Adressättning i stad och på landsbygd

RAPPORT Adressättning i stad och på landsbygd oktober 2005

Foto på förstasidan: Maria Forsberg

Sida 2 Innehåll 1 Omfattning...6 2 Struktur för belägenhetsadresser...6 2.1 Översikt...6 2.2 Användning av delar av belägenhetsadresser för att skapa delar av postadresser...7 2.3 Koppling mot standarden för väg- och järnvägsnät...8 2.4 Struktur för belägenhetsadresser med koppling till exempel på motsvarande begrepp i praktisk tillämpning...8 3 Förhållande till andra närliggande adressbegrepp...9 4 Status- och datumdeklaration för belägenhetsadresser...10 2.5 Allmänt...10 2.6 Status- och datumdeklaration för belägenhetsadressurval...11 5 Begreppschema...11 Bilaga A Principer för användning av nivåerna i en belägenhetsadress och för val av adressområdestyp...13 A.1 Geografiska kommundelar allmänt...13 A.2 Gatuadressområden...13 A.3 By- och gårdsadressområden...13 A.4 Avgränsning mellan gatuadressområden och by- och gårdsadressområden...14 A.5 Adressplatser...14 Bilaga B Adressättning...15 B.1 God ortnamnssed...15 B.2 Namn vid adressättning...15 B.3 Adressplatsbeteckningar...16 B.4 Numrering inom gatuadressområde...17 B.5 Numrering inom byadressområde och gårdsadressområde...19 B.5.1 När endast byadressområde används...19 B.5.2 När gårdsadressområde används...20 B.6 Populärnamn...20 B.6.1 Allmänt...20 B.6.2 Populärnamn på en adressplats...21 B.6.3 Populärnamn på flera adressplatser...21 Bilaga C Praktisk tillämpning av användning av delar av belägenhetsadresser i postadresser...22 C.1 Förhållandet mellan belägenhetsadress och postadress...22 C.2 Belägenhetsadress med gatuadressområde i kommun utan indelning i geografiska kommundelar...22 C.3 Belägenhetsadress med byadressområde...24 C.4 Belägenhetsadress med gårdsadressområde...25 Bilaga D Skrivregler...26 Bilaga E Presentation på kartor och skyltar...28

Sida 3 E.1 Adresskartor...28 E.2 Skyltar...28 Bilaga F Handläggningsrutiner och arbetsgång vid adressättning...30

Sida 4 Förord Denna rapport är utarbetad av den tekniska kommittén SIS/TK 466 Belägenhetsadresser. SIS/TK 466 är en del av projektområdet Stanli inom SIS, Swedish Standards Institute, och reviderar för närvarande standarden SS 63 70 03, Geografisk information Belägenhetsadresser Begreppsmodell från 1998. Rapporten är fri att laddas ner från www.stanli.se och fri att spridas. Den är emellertid endast informativ och bör inte användas som referensverk. Den befintliga standarden gäller tills den nya utgåvan fastställs. Denna rapport innehåller delar av det som kommer att ingå i utgåva 2 av standarden. Eventuella kommentarer till innehållet skickas till SIS projektledare Jörgen Wyke, jorgen.wyke@sis.se, 08-555 520 24. Den nya utgåvan av standarden för belägenhetsadresser kommer att bli färdig hösten 2006 och kan då beställas från SIS förlag. Dessförinnan kommer den att skickas på remiss. Kontakta Jörgen Wyke för mer information.

Sida 5 Orientering Belägenhetsadresser är ett sätt att ange en geografisk plats utan att använda koordinater. Belägenhetsadresserna kan därför sägas utgöra ett indirekt referenssystem. Andra indirekta referenssystem är t.ex. fastighetsbeteckningar och statistikområden Till skillnad från många andra referenssystem är belägenhetsadresserna kända och används av dem som besöker, bor på eller verkar på platsen. Belägenhetsadresserna är särskilt viktiga för tillfälliga besökare. Indirekta geografiska referenssystem beskrivs i den internationella standarden SS-EN ISO 19112 Geographic information Spatial referencing by geographic identifiers, som också fastställts som svensk och europeisk standard. En belägenhetsadress anger alltid var en plats är belägen och pekar ut en företeelse som är belägen på platsen eller som representeras av denna plats. Eftersom läget av en plats också kan beskrivas med koordinater kan platsen beskrivas såväl med det indirekta referenssystemet som med ett koordinatbaserat, d.v.s. direkt sådant. Andra typer av adresser fyller andra syften. En postadress till exempel ger information till postoperatör om slutdestination för postförsändelser och en besöksadress anger var man kan anträffa någon eller något. För att en belägenhetsadress skall fylla sitt syfte är det nödvändigt att den är unik, att varje belägenhetsadress bara förekommer en gång. Den skall också entydigt peka ut en enda plats. Av detta följer att belägenhetsadresser måste sättas, fastställas och registreras på ett enhetligt sätt och att inom varje geografiskt område någon organisation måste ha ansvaret för detta. ANM: Geografisk plats är enligt Norstedts Stora svenska ordbok ett "område med välbestämt läge och begränsad omfattning, ibland mer eller mindre tänkt som en punkt (synonym: ställe)". I Sverige är ansvaret för att sätta och fastställa belägenhetsadresser inte lagreglerat. Inom den offentliga sektorn finns dock överenskommelser som klargör att kommunerna ansvarar för adressättning och fastställande. Denna överenskommelse stöds av kommunallagens regler om kommunernas allmänna kompetens. En följd härav är också att kommunerna inte kan undandra sig ansvaret för att belägenhetsadresser fastställs där sådana uppenbarligen behövs. Det gäller exempelvis bostäder och lokaler där verksamhet bedrivs. Kommunernas egna verksamheter är stora brukare av belägenhetsadresser i planering och dagligt arbete. Korrekta belägenhetsadresser sänker kostnaderna för administration och transporter. Denna rapport avser belägenhetsadresser inom Sverige. Den syftar till att vara ett stöd dels för arbetet med adressättning och fastställande av belägenhetsadresser, dels för utbytet av data om belägenhetsadresser. Rapporten redovisar en begreppsmodell för hur belägenhetsadresser byggs upp och registreras. Den innehåller också ett applikationsschema som visar vilken information om belägenhetsadresser som behövs för utbyte av data mellan olika system och hur denna information skall vara utformad och paketerad. Belägenhetsadresserna innehåller alltid ortnamn. Det är med hjälp av ortnamnen som en belägenhetsadress blir unik och entydig. Ortnamnen är samtidigt en viktig bärare av landets kulturarv och detta avspeglas i regler om god ortnamnssed i kulturminneslagen. Rapporten stöder också inom ramen för god ortnamnssed lokala traditioner i adresskicket. En adressplats kan också pekas ut med andra referenssystem än belägenhetsadresser. Via adressplatsen kan man koppla koordinater till belägenhetsadressen. Rapporten ger också exempel på belägenhetsadresser samt rekommendationer för bland annat adressättning, skrivregler och presentation på skyltar. Rekommendationerna är till för att öka kvalitén på Sveriges belägenhetsadresser och därmed öka deras användbarhet. Observera att dessa rekommendationer inte är bindande och att avsteg från dem ibland kan vara nödvändiga.

