Projektmaterial. Tillgänglig väg till högskola/universitet. Furuboda folkhögskola



Relevanta dokument
Mötesplats för skolledare på sfi

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

K V A L I T E T S G A R A N T I

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun.

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. IT och internet för synskadade. Studiefrämjande sydvästra Skåne. Mars 2001

Granskning av enheterna för personlig assistans

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Beslut för vuxenutbildningen

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Att överbrygga den digitala klyftan

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Om studiedokumentation inom yrkeshögskolan

Information om bidrag vid vissa studier. För personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun

Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

Studier vid läkarutbildningen vid Linköpings universitet

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Full fart mot Framtiden

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Yttrande till Skolinspektionen angående skolsituationen för en elev vid Danderyds gymnasium i Danderyds kommun

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Personalberedningen Ärendebeskrivning: Yttrande till Ungdomskraft Skåne

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet /300 hp Lärarprogrammet 90 hp

Beslut för vuxenutbildning

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

Idrottsvetenskapligt program. Policydokument gällande praktiken - den verksamhetsförlagda utbildningen

Samhälle, samverkan & övergång

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden godkänner Kunskapsparkens kvalitetsredovisning för år 2010 och lägger den till handlingarna.

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram:

Avtal villkor för personlig assistans enligt LSS eller Socialförsäkringsbalken (SFB) 51 kap.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Vuxenutbildning i anstalt

Pictostat ar tangentstyrt och kan kopplas till olika datorhjalpmedel. Skarmen innehaller ingen onödig information. Frågorna är lätta att besvara.

Beslut för gymnasiesärskola

HANDLEDARENS INSTRUKTIONER

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Systematiskt kvalitetsarbete

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Humanas Barnbarometer

Avtalsextra 21 april 2016

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen. Plan för. utveckling av stöd till anhöriga / närstående. anhöriga / närstående.

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Dunderbergsgatan vx individochfamilj@nybro.se Hemsida

Elevhälsoplan Ekebygymnasiet

Individuell uppgift 2

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Transkript:

Projektmaterial Furuboda folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Sammanfattning.... 3 Projektpresentation... 3 Bakgrund:... 3 Syfte:... 4 Aktörer:... 4 Målgrupp/ er och rekrytering:...5 Utveckling/genomförande... 5 Projektets uppläggning:... 5 Samarbete/samverkan:... 6 Resultat... 6 Kursekonomi:... 6 Studerandes synpunkter:... 6 Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:...7 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

; förstudie till projekt om basårskurs inför högskolestudier för studerande med särskilda behov. SAMMANFATTNING. För de studenter med särskilda behov som så önskar bör det finnas möjlighet till en introduktionsperiod. Periodens längd samt upplägg diskuteras fram vid ett första planeringsmöte mellan berörd student och ansvariga på aktuell utbildning. Sammantaget från samtal, diskussioner, planeringsmöten samt seminarier under projektåret har arbetsgruppen följande tre punkter som förslag till underlag för fortsatt projektarbete: A. Beredskap/förberedelser för högskolans personal. B. Introduktion till högskolestudie, på studentens begäran. C. Krav som högskolan kan ställa på studenten. Anita Wallinius Furuboda folkhögskola 044-781 46 23 anita.wallinius@furuboda.se PROJEKTPRESENTATION Bakgrund: Trots omfattande insatser och stor medvetenhet från myndigheter och institutioner beträffande alla medborgares möjligheter till högskole- och universitetsstudier, måste det konstateras att alltför få studenter med särskilda behov studerar på denna nivå. Folkhögskolorna är de vuxenpedagogiska institutioner som har haft flest deltagare med funktionshinder och Furuboda har lång erfarenhet av folkbildningsarbete med deltagare med funktionshinder. Höstterminen 2000 samarbetar Furuboda med Högskolan Kristianstad för att underlätta studierna i fritidspedagogprogrammet för en student med funktionshinder. Högskolan Kristianstad har stort intresse av att vidareutveckla förutsättningar att kunna erbjuda utbildning som är tillgänglig för personer med funktionshinder. Representant från Sisus har deltagit i samtal kring detta arbete. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

