1,1 1,9 1,7 2,0 1,7 2,0 1,9 Gårdsten Brogården Stadsskogen Ventilation och inomhusluft -,3,4 1,6 Ljudisolering från grannar 1,2 1,7 2,4 Mycket missnöjd Kvalitet på målning och tapetsering Standard på gemensamma lokaler (tvättstuga, föreningslokal mm),4,6 1,4 1,9 1,7 2,4 Mycket nöjd -3,0-2,0-1,0,0 1,0 2,0 3,0 Slutsats: Många hyresgäster är positiva till de flesta av bostadens inre egenskaper. Sammantaget är omdöme positiva utom i två fall, man är missnöjd med ventilationen i Stadsskogen och Balkongernas standard i Gårdsten.
I vilken utsträckning är Du nöjd med följande egenskaper i området där du bor? Sociala nätverk, kultur, sammanhang 1,2 1,5 1,3 Närhet till naturen 2,5 2,6 2,8 Upplevd trygghet och trivsel 1,3 2,1 2,5 Närhet till stadens puls,6 1,4 2,2 Handikapptillgänglighet Närhet till fritidsaktiviteter Närhet till vårdcentral,0,3,6,5,8 1,0 1,6 1,9 2,4 Gårdsten Brogården Stadsskogen Närhet till matbutiker och service -,9,6 1,9 Mycket missnöjd Bostadsområdet är lätt att nå med bil Tillgång till kollektivtrafik 1,9 1,8 2,2 2,4 2,2 2,5 Mycket nöjd -3,0-2,0-1,0,0 1,0 2,0 3,0 Slutsats: Många hyresgäster är även positiva till bostadsområdets karaktär, där alla delfrågor bedöms som positiva förutom närhet till matbutik och service i Stadsskogen och tillgång till vårdcentral i Brogården. I alla övriga avseenden är de boende positiva till bostadsområdets egenskaper.
I vilken utsträckning är Du nöjd med din bostad som den är idag? (andel positiva) 100 90 80 70 85 85 73 80 60 50 40 30 20 10 0 Stadsskogen Brogården Gårdsten Totalt Källa:ClueE2012. Antal svarande är 61 personer.
Preliminära slutsatser: boende i lågenergihus i Brogården, Gårdsten och Stadsskogen trivs generellt mycket bra i sina lägenheter, 80 procent trivs i mycket eller ganska hög grad Ytterligare 10 procent är varken nöjda eller missnöjda. Ytterligare förbättringspotential finns dock i ventilation och uppvärmningsfrågor, samt i vissa tillgänglighets- och serviceaspekter