Utmaningar för folkhälsan (SALVE)

Utmaningar för folkhälsan (SALVE) Programbeskrivning 1 BAKGRUND... 2 1.1 Nuläget inom forskning och hälsovårdspolitik... 2 1.2 De viktigaste folkhälsofrågorna... 3 2 MOTIVERINGAR... 4 3 MÅL... 5 4 FORSKNINGSTEMAN... 4.1 Faktorer som skyddar och främjar hälsan: ärftliga, sociala och miljörelaterade omständigheter... 5 4.2 Levnadsskeden och livets kritiska perioder... 7 4.3 Ojämlik hälsa och ackumuleringen av hälsoproblem... 8 4.4 Att förutspå framtidens hälsa... 8 5 GENOMFÖRANDE... 9 5.1 Finansiering... 9 5.1.1 Internationellt samarbete... 10 5.1.1.1 Kanada... 10 5.1.1.2 Norge... 12 5.1.1.3 Storbritannien... 14 5.2 Tidtabell... 14 5.3 Programgruppen... 15 5.4 Programkoordinering... 15 5.5 Slututvärdering... 15 6 ANSÖKNINGSFÖRFARANDE OCH BEDÖMNINGSKRITERIER... 16 6.1 Konsortieprojekt från Finland... 17 6.1.1 Konsortieledarens ansökan... 17 6.1.2 Ansökan av finländsk delprojektledare inom konsortiet... 18 6.2 Internationella samprojekt... 18 6.2.1 Finländska partner... 18 6.2.2 Kanadensiska partner... 18 6.2.3 Norska partner... 19 6.2.4 Ansökningar som innehåller samarbete med brittiska parter... 19 6.3 Anvisningar om bilagor till konsortieansökan... 20 6.3.1 Konsortiets abstrakt... 20 6.3.2 Konsortiets forskningsplan... 20 6.4 Bedömningskriterier... 21 7 MER INFORMATION... 22

1 BAKGRUND 1.1 Nuläget inom forskning och hälsovårdspolitik Världshälsoorganisationen WHO:s Europakontor publicerade nyligen strategin Gaining Health. Strategin understryker betydelsen av kroniska, icke-smittsamma sjukdomar, eftersom dessa står för största delen av sjukdomsbördan räknad i dödsfall, produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Dessa sjukdomar har gemensamma riskfaktorer som kan påverkas, såsom högt blodtryck och kolesterolvärde, alkoholbruk och rökning, övervikt och bristfällig motion samt matvanor. Förebyggande arbete bör vara det viktigaste sättet att tygla sjukdomar som dessa. Ändå utgör hälsofrämjande och förebyggande åtgärder av icke-smittsamma sjukdomar bara en relativt liten del av hela hälso- och sjukvårdsbudgeten, och hälsovårdstjänsterna är fortsättningsvis snarare inriktad på vård och behandling än på preventiva åtgärder. Skillnaderna mellan olika befolkningsgruppers hälsotillstånd har under de senaste decennierna förblivit oförändrade eller rentav vuxit trots att både den förväntade livslängden och välfärden ökat. I många industriländer ökar kostnaderna för hälsovården oroväckande. Till detta bidrar dels befolkningens åldrande, som ökar behovet och anlitandet av hälsovårdstjänster, dels lanseringen av nya, mycket dyra mediciner och behandlingsmetoder. Beställar-utförarmodellen har lett till förändringar i hälsovårdens organisation och produktion. Utvecklingen från reglering till ett öppnare utbud av hälsovårdstjänster kommer sannolikt att fortsätta. EU:s tjänstedirektiv kan i framtiden påverka hälsovården även i Finland. I Finland inledde regeringen år 2002 ett nationellt projekt för att trygga hälsovården i framtiden. Målet är att garantera samtliga medborgare, oberoende av ekonomisk ställning, tillgång till hälsovård av hög kvalitet. Den vårdgaranti som trädde i kraft 2005 ställer också nya krav på hälsovårdens tjänsteproducenter; den fastslår att kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga att ge patienter med icke-akut behov av vård en diagnostisk bedömning av vårdbehovet och behandling inom en viss bestämd tid. Datasystemen inom hälsovården utvecklas allt mer. Avsikten är att utvidga den elektroniska patientjournalen till att omfatta hela hälsovården och att förbättra koordinationen mellan olika system, vilket öppnar nya möjligheter för forskningen, i synnerhet vad gäller primärvården. Inrättandet av ett stödcenter för registerbaserad forskning förväntas också främja utnyttjandet av Finlands unika hälsovårdsregister i forskningen om finländska folksjukdomar. Vidare föreslås i den europeiska vägkartan för den vetenskapliga infrastrukturen att både befintliga och nya biobanker och biomolekylärresurser slås samman till en alleuropeisk infrastruktur för biobanker och biomolekylär forskning. I Finland är en nationell strategi och lagstiftning för biobanker under arbete. Den folkhälsovetenskapliga forskningen i Finland har sedan gammalt varit av hög klass på flera områden, bl.a. inom forskning i levnadssättens och ärftliga faktorers betydelse i många folksjukdomar. Vår inhemska molekylärgenetiska och epidemiologiska forskning åtnjuter internationell respekt. En av orsakerna är våra unika, landsomfattande register, som täcker hälsovård och sjukförmåner (STAKES och FPA:s register), vissa sjukdomsgrupper (Cancerregistret) och dödsorsaker samt befolkningsdata. Uppföljning med hjälp av hälsodatasystem gör det möjligt att upptäcka hälsorelaterade behov och begynnande utvecklingstrender. Högt kvalificerade och kompetenta forskare, en positiv inställning till hälsoforskning hos befolkningen och extensiv hälsovård är likaså nyckelfaktorer för den framgångsrika forskningen på området. Att Finland är litet må vara en begränsning, men å andra sidan leder det till ökat samarbete mellan 2