Sida 6 1 Omfattning Denna rapport är ett delresultat i arbetet med att utarbeta en ny utgåva av standarden för belägenhetsadresser och innehåller rekommendationer och riktlinjer för adressättning samt förhållandet till nationella vägdatabasen (NVDB) samt standarderna för postadresser och väg- och järnvägsnät. Rapporten innehåller ett antal informativa bilagor som utgör utkast till den kommande standardens bilagor. Den kommande standarden kommer utöver detta att innehålla Begreppsmodell och definitioner av delarna i en belägenhetsadress samt relationerna mellan delarna Principer för belägenhetsadresser för byggnader, entréer, lägenheter och lokaler samt stöd för adressättning vid tredimensionell fastighetsindelning Applikationsschema uttryckt i UML för adressinformation XML-schema som grund för dataöverföring Ett antal exempel Dessutom kommer standarden att specificera De delar av belägenhetsadresser som skall användas i postadresser Samband mellan begreppet belägenhetsadress och begreppen leveransadress, besöksadress och postadress Standarden kommer att innehålla mer detaljerade rekommendationer för Val av typ av belägenhetsadress, namnsättning, skrivregler och presentation av belägenhetsadresser på kartor och skyltar Handläggningsrutiner för adressättningsärenden Användning av populärnamn 2 Struktur för belägenhetsadresser 2.1 Översikt Varje adressplats beskrivs entydigt genom beteckningar på olika nivåer där beteckningarna på alla nivåer utom den lägsta, d.v.s. adressplatsnivån, skall vara ortnamn. Varje nivå ärver vissa egenskaper från de överliggande nivåerna. En fullständig och unik belägenhetsadress skapas genom att beteckningarna på samtliga nivåer redovisas i nivåordning. Belägenhetsadresser enligt denna rapport har som högsta nivå kommunen. Kommunernas ansvar för adressättning och fastställelse gör det också naturligt att det är på kommunnivå adressen skall vara unik. De nivåer som behövs för att bygga upp en belägenhetsadress framgår av tabellen nedan. Tabell 1 Belägenhetsadressens struktur och dess relation till postadress Del i belägenhetsadress Nivå i belägenhetsadress Villkor för belägenhetsadress Ingår i postadress

Sida 7 Objekttypsnamn Attributtypsnamn Kommun Namn 1 Obligatorisk Geografisk kommundel Fastställt namn 2 Obligatorisk (Kan sammanfalla med kommunnamn). Adressområde (gatuadressområde eller byadressområde) Fastställt namn 3 Obligatorisk Ja Gårdsadressområde Fastställt namn 4 Endast för byadressområde. Används vid behov. Ja Adressplats Fastställd beteckning 5 Obligatorisk Ja Adressplats Populärnamn - Ingår ej Ja Nivåerna och sambandet mellan dem kommer att beskrivas utförligt i den kommande standardens begreppsmodell och applikationsschema. Till de olika nivåerna i en belägenhetsadress kan höra även annan information. Mest väsentlig är den geometriska informationen om respektive elements läge och utbredning angivna med koordinater. Hit hör också alternativa beteckningar för adressplatsen. 2.2 Användning av delar av belägenhetsadresser för att skapa delar av postadresser Vissa delar i en belägenhetsadress kan direkt utgöra grund för delar i en postadress som avser samma adressatta företeelse. Sambanden redovisas i tabellen nedan. I standarden för postadresser SS 61 34 01, utgåva 2 definieras under 4.2.4 geografiskt lokaliserat avlämningsställe som postadressdetalj som beskriver ett avlämningsställe genom en belägenhetsadress. En postadressdetalj kan bestå av flera postadresselement. Postadresselement som kan ingå i geografiskt lokaliserat avlämningsställe är 4.3.6 gatunamn, vägnamn, bynamn och eller gårdsnamn postadresselement som ingår i geografiskt lokaliserat avlämningsställe och som innehåller namn på gata, väg, by och/eller gård samt 4.3.7 gatunummer, vägnummer, husnummer postadresselement som tillsammans med gatunamn, vägnamn entydigt utpekar avlämningsställe vid gata eller väg, inom by eller gård etc. Vidare kan ingå 4.2.5 information om avlämningsställe samt 4.3.18 våningsplan. Dessa element i en postadress kan med ett undantag inte genereras från en belägenhetsadress. Undantaget är uppgift enligt 4.3.9 om att ett avlämningsställe nås över gården. En sådan uppgift ingår i adressplatsbeteckningen och anges med ÖG. Tabell 2 Förhållandet mellan element i belägenhetsadresser och postadresser Del i belägenhetsadress Nivå Kan användas som angivet postadresselement enligt SS 61 34 01 Namn på gatuadressområde 3 4.3.6

Sida 8 Del i belägenhetsadress Nivå Kan användas som angivet postadresselement enligt SS 61 34 01 Namn på byadressområde och eventuellt gårdsadressområde 3 4 4.3.6 Adressplatsbeteckning 5 4.3.7 Adressplatsbeteckning som innehåller uppgiften ÖG Adressplatsbeteckning som innehåller uppgift om uppgång (UH, UV eller U följt av högst två siffror) 5 4.3.7 och 4.3.9 5 4.3.7 och 4.3.17 2.3 Koppling mot standarden för väg- och järnvägsnät Väg- och järnvägsnät behandlas i standarden SS 63 70 04-1 (publiceras under 2005). Ett trafiknät byggs upp av nätkomponenter som kallas nätknutar och nätförbindelser (topologiska grundelement noder och länkar). En gata eller väg kan beskrivas som bestående av en eller flera nätkomponenter. Till en nätkomponent kan knytas ingen, en eller många nätanknutna företeelser. En nätanknuten företeelse kan ha en egen rumslig beskrivning, en egen geometri och knytas till en vägförbindelse, antingen som en punktformad eller linjeformad företeelse. Företeelsen kan knytas till en nätkomponent, antingen med punkt-, nod- eller linjeutbredning. Exempelvis är ett gatu- eller vägnamn en linjeformad nätanknuten företeelse med linjeutbredning. Gatuadressområdesnamn och en nätanknuten företeelse i form av ett gatu- eller vägnamn som avser samma vägförbindelser skall vara likalydande. För varje adressplats kan anges en eller flera punkter på vägförbindelser varifrån adressplatsen kan nås, vägadresspunkter, som är nätanknutna företeelser med punktutbredning. 2.4 Struktur för belägenhetsadresser med koppling till exempel på motsvarande begrepp i praktisk tillämpning I praktisk tillämpning kan en rad befintliga begrepp användas till delarna i belägenhetsadressen, se exempel i tabellen nedan. Tabell 3 Delar i en belägenhetsadress och exempel på motsvarande befintliga begrepp Delar i en Belägenhetsadress Objekttypsnamn Nivå Exempel på motsvarande begrepp i praktisk tillämpning Kommun 1 Kommunområde Adressättningskommundel 2 administrativ kommundel församling f.d. jordregistersocken tätort stadsdel i större stad Större område med enhetlig adresstyp, till exempel område