Syfte: Syftet är att under förstudien samla och sammanfatta erfarenheter för att förbereda ett basårsprogram inför högskolestudier, riktat till sökande som har behov av särskilda förberedelser inför studier på denna nivå. Syftet är också att formulera ansökan till lämplig finansiär för ett treårigt arbete där bland annat utveckling och genomförande av basårskurs ingår. Projektets huvudsyfte har inte ändrats under förstudien men formen och benämningen för de särskilda insatserna på högskolan har förändrats. Begreppet basårskurs har ändrats till introduktionsperiod. De vunna erfarenheterna från förstudiens tidsperiod 01 01 01-01 08 30 har ingått i underlaget för en ansökan till gemenskapsinitiativet Equal i samarbete med HAREC, Högskolan Kristianstad och Furuboda folkhögskola. Aktörer: På initiativ av Furuboda arrangerades möten vid tre tillfällen, hösten 1999 våren 2000, mellan företrädare från respektive Beteendevetenskapliga institutionen, Högskolan Kristianstad och Furuboda folkhögskola. En representant från Sisus deltog vid ett tillfälle. Vid dessa möten växte en idé fram om möjligt samarbete mellan BET-institutionen och Furuboda kring en konkret ansökan till Fritidspedagogprogrammet. Resultatet i den fasen blev ansökan till Folkbildningsrådet om Tillgänglig väg till högskola/universitet.. Den egna organisatoriska miljön. På Furuboda har det anordnats folkhögskolekurser för personer med funktionshinder/funktionsnedsättning, i första hand rörelsehinder, sedan 1967. 1989 öppnades särskilda kurser för personer som i vuxen ålder drabbats av hjärnskador. 1994 startades även kurser för blivande assistenter till personer med funktionshinder. Folkhögskolan strävar efter att vara ett folkbildningscentrum där bemötandet av deltagarna innebär inkludering utan att ge avkall på den kompetens inom pedagogik och etik/förhållningssätt som byggts upp under många års verksamhet. Genom åren har vi mött personer med funktionshinder som har önskat studera på högskolenivå/universitetsnivå och som haft intellektuella förutsättningar för detta. Det allmänna bemötandet i samhället mot personer med funktionshinder/nedsättning har varit och är fortfarande bristande och innebär hinder i tillgänglighet för studenter med särskilda behov. Genom att erbjuda behörighetsgivande studier på Furuboda till de deltagare som inte har full behörighet för studier på högskole/universitetsnivå samt att framgent ha nära samarbete med Högskolan Kristianstad hoppas vi kunna överbrygga en del svårigheter och bidra till ökad tillgänglighet. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

Målgrupp/ er och rekrytering: Presumtiva högskolestuderande med särskilda behov är huvudpersoner i projektet. Två studerande, Pilot 1 och Pilot 2, är involverade. Pilot 1 som studerar på fritidspedagogprogrammet är en rullstolsburen kvinna med omfattande fysiskt funktionshinder och på grund av detta beviljad personlig assistans. Pilot 1 ansökte om förtur av medicinska skäl men fick ej dispens utan antogs på extra plats med möjlighet till anpassad studiegång till läsåret 2000-2001. Hon studerar på halvtid. Pilot 2 är en ung man med visst rörelsehinder samt annan dold funktionsnedsättning. Han är helt självständig (utan assistans). Pilot 2 ansökte om förtur men nekades på grund av att han inte uttömt alla möjligheter att förbättra sina betyg genom högskoleprovet. Han antogs som reserv på egna meriter och kom in på programmet Revisor med inriktning mot publika organisationer vilket startades hösten 2000. Det fanns ej så många sökande. Programmet har inget praktikinslag. Pilot 1 sökte kontakt med Furuboda folkhögskola av intresse för information om kurser. Pilot 2 blev uppsökt av undertecknad eftersom han redan studerade vid högskolan. Piloterna har mycket olika bakgrund, förutsättningar, funktionshinder och sociala situationer. Furuboda har informerat om förstudien vid flera olika tillfällen både inom organisationen och deltagande i olika konferenser inom landet och i Skandinavien. UTVECKLING/GENOMFÖRANDE. Projektets uppläggning: Den pedagogiska idén är vuxenpedagogik med flexibilitet på högskole/universitetsnivå. Detta har inneburit att Pilot 1 har blivit bemött med största respekt i fråga om studietakt, ämnesupplägg samt praktik. Pilot 1 har själv tagit initiativ till ett flertal planeringsmöten före varje nytt studieavsnitt eller praktikperiod där hon träffat nya lärare. Pilot 2 har självständigt, med viss hjälp av högskolans kurator, planerat studierna. I Bemötandeuppdraget (Sisus i samråd med Statens kvalitets- och kompetensråd) finns den pedagogiska utmaningen på alla tre nivåerna; kollektiv, organisatorisk och individuell. Den pedagogiska modellen i förstudien utvecklas kontinuerligt. Bemötandet gentemot piloterna förändras ständigt och utvecklas mot ökad förståelse. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

Samarbete/samverkan: Furuboda folkhögskola och Högskolan Kristianstad har samarbetat i denna förstudie sedan hösten 1999 då de första samtalen fördes. Sedan förstudiens start i januari 2001 har det genomförts sammanlagt 20 möten i olika grupperingar gällande studierna för Pilot 1. Högskolan Kristianstad har internt haft planeringsmöten i detta ärende samt undertecknad har som projektansvarig haft flera utvärderingssamtal och handledningssamtal med Pilot 1 och de personliga assistenterna. Samarbetet mellan Högskolan Kristianstad och Furuboda har varit mycket positivt och fungerat utmärkt på såväl strategisk som operativ nivå. Med denna kontaktyta har även andra samverkansmodeller kommit till stånd. Som samtalspartner/avstämmare har förstudien haft en referensgrupp. I denna grupp har ingått representanter från olika handikapporganisationer, personer med egen erfarenhet av funktionshinder och universitetsstudier, skolledare och studievägledare vid Riksgymnasium Syd, kurator, biträdande institutionsrektor samt kaplan från Högskolan Kristianstad, tjänsteman från Sisus, skolledare samt deltagare från Furuboda folkhögskola. Samverkan mellan arbetsgruppen (studierektorn vid Beteendevetenskapliga institutionen och projektansvarig) och referensgruppen, vilken har haft två separata heldagarsseminarium, har varit givande. Många intressanta synpunkter har framkommit som kompletterat de konkreta erfarenheterna Projektet har tagits emot med intresse i den egna organisationen. Det har uppstått problem för Pilot 1 vid praktikperioderna. Pilot 2 hade problem med att bli godkänd efter första studieåret. De problem som uppstått beror till stor del på brister i bemötandet gentemot de studerande samt till viss del på för hög ambitionsnivå och/eller orealistiska mål hos studenterna. Rollfördelningen mellan Pilot 1 och de personliga assistenterna har varit förvirrande för involverade personer. RESULTAT. Kursekonomi: Förstudien har förbrukat den beviljade summan pengar 115.000:-. Se speciell redovisning. Studerandes synpunkter: Pilot 1 började studierna i mycket positiv anda och klarade av de teoretiska delarna med lätthet mot lärarnas förmodan. Pilot 1 har vid två tillfällen under den totala studietiden varit mycket trött och därför sjukskriven. Trötthetsperioderna har sammanfallit med praktikperioderna. Pilot 1 säger att hon inte hade klarat sig på egen hand (utan projektets stöd) genom den studietiden som varit. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