forskare. Förutom nya vetenskapliga rön och internationellt anseende har folkhälsoforskningen i Finland resulterat i interventioner genom vilka man lyckats minska sjukdomsbördan bl.a. i fråga om hjärt- och kärlsjukdomar, olika former av cancer, karies, självmord, astma och diabetes. Norra Karelen-projektet är världsbekant som befolkningsbaserad intervention på populationsnivå, och inom cancerbekämpningen är forskningsprojektet SETTI ett exempel på ett modernt randomiserat experiment, vars material har utnyttjats i stor omfattning. Cancerscreening har minskat dödligheten i cancer i livmoderhalsen och bröstcancer, och den utgör ett gott exempel på hur vetenskaplig utvärdering kan kombineras med hälsovårdspolitik. Finland erkänns i vida kretsar som ett ledande land i planering, genomförande och utvärdering av folkhälsointerventioner. 1.2 De viktigaste folkhälsofrågorna I de flesta industriländer är de vanligaste dödsorsakerna hjärt- och kärlsjukdomar (inkl. störningar i hjärnans blodomlopp) och olika former av cancer, vid sidan av yttre orsaker och lungsjukdomar. Bland dödsfall i arbetsför ålder spelar alkoholen en stor roll. Psykiatriska och neurologiska sjukdomar, sjukdomar i hållnings och rörelseorganen samt diabetes står för en ansenlig belastning i form av arbetsoförmåga, nedsatt produktivitet (sjukledighet) och anlitande av hälsovårdstjänster. Utöver de traditionella kroniska sjukdomarna orsakar fetma, affektiva störningar, allergier och astma allt större problem för folkhälsan. I och med att en allt större del av befolkningen åldras utgör sjukdomar och funktionshämningar som i allmänhet är förknippade med åldrandet ett annat stort problem. Flera av de sjukdomar som orsakar den största sjukdomsbördan har gemensamma riskfaktorer. De viktigaste är tobak och alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig motion. Livsstilsfaktorer som dessa åstadkommer fysiologiska förändringar som fetma, högt blodtryck och vuxendiabetes. Fastän dessa faktorer har en liten eller måttlig effekt berör de en betydande del av befolkningen, låt vara ojämnt fördelade. De påverkas av personliga val, tillgång och utbud i omgivningen, liksom även av politiska beslut och ekonomiska strukturer. Också genetiska faktorer påverkar benägenheten att lägga sig till med ohälsosamma beteendemönster. Även om den förväntade livslängden i Finland har stigit under de senaste decennierna ligger den för männen bara på europeisk medelnivå. Dödligheten har koncentrerats till allt äldre åldersklasser. Den förväntade friska livstiden har blivit längre, de kroniska sjukdomarna har minskat och det subjektiva välbefinnandet förbättrats. Detta kan tillskrivas framför allt en vidlyftig forskning, förebyggande åtgärder jämte tidig upptäckt och behandling av sjukdomar. Den förväntade friska livstiden påverkas mest av allmänna faktorer som kan förebyggas. Exempelvis har minskningen av hjärt- och kärlsjukdomar med över 80 procent berott på förändringar i riskfaktorerna under de senaste 30 åren. Mellan åren 1993 och 2003 minskade sjukhusvistelserna p.g.a. astma med 70 procent, och de årliga kostnaderna per astmapatient (sjukdagpenning, läkemedel, sjukhusdagar, läkarbesök) har halverats tack vare tidig diagnostisering och behandling. En oroväckande trend från folkhälsosynpunkt är fetma, alkoholbruk och ökad rökning bland kvinnor. Härvidlag råder bland befolkningen ännu betydande och bestående skillnader, särskilt i fråga om utbildning och boningsort. Det faktum att hälsovådliga faktorer ackumuleras inom den minst bemedlade befolkningsgruppen är ägnat att öka hälsoskillnaderna. Vidare reagerar de högre socialekonomiska grupperna i allmänhet bättre på interventioner i hälsofrämjande syfte, och har större nytta av dem än befolkningsgrupper med lägre socialekonomisk status. Genom bättre information om hälsofrågor är det möjligt att förstärka hälsofrämjande beteendemönster inom de befolkningsgrupper som har det svagast ställt. 3

Den växande hälsoklyftan mellan befolkningsgrupperna är betydlig med tanke på folkhälsan, och det finns ett starkt behov av åtgärder som kunde vara ägnade att öka jämlikheten. Produktionen av hälsovårdstjänster är stadd i förändring och en effektivering av verksamheten kan komma att undantränga en heltäckande service som strategiskt mål. De förebyggande hälsovårdstjänsterna har varit de första att drabbas av budgetnedskärningar. Mångfalden av människor med skiftande kulturell bakgrund kan också komma att skapa nya riskgrupper med sämre hälsa än befolkningsmajoriteten. Viktigt vore även att definiera de specifika grupper som borde bli föremål för interventioner för att folkhälsoarbetets huvudmål, såsom jämlikhet (rättvis fördelning) och effektiv resursanvändning, skall kunna uppnås. Under de senaste hundra åren har medicinska vetenskapens roll vidgats avsevärt, och medikaliseringen har inverkat på vår uppfattning och tolkning av företeelser i vardagslivet. Som exempel kan nämnas fortplantning och sexualitet, åldrande, mänskliga känslor såsom sorg och ångest, övervikt, bruk av alkohol och stimulantia samt inlärningssvårigheter. Medikaliseringen vill förklara mänskligt beteende som i grunden genetiskt och biologiskt betingat och som ett föremål för medicinska interventioner. Medikaliseringen av livets normala skeenden har en tendens att avlasta individen ansvaret för att uppträda och verka i samhället på ett positivt och konstruktivt sätt. 2 MOTIVERINGAR Befolkningens tidigare exponeringar för sjukdomar avspeglas i dess nuvarande hälsotillstånd. På motsvarande sätt kommer befolkningens hälsa i framtiden att ha sin grund i faktorer som är verksamma i nuet. Framtida utmaningar är möjliga att förutse, och att bemöta kommande risker är inte bara möjligt, utan även nödvändigt. Forskningsprogrammet SALVE förväntas resultera i forskning som kan omsättas i åtgärder till folkhälsans väl. Att bemöta de utmaningar folkhälsan står inför kräver kunskap om vilka faktorer som inverkar på sjukdomarna och vilken effekt interventioner avsedda att minska sjukdomsbördan i själva verket har. Sjukdomen som drabbat en patient är det sista skedet i en process som inbegriper såväl fysiologiska, psykologiska som sociala aspekter. Åtgärder inom ramen för folkhälsoarbetet bör fokuseras på begynnelseskedet i denna utvecklingskurva. Bland de faktorer som påverkar individens hälsa hör levnadsvanorna till de viktigaste. För att uppnå bestående resultat bör ingripanden i de faktorer som styr beteendet ske tidigt. Flera av våra vanligaste sjukdomar har gemensamma bakomliggande nyckelfaktorer, såsom tobak, alkohol, otillräcklig motion och ohälsosam diet. Dessa riskfaktorer ackumuleras dessutom ofta, och det föreligger en stark korrelation mellan fysisk och psykisk hälsa. Vilka riskfaktorernas orsaker är och hur de utvecklas är ännu inte helt klarlagt, och här finns behov av mer forskning, i synnerhet vad beträffar växelverkan mellan sociala, psykologiska och biologiska faktorer. Dessa kända riskfaktorer kan inte helt förklara skillnaderna i risken för insjuknande, och därför behövs mer kunskap om vilken betydelse nya riskfaktorer t.ex. sömnstörningar, buller och avsaknad av socialt stöd kan ha. I Finland har vi utmärkta möjligheter att förutse de stora utmaningarna för folkhälsan och även bemöta dem. Vårt högklassiga hälsovårdssystem, våra unika hälsovårdsregister och befolkningsdatabaser har hjälpt finländsk forskning att nå internationell toppnivå. De har gjort det möjligt att samla in omfattande och representativa databaser, något som i många andra länder inte låter sig göras. Indikatorer som hänför sig till beteendemönster och observation av riskfaktorer i levnadsvanorna finns lagrade och tillgängliga i befolkningsregister och databaser, liksom även 4