Sida 9 Delar i en Belägenhetsadress Nivå Exempel på motsvarande begrepp i praktisk tillämpning med samlad fritidsbebyggelse. Annat område med tydlig identitet, till exempel bygd. Geografiskt väl avgränsat område, till exempel ö. ANM: Namn som tillika utgör namn på annan närliggande kommun eller på större tätort i sådan bör inte användas för geografisk kommundel. Adressområde (gatuadressområde eller byadressområde) 3 Gata, väg, torg eller liknande vars namn och utsträckning fastställts av adressansvarig (gatuadressområde). By, bebyggelse eller liknande som har ett lokaliserande namn, vars namn och utsträckning fastställs av adressansvarig (byadressområde). Gårdsadressområde 4 Bebyggelse, gård, byggnad eller liknande som har ett lokaliserande namn Adressplats 5 Adressatta företeelser såsom entréer till byggnader, lastkajer, infarter till industriområden, idrottsanläggningar m.m. 3 Förhållande till andra närliggande adressbegrepp Belägenhetsadresser kan ha olika funktioner som avspeglas i vanligen använda ord och begrepp som visar adressernas funktion. Denna rapport omfattar inte sådana ord och begrepp. Några av de vanligaste berörs dock helt kort i det följande. Bostadsadress avser en belägenhetsadress som används för en eller flera bostadslägenheter. Verksamhetsadresser är alla belägenhetsadresser som inte är bostadsadresser. Leveransadresser och besöksadresser är vanligen också verksamhetsadresser. Leveransadress är ett specialfall av belägenhetsadress som används inom Transport- och distributionssektorn för att ange att en adressplats är avsedd för leverans och uthämtning av varor och gods. Besöksadress är också ett specialfall av belägenhetsadress som används för att ange adressplatsen är avsedd för i första hand människor som besöker företag (butiker, kontor o. s. v.) och organisationer.

Sida 10 Belägenhetsadresser Leveransadresser Postala adresser Besöksadresser Figur 1 Samband mellan belägenhetsadresser, leveransadresser, besöksadresser och postadresser 4 Status- och datumdeklaration för belägenhetsadresser 2.5 Allmänt Belägenhetsadresser bör status- och datumdeklareras enligt följande. Av dessa parametrar är endast gällandedatum obligatoriskt. Tabell 4 Status- och datumdeklaration för belägenhetsadresser Parameter fastställd av adresstyp status startdatum reserveratdatum gällandedatum fastställelsedatum Förklaring Namnet på den enhet hos adressansvarige som har fastställt belägenhetsadressen. EXEMPEL Västerås stads Lantmäteriförvaltning Den typ av adressområde (gatuadressområde eller byadressområde) som belägenhetsadressen är baserad på. Status vid varje deklarationstillfälle, d.v.s. föreslagen, reserverad, gällande eller upphörd. Datum då belägenhetsadressen för första gången infördes i den adressansvariges register, eventuellt som förslag. Datum då belägenhetsadressen reserverats Datum då belägenhetsadressen börjar att gälla. Datum då belägenhetsadressen fastställdes.

Sida 11 Parameter kontrolldatum Registerförändringsdatum Upphörandedatum Förklaring Datum då belägenhetsadressen senast kontrollerats. Datum då den senaste förändringen är genomförd i den adressansvariges register ANM Även rättelser av rent språklig karaktär, t.ex. korrigering av stavning. Datum då belägenhetsadress upphör att gälla. 2.6 Status- och datumdeklaration för belägenhetsadressurval Belägenhetsadressurval bör status- och datumdeklareras enligt tabellen nedan. Av dessa är endast fullständighet obligatorisk. Tabell 5 Status- och datumdeklaration för belägenhetsadressurval Parameter Framtagen av Urvalsvillkor Framtagningsdatum Fullständighet, brist Förklaring Namnet på den organisation eller del av organisation som gjort urvalet. Villkor som har använts vid genomförande av urvalet. Datum då utsökningen enligt de bestämda villkoren genomfördes. Kvoten mellan antalet objekt som saknas i datamängden och det korrekta antalet. Korrekt antal och antal som saknas fås genom att jämföra med i verkligheten fastställda belägenhetsadresser. 5 Begreppschema Begreppsmodellen återges nedan grafiskt i Stanli-notation. Termer och deras definitioner kan utläsas ur rutorna. Det övriga innehållet i denna rapport är baserat på detta schema. Schemat utgör dessutom grund för kommitténs fortsatta arbete och kommer att justeras.