Pilot 2 säger sig ha haft svårt att finna studietekniken och saknar någon form av introduktion. Pilot 2 vill klara av sina studier med enbart stöd och råd av högskolans kurator vilken är handikappansvarig. Pilot 2 tenterade av fem tentamina, fyra skriftliga och en muntlig, under sommaruppehållet för att kunna bli godkänd till andra året i utbildningen. Båda studenterna har önskemål om att det skall finnas möjlighet till förberedelse, introduktion, inför högskolestudierna som omfattar främst praktik i det aktuella yrket, studiebesök på den aktuella institutionen och i studiesituationer samt på föreläsningar för att studenten själv skall kunna skaffa sig en uppfattning om yrkesvalet är realistiskt. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Högskolan Kristianstad har erfarenhet sedan tidigare av enstaka funktionshindrade studenter. Dock har ingen student tidigare haft personlig assistent eller så omfattande fysiskt funktionshinder som pilot 1. Högskolan Kristianstad har arbetat ihärdigt och med stor uthållighet för att lösa uppkomna problem som sammanhänger med regler/förordningar, fysisk tillgänglighet samt respekt för individens förutsättningar. Den fysiska tillgängligheten till högskole-/universitetsstudier för studenter med särskilda behov är grundläggande i det bemötandet samhället står för idag. Det saknas rutiner på beredskap och förberedelser hos högskolan för studenter med särskilda behov. Högskolan Kristianstad har ett policydokument under rubriken Studentservice: Information för dig som är funktionshindrad. I detta dokument bör även informeras om högskolans krav på studenten samt dennes möjlighet till introduktionsperiod. Beträffande bemötandet av den enskilde studenten med särskilda behov krävs kontinuerlig fortbildning av all personal där ingen personalgrupp kan undantagas. Flexibelt och öppet tänkande i planeringen av studieupplägget är ytterst viktigt så att mångfalden ökas och kvaliteten breddas. För studentens egen skull och för utbildningens kvalitet är det grundläggande att högskolan ställer samma krav på studieresultat som för alla andra studenter. Studenten skall vara införstådd med vad studier på denna nivå innebär samt ha full kännedom om sin kapacitet, sina kvalifikationer och sina särskilda behov. Studenten skall på eget initiativ begära introduktion och ta ställning till vilka åtgärder densamma skall omfatta. Studenten skall ta initiativ till möten med ansvarig personal samt ansvara för vilka hjälpmedel han/hon behöver i studiesituationen. Processen genom det gångna studieåret och summeringar från referensgruppens seminarier kan sammanfattas i tre punkter: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

A. Beredskap/förberedelser för högskolans personal. Alla(lärare och administrativ personal) behöver ha generell handikappkunskap, kunskap om bemötande, kunskap om vilka möjligheter till anpassning av studierna som finns. Personalens beredskap skall följas upp och utvecklas kontinuerligt. Policymaterialet skall också följas upp och förnyas kontinuerligt. I högskolans årsredovisning skall enligt SOU 2001:13 vidtagna åtgärder tas upp. B. Introduktion till högskolestudier på studentens begäran. Starten skall vara ett planeringsmöte med studenten och ansvariga på aktuell utbildning vid högskolan. Det innebär att det bör finnas ansvariga för funktionshindrade studenter vid samtliga institutioner. Vid mötet skall åtgärder under introduktionsperioden diskuteras. Det kan innebära något eller flera av följande förslag: studievägledning, samarbete med gymnasie- eller folkhögskola eller Kom. Vux. (om studenten studerar), deltagande (=studiebesök) i pågående aktuell högskoleutbildning, riktad yrkespraktik, möten med nyckelpersoner, studentfadder för den studiesociala delen (kan vara avlönad), mentor för studiesituationen, kontaktperson för samtal som är relaterade till funktionsnedsättningen, anpassning av den fysiska studiemiljön. Kunskapsutveckling studievanor/studieteknik, språkförståelse/läsa och skriva som verktyg, datoranvändning/databassökning. C. Krav som högskolan kan ställa på studenten. Samma förkunskaper som för övriga studenter och möjlighet till att ansöka om dispens finns. Det är studentens ansvar att vid ansökan ha kännedom om sina särskilda behov i samband med studierna, ta initiativ till möten med ansvarig personal, begära introduktionsperiod och att ta ställning till vilka åtgärder densamma skall omfatta. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8