information om våra vanligaste folksjukdomar. Vår omfattande offentliga hälsovård kan tillhandahålla mångsidig och lättillgänglig information om det allmänna hälsotillståndet. Finlands genealogiska register, fåtaliga ursprungspopulation och välbevarade historia underlättar forskningen inom genetisk epidemiologi. Finländska forskare har gjort högklassiga insatser i gränsmarkerna mellan genetisk epidemiologi, klinisk medicin och molekylärmedicin. Det nyligen grundade molekylärmedicinska institutet i Finland kommer ytterligare att konsolidera forskningen på detta område. Det är fråga om ett nationellt forskningsinstitut med fokus på molekylärmedicin, genetik och epidemiologi. De sekretessfrågor som användningen av persondata aktualiserar har fått tillfredsställande lösningar, vilket gjort det lättare att vinna folkets förtroende och skapa en positiv inställning till vetenskaplig forskning. Detta underlättar också i hög grad utvärderingen av interventioner och gör det möjligt att undersöka de mekanismer som orsakar hälsoskillnader. Dock är tillgången till hälsodata fortfarande i viss mån bristfällig, t.ex. i fråga om mödra- och barnrådgivningen och skolornas hälsovård, liksom även när det gäller sjukdomar som inte kräver sjukhusvård samt dödliga sjukdomar. 3 MÅL Målet för forskningsprogrammet SALVE är att ta fram kunskap med vars hjälp nuvarande och kommande nyckelfrågor inom folkhälsan kan besvaras. Programmets strategiska mål är: att främja planering, utveckling och anpassning av nya verksamhetsformer och kutymer i syfte att förbättra folkhälsan; att stödja utvärdering av interventioner och tillvägagångssätt inom hälsovården; att öppna nya möjligheter för hälsofrämjandet; att skapa nya, tvärvetenskapliga samarbetsnätverk; att effektivera informationen om forskningens rön och tillgodose samhällets behov av kunskap om olika faktorer och åtgärder som påverkar folkhälsan; att ta fram ny kunskap som är betydelsefull både för folkhälsoarbetet och för vetenskapen överlag; samt att stödja forskarutbildningen och erbjuda möjligheter i synnerhet för forskare som disputerat. Programmets specifika mål är: att stärka vår kunskap om ärftliga, sociala och miljörelaterade faktorer som påverkar hälsan; att klarlägga den inverkan som olika levnadsskeden och händelser har på hälsotillståndet i vuxen ålder; att bättre förstå hur ojämlikhet i fråga om hälsa uppkommer, samt att tillhandahålla nya infallsvinklar som kan bidra till att förutse förändringar i folkhälsan. 4 FORSKNINGSTEMAN Målet för forskningsprogrammet SALVE är att ta fram kunskap som kan minska sjukdomsbördan och förbättra befolkningens hälsotillstånd. Meningen är att programmet ger kunskap som kan tillämpas i preventivt syfte mot de vanligaste sjukdomarna och som lindrar sjukdomarnas 5

verkningar. Syftet är inte enbart att identifiera folkhälsans nyckelfrågor, utan även att tillhandahålla metoder för att lösa dem. Tyngdpunkten i programmet ligger därför främst på åtgärder ägnade att förbättra folkhälsan. Programmet låter tidig intervention och behandling innan sjukdomar bryter ut gå före en sjukdomscentrerad infallsvinkel. Det är viktigt att skapa möjligheter och miljöer samt undanröja hinder för individer, grupper och samfund att göra hälsofrämjande val, att delta i hälsosam verksamhet och att leva hälsosamt. Vetenskaplig information behövs för utvärdering av praxis och åtgärder, för att göra det lättare att anamma kutymer som befunnits effektiva och för att identifiera de målgrupper som kunde ha mest att vinna på interventioner. Att kombinera vetenskaplig spetskompetens och själva forskningsrönens tillämplighet kräver en mångvetenskaplig approach som täcker både orsaksfaktorerna och utvärderingen av folkhälsoarbetets åtgärder. Vidare borde avseende fästas vid de omständigheter som ligger bakom riskfaktorerna, såsom hälsorelaterade värderingar och attityder, sociala, politiska och beteendemässiga faktorer, inklusive sociala nätverk och socialt stöd. De avgörande faktorerna bakom flera av de stora folkhälsoproblemen är gemensamma, och genom åtgärder inriktade på vissa befolkningsgrupper och flera faktorer snarare än på någon enskild sjukdom är det möjligt att väsentligt minska hälsoriskerna. En annan möjlighet inom folkhälsoarbetet är att effektivare använda sig av redan etablerade vetenskapliga interventioner, t.ex. så att de används mer systematiskt och med ett bredare utbud. Infallsvinklarna inom olika sektorer, såsom hälsofrämjande, förebyggande arbete och sjukdomskontroll, erbjuder ett effektivt sätt att förskjuta tyngdpunkten från behandling av sjukdomar i riktning mot preventiva åtgärder. Interventioner som bygger på många faktorer och riskbaserade interventioner kan ge kännbara resultat på befolkningsnivå även om deras effekt på det individuella planet kan vara anspråkslös. Hälsovårdstjänsterna bör anpassas till behov och prioriteringar, så att effektiva medel fokuserade på nyckelfrågor finns till hands. Vilken nytta befolkningsgrupper med förhöjd genetisk risk potentiellt kan ha av riktade interventioner är obekant, och likaså behöver vi mer information om hur individer med olika arvsanlag reagerar på interventioner. Tidigare generationers exponeringar för sjukdomar, fostertiden och den tidiga barndomen kan vara betydelsefulla i många avseenden. Det krävs mer sofistikerade matematiska och teoretiska tillvägagångssätt som tillåter mer komplexa sjukdomsmodeller med flera variabler. Forskningsprogrammet är avsett att täcka alla skeden i ett sjukdomsförlopp, olika interventionsstrategier och olika vetenskapliga discipliner. Programmets viktigaste forskningsteman presenteras nedan. Särskilt önskvärda är ansökningar eller konsortier som täcker mer än ett temaområde. Ett konsortium kan omfatta både empirisk forskning och forskning som syftar till metodologisk eller teoretisk utveckling. 4.1 Faktorer som skyddar och främjar hälsan: ärftliga, sociala och miljörelaterade omständigheter Huvudsyftet med forskningen inom detta temaområde är att öppna nya möjligheter att nyttiggöra kunskap om hälsofrämjande effekter. Det kan ske genom att man dels kombinerar de starka sidorna hos finländsk molekylärgenetik, kliniska discipliner och epidemiologi, dels utnyttjar samhällets infrastruktur, särskilt dess hälsovårdsregister och befolkningsdatabaser. I kombination med information om fenotyp och levnadsvanor är molekylärteknologin och tillgången till unika släktdata och epidemiologiska prover till hjälp vid identifiering av gener och specifika alleler som exponerar människor för eller skyddar dem mot allmänt förekommande 6

sjukdomar, liksom även vid identifiering av särdrag och bakgrundsfaktorer som påverkar dessa sjukdomar. På varje framgångsrik genidentifikation borde följa en utvärdering av identifierade varianters betydelse på populationsnivå och därtill studier av växelverkan mellan generna och mellan gen och miljö. En övergripande studie av å ena sidan genetiska, å andra sidan miljö- och livsstilsrelaterade riskfaktorer bör grunda sig på omfattande epidemiologiska massundersökningar (inklusive tvillingundersökningar). Vidare kan kännedom om genetiska faktorer göra det möjligt att identifiera högriskindivider, och sålunda tillåta tidigare och bättre riktade interventioner eller individuell behandling. Härvid kan även medicineringen skräddarsys enligt genotyp för att uppnå högsta möjliga behandlingseffekt. Till temaområdet hör även projekt som syftar till att identifiera miljörelaterade, sociala och psykologiska faktorer som påverkar hälsan. Till sådan exponering räknas risker som har att göra med tekniska förändringar och samhällsstrukturer (t.ex. buller och mikropartiklar från trafik; byggnader med fukt- och mögelskador, dålig luft inomhus, radon, ävensom andra exponeringar förknippade med informationssamhället, t.ex. elektromagnetiska fält och UV- strålning). Genom globaliseringen kan dessutom nya smittsamma sjukdomar spridas snabbare än förr. Sociala och psykologiska faktorer inverkar i betydande mån på både sjukdomarnas och välståndets utveckling. Den tidiga barndomens betydelse för individens hälsa och normala utveckling senare i livet är något vi lärt oss förstå allt bättre. Sociala strukturer såsom utbildning, socialgrupp och yrke har traditionellt ansetts vara utslagsgivande hälsoindikatorer, men också nya begrepp såsom socialt kapital, sociala nätverk, lokala sociala normer och kulturella bindningar har väckt allt större intresse. De kan inverka på sjukdomsrisken antingen direkt eller genom att modulera andra riskfaktorers inverkan. I de modeller som beskriver hälsan och dess utveckling ingår även personlighetsfaktorer och andra psykologiska särdrag. De biologiska, psykologiska och sociala faktorerna verkar inte i isolering, utan bör betraktas som integrerade med individen och hennes utveckling, familj och omgivning (från referensgrupp till lokalsamhälle och globala influenser). Flernivåmodeller som beaktar de biologiska, psykologiska och sociala faktorernas förändringar i tiden kan ge oss bättre förutsättningar än tidigare att förstå dessa företeelser. 4.2 Levnadsskeden och livets kritiska perioder Den tidiga barndomen, börjande med fosterstadiet, är avgörande för individens hälsa senare i livet, t.ex. vad gäller diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, allergier, neuropsykologiska störningar och vissa former av cancer. Omständigheter som före födseln kan påverka hälsan är moderns mottaglighet för sjukdomar och moderkakans funktion; under tidig barndom och senare utvecklingsskeden spelar livsstil och livsmiljö en viktig roll. Tillvänjningsreaktioner kan leda till bestående förändringar i metabolismen, vilka i sin tur inverkar menligt på hälsotillståndet i vuxen ålder. Effekterna kan bero på tidpunkten för exponeringen, eftersom olika utvecklingsskeden kan kännetecknas av olika känslighet och mottaglighet. Vi känner ännu inte i detalj de mekanismer genom vilka dessa effekter förmedlas till ett senare levnadsskede, men möjligtvis ingår här epigenetiska fenomen. Undersökningar som omspänner hela levnadsloppet inbegriper observationer under en lång tidsperiod, från barndom till vuxen ålder och ålderdom, utredningar av förhållanden mellan generationer och undersökningar av de skiftande effekter som olika exponeringar under olika levnadsskeden kan få. 7

