OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 900:1

OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 900:1 ALARMERING VID DYKERIOLYCKSFALL 901 HANDHAVANDE AV DYKOLYCKSFALL 902 AV DYKERIOLYCKSFALL 903 FÖRSTA HJÄLPEN L-ABC/HLR 904 LUFTEMBOLI 905 TRYCKFALLSSJUKA 906 SQUEEZE 907 KOLMONOXIDFÖRGIFTNING 908 KOLDIOXIDFÖRGIFTNING 909 KVÄVENARKOS 910 OXYGENBRIST 911 OXYGENFÖRGIFTNING 912 GASEXPANSION I MAGSÄCK OCH TARMAR 913 SJÖSJUKA 914 ÖRATS TRYCKUTJÄMNINGSPROBLEM 915 SUBCUTANT EMFYSEM 916 MEDIASTINALT EMFYSEM 917 NEDKYLNING 918 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6

SSDF/Dykpraxis 0301 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 900:2 BLADEN UNDER FLIK 900 ÄR MÄRKTA MED FÖLJANDE SYMBOLER: Kl 2 = Kräver läkarvård, samt eventuellt tryckkammarbehandling. Kl 1 = Kan eventuellt kräva läkarvård. Kl 0 = Kräver normalt ingen läkarvård. OBS! ÄR DU DET MINSTA TVEKSAM I DIN DIAGNOS FÖRUTSÄTT NÄRMAST HÖGRE SALTERNATIV. Materialet delvis hämtat från DAN Underwater Diving Accident Manual av Dr G Yancey Mebane och Dr Arthur P. Dick. Flik 900 Senast ändrat: 2003-01-23 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1201 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 901:1 Alarmering vid dykeriolycksfall Dykeriolycksfall avser olycka där personen har andats under vistelse vid förhöjt tryck. DYKERIOLYCKSFALLSALARMERING Kontakt med tryckkammare och jourhavande dykeriläkare sker alltid via SOS Alarmering. Vid organiserad dykning skall det alltid finnas möjlighet att nå SOS Alar mering. Kontakten kan ske via telefon, mobiltelefon eller VHF-radio. KONTAKT MED SOS ALARMERING Via telefon Slå 112. Via VHF-Radio Kontakt med SOS Alarmering sker via kustradiostation (Stockholm radio) på kanal 16. JRCC(Joint Rescue Coordination Centre) betjänar stationerna från norska gränsen, upp till finska gränsen (Gotland inräknat). Radiotelefoni via VHF-radio får normalt endast ske om man innehar lägst ett begränsat radiotelefonistcertifikat. Det finns särskilda regler för hur man sänder ett meddelande via VHF-radio. Kon takt med SOS Alarmering sker genom att man ställer in rätt trafikkanal enligt nordisk kust telefonikartas VHF-stationer. Exempel: Ni befinner er vid Torö i Stockholms södra skärgård. Torö station har trafik kanal nr 24. När dykbåten Saltön 7SY-3467 (anropssignalen bokstaveras efter den inter nationella bokstaveringstabellen) anropar JRCC över Torö kanal 24 för att bli vidarekopplad till SOS Alarmering kan det låta så här: MRCC här kallar Saltön Saltön sju Sierra Yankee tre fyra sex sju på kanal 24 Torö Saltön sju Sierra Yankee tre fyra sex sju här svarar JRCC MRCC jag behöver komma i kontakt med jourhavande dykeriläkare via SOS Alarmering Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 900 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 901:2 MRCC etablerar kontakt med SOS Alarmering via sjö rädd nings ledaren. Det är inte alltid som telefonisten genast svarar på anrop. Ibland händer det att tele fonisten går in och säger: - Saltön Stand by Det är en kvittering på att anropet uppfattats och att telefonisten ber den som an ropat att vänta tills han/hon återkommer. Om det hörs en tonstöt (var tionde sekund) på trafik kanalen är telefonisten upptagen med att expediera ett annat samtal och kan inte ta emot något anrop. Kontakt med SOS Alarmering i akuta fall (ilsignal och ilmeddelande) Ilsignalen vid radiotelefonering utgörs av ordet PAN-PAN (uttalas pannpann) upp repat tre gånger. Ilsignalen anger att den anropande stationen har ett mycket brå d skande meddelande att sända angående säkerheten för ett fartyg eller för per soner. Det är absolut förbjudet att använda ilsignalen när det gäller brådskande med delanden av annat slag. Meddelanden som föregås av ilsignal har företräde framför all annan trafik utom nöd trafik. Anropet görs i första hand på kanal 16, men kan också göras på en kust stations trafikkanal. Så här kan ett ilmeddelande till MRCC låta: PAN-PAN PAN-PAN PAN-PAN MRCC MRCC MRCC här kallar Saltön Saltön Saltön sju Sierra Yankee tre fyra sex sju, Kom! Efter anropet inväntar fartyget svar från kustradiostationen och meddelar sedan vad som inträffat.

OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 901:3 NÄR SVAR ERHÅLLES FÖLJS FÖLJANDE RUTIN: Tala om att det gäller en dykeriolycka. Uppge ditt eget namn. Ange vilket telefonnummer du ringer ifrån. Lämna en detaljerad beskrivning av olycksplatsens läge (kart- eller sjökorts referenser). Uppge antal skadade. Beskriv skadornas art och omfattning (ev begär tryckkammare). Fråga om egen transport ger tidsvinst. Om så är fallet, beskriv er färdväg och begär poliseskort. Fråga vad ni på platsen kan göra för att hjälpa till. Låt alltid en person stanna vid telefonen. Meddela dykledaren resultatet. Tänk på mobiltelefonens begränsade batteritid.

OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 902:1 Handhavande av dykutrustning Omhändertagande av utrustning vid dödsfall eller allvarlig personskada. Vid döds fall eller kroppsskada med bestående men inleds en polisutredning. I de flesta fall kom mer det poliser till platsen som inte har någon kunskap om dykning eller dyka rens utrustning. Polisen är i dessa fall hänvisade till dykarna på plats och deras kun skaper. Lämna så korrekta uppgifter som möjligt och hjälp till så gott du kan för att utredningsresultatet skall bli det bästa. Man kan lämna tips om FAP 416-1 (Riks polis styrelsens allmänna råd om åtgärder vid dykolyckor med dödlig utgång). OBS! Livräddande åtgärder går före allt annat. - Om möjligt fotografera eller rita. - Ta av dykapparaten, skriv upp läge på spännen mm. - Notera på papper: utrustning, läge på reglage, slangar och återstående tryck. - Stäng kranar. SKRIV UPP ANTAL VARV. - Hjälp polisen med benämningar. - Loggbok och dykdator överlämnas till polisen. - Dykprotokoll överlämnas till polisen. - Uppgift om var senaste luftfyllning skett. - Namn, adress och telefonnummer på den drabbade, parkamrat och dykledare/organisatör. - Skriv dykrapport.

OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 903:1 Behandling av dykeriolycksfall Har personen andats under vattnet? Nej Drunkningstillbud? Se oxygenbrist. Ja Allvarliga symptom? Ja Nej 1. Vätska (juice, saft) 2. Oxygen 3. Förbered transport - smärta eller förlamning - onaturlig matthet - andningssvårigheter - medvetslöshet Kvarstår symptom efter 30 minuter? Ja - behandla som allvarligt symptom Nej Åtgärder: - HLR vid behov - stabilt vänster sidoläge vid medvetslöshet eller risk för detta - oxygen - larma - juice, sportdryck eller liknande ej till nära medvetlösa - sjukhus, tryckkammare Konsultera läkare

SSDF/Dykpraxis 0801 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 904:1 Första hjälpen L-ABC/HLR (Livsfarligt läge, Andning, Blödning, Cirkulationssvikt/Hjärt-Lungräddning) VARFÖR FÖRSTA HJÄLPEN? Första hjälpen, hjälp på platsen när någon skadas eller blir svårt sjuk, kan rädda liv, lindra skador och förebygga att skador förvärras. Det är därför hjälpen under de för sta kritiska minuterna ofta är avgörande. Med första hjälpen avses det du gör på en olycksplats eller då någon blir plötsligt svårt sjuk. Syftet med hjälpen är att upprätthålla livsfunktionerna. Något enklare ut tryckt hjälper man till med det den sjuke inte själv klarar av, att skapa fria luftvägar, ge hjärt- lungräddning och stoppa blödning. HJÄRT-LUNGRÄDDNING Denna teknik kan inte på ett tillfredställande sätt läras ut enbart via skriven in for ma tion. Det krävs noggrann praktisk träning som alltid måste utföras på en övnings docka - ej på levande personer. Den som ej har sådan fullständig utbildning inkluderande träning på en övnings docka skall ej betraktas som livräddare och skall ej påbörja Hjärt-Lungräddning. Det finns stor risk att en ej fullt utbildad person kan ställa till med allvarliga ska dor. HLR-teknik ingår vid grundutbildning av sportdykare. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 900 Senast ändrat: 2008-01-01 Status: Fastställd

OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 904:2 L-ABC LIVSFARLIGT LÄGE Det första man som livräddare måste tänka på är det läge som den nödställde befinner sig i. Om den nödställde befinner sig på en plats som i sig utgör en risk för att hjälparen skall bli skadad (ex närhet till elektriska installationer, tät trafik osv) måste detta om möjligt åtgärdas innan hjälp påbörjas. ANDNING Se Hjärt-Lungräddning blad 904:1 BLÖDNING Vid blödningar finns det tre typer av förband man lägger: Tryckförband Syftar till att stoppa en kraftig blödning t. ex. pulsåderblödning. Skyddsförband Syftar till att skydda såret mot föroreningar för att förebygga infektioner, läggs vid mindre blödningar t. ex. kapillärblödning. Avsnörande förband När en kroppsdel slits av är blödningen inte så stor i början. Var ändå beredd på att en mycket kraftig blödning kan uppstå efter en stund. Detta orsakas av att kärl som slits av omedelbart kan dra ihop sig för att sedan åter utvidga sig. Avsnörande förband läggs endast för att förhindra förblödning när en kroppsdel slits av och blödningen inte kan hejdas med annat förband. Lägg ett brett förband så nära skadan som möjligt och dra åt tills blödningen stoppar. CIRKULATIONSSVIKT Blodet har högt tryck i pulsådrorna men nästan inget tryck alls i kapillärerna. Det är därför blödningar ter sig olika. Vid stora blödningar finns alltid risk för cirkulationssvikt. Cirkulationssvikt innebär att blodcirkulationen inte är tillräcklig för att täcka krop pens oxygenbehov. Organen i kroppen har olika tolerans för nedsatt blod cirkula tion. Hud och muskler kan klara sig utan blod i timmar utan att ta skada. Hjärnan kan få bestående skador efter avbrott i blodtillförseln redan efter 3-4 minuter. För att skydda de känsliga organen har kroppen en rad försvarsmekanismer som träder i kraft vid begynnande cirkulationssvikt. Blodet omfördelas från de mindre sårbara organen, hud och muskler, till de känsliga organen, hjärna, hjärta och lungor.

OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 904:3 De flesta organen är beroende av ett visst blodtryck för sin oxygenförsörj ning. Om blodtrycket sjunker under en viss nivå, kan organen skadas. För att klara tillräcklig blodcirkulation kompenserar hjärtat med att arbeta snabbare. Pulsen ökar. Så länge kroppen orkar att hålla ett normalt blodtryck är cirkulationen tillfälligt kompenserad. Om tillståndet förvärras och kompensationsmekanismerna inte räcker till sjunker blodtrycket och organen skadas. Tillståndet är livshotande. ER En kraftig inre eller yttre blödning utvecklar mycket snabbt en cirkulationssvikt. Stora vätskeförluster genom brännskador, kräkningar och diarré likaså. När ett stort antal blodkärl utvidgar sig samtidigt blir den cirkulerande blodmängden för liten och cirkulationssvikten hotar, t ex vid förgiftningar och allergiska reaktioner. Kännetecken Andningen är hastig och ytlig. Huden blek och kallsvettig. Pulsen är snabb och svag. Den skadade fryser och är ofta orolig och törstig. Allt detta beror på den dåliga blodcirkulationen. FÖREBYGGA CIRKULATIONSSVIKT STOPPA BLÖDNING Låt den skadade ligga ner. Håll den blödande kroppsdelen högt och tryck så att blödningen stoppar. Lägg på ett tryckförband. Lägg på förbandet med tryckkudden mot det blödande stället. Fäst tryckkudden genom att linda förbandet runt flera varv. Avsluta med en knut direkt över tryckkudden eller fäst änden under förbandet. Behåll högläget. Kontrollera att blödningen stannat. Om blödningen inte stannar skall du förstärka förbandet, men låt det första sitta kvar. Har du lagt för hårt märks det genom domningar, stickningar eller vit och kall kroppsdel. Tryckförband kan du lägga med provisoriskt material, t ex halsduk.

OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 904:4 PLACERING AV DEN SKADADE Låt den skadade ligga plant med något under huvudet och med benen högt. Lägg en filt eller klädesplagg både under och ovanpå för att förhindra avkyl ning. Var varsam och försök lugna den skadade. Vid misstänkt hals- eller ryggkotsskada skall den skadade ligga helt plant. Vid misstänkt blödning i buken låt den skadade ligga med höjda ben. Vid medvetslöshet - vänd i stabilt sidoläge. Ge aldrig dryck. Larma ambulans snarast! FÖRVARING AV AVSLITEN KROPPSDEL Under transport till sjukhus skall den avslitna kroppsdelen om möjligt förvaras fuktigt och svalt. Plastpåse är utmärkt. PSYKISK FÖRSTA HJÄLP Om människor skadas vid en olycka behöver de få hjälp. Hjälpen måste omfatta både de fysiska skadorna och de psykiska reaktionerna. En kraftig psykisk reaktion kan öka risken för cirkulationssvikt. Tala om för den skadade vad du gör. Var nära - ge medmänsklig värme och trygg het. Tala lugnt med den skadade. Svara sakligt på frågor den skadade ställer dig, speciellt när det gäller vad som skett. Varken bagatellisera eller överdriv situatio nen. Det är viktigt att den skadade känner förtroende för dig. Stanna hos den ska dade om du inte måste lämna honom/henne för att hjälpa någon annan eller för att larma.

SSDF/Dykpraxis 1201 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 905:1 Luftemboli Om lungornas luft inte kan röra sig normalt i luftvägarna under uppstig ningen kan luftens expansion skada alveolerna. Luftbubblor får därmed möj lig het att tränga in i blodbanorna. Om luftblåsorna blockerar delar av hjärnans blod för sörjning är läget mycket kritiskt. Luftemboli kan också uppstå pga air trap ping i lungorna. Orsak kan till exempel vara infektion i lungorna, tumörbildningar, ärr bild ningar eller överdriven utandning. SYMPTOM Yrsel Synrubbningar Bröstsmärtor Frossa Desorientering Personlighetsförändring Känselbortfall FYND Blodskum från mun eller näsa Känselbortfall Minnesförlust Medvetslöshet OBS! Symptom/tecken på luftemboli uppstår vanligtvis under eller direkt efter uppstigning. FÖREBYGGANDE Andas normalt under normal uppstigningshastighet. Genomgå alltid läkarunder sökning efter en sjukdom som kan ha medfört skador på lungorna. Se blockschema för Behandling av dykolycksfall", se kapitel 9. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 900 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 906:1 TRYCKFALLSsjuka (Dekompressionssjuka, dykarsjuka) Kroppens vävnader tar upp nitrogen (kväve) från andningsluften i proportion till det omgivande trycket. Så länge dykaren inte minskar omgivningstrycket (går upp) vållar detta inget problem. Om däremot omgivningstrycket minskas för snabbt kommer nitrogenet att övergå från löst form till gasform (bubbelbildning) i vävna der och blodbanor. Bubblor som uppstår i ryggmärgen kan leda till förlamning eller känselförlust. Bubbelbildning i vävnader kring leder orsakar smärtor i lederna. Kraftig bubbelbildning i vener ger komplexa blodförändringar, som bland annat kan leda till pneumoniliknande (lunginflammation) tillstånd i lungorna samt till cirkulationssvikt. De stora individuella variationerna såsom ålder, fetma, fysik mm kan få till följd att dekompressionssjuka uppstår trots att dyktabellerna följs. SYMPTOM Onormal trötthetskänsla Klåda, myrkrypningar Ledsmärtor, s k bends Yrsel Andnöd Domningskänsla, förlamning Känselbortfall KÄNNETECKEN Missfärgning av hudpartier, s k marmorering Domningar, förlamningar Vacklande ostadig gång Hostattacker Medvetslöshet Symptom och kännetecken uppträder vanligtvis 15 minuter till 12 timmar efter avslutad dykning (90 % inom en timme). Allvarliga fall kan dock uppträda tidigare.

SSDF/Dykpraxis 1201 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 906:2 FÖREBYGGANDE Följ dyktabellens rekommendationer. Öka ett tabellsteg vid kalla eller arbetsamma dyk. Personer i riskgrupper (övervikt, utmattning eller ålder över 40 år) ska aldrig utnyttja maxtider. Var nogrann vid beräkning av upprepade dyk. DYKNING OCH GRAVIDITET Se kapitel 6. Se blockschema för Behandling av dykeriolycksfall, kapitel 9. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 900 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 907:1 Squeeze (Tryckskillnadsskada) Squeeze kan uppstå när ett gasfyllt hålrum inte tryckutjämnats tillfredsställande un der kompression. Squeeze kan förekomma i: Bihålor (igensvullna gångar). Tänder (sprickor, hål och dåliga lagningar). Innanför masken (utebliven tryckutjämning). Lungor (vid extrem fridykning). Hud (dåligt tryckutjämnad torrdräkt). Även örats tryckutjämningsproblem är en form av squeeze, se blad 916. SYMPTOM Smärta på aktuell plats. KÄNNETECKEN Blodkärlsbristning på aktuell plats. Blodblandat slem ur näsa/munhåla (bihålesqueeze). OBS! Blodskum kan vara ett tecken på luftemboli! Blödning i ögats hinnor och den del av ansiktet som täcks av masken, rödfärg ning (ögonsqueeze). Tandvärk (tandsqueeze) FÖREBYGGANDE Tryckutjämna masken. Dyk ej vid förkylning. Vårda tänderna. Squeezeskador behöver normalt inte behandlas (ögonsqueeze läker normalt ut på 2-3 veckor). Vid kvarstående smärta eller synproblem ska dock läkare kontaktas.

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 908:1 Kolmonoxidförgiftning (Koloxidförgiftning) Kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning av kolväte, t ex i bensinmotorer. Kolmonoxid binds mycket lättare till hemoglobinet än vad oxygenet gör. Därmed blockerar det blodets oxygentransporterande förmåga. Kolmonoxid är färg-, lukt- och smaklös. SYMPTOM Huvudvärk, yrsel Hjärtklappning Illamående FYND Röd frisk hudfärg Kräkningar Medvetslöshet FÖREBYGGANDE Analysera andningsluften. Var noga med placeringen av luftintaget till kompres sorn, sätt inte luftintaget i avgasernas riktning. Frisk luft, oxygen. Allvarligare fall till läkare (symptomen varar lång tid).

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 0 DYKERIOLYCKSFALL 909:1 Koldioxidförgiftning (CO2) (Kolsyreförgiftning) Om lungorna inte ventileras tillräckligt kommer koldioxidhalten i blodet att öka. Detta kan ske vid ytlig andning, överansträngning, användande av felaktig eller olämplig utrustning med stort skadligt rum. Tungt arbete på stora djup kan p g a andningsluftens förhöjda täthet vid stora tryck leda till koldioxidförgiftning. SYMPTOM Tung eller kraftig andhämtning Andnöd, ångestkänslor, lufthunger Huvudvärk Yrsel Sjukdomskänsla Värmekänsla KÄNNETECKEN Slöhet, sena reaktioner Muskelryckningar Sinnesbortfall FÖREBYGGANDE Undvik orsakerna till koldioxidförgiftning. Om andnöd uppstår, stanna och vila. Om det inte hjälper, avbryt dykningen. Symptomen försvinner när orsaken åtgärdas. Huvudvärk kan dock kvarstå i flera timmar. Kan behandlas med oxygen under 15 minuter. Patienten måste hållas under uppsikt.

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 0 DYKERIOLYCKSFALL 910:1 Kvävenarkos (Djupberusning) Kväve har en narkosliknande verkan märkbar från ca 30 meters djup. Effekterna brukar jämföras med dem som uppstår av alkoholpåverkan, t ex bristande omdöme och koordinationssvårigheter. Alla påverkas av kvävenarkos, men graden av påverkan är mycket olika för olika personer. Kanske kan en erfaren dykare klara de flesta rutinuppgifter under lättare kvävenarkos, men inte att hantera en eventuell incident på ett konstruktivt och riktigt sätt. SYMPTOM Långsamt och irrationellt beteende Lättsinnighet Omdömeslöshet Falsk säkerhetskänsla Koncentrationssvårigheter Panikartat handlande Sinnesbortfall vid stora djup KÄNNETECKEN Labilt, inadekvat beteende (t ex repeterar signaler, men följer dem ej) Dålig uppfattningsförmåga Medvetslöshet FÖREBYGGANDE Gör aldrig djupare dyk utan erfaren parkamrat. Återvänd mot ytan under kontrollerade former.

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 911:1 Oxygenbrist (Syrebrist/hypoxi) Oxygen (syre) behövs vid all form av förbränning, även vid den som sker i krop pen. Vid oxygenbrist utan förhöjd koldioxidhalt blir offret medvetslöst utan föregå ende varning (t ex vid andning av en gas med lågt oxygeninnehåll). KÄNNETECKEN Mer eller mindre blåfärgad hud, syns i första hand på läppar och naglar. Medvetslöshet. HLR, eventuellt oxygenterapi. Transport till sjukhus. OBS! Vid drunkning förekommer i vissa fall oxygenbrist utan att huden blå färgas.

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 912:1 Oxygenförgiftning (Syrgasförgiftning/hyperoxi) Oxygenförgiftning kan uppstå som kronisk eller akut. Kronisk oxygen förgiftning uppstår vid partialtryck över 0,5 bar under lång tid (timmar eller dygn). Akut oxy genförgiftning uppstår vid partialtryck över 1,4 bar. KÄNNETECKEN Yrsel, förvirring, svindel, irriterat beteende. Tinnitus, öronproblem (ringer i öronen). Muskelryckningar, speciellt i munnen och läpparna. Andningssvårigheter, hosta. Tunnelseende. Illamående, kräkningar. Sänk partialtrycket på oxygenet genom uppstigning eller skifta till luft. Trots åtgär den kan oxygenkramp med medvetslöshet inträffa. Denna går vanligtvis över efter någon eller några minuter.

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 913:1 Gasexpansion i magsäck och tarmar Eventuella gasvolymer i magsäck och tarmar påverkas i enlighet med Boyles lag vid volymoch tryckförändringar. SYMPTOM Smärtor i magtrakten Illamående KÄNNETECKEN Ömhet Buken låter ihålig som en trumma, när man klappar på den Ev kan magen vara uppblåst Uppkastning FÖREBYGGANDE Undvik att äta gasbildande föda före dykning. Undvik att svälja luft vid tryckutjäm ning. Rapa vid behov (tänk på att ha huvudet uppåt). Toalettbesök kan hjälpa. Vid kvarstående smärta ska dock läkare kontaktas.

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 0 DYKERIOLYCKSFALL 914:1 Sjösjuka Sjösjuka orsakas av att balansorganen överstimuleras samt av att synen och balan sorganen ger olika information. Sjösjuka är i sig ingen allvarlig åkomma men den kan leda till allvarliga dykolyckor. SYMPTOM Allmän olustkänsla Trötthet Sjukdomskänsla Illamående Huvudvärk KÄNNETECKEN Blekhet Kallsvettning Uppkastningar FÖREBYGGANDE Medicin mot sjösjuka finns men eftersom den ger vissa bieffekter, t ex dåsighet, bör den användas med försiktighet i samband med dykning. Även milda symptom på sjösjuka bör beaktas i samband med dykning. Inställ eventuellt dykningen. Gå i land. Lider man kraftigt av sjösjuka kan man rådgöra med läkare.

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 915:1 Örats tryckutjämningsproblem Trumhinneskador orsakas oftast av otillräcklig tryckutjämning vid neddykning, men kan också uppstå p g a för tätslutande huva. En annan typ av skada, s k runda fönsterruptur, kan uppstå vid forcerad tryckutjämning. En del dykare drabbas av yrsel under uppstigningen, s k alternobar vertigo (tryckskillnadsyrsel). OBS! Yrsel under/efter uppstigning kan också vara ett tecken på dekompressions sjuka. SYMPTOM Ont i örat/öronen Hörselproblem, lomhördhet Häftig, tillfällig yrsel KÄNNETECKEN Skador på trumhinnan Hörselbortfall Desorienterat uppträdande Blödning ur hörselgång FÖREBYGGANDE Tryckutjämna ofta under neddykningen. Använd Frenzelmetoden. Om du brukar lida av yrsel under uppstigningen, pröva att göra långsammare uppstigning med korta stopp. Skador på trumhinnan och runda fönstret behandlas av läkare. Tag kontakt med dykläkare innan dykning åter påbörjas. Alternobar vertigo behandlas normalt inte.

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 916:1 Subcutant emfysem Vid en lungskada med mediastinalt emfysem kan luft tränga upp under huden. Vanligtvis samlas luften runt halsens nedre del. SYMPTOM Svullnadskänsla runt halsen Svårigheter att svälja Röst förändring KÄNNETECKEN Svullnad vid halsens nedre del Knastrande ljud när huden kring halsen pressas samman FÖREBYGGANDE Andas normalt under uppstigningen. Oxygenandning. Kontakta läkare.

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 917:1 Mediastinalt emfysem Om en lunga skadas kan luft tränga ut till det utrymme mellan lungorna som kallas mediastinum (bröstskiljeväggen). Mediastinum sträcker sig från diafragma till hal sen och innehåller bl a hjärtat och flera stora blodkärl. SYMPTOM Bröstsmärtor, vanligtvis innanför bröstbenet Matthet Andnöd KÄNNETECKEN Andningssvårigheter Röstförändring Medvetslöshet FÖREBYGGANDE Andas normalt under uppstigningen. Oxygenandning vid allvarliga symptom. Observation av läkare.

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 918:1 Nedkylning Tilltagande nedkylning på grund av vistelse i vatten. När frosskakningar börjar uppträda har kroppstemperaturen sjunkit till 36 C. Förvirring börjar uppträda vid ca 35 C. Fortsatt nedkylning kan bli livshotande. SYMPTOM OCH KÄNNETECKEN Bleknande hudfärg Svårt att utföra fina handrörelser (ingen fingerfärdighet) Kroppen börjar skaka Trötthet och ev förvirring. SVÅRARE SYMPTOM Minnessvårigheter, talsvårigheter Medvetandesänkning Hallucinationer Muskelstelhet Hjärtrytmrubbningar FÖREBYGGANDE Ordentlig dräkt skall användas. Avbryt dyket när avkylningen känns obehaglig, innan symptom uppträder. Ett mål mat några timmar före dyket ger energi. Varm dryck, varma kläder och mössa efter dyk. Börja inte dyket nedkyld. Avbryt dyket. Byt om till torra kläder. Varm dryck. Bastu, eller varm dusch, kan kännas bra. OBS! Undvik alkohol! Den ökar nedkylningen genom att vidga blod kärlen.

OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 918:2 AV SVÅRARE SYMPTOM Utanför sjukhuset är passiv uppvärmning det enda tillåtna. Kroppen får med andra ord återhämta sin egen värme och får inte tillföras stark värme från yttre värme källa. Man kan t ex använda en filt på stranden eller lägga personen i ett normal varmt rum långt ifrån värmekällor med hög temperatur. Man kan också använda sin egen kropp, om man är utomhus. OBS! En starkt nedkyld person skall hanteras horisontellt, då ett vertikalt läge kan med föra hjärtstillestånd. Alltför snabb uppvärmning, exempelvis varmt bad, placering nära en brasa eller liknande, kan leda till snabb död. Tänk på att vatten som avdunstar kyler kraftigt. Avlägsna försiktigt våta kläder eller förhindra avdunstning med plastpåsar under isoleringen.