Sida 12 Begreppsmodell SIS-STANLI 2004-03-11 TK466 - Belägenhetsadresser byggnad husnummer byggnadsnummer????? kommun Geografi Stadsdel Bebyggelse Verksamhet By Församling Socken har utbredning 1:1 baseras på kommunområde geografiskt avgränsat administrativt område enligt regeringens tillkännagivande om länens indelning i kommuner ligger inom 1:1 (omfattar 1:M) adressättningskommundel geografiskt sammanhängande område som ligger inom ett kommunområde och har fastställt namn och avgränsning har fastställt 1:1 har fastställt 1:1 kommunnamn ortnamn på kommun fastställt av regeringen kommundelsnamn ortnamn som används för att benämna en adressättningskommundel kommunikationsyta historisk adress hävdvunnet namn föreslagen belägenhetsadress belägenhetsadress med passerat startdatum reserverad belägenhetsadress belägenhetsadress med passerat reserveratdatum gällande belägenhetsadress belägenhetsadress med passerat gällandedatum status belägenhetsadress företeelsenamn ingår i 0:M (omfattar 0:M) Globen Arken Helmersson ortnamn gatuadressområdesnamn av kommunen fastställt ortnamn som används för gatuadressområde Storgatan Hötorget nås enligt en 1:1 identifieras med 1:1 (identifierar 1:1) benämns med 1:1 kan över tiden beskrivas med 1:M benämns med 0:M ( är benämning för 1:M) ligger inom 1:1 gatuadressområde adressområde som bildas av de adressplatser som nås via en kommunikationsyta och får sitt namn från denna är beslutad tillhöra 1:1 (omfattar 0:M) adressplats plats med fastställd identitet och som nås enligt en belägenhetsadress har belägenhet 1:1 (ger belägenhet till 0:1) adressatt företeelse företeelse som har tilldelats en????? belägenhetsadress adressområde geografiskt område, med fastställt namn inom adressättningskommundel och vars geografiska utbredning beskrivs av de adressplatser som beslutas tillhöra adressområdet adresstyp byadressområde adressområde som får sitt namn av by eller bebyggelsegrupp där adressplatserna ligger ligger inom 1:1 (innehåller 0:M) gårdsadressområde adressområde som ligger inom ett byadressområde och får sitt namn av gård, hus eller bebyggelsegrupp där adressplats ligger har fastställd 1:1 ligger inom 1:1 Skattegården gårdsadressområdesnamn gårdsnamn av kommunen fastställt ortnamn som används för gårdsadressområde adressplatsbeteckning av kommunen fastställd beteckning på adressplats har fastställt 1:1 har fastställt 1:1 adressplatsbeteckningstyp Karleby byadressområdesnamn bynamn av kommunen fastställt ortnamn som används för byadressområde husnamn villanamn ortnamn som används som adressplatsbeteckning för en byggnad adressnummer sifferkombination som används som adressplatsbeteckning 1 och 27 adressnummer med littera sifferkombination som följs av bokstavskombination och som används som adressplatsbeteckning användning ortnamn Bagarstugan sockennamn skiljenamn särskilt namn ortnamnsgemenskap verksamhetsadress nivå traktnamn upphörd belägenhetsadress belägenhetsadress med passerat upphörandedatum belägenhetsadressurval urval av belägenhetsadresser ur en databas eller ett register gjort I visst syfte adress uppbyggd av fastställda namn eller beteckningar för geografiska områden på olika nivåer adressplatsidentitet unik identifierare för adressplats socken populärnamn????? torg fastighet vattentorn simhalls kyrkport lägenhet -entré entré brevlåda taxistolpe metertalsadress talkombination som anger ungefärligt avstånd i tiotal meter längs väg från dess nollpunkt (början) samt ungefärligt sidoavtsånd i tiotal meter längs infartsväg och som används som adressplatsbeteckning namn - nivå - element Figur 2 Begreppsschema för belägenhetsadresser

Sida 13 Bilaga A Principer för användning av nivåerna i en belägenhetsadress och för val av adressområdestyp A.1 Geografiska kommundelar allmänt Indelning av kommuner i geografiska kommundelar har stor betydelse för muntlig eller skriftlig beskrivning av en belägenhetsadress. En sådan indelning har också stor betydelse för att beskriva områden som har historisk eller geografisk samhörighet. Dessutom ökas användningsmöjligheten av adresser i olika GISsammanhang markant. Vägledande bör vara att indelningen görs för att underlätta för människor att hitta rätt och att den är accepterad av människor (de boende i kommunen). Kommunen beslutar om indelningen i kommundelar. Indelningen i geografiska kommundelar bör göras så att den är lätt att minnas och acceptera. Antalet kommundelar bör inte vara alltför stort. Indelningen bör göras så att den kan vara stabil under lång tid. Den bör om möjligt ansluta till befintliga eller historiska administrativa eller mentala indelningar i kommunen. Om större tätorter eller stadsdelar skall utgöra särskilda kommundelar, bör indelningen revideras om tätorten expanderar. Indelningen skall redovisas på adresskarta. Att exempelvis använda sockenindelningen på landsbygden och därmed sockennamnen är inte bara en utmärkt praktisk lösning utan också ett sätt att bevara ett viktigt kulturarv med rötter i medeltiden. A.2 Gatuadressområden Ett gatuadressområde bildas kring en väg, gata eller annan kommunikationsyta som blivit åsatt ett eget namn. De adressplatser som ligger invid vägen och lämpligen nås från denna betecknas med vägens namn och särskiljande beteckningar, som utgörs av nummer med eventuella littera och eventuella tillägg av uppgifter om hur adressplatsen nås. Detta är det traditionella sättet att bilda adresser i tätorter. I områden med ett tydligt gatu- eller vägsystem, t.ex. städer, flertalet övriga tätorter och planlagda eller planmässigt utbyggda fritidsområden, bör adresser som bygger på gatuadressområden vara förstahandsalternativet. Adresser med gatuadressområden kan också användas där det helt saknas lämpliga hävdvunna namn som kan användas för byadressområden, ett exempel kan vara om det i ett större skogsområde finns spridd bebyggelse som kan nås från skogsbilvägar som är namnsatta. I en belägenhetsadress med gatuadressområden ingår kommun, geografisk kommundel, adressområde och adressplats. Adressplatser inom samma adressområde åsätts unika beteckningar med i första hand nummer som även kan kompletteras med litterering. Beteckningarna sätts normalt i en med hänsyn till adressplatsernas inbördes belägenhet logisk ordning. Om adressplatsen avser en entré till en byggnad som endast kan nås efter passage genom en annan byggnad (till exempel ett gårdshus i sluten stadsbebyggelse) kan adressen anges med det adressnummer som gathuset har med tillägg av bokstäverna ÖG (över gården). I normalfallet skall litterering användas. Om en adressplats avser en port eller entré som leder till två eller flera uppgångar, kan uppgångarnas beteckning anges som portens nummer kompletterat med bokstaven U och ett nummer eller endera av bokstäverna H (höger) eller V (vänster). Litterering kan också användas liksom helt skilda nummer. A.3 By- och gårdsadressområden Ett byadressområde bildas genom att en eller flera adressplatser anges med ett på kommundelsnivå lokaliserande namn som är lämpligt att använda även för eventuellt tillkommande adressplatser som är närbelägna. Byadressområden anges med namnet på den by eller bebyggelsegrupp där adressplatserna ligger eller med annat befintligt tillräckligt lokaliserande namn av liknande karaktär. Storleken av byadressområdena kan variera från att omfatta endast någon eller några få till hundratals adressplatser. Inom en geografisk kommundel får det inte finnas flera byadressområden med samma namn. Namn som kan misstolkas för att vara

Sida 14 namn på gatuadressområden bör inte nyskapas och om möjligt undvikas. Befintliga väl etablerade by- eller bebyggelsenamn som Stigen, Orogatan och liknande får dock användas om risken för misstolkning är liten. Byadressområden förekommer vanligen utanför tätorterna. Belägenhetsadresser av denna typ bör inte användas i tätorter, i fritidsområden med regelbundet vägnät eller där lokaliserande namn sedan tidigare helt saknas. Om det inom ett byadressområde finns behov av att använda olika befintliga namn för att närmare ange belägenheten eller bevara historiska namn för enstaka eller mindre grupper av adressplatser inom adressområdet, kan gårdsadressområde anges. Inom ett och samma byadressområde kan det förekomma belägenhetsadresser såväl med som utan användning av gårdsadressområde. Även om gårdsadressområden kommer till användning kan det vara bra ur vägledningssynpunkt att numrera adressplatserna i en gemensam nummerserie inom byadressområdet. A.4 Avgränsning mellan gatuadressområden och by- och gårdsadressområden Man skall inte använda enstaka byadressområden insprängda bland gatuadressområden eller motsatsen, enstaka gatuadressområden där i övrigt byadressområden används. När en gata eller väg fortsätter från ett område där gatuadressområden används till ett område med byadressområden bör bytet mellan adressområdena göras där det upplevs som naturligt. Det kan vara vid en tydlig lucka i bebyggelsen, där landskapet ändrar karaktär från stadsbygd till jord- och skogsbruksdominerat. Det kan också vara där vägen ändrar karaktär, till exempel genom att asfalteringen upphör. Administrativa förhållanden som förekomsten av detaljplan eller vem som är väghållare får däremot inte låsa gränsen mellan adressområdena. A.5 Adressplatser Den enskilda adressplatsen anges med en inom adressområdet unik beteckning i alfanumerisk form. Om byadressområden med gårdsadressområde används är det tillräckligt att beteckningen är unik inom den senare, men det är önskvärt att den i dessa fall är unik även inom byadressområdet eftersom gårdsadressområden som ligger insprängda i ett byadressområde annars kan medföra att logiken i adressplatsbeteckningarna bryts och försvåra för människor att hitta rätt. Inom byadressområden används lämpligen numrering samt skilda nummerserier för skilda bebyggelsegrupper inom byadressområdet om detta är stort. Se exempel i avsnitt C.2.2. Beteckningen bör normalt vara ett nummer, eftersom möjlighet då finns att på ett enkelt sätt ge unika beteckningar till nya eller ändrade adressplatser antingen med ett nytt nummer eller med litterering. Namn som beteckning på adressplats bör undvikas eftersom varje namn bara kan användas för en enda adressplats. Det är ovanligt att ett befintligt lokaliserande namn avser endast en entré, vanligen avser namnet byggnaden eller flera byggnader på samma tomtplats. Gårdsadressplats skall ha unikt adressplatsnummer. Om den adressatta företeelsen har endast en adressplats (exempelvis ett småhus med en entré) behöver adressplatsbeteckningen inte visas men skall vara registrerad i registret.

Sida 15 Bilaga B Adressättning B.1 God ortnamnssed Från och med den 1 juli 2000 finns en hänsynsparagraf om ortnamn införd i kulturminneslagen (kapitel 1 4 lagen 1988:950 om kulturminnen m. m.) med föreskrifter om att tillämpa god ortnamnssed. Att tillämpa god ortnamnssed innebär i korthet att skriva ortnamnen enligt reglerna för det svenska språket, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat, och att inte ändra hävdvunna ortnamn utan starka skäl. Hänsynsparagrafen har följande lydelse: Vid statlig och kommunal verksamhet skall god ortnamnssed iakttas. Detta innebär att: hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl, ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat, påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn, svenska, samiska och finska namn så långt som möjligt används på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden. Namn som godkänts för offentlig kartproduktion skall även i andra sammanhang användas i sin godkända form. Lagen omfattar alltså den statliga och kommunala ortnamnsverksamheten, och framhåller de namn som finns publicerade på de allmänna kartorna (utgivna av Lantmäteriverket) som rättesnören att följa. Dessa är granskade av ortnamnsexpertis och har fått en normerande roll. Lagens formulering i andra sammanhang ger en fingervisning om att även andra namnbrukare än de statliga och kommunala bör följa bestämmelserna i hänsynsparagrafen. Dessa är inte utpekade, men intentionen är att ortnamn i offentliga sammanhang bör vara utformade i enlighet med god ortnamnssed. Att besluta om konkurrerande namnformer på ett och samma objekt (t. ex. att stava ett namn på en tätort på ett annat sätt än det stavas när samma namn förekommer som namn på en socken) är inte förenligt med god ortnamnssed. God ortnamnssed innebär att hänsyn tas till såväl de kulturhistoriska som till de funktionella och de språkliga aspekterna. Det handlar i mångt och mycket om att i varje enskilt fall göra en avvägning mellan dessa aspekter. En utgångspunkt bör dock vara att beakta det äldre och hävdvunna ortnamnsskicket i bygden, att låta de gamla namnen leva men också ligga till grund för ny namngivning. B.2 Namn vid adressättning Namn på en geografisk kommundel, ett adressområde eller ett gårdsadressområde skapas antingen genom att ett befintligt ortnamn används ensamt eller undantagsvis i kombination med ett eller flera andra, eller genom att kommunen beslutar att bilda ett nytt namn. Exempel på nybildade namn är de allra flesta gatuoch vägnamn eller kommundelsnamn av typen Skärgårdsstaden eller Väse omland. Utgångspunkten för namngivning bör vara att befintliga namn skall återanvändas eller utgöra grund för namn som nybildas. (Jämför lagtexten om god ortnamnssed och hävd.) Namngivningen måste emellertid ta hänsyn även till att namnen skall fungera i samhället. De skall underlätta såväl för människor att hitta rätt som informationsutbyte och ärendehantering. Vid nybildning av namn bör följande principer tillämpas: Nybildade namn skall inte syfta på nu levande personer. (Rekommendation om s.k. Memorialnamn från Ortnamnsrådet och i enlighet med FN-resolution 2002.)

Sida 16 Nybildade namn skall följa vedertagna språkriktighetsregler. Nybildade namn skall vara lätta att uppfatta, uttala och skriva samt ej vara för långa. Detta innebär bland annat att person- eller ortnamn som är svårstavade bör undvikas som förled i namn som nybildas. Utländska namnelement som piazza, center och hill bör inte användas som efterled i ortnamn. Namnelement som innehåller för svenskan främmande ljud eller ljudförbindelser bör undvikas. Nybildade ortnamn skall ansluta till det lokala eller regionala namnskicket och inte bildas med hjälp av namnelement som är specifika för en annan del av landet. Nybildade namn på gatuadressområden utanför tätorterna bör om möjligt anknyta till den by eller gård som vägen (gatan) leder till. Nybildade ortnamn bör vara lokaliserande och identifierande. Ny namngivning skall vara genomtänkt så att den inte medför komplikationer i form av löjeväckande eller stötande namn. Om befintliga namn är likalydande eller alltför mycket liknar varandra i skrift eller uttal, kan man överväga att nybilda namn genom tillägg av särskiljande beteckningar. Sådana kan vara sockennamnet eller Stora, Södra, Övre o.s.v. enligt modellen Stenkyrka Nybo, Södra Nybo, Övre Nybol. I undantagsfall kan man bilda namn genom att lägga till en relevant beskrivning av bebyggelseområdets typ efter namnet, t.ex. Eketorps by och Ektorps gård. Adressområden med likalydande namn bör för att förväxling inte skall uppkomma, även om de ligger i skilda kommundelar, behandlas på motsvarande sätt om avståndet mellan adressområdena är mindre än cirka tio kilometer. Namn på adressområden får vara högst 35 tecken långa inklusive eventuella blanktecken. Den sammanlagda längden av byadressområdesnamn och gårdsadressområdesnamn samt adressplatsbeteckningen får aldrig överstiga 60 tecken. En strävan bör vara att de endast undantagsvis upptar mer än 27 tecken. Namn på adressområde bör inte inledas och får inte avslutas med siffra. B.3 Adressplatsbeteckningar Adressplatsbeteckningen är till för att mer detaljerat än genom övriga led ange läget för adressplatsen. De enskilda adressplatserna saknar vanligen namn som är allmänt kända. I normalfallet används därför numrering och namn som adressplatsbeteckning bör undvikas. Numreringen bör följa samma princip inom hela adressområdet. Används numrering i gatuadressområden skall helst samma princip följas inom alla sådana områden inom kommunen. Om namn används för adressplatsbeteckning får namnet vara högst 35 tecken långt inklusive eventuella blanktecken. En strävan bör dock vara att adressområdesnamn och adressplatsbeteckningar tillsammans omfattar högst 27 tecken. När numrering används får numret bestå av högst tio tecken med högst fyra inledande siffror som direkt får följas av högst två littera utan mellanliggande blanktecken. Efter ett blanktecken kan läggas antingen en uppgångsbeteckning eller uppgift om att adressplatsen nås över gården. Vid metertalsadresser får adressplatsbeteckningen omfatta högst fyra siffror direkt följda av ett bindestreck och direkt därefter ytterligare fyra siffror och högst ett littera, d.v.s. högst tio tecken. Adressplatsbeteckningar skall göras så korta som möjligt. Behov att använda högsta tillåtna antal tecken torde uppkomma ytterligt sällan.

3 Sida 17 B.4 Numrering inom gatuadressområde Ett logiskt system för numreringsriktning skall tillämpas. Av tradition har många orter stigande numrering från centrum och utåt. Detta system är ofta lämpligt. Långa genomgående gator skall numreras från början till slutet utan hänsyn till läget i förhållande till centrum. Parallella gator bör ha lika numreringsriktning. Återvändsgator numreras i riktning från infarten. Udda nummer sätts på adressplatser på vänster sida och jämna nummer på höger sida av gatan i numreringsriktningen. Om den lokala traditionen i en tätort eller geografisk kommundel är annorlunda får den dock behållas inom det berörda området. Numreringen skall vara strikt stigande. Litterering görs där så är möjligt i stigande alfabetisk ordning. Vid numrering av adressplatser vid namnlösa infarter och stickgator innebär principen om stigande numrering och litterering att numreringen görs medurs på vänster sida och moturs på höger i numreringsriktningen. Se figur nedan. 7 9 5 1 3 11 13 15 Storgatan 2 8 12 14 16 18 4 6 10 Figur B.1 Numrering vid namnlösa infarter och stickgator Nedan följer andra exempel på numrering i stadsmiljö. Torget Tvärgatan 3 5 Korsgatan 5 Tvärgatan 1/ Korsgatan 7 Figur B.2 Hörnadress: Adressplats i gatukorsning får namn av den ena av de korsande gatorna

Sida 18 Det är tillåtet att samtidigt tilldela adressplatsen en reserverad belägenhetsadress med namn från den andra gatan. Odengatan Vasaparken 33 39 Vasagatan 32 34 36 38 40 Figur B.3 Hus i park: Adressätts efter lämpligaste gata med nummer korresponderande till motsatt sida av gatan Figur B.4 Gata korsande större trafikled/väg - Stopp för genomfart: I och med stopp för genomfart delas Gesällgatan i två nya gator med nya namn och separat numrering Stureplan Adressplats Butiksentré Grev Turegatan Figur B.5 Gallerior m.m: Exempel Sturegallerian Adressplats vid båda entréerna. Intern vägvisning till butikerna

Sida 19 Så kallade metertalsadresser används på vissa håll för att ange adressplatser inom gatuadressområden. Sådana adresser används framför allt i områden med gles eller spridd bebyggelse där avståndet mellan adressplatserna är stort och där stickvägar och infartsvägar inte namnsatts. Grundmodellen för en metertalsadress är att adressplatsen anges med beteckning som består av en kombination av siffror som anger ungefärligt avstånd från vägens (gatans) början och det ungefärliga avståndet från denna väg längs infartsväg eller liknande i tiotal eller hundratal meter. Genom val av udda eller jämna slutsiffror går det att ange om adressplatsen ligger till höger eller vänster om vägen. Metertalsadresser och vanlig adressplatsnumrering får inte blandas inom samma adressområde. Inom gatuadressområden där någon adressplats betecknas med metertalsadress skall därmed samtliga adressplatser anges som metertalsadresser. EXEMPEL Kalvviksvägen 134-27. Exemplet ovan anger att avtagsvägen till adressplatsen finns på höger sida cirka 1340 meter från Kalvviksvägens början. Adressplatsen ligger cirka 270 meter in efter avtagsvägen och på dennas vänstra sida. Om metertalsadresser används för att ange adressplatser för byggnader med bara en entré, bör det vara möjligt att skapa unika adresser utan att använda litterering. I de fall en byggnad har flera entréer kan det bli nödvändigt att ange dessa adressplatser med metertalsadress och littera. EXEMPEL Bergbyvägen 652-16A. Metoden kräver mätning av vägsträckor för att ge rätt numrering men adressplatsens läge blir ändå inte exaktare än på tio meter när som bäst. Skyltarna vid avtagsvägen måste ange hela beteckningen. Det kan vara lurigt att veta var nollpunkten är belägen. Vid ombyggnad av vägen (kurvrätning m.m.) behöver adresseringen göras om. B.5 Numrering inom byadressområde och gårdsadressområde B.5.1 När endast byadressområde används Numreringens logik är mycket viktig. Eftersom området innehåller många adressatta företeelser i spridda grupper måste luckor i nummerserien lämnas för framtida behov. Grupper av närbelägna adressplatser bör ha nummer i samma tiotal eller hundratal. Numreringen kan ske stigande längs huvudväg med ledning av utfarternas och byggnadernas inbördes lägen. Ofta kan vägsystemet ge ledning för hur numrering bör göras. I de fall olika tomtplatser och byggnader redan har fast etablerade beteckningar till exempel i form av nummerskyltar på husen eller vid infarterna kan dessa användas även om beteckningarna inte anger läget inom adressområdet. Nackdelen är att sådana beteckningar inte utgör något bra stöd för att hitta rätt.

Sida 20 = skylt Söderbyn = hänvisningsskyltar med adressplatsnummer (-namn) SÖDERBYN 131 132 102 121 141 101 118 142 111 116 144 112 114 Figur B.6 Söderbyn innehåller få och utspridda adressplatser. Lokalisering underlättas av att skilda tiotal används utefter entrévägarna B.5.2 När gårdsadressområde används Numreringen skall följa en tydlig logik även om antalet nummer i detta fall är lågt. Exempelvis kan numreringen vara stigande längs en huvudväg eller medurs runt en mindre klunga hus. I yttersta undantagsfall kan adressnumret ersättas av ett namn. B.6 Populärnamn B.6.1 Allmänt Adressatta företeelser omtalas ofta med namn som kan vara befintliga ortnamn, bygga på verksamheten på platsen eller vara anspelningar på ortnamnet eller verksamheten eller företeelsens tillkomsthistoria. Sådana namn passar inte alltid att använda i adresser. Dessa namn kallas populärnamn och kan om så befinns lämpligt knytas till adressplats. Namnen kan strida mot lämplig adressättning, t.ex. genom att de är gårdsnamn och gatuadresser används i området. De kanske inte är unika eller avser fler än en adressplats. Populärnamn kan användas exempelvis för att markera enskilda byggnader i områden där vissa byggnader har flera entréer. Genom det gemensamma populärnamnet anges att flera adressplatser hör samman. Populärnamnen kan också användas för att markera sambandet mellan en belägenhetsadress och ett befintligt ortnamn. Populärnamn som skall knytas till en belägenhetsadress skall fastställas av ansvarig adressättare för att få enhetlig stavning och användning. Populärnamn bör vara stadigvarande över tiden och bör ha vunnit viss stadga innan de fastställs. Populärnamn är i första hand ett sätt att komplettera adresser i tätorter men inte by- och gårdsadresser på landsbygden.

Sida 21 B.6.2 Populärnamn på en adressplats Populärnamn kan användas för att identifiera entrén till ett känt hus eller anläggning. EXEMPEL Rådhuset, Folkets hus, Skolhuset eller Cityhuset. B.6.3 Populärnamn på flera adressplatser Samma populärnamn kan användas för flera närliggande adressplatser för att visa att de hör samman. När ett populärnamn används för flera adressplatser så skall dessa vara geografiskt sammanhängande. Dessa adressplatser kan ligga i olika geografiska kommundelar eller adressområden. EXEMPEL Regionsjukhuset, Östra industriområdet, Gallerian, Forskarbyn Ideon, Globenområdet, Östersunds flygplats, Centralstationen eller Dalregementet.

Sida 22 Bilaga C Praktisk tillämpning av användning av delar av belägenhetsadresser i postadresser C.1 Förhållandet mellan belägenhetsadress och postadress Det är viktigt att klargöra att belägenhetsadress inte är lika med postadress. C.2 Belägenhetsadress med gatuadressområde i kommun utan indelning i geografiska kommundelar Om möjligt utgörs adressområdet av ett gatuadressområde. Tabell C.1 Belägenhetsadress med gatuadressområde. Kommunen är inte indelad i geografiska kommundelar Delar i en belägenhetsadress Nivå Exempel belägenhetsadress med gatuadressområde Kommun 1 Sundbyberg Geografisk kommundel 2 Sundbyberg Adressområde 3 Esplanaden (gatuadressområde) Gårdsadressområde 4 - Adressplats 5 10 Tabell C.2 Belägenhetsadress med gatuadressområde. Kommunen är indelad i geografiska kommundelar Delar i en belägenhetsadress Nivå Exempel belägenhetsadress med byadressområde Kommun 1 Stockholm Geografisk kommundel 2 Norrmalm Adressområde (gatuadressområde) 3 Sveavägen Gårdsadressområde 4 - Adressplats 5 47

Sida 23 Nivå 3 Gatuadressområde Nivå 5 Adressplats Anders Arvidsson Sveavägen 47 113 59 Stockholm Postnummer Postort Figur C.1 Exempel på postadress med användning av delar av en belägenhetsadress. Geografisk kommundel används inte i postadresser.

Sida 24 C.3 Belägenhetsadress med byadressområde Där inget gatuadressområde kan användas skapas ett byadressområde som adressområde. Tabell C.3 Belägenhetsadress med byadressområde. Kommunen är indelad i geografiska kommundelar. Delar i en belägenhetsadress Nivå Exempel belägenhetsadress med byadressområde Kommun 1 Åmål Geografisk kommundel 2 Ånimskog Adressområde (byadressområde) 3 Bolet Gårdsadressområde 4 - Adressplats 5 7 Nivå 3 Byadressområde Nivå 5 Adressplats Sara Beckman Bolet 7 662 97 Ånimskog Postnummer Postort Figur C.2 Exempel på postadress med användning av delar av en belägenhetsadress

Sida 25 C.4 Belägenhetsadress med gårdsadressområde Gårdsadressområde används när byadressområde tillsammans med adressplats inte ger tillräcklig information för att hitta rätt. Om gårdsadressområde finns i belägenhetsadressen skall det ingå i utdelningsadressen. Tabell C.4 Belägenhetsadress med gårdsadressområde. Kommunen är indelad i geografiska kommundelar. Delar i en belägenhetsadress Nivå Exempel belägenhetsadress med gårdsadressområde Kommun 1 Åmål Geografisk kommundel 2 Ånimskog Adressområde (byadressområde) 3 Bolet Gårdsadressområde 4 Rud Adressplats 5 1 Nivå 4 Gårdsadressområde Nivå 3 Byadressområde Nivå 5 Adressplats Mikael Svensk Bolet Rud 810 662 97 Ånimskog Postnummer Postort Figur C.3 Exempel på postadress med användning av delar av en belägenhetsadress

Sida 26 Bilaga D Skrivregler Namn på kommuner skrivs i den form som fastställts av Regeringen. Kommunerna finns förtecknade i SFS 2002:808. Kommunkoderna finns i den av Statistiska Centralbyrån årligen utgivna Rikets indelningar. Namn på geografisk kommundel, adressområde, gatuadressområde eller byadressområde samt adressplats skrivs i den form som beslutas av kommunen. Om ett sådant namn avses vara detsamma som ett av annan myndighet fastställt namn på församling, trakt i fastighetsregistret eller statistisk tätort skall det skrivas i den fastställda formen. Avses namnet vara detsamma som för en f.d. jordregistersocken, skall det skrivas i den form sockennamnet hade när jordregistret slutade föras. (Den fastställda formen återfinns i fastighetsregistret i informationsgrupp 4 Tidigare beteckning.) Om namnet avses vara detsamma som, eller bygga på ett namn som redovisas på allmän karta eller i Lantmäteriverkets ortnamnsregister, skall det skrivas i den där redovisade formen. (Ortnamnsregistret innehåller de officiellt fastställda namnformerna.) Befintliga namn, som saknar av annan myndighet fastställd form, skrivs i belägenhetsadresser med iakttagande av språkriktighet och gällande skrivregler samt i enlighet med kulturminneslagens bestämmelser om god ortnamnssed. Detta innebär bl.a. att: Namn som bildas genom tillägg till befintliga ortnamn (sekundärnamn) skall formellt överensstämma med det befintliga namnet (primärnamnet). Det bör alltså heta Gävle bro om orten heter Gävle. Äldre stavning, t.ex. Gefle för orten Gävle, Qvarn för Kvarn eller så kallad dekorationsstavning, t.ex. Öhn för Ön, Wij för Vi, Nääs för Näs skall inte användas i ortnamn. Om personnamn (både för- och efternamn) ingår i ett adressområdes namn skall det normalt skrivas i enlighet med den aktuella personens egen stavning. Om enbart ett förnamn ingår, normaliseras detta i enlighet med almanackans stavning. Den senare regeln gäller även namn på kungligheter. EXEMPEL Carl Larssons väg, men Karl XII:s gata. Personnamn inleds med versal, dock inte i de fall namnen inleds med någon av prepositionerna af, de eller von. EXEMPEL af Ugglas väg, von Essens väg. Första ordet i flerledade namn skrivs med stor bokstav. Följande ord skrivs med stor bokstav endast om de i sig själva är ortnamn. (Enligt praxis har denna regel inte följts i Stockholm och Göteborg.) EXEMPEL Moes väg, Hultets gård men Norra Storgatan och Norr Amsberg. Talspråkshärmande och rent dialektala skrivsätt används inte. Ord för väg, gata, by, gård o.s.v. bör användas i den form som står upptagen i Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och inte i dialektala varianter. Litterering görs med versaler. Förkortningar bör inte användas i belägenhetsadresser. Namnsättningen skall vara sådan att förkortningar inte ingår i de fastställda namnen. Ett undantag är användning av initialer i personnamn när personens initialer är mera välkända än förnamnet, till exempel L M Ericssons väg. Namnet skall då vara fastställt i den förkortade formen.

Sida 27 Vid redovisning på karta eller skylt med utrymmesbrist får följande förkortningar användas: I början av namnet som fristående ord: N för Norra, till exempel N Strandridaregården Ö för Östra S för Södra V för Västra St för Stora samt L för Lilla Förkortningarna S:t eller S:ta ingår i befintliga namn på församlingar, gator m.m. Vid ny namngivning bör de undvikas. I slutet av namnet: -g. (med punkt) för -gatan, till exempel Komministerboställesg. -v. (med punkt) för -vägen, till exempel Myckelängsv. Om orden gata eller väg används fristående förkortas de inte. Förkortningarna bör inte användas om det kan befaras att osäkerhet uppkommer om vilken som är den rätta namnformen. I beteckningen för adressplats får användas följande förkortningar: ÖG för över gården U för uppgång direkt följt av högst två siffror, till exempel U12 Dessutom får användas: UH för uppgång höger UV för uppgång vänster ANM. 1: Utförliga rekommendationer om språkriktighet, bl.a. om sammansättning av namn och om genitiv lämnas i kapitel 14 i skriften Ortnamn Namngivning och namnskick i kommunerna som utgavs av Svenska Kommunförbundet år 1989 och i kapitel 4 i God ortnamnssed. Ortnamnsrådets handledning i namnvård, utgiven 2001 som nr 6 i Lantmäteriverkets serie Ortnamn och namnvård. ANM. 2: lgh för lägenhetsnummer med hänsyn till det kommande lägenhetsregistret måste det finnas regler för hur detta anges. Kommer att ingå i standarden.

Sida 28 Bilaga E Presentation på kartor och skyltar E.1 Adresskartor Gräns för kommun bör alltid redovisas på adresskartor. Indelningen i geografiska kommundelar redovisas också. Gräns mellan områden där gatuadressområden respektive byadressområden används bör om möjligt redovisas på adresskarta. Gränser mellan byadressområden får redovisas. Namn och beteckningar som ingår i belägenhetsadresser bör kunna skiljas från annan karttext genom t.ex. typsnitt och teckenstorlek. Till en adresskarta bör höra en teckenförklaring som redovisar hur de olika nivåerna i en belägenhetsadress presenteras. Det är normalt inte möjligt av utrymmesskäl att på karta redovisa den fullständiga belägenhetsadressen för varje adressatt företeelse. Namn på kommun och geografisk kommundel anges för kartans hela omfattning ofta i kartrubriken eller någonstans inom de redovisade gränserna för kommunen eller den geografiska kommundelen. Namn på gatuadressområden redovisas på karta i eller utefter den väg eller gata som bär namnet. Namn på byadressområden och gårdsadressområden skrivs över eller omedelbart invid symbolerna för den eller de adressatta företeelser som tillhör området eller delen. Om gränser för byadressområdet redovisas bör namnet placeras så att det tydligt framgår vilket område som namnet avser. Adressplatser redovisas enligt följande: I skala 1:2000 eller större bör beteckningar redovisas för alla adressplatser på eller omedelbart invid rätt plats. I skalor mellan 1:2000 och 1:5000 bör om möjligt beteckningar redovisas för alla adressplatser i nära anslutning till symbolerna för de adressatta företeelserna. Om gatuadressområden används och adressplatsernas beteckningar följer en logisk ordning kan sviter anges, t.ex. jämna nummer 4-12 eller 2A-2F. De enskilda beteckningarna kan utelämnas om det av kartan framgår att mellanliggande beteckningar är jämnt fördelade och enkelt kan räknas fram. Vanliga exempel är ett antal likadana radhus eller entréer till olika trapphus i en större byggnad. På kartor över områden med byadressområden bör beteckningen för varje adressplats placeras på rätt plats eller i nära anslutning till symbolen för den adressatta företeelsen. På småskaliga kartor kan husgruppers beteckningar anges med nummerintervall i anslutning till respektive grupp. E.2 Skyltar Namn på gator skall skyltas i gatukorsningar, vid korsning med huvudgångvägar med mera. Om adressnummer finns bör skylten dessutom visa högsta till lägsta nummer fram till nästa skylt, som i sin tur bör visa samma nummerserie åt andra hållet. Väg till adressplatser som inte är belägna direkt invid gata visas genom hänvisningsskylt med pil. Adressområden eller adressplatser på landsbygden skall skyltas i samråd med väghållaren. Skyltar skall ha text med stor begynnelsebokstav samt vara reflekterande enligt reglerna för vägmärken. Vid infarter till storkvarter, byar eller liknande med oregelbundet placerad bebyggelse bör finnas orienteringstavlor med beteckningar på adressplatser i området.