Det är fråga om ett nytt, framväxande forskningsområde där nya uppfattningar utvecklas snabbt och många färska rön ännu kräver bekräftelse. Finländska forskare har redan gjort betydande insatser på området, och Finland erbjuder utmärkta möjligheter till fortsatt arbete. Vår kännedom om kritiska och känsliga perioder/skeden i livscykeln har ännu stora luckor, liksom vår kunskap om genernas och miljöns inverkan under dessa skeden. Forskning i riskfaktorerna under tidig barndom kunde ge oss en grund för preventions- och interventionsprogram. Idealet vore forskning som omfattar levnadsloppet i dess helhet, från graviditeten, och t.o.m. tiden innan, till mogen ålder och ålderdom. Tyngdpunkten i forskningstemat ligger på skeenden i barndomen och processernas inverkan på individens hälsa senare i livet snarare än på barnhälsa som sådan. 4.3 Ojämlik hälsa och ackumuleringen av hälsoproblem Att det förekommer skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper är ett känt faktum. Inkomster, yrke och utbildning är starkt bestämmande för hälsotillståndet i hela samhället, och deras inverkan är inte begränsad till de mest missgynnade i samhället, som fattiga, arbetslösa och ensamstående föräldrar. Forskningen i de mekanismer som orsakar och upprätthåller ojämlikheten i hälsa bör omfatta strukturella faktorer, hälsovårds- och socialpolitiken, samhälleliga förändringar, anlitandet av hälsovårdsservice (inkl. förebyggande tjänster) eller livsstilsfaktorer. Betydelsen av många faktorer i anslutning till social differentiering är oklar, och forskning behövs även beträffande indirekt verkande mekanismer såsom autonomi, sociala nätverk och marginalisering. Frågor som gäller beteende, etnicitet och kultur kräver mer forskning för att möjliga mål för interventioner skall kunna identifieras. Mer information behövs också om åtgärder som kunde förbättra hälsotillståndet inom sådana marginalgrupper i samhället som ackumulerat en mångfald av hälsorisker. Nya metoder som flernivåanalyser, strukturella ekvationer och riktade acykliska grafer kan vara till hjälp och blottlägga de mekanismer som orsakar och vidmakthåller socioekonomiskt betingade hälsoskillnader. I policyforskning är experimentella studier sällan möjliga, och därför kommer andra, komparativa metoder och fallstudier till användning. Forskningsresultaten kan tillämpas i planeringen och utvärderingen av åtgärder som syftar till att minska skillnaderna, särskilt i fråga om åtgärder som skall nå de minst bemedlade befolkningsgrupperna. Det är ändå av vikt att utvärdera också de skadliga, icke-önskvärda effekter som olika verksamhetsmodeller kan ha på hälsoskillnaderna. Sådan forskning drar nytta av en bredbasig, multidisciplinär approach som omfattar såväl de sociala och ekonomiska vetenskaperna som hälsovetenskapen. Kvantitativa och kvalitativa infallsvinklar kan i kombination producera ny kunskap. 4.4 Att förutspå framtidens hälsa Sjukdomsspektret förändras med samhället, och olika skeden i denna process har beskrivits som epidemiologiska övergångsfaser. De utmaningar som framtidens scenarier och förändringar innebär kan förutses. Det är viktigt att reagera på nya risker i tid. Likaså behövs nya verktyg för planering, prioritering och resursfördelning. De utmaningar folkhälsan står inför kan förutses på basis av de nuvarande utvecklingstrenderna, särskilt för de unga åldersgrupperna, dvs. framtidens vuxna och åldringar. I Finland ger oss de etablerade uppföljningssystemen information som vi kan utnyttja för att identifiera sjukdomstrender och förutsäga kommande hot mot folkhälsan. Ett tillvägagångssätt är att använda hälsodata från barndom och ungdom i ålder-period-kohortanalyser. Emellertid kan förändringar på lång sikt i 8

allmänhet inte upptäckas genom linjär extrapolation. Nya risker kan dyka upp, faktorer som idag är oansenliga kan senare bli dominerande. För att kunna klarlägga möjliga scenarier är det därför av vikt att ge akt även på svaga signaler. Beslut om viktiga resurser, t.ex. hälsovårdspersonalens utbildning och vaccinationsberedskapen, måste fattas utan visshet om utvecklingen i framtiden. Den största nu pågående demografiska förändringen är det snabbt ökande antalet äldre personer. Immigrationen till Finland är ännu obetydlig, men kommer sannolikt att öka, och likaså kommer kontakterna med Ryssland och de s.k. tillväxtekonomierna att bli livligare. Klimatförändringen, eventuella pandemier och handelns globalisering är företeelser som även Finland berörs av. Nya företeelser i samhället, såsom medikaliseringen, kan komma att ha en annan inverkan på befolkningens hälsotillstånd än vad vi tror idag. Prognoserna för framtidens hälsa baserar sig på vår omfattande och tillförlitliga folkhälsostatistik. Finlands hälsovårdsregister med uppföljande data från en lång tidsperiod erbjuder enastående möjligheter för forskningen. Nu behövs nya prognostiska metoder för att identifiera både troliga scenarier och svaga signaler som möjligen kan bli av vikt i framtiden. Med hjälp av simulationer, t.ex. Monte Carlo-modeller, kan prognosmetoderna nå längre än linjär extrapolation. Komparativa internationella studier kan likaså ge oss antydningar om vilken utvecklingen i Finland kommer att bli. Särskilt gäller detta undersökningar gjorda i länder som anses längre hunna i fråga om processer som i Finland hittills bara tagit sin början. 5 GENOMFÖRANDE 5.1 Finansiering Forskningsprogrammet Utmaningar för folkhälsan (SALVE) koordineras av Finlands Akademi och genomförs tillsammans med de andra deltagande finansiärerna: Research Council of Norway (RCN), UK Medical Research Council (MRC) och fem institut från Canadian Institutes of Health Research (CIHR), dvs. Institute of Gender and Health (IGH); Institute of Human Development, Child and Youth Health (IHDCYH); Institute of Neurosciences, Mental Health and Addictions (INMHA); Institute of Nutrition, Metabolism and Diabetes (INMD); och Institute of Circulatory and Respiratory Health (ICRH). I forskningsprogrammet SALVE finansieras endast konsortieansökningar. Varje deltagande finansiär stöder endast det egna landets forskargrupper. Finlands Akademi kommer att finansiera forskning inom programmets alla temaområden. Den finansiering som CIHR, MRC och RCN beviljar riktas speciellt till vissa teman, utgående från de deltagande institutens prioriteringar (CIHR) samt temana i RCN:s pågående forskningsprogram om folkhälsan (se punkt 5.1.1). MRC vill särskilt stödja sådan forskning som tacklar temat Levnadsskeden och livets kritiska perioder inom SALVE (se punkt 4.2). De projekt som väljs till SALVE-programmet beviljas finansiering för högst fyra år. Finansieringsperioden inleds från början av år 2009. Finlands Akademis styrelse har reserverat åtta miljoner euro för forskningsprogrammets finansiering. Akademin kommer att finansiera de forskargrupper som verkar i Finland, med eller utan internationellt samarbete. Akademin uppmuntrar emellertid gemensamma bilaterala och multilaterala projekt bestående av en eller flera forskargrupper från Finland och forskargrupper från Kanada och Storbritannien samt bilaterala 9

projekt mellan norska och finländska grupper (RCN kommer att finansiera endast bilaterala norskfinska projekt). Inom programmet finansieras endast sådana konsortier som innehåller åtminstone en finländsk forskargrupp. 5.1.1 Internationellt samarbete 5.1.1.1 Kanada Canadian Institutes of Health Research (CIHR) är den största statliga finansiären av hälsoforskning i Kanada. Organisationen har som mål att ta fram högklassig ny forskningskunskap och omsätta denna kunskap i praktiska tillämpningar. CIHR består av 13 s.k. virtuella institut, som vart och ett leds av en vetenskapsdirektör med stöd av en rådgivande kommitté (Institute Advisory Board). Fem av instituten, Institute of Gender and Health (IGH), Institute of Human Development, Child and Youth Health (IHDCYH), Institute of Neurosciences, Mental Health and Addictions (INMHA), Institute of Nutrition, Metabolism and Diabetes (INMD), och Institute of Circulatory and Respiratory Health (ICRH), kommer att delta i forskningsprogrammet SALVE (som utländska finansieringspartner). CIHR Institute of Gender and Health (CIHR-IGH) CIHR-institutet för könsrelaterade hälsofrågor, CIHR-IGH, stöder sådan forskning som koncentreras på bl.a. könets (såväl biologiska och genetiska faktorer som sociala och kulturella faktorer) växelverkan med andra sociokulturella, biofysikaliska och politisk-ekonomiska faktorer och hur detta inverkar på hälsan. Institutet uppmuntrar de sökande att inkludera en könsbaserad analys (gender and sex based analysis, GSBA) i sina ansökningar. GSBA erbjuder ett sätt att forska i de sociokulturella och biologiska skillnaderna mellan könen, utan att anta att det finns några skillnader. Mer information om den könsbaserade analysen finns på CIHR:s webbsidor på adressen www.cihr-irsc.gc.ca/e/34032.html. CIHR Institute of Human Development, Child and Youth Health (CIHR-IHDCYH) CIHR-institutet för människans utveckling och barns och ungas hälsa, CIHR-IHDCYH, främjar och stöder sådan forskning som förbättrar hälsan och hälsoutvecklingen hos mödrar, småbarn, barn, unga och familjer i Kanada och världen över. Med institutets stöd kan forskare tackla hälsoproblem på bred front, t.ex. de problem som har att göra med reproduktionsförmågan, den tidiga utvecklingen, barndomen och ungdomen. CIHR Institute of Neurosciences, Mental Health and Addictions (CIHR-INMHA) CIHR-institutet för neurovetenskaper, psykisk hälsa och beroendefrågor, CIHR-INMHA, stöder sådan forskning som förbättrar bl.a. den psykiska hälsan, synen, hörseln och kognitiva processer samt minskar förekomsten av andra relaterade störningar genom preventionsstrategier, screeningtest, diagnoser, vård, stödsystem och palliativ vård. CIHR Institute of Nutrition, Metabolism and Diabetes (CIHR-INMD) CIHR-institutet för näring, ämnesomsättning och diabetes, CIHR-INMD, beviljar stöd till hälsofrämjande forskning kring kost, matsmältning, exkretion och ämnesomsättning samt till forskning med fokus på bl.a. prevention, screening, diagnos, vård, stödsystem och palliativ vård i fråga om en mängd olika problem associerade med hormonsystemet, matsmältningsorganen och levern. CIHR Institute of Circulatory and Respiratory Health (CIHR-ICRH) 10

CIHR-institutet för blodcirkulation och andning, CIHR-ICRH, stöder hälsofrämjande forskning kring olika tillstånd som har att göra med bl.a. hjärtat, lungorna, hjärnan, blodkärlen och sömn. Institutets vision är att ta den internationella täten genom att främja öppenhet, entusiasm, energi, åtagande och excellens i etiska, gemensamma initiativ inom bl.a. forskning och forskarutbildning. I mars 2007 fastslogs institutets nya prioriteringsområden: Genetik/biomarkörer Psykosocial, beteendevetenskaplig och miljöfokuserad forskning Teknologi Sömn, dygnsrytmens inverkan på blodcirkulation/andning, ämnesomsättning och övervikt Kroniska sjukdomars inflammationsmekanismer Transplantation, regeneration, stamceller, bioetik Åldrande Genom forskningsprogrammet SALVE kan finländska och kanadensiska forskargrupper gemensamt söka finansiering för forskningsprojekt. För samarbete kommer de fem CIHR-instituten att bevilja bidrag på upp till 30 000 kanadensiska dollar per år (ca 20 600 euro). CIHR-finansieringen kommer endast att gälla den del av forskningsprojektet som utförs i Kanada och finansieringen kommer till en början att beviljas för två år, med möjlighet till förlängning. De fem CIHR-instituten beviljar stöd till de projekt som är relevanta med tanke på institutens verksamhetsområden och prioriteringar. CIHR-IGH är särskilt intresserad av temat ojämlik hälsa inom SALVE. Institutet kommer att bevilja högst fyra tvåårsbidrag inom något av de följande områdena: A) Forskning som hjälper oss att förstå ojämlik hälsa, inklusive forskning som fokuseras på utsatta populationer och undersöker de faktorer som påverkar utsatthet och ojämlikhet undersöker de faktorer som påverkar utsatthet och ojämlikhet, t.ex. biologiska faktorer (genetik, könsskillnader) samt kulturella och strukturella faktorer. De sökande ska dryfta hur dessa faktorer utsätter vissa populationer. beskriver och analyserar ojämlik hälsa på populationsnivå. B) Forskning som tacklar ojämlik hälsa, såsom interventionsforskning som bedömer hur olika riktlinjer och åtgärdsprogram inverkar på ojämlikheten demonstrations-/utvärderingsprogram om hälsovårdsinterventioner hos utsatta populationer i syfte att minska ojämlikheten. IHDCYH ämnar stödja forskning i hur den fysiska och sociala miljön påverkar barns hälsa, långtidshälsa och ojämlik hälsa hos mödrar, barn och unga. Institutet beviljar högst tre bidrag. INMHA är berett att samfinansiera sådana ansökningar som innehåller relevant forskning med tanke på institutets verksamhetsområde. INMD vill stödja forskning inom något av SALVEs fyra temaområden med fokus på förebyggande eller vård av övervikt. Institutet beviljar ett bidrag för högst fyra år, och eventuellt ytterligare bidrag beroende på tillgängliga medel. ICRH kommer att stödja forskning inom något av SALVEs fyra temaområden med fokus på bl.a. hjärtat, lungorna, hjärnan, blodkärlen och sömn. Institutet är berett att finansiera minst två högt rankade och ICRH-relevanta ansökningar för två år. Ansökningarna ska vara inom två olika ICRH-verksamhetsområden (t.ex. den ena inom blodcirkulation och den andra inom andning). Ytterligare finansiering beror på tillgängliga medel. 11

Ifall en ansökan anses lämplig för fler än ett CIHR-institut kan respektive institut överväga samfinansiering av projektet i syfte att maximera antalet finansierade projekt. 5.1.1.2 Norge Norges forskningsråd, Research Council of Norway (RCN), har en årsbudget på over 5 miljarder norska kronor (ca 620 milj. euro) och är en ytterst viktig aktör inom forskningen i Norge. Forskningsrådets uppgift är att främja och stödja grundforskning och tillämpad forskning inom alla dimensioner av vetenskap, teknologi, medicin och humaniora. Viktiga mål är bl.a. att höja nivån av forskningskunskap i samhället överlag samt att stödja innovation inom hela industrisektorn. Den medicinska forskningen och hälsoforskningen inom den offentliga sektorn i Norge har flera finansieringskällor. De viktigaste källorna är undervisningsministeriet och hälsovårdsministeriet. Dessa två ministerier är också de största finansieringskällorna för den RCN-finansierade medicinska forskningen och hälsoforskningen, med 13 procent av den totala budgeten. Forskningsrådet har som avsikt att delta i forskningsprogrammet SALVE inom ramen för sitt eget forskningsprogram Public Health Programme, som är indelat i följande fyra temaområden: Social ojämlikhet Social ojämlikhet i hälsa är ett av välfärdsstatens största problem som drabbar folkhälsan. Ökad forskning i social ojämlikhet är också en av de rekommendationer som slogs fast i en panelutvärdering av hälsovård, hälsovårdsvetenskaper och psykologisk forskning. Det finns redan stora skillnader i hälsa som beror på utbildningsnivå, yrke och inkomst, och dessutom tecken på att dessa skillnader växer. Det har dokumenterats en tydlig social positionering för många hälsorelaterade faktorer, såsom dödlighet, förväntad livslängd, spädbarnsdödlighet, psykisk hälsa, självrapporterad hälsa, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, rörelseorganens sjukdomar och olyckor samt för många indirekta faktorer såsom livsstilsbetingade vanor (rökning, näring och motion) och statistik om välfärdsbidrag. Fastän det finns mycket information om den sociala ojämlikheten i hälsa i Norge, vet man ganska lite om orsakerna till hälsoklyftan. Andra viktiga fokusområden för forskningen är bl.a. betydelsen av olika faktorer under barn- och ungdomen för hälsan senare i livet, hur arbetsmiljön och levnadsskedet påverkar hälsoskillnader, samt betydelsen av kontextuella faktorer. Det finns relativt lite forskningskunskap om olika interventioners förväntade effekter samt om mer komplexa strategier för att minska social ojämlikhet. Därför är ett tredje prioriteringsområdet inom Public Health Programme att undersöka olika åtgärders inverkan. Det här är särskilt viktigt i förhållande till de folkhälsoproblem där man vet att de ovan nämnda faktorerna (motion, näring och kost) står i nära samband med t.ex. övervikt, diabetes och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, den sista kopplad till rökning. Forskningen ska beakta de särskilda utmaningar som orsakas av social ojämlikhet i hälsa och könsskillnader, eftersom dessa är förknippade med risk för sjukdomar och sjukdomsutveckling. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet omspänner organiserad och oorganiserad idrottsverksamhet och friluftsliv samt vardaglig motion. Det finns mycket forskning kring motionens betydelse för somatisk hälsa, men 12

orsaksförhållandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa är förhållandevis oklart. Kunskapsbasen om förebyggande åtgärder, speciellt de faktorer som främjar eller hindrar fysisk aktivitet, är mycket mera begränsad än på önskad nivå. Det är därför viktigt att stärka forskningen i de faktorer som ökar sannolikheten av att man börjar och fortsätter att motionera samt i de faktorer som ökar risken att man slutar motionera eller motionerar mindre. Att ta fram kunskap om de faktorer som påverkar motionen bland hela befolkningen är viktigt, men speciellt viktigt är att göra det för personer med olika kulturella och socioekonomiska bakgrunder samt för personer med särskilt stora förändringar i mängden motion, t.ex. under ungdomsåren. De undersökningar som bidrar till att förklara motionens betydelse för psykisk hälsa och livskvalitet kan fylla ett tomrum i den nuvarande forskningen. Man kan dra nytta av flera olika metodologiska infallsvinklar för att ta fram ny kunskap inom området, men kanske ännu lämpligare är kohortstudier. De åtgärder som syftar till att öka befolkningens fysiska aktivitet stöds genom organiserad idrottsverksamhet och andra aktiviteter. Det är viktigt att utföra forskning om intervention och utvärdering, speciellt vad gäller nya och existerande redskap för ökad motion bland befolkningen och särskilda befolkningsgrupper. Näring och kost Inom detta tema prioriterar RCN:s forskningsprogram Public Health Programme sådan forskning som främjar hälsosamma matvanor (enligt norska och nordiska närings- och motionsrekommendationer). I forskningen ingår undersökningar av genomförandet och effekterna av de åtgärder som siktar till att främja hälsan och förhindra sjukdomar samt kostnad/nytta-analys av dessa åtgärder. Speciell uppmärksamhet fästs vid de studier där kost betraktas i samband med de största folkhälsoproblemen, såsom övervikt, typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. Analysen av dessa faktorer kan dra speciell nytta av paneldata, i synnerhet om faktorerna kan kopplas ihop med existerande hälsostudier och hälsoregister. Det finns ett särskilt behov av forskning kring utsatta befolkningsgrupper, t.ex. grupper med låg socioekonomisk status och minoritetsstatus. Inom ramen för Public Health Programme kunde man vidare undersöka människors uppfattning av kostinformation och kostdebatten i medierna samt hur detta inverkar på deras attityder och beteende beträffande mat och näring. Psykisk hälsa Norges forskningsråds Public Health Programme ska omfatta sådan forskning som är av betydelse för primärprevention och som tar upp åtgärder i samband med psykisk hälsa. Det finns inte mycket forskning kring underliggande miljöfaktorer vad gäller utvecklingen och varaktigheten av olika psykiska störningar. Detta är särskilt ett problem när det gäller forskningen i bl.a. risk- och skyddsfaktorer, tidig intervention och motståndskraft. Många existerande primärpreventionsåtgärder syftar till att tackla de psykiska hälsoproblemen, men de är svagt förankrade i forskningen, både vad gäller empirisk data om hur psykiska störningar utvecklas och vad gäller kunskap om effektiva förebyggande åtgärder. Finansieringen kommer därför att riktas till systematiska studier av förebyggande åtgärder eller deras kunskapsbas, speciellt för psykisk hälsa hos barn och unga. I programmet ingår även andra intressanta områden inom folkhälsan; läs mer på adressen www.forskningsradet.no/folkehelse 13

Norges forskningsråd kommer att inom forskningsprogrammet SALVE stödja forskning inom de temaområden som ingår i det norska forskningsprogrammet Public Health Programme. Konsortieansökningarna, med gemensamma projektbeskrivningar av de finländska och norska forskarna, ska alltså göras inom temaområden som är gemensamma för de två forskningsprogrammen SALVE och Public Health. Forskningsrådet kan endast finansiera 1 2 bilaterala forskningsprojekt. 5.1.1.3 Storbritannien Det brittiska medicinska forskningsrådet UK Medical Research Council (MRC) är en statligt finansierad organisation för hälsofrämjande. MRC finansierar forskning inom samtliga medicinska vetenskaper vid brittiska universitet och sjukhus, MRC:s enheter och institut i Storbritannien samt vid MRC:s enheter i Afrika. MRC:s huvudsakliga målsättning är att förbättra människors hälsa genom förstklassig medicinsk forskning. Forskningsrådet siktar till att nå detta genom att stödja bl.a. biomedicinsk forskning, allt från grundläggande laboratoriestudier till kliniska undersökningar. MRC arbetar i nära samarbete med UK National Health Service och UK Health Departments för att uppnå de ställda målen, och prioriterar sådan forskning som sannolikt främjar kliniska tillämpningar och allmän hälsa. Genom forskningsprogrammet SALVE kan finländska och brittiska forskargrupper gemensamt söka finansiering för bilaterala forskningsprojekt (multilaterala projekt beaktas också, men det måste finnas en finländsk partner i samtliga ansökningar). MRC finansierar endast den del av forskningsprojektet som utförs i Storbritannien. Forskningsrådet är berett att bevilja högst 2 3 bidrag för samarbetet och har reserverat för detta ändamål 50 000 pund (ca 70 000 euro) per år för fyra år. Finansieringen riktas till de två prioritetsområdena Public Health och Lifelong Health and Wellbeing, som passar in på SALVE-temat Levnadsskeden och livets kritiska perioder (se punkt 4.2). 5.2 Tidtabell Forskningsprogrammet SALVEs ansökningsprocess har ett steg. Ansökningarna bedöms av internationella expertpaneler. De sökande kan också lämna in ett skriftligt svar på panelutlåtandet. Kungörelsen om utlysningen publiceras den 3 december 2007. Ansökningar tas emot i Akademins e-tjänst fr.o.m. den 2 januari 2008. Sista ansökningsdag är den 25 april 2008. Samtliga finländska forskargrupper ska lämna in sina ansökningar inom utsatt tid; ansökningstiden är bindande. En internationell expertpanel bedömer de inlämnade ansökningarna på sommaren 2008. De sökande kan lämna in ett skriftligt svar på panelutlåtandet till programgruppen (se punkt 6.4) inom tre veckor från att utlåtandet skickats. Utgående från den vetenskapliga utvärderingen (med beaktande av ev. skriftliga svar) och programmets målsättningar lägger programgruppen sedan fram ett förslag till finansiärerna på de projekt som ska väljas till programmet. Vid Finlands Akademi är det den av Akademins styrelse tillsatta sektionen som fattar finansieringsbesluten på hösten 2008. Projekten kan börja från början av år 2009. 14

5.3 Programgruppen Forskningsprogrammets programgrupp består av medlemmar i Akademins forskningsråd, representanter för de andra finansiärerna samt av expertmedlemmar. Också andra experter kan kallas till programgruppens möten. Programgruppen har till uppgift att: styra och övervaka programverksamheten bereda bedömningsprocessen lägga fram ett förslag till finansiärerna om de projekt som ska finansieras vid behov lägga fram ett förslag till finansiärerna om ytterligare ansökningsomgångar och/eller tilläggsfinansiering lägga fram ett förslag om de projekt eller projekthelheter som tas med i programmet vid ett senare skede samt besluta om detta, förutsatt att projekten redan har beviljats finansiering planera och organisera utvärderingen av programmet styra och stödja programkoordineringen främja nyttiggörandet av forskningsresultaten. 5.4 Programkoordinering SALVE-programmet strävar efter att med alla möjliga sätt genom informationsutbyte och samverkan stödja och främja sammankoppling av de projekt som valts ut för programmet. De ansvariga projektledarna förutsätts förbinda sig till programmets mål och till utvärderingen av programmet. De ansvariga projektledarna har till uppgift att: svara för och rapportera om sina projekts vetenskapliga framsteg (års- och slutrapporter) samt rapportera om medelsanvändningen enligt programkoordineringens och finansiärernas anvisningar själva delta i de möten, seminarier och workshopar som programkoordineringen ordnar och svara för att också de forskare som finansieras genom forskningsprogrammet deltar i dem samt främja informationsutbytet och samarbetet mellan programmets projekt delta i framställningen av utvärderingar, synteser och infomaterial om programmet aktivt informera om programmets framsteg och resultat på offentliga och vetenskapliga forum. Programchefen ska arbeta i nära samarbete med forskningsprojekten och bidra till att uppnå de ställda målen. Programchefen ska vidare koordinera programmets informationsverksamhet och främja forskningssamarbetet mellan projektet, bl.a. med hjälp av gemensamma seminarier, workshopar, utbildning och elektroniska medel. Finlands Akademi svarar för programkoordineringen i samarbetet med de andra finansiärerna. 5.5 Slututvärdering Då programmet avslutats år 2013 utvärderas det av en internationell expertpanel. Panelen bedömer programmets genomförande samt dess resultat och effekter. I utvärderingen beaktas bl.a. följande omständigheter: hur programmets mål uppnåtts det mervärde som programmet tillfört 15

programresultatens vetenskapliga kvalitet nationellt och internationellt samarbete forskarutbildning och främjandet av forskarkarriären programmets vetenskapliga, samhälleliga och ekonomiska effekter genomförandet av programmet (planeringen, finansieringsbesluten, koordineringen, programgruppens roll, gemensam verksamhet) informationsverksamheten. De forskargrupper som finansieras ska årligen, eller i enlighet med programgruppens beslut, rapportera om hur deras projekt framskrider samt då projektet slutförts lämna in en slutrapport till Finlands Akademi. Av rapporterna ska framgå bl.a. de vetenskapliga publikationer och lärdomsprov som presterats inom ramen för programmet. Den internationella utvärderingspanelen offentliggör utvärderingsresultaten efter att utvärderingen genomförts. 6 ANSÖKNINGSFÖRFARANDE OCH BEDÖMNINGSKRITERIER Utlysningen inom forskningsprogrammet Utmaningar för folkhälsan (SALVE) är öppen för forskargrupper vid universitet eller forskningsinstitut i Finland, Kanada, Norge och Storbritannien. Finansieringen för forskningsprojekt kan sökas av konsortier bestående av minst två eller flera forskargrupper. Genom programmet finansieras endast sådana konsortier som innehåller åtminstone en finländsk grupp. Ansökningsprocessen har ett steg. Samarbete med kanadensiska, norska eller brittiska forskargrupper är inte en förutsättning för att finländska grupper ska beviljas finansieras inom SALVE, men det uppmuntras speciellt. Både bilaterala och multilaterala projekt kommer att finansieras, med det undantaget att Norges forskningsråd RCN endast finansierar bilaterala norskfinska projekt. Ett av de huvudsakliga målen av forskningsprogrammet är att främja ämnesövergripande samarbete bland och mellan forskningsenheter samt att stärka samverkan mellan vetenskapssamhället och offentliga myndigheter. Forskningsprojekten ska således inbegripa mångvetenskaplig forskning, t.ex. hälsovetenskaper och medicin kombinerat med biologi, samhälls- och beteendevetenskaper och andra discipliner. De forskningsprojekt som beviljas finansiering ska bilda relevanta programhelheter och alla projekt förväntas samarbeta med andra projekt under programmets gång. Utlysningen öppnas den 2 januari 2008, med sista ansökningsdag den 25 april 2008. Ansökningstiden är bindande. Ansökningarna ska vara på engelska. Närmare uppgifter om Finlands Akademis e-tjänst och om hur man lämnar in en ansökan finns på Akademins webbplats på www.aka.fi/sv > För forskare > Söka bidrag > Anvisningar > Anvisningar om hur du lämnar in en ansökan. Inom forskningsprogrammet SALVE finansieras endast konsortieansökningar. Ett konsortium har gemensamma mål. Ett konsortieprojekt förutsätter att alla parter deltar. Ett konsortium har en gemensam forskningsplan, som också innehåller en gemensam finansieringsplan. En konsortieansökan inklusive alla delprojekt bedöms som en helhet, men finansieringen kan anvisas flera olika forskningsplatser. Varje part i ett konsortium ska lämna in en 16

egen ansökan för sitt eget delprojekt. Samtliga bilagor till en konsortieansökan bifogas endast konsortieledarens ansökan. De internationella samarbetsparterna ansöker om finansiering för sina delprojekt enligt särskilda anvisningar (se punkt 6.2). I internationella konsortieansökningar måste den finländska parten eller en av de finländska parterna fungera som konsortieledare när ansökan lämnas in i Akademins e-tjänst (se punkt 6.2). Av den gemensamma forskningsplanen ska framgå en kort beskrivning av varje forskargrupp, hela konsortiets finansieringsplan, arbetsfördelningen enligt parter, det planerade forskningssamarbetet inom konsortiet samt det mervärde som samarbetet ger. Särskilda anvisningar om hur man bereder en konsortieansökan finns på Akademins webbplats på www.aka.fi/sv > För forskare > Söka bidrag > Anvisningar > Detaljerade anvisningar > Konsortier och projektsamarbete, konsortieansökan. SALVE har endast en ansökningsomgång och de sökande ska följa anvisningarna om hur man lämnar in egentliga ansökningar jämte bilagor (preliminära ansökningar lämnas inte in). 6.1 Konsortieprojekt från Finland Konsortieledaren börjar bereda en konsortieansökan till Finlands Akademi genom att anmäla konsortiet i Akademins e-tjänst. Därefter kan konsortiets delprojekt bereda sina egna ansökningar. Samtliga bilagor till en konsortieansökan ska bifogas konsortieledarens ansökan. Delprojekten lämnar endast in den elektroniska ansökan, utan bilagor. Konsortieanmälan i e-tjänsten görs via länken Nytt konsortium som finns i den menylista som öppnas efter inloggning. Konsortieledaren anmäler konsortiets namn, förkortningen som beskriver konsortiet (t.ex. en akronym) samt delprojektens ansvariga ledare och forskningsplatserna. Efter att konsortieanmälan har gjorts ger systemet konsortiet en nummerkod som används i elektroniska ansökningar (inte samma som ansökans nummer). Ledaren anmäler koden till alla konsortieparter. Konsortiekoden sammanbinder konsortiets olika delprojekt. Koden ska uppges i konsortiets samtliga ansökningar i e-tjänsten på sidan Allmän beskrivning (för finländska ansökningar). Samtliga ansökningar av konsortiet ska lämnas in i e-tjänsten inom utsatt tid. Ansökningstiden är bindande. Blir ett delprojekts ansökan försenad, ses hela konsortieansökan som försenad och den behandlas inte. 6.1.1 Konsortieledarens ansökan Konsortieledarens ansökan är en ifylld elektronisk ansökan med vilken finansiering söks endast för konsortieledarens egen forskargrupp. Bilagor till ansökan: abstrakt enligt konsortieanvisningar, högst en sida (se punkt 6.3.1) forskningsplan enligt konsortieanvisningar, högst 15 sidor (se punkt 6.3.2) meritförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument, högst fyra sidor/forskare publikationsförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument (se: www.aka.fi/sv > För forskare > Söka bidrag > Bilagor > Publikationsförteckning) vid behov utlåtande av en etisk kommitté eller djurförsöksnämnden progressrapport om konsortieledarens och delprojektens ansvariga ledares akademifinansierade projekt för vilka slutrapport inte har lämnats in, som ett dokument inbjudan av utländskt universitet eller forskningsinstitut, om forskningen utförs utomlands. 17

6.1.2 Ansökan av finländsk delprojektledare inom konsortiet Ifylld elektronisk ansökan med vilken finansiering söks endast för delprojektledarens egen forskargrupp. Till delprojektets ansökan bifogas inte några bilagor. Konsortieledaren för samman alla bilagor till sin egen ansökan. 6.2 Internationella samprojekt Finlands Akademi finansierar endast ett konsortiums finländska parter, genom att anvisa finansieringen till forskningsplatserna i Finland. Akademins internationella partner finansierar de andra konsortieparterna. I internationella konsortier måste den finländska parten eller en av de finländska parterna fungera som den konsortieledare som lämnar in konsortiets gemensamma ansökan i Akademins e-tjänst (se punkt 6.1.1). De andra finländska deltagarna lämnar in delprojektsansökningar. De internationella parterna ansöker om finansieringen enligt respektive finansiärs anvisningar samt enligt det som uppges nedan. Den relevanta informationen om den utländska parten läggs till till de bilagor som bifogas till den ansökan som den finländska konsortieledaren lämnar in (t.ex. meritförteckningar och publikationsförteckningar, se punkter 6.1.1 och 6.3.2). Den gemensamma forskningsplanen beskriver det internationella samprojektet som en helhet. De internationella parterna ska i sina ansökningar uppge den gemensamma konsortiekoden som fås av den finländska konsortieledaren. Konsortiekoden sammanbinder konsortiets olika delprojekt. Ytterligare särskilda anvisningar om hur man söker finansiering från de deltagande finansieringsorganisationerna ges nedan. Det rekommenderas att sökande om internationella samprojekt kontaktar den ansvariga finansiären innan de lämnar in sina ansökningar. Konsortiets samtliga ansökningar ska lämnas in inom utsatt tid. Sista ansökningsdag är den 25 april 2008. Detta gäller även för de internationella parterna, med undantag av norska sökande, som söker finansieringen från Norges forskningsråd RCN (se nedan). 6.2.1 Finländska partner Finländska konsortieledare ska följa anvisningarna under punkt 6.1.1. Därtill ska de bifoga separata ansökningsblanketter ( Application Form for International Joint Projects SALVE och MRC form Special Contribution ) till de elektroniska ansökningarna om samprojekt med forskargrupper från Kanada respektive Storbritannien (se punkt 6.2.2 och 6.2.4). Dessa blanketter bifogas till den elektroniska ansökan under punkt Joint application form of joint research projects. De andra finländska deltagarna lämnar in delprojektsansökningar (se punkt 6.1.2). 6.2.2 Kanadensiska partner Kanadensiska parters ansökningar ska göras på en särskild ansökningsblankett, Application Form for International Joint Projects SALVE. Blanketten har lagts ut på SALVEs webbsidor på 18

www.aka.fi/salveeng > Materials. Blanketten ska bifogas till den finländska konsortieledarens elektroniska ansökan. 6.2.3 Norska partner Norska partner ska lämna in sina ansökningar jämte gemensamma forskningsplaner till Norges forskningsråd, Research Council of Norway (RCN). Deadline är i juni 2008. All relevant information om det norska delprojektet ska dock bifogas till konsortieledarens ansökan, som lämnas in till Finlands Akademi senast den 25 april 2008 (se punkt 6.1.1). Närmare uppgifter om RCN:s del av utlysningen läggs ut på www.forskningsradet.no/folkhelse. 6.2.4 Ansökningar som innehåller samarbete med brittiska parter De brittiska sökande som lämnar in ett förslag om ett samprojekt som ett tema eller delprojekt inom ett konsortium som leds av en finländsk part ska följa dessa anvisningar: Den brittiska ansvariga projektledaren ska fylla i MRC:s blankett Special Contribution. Blanketten har lagts ut på SALVEs webbsidor på www.aka.fi/salveeng > Materials. Blanketten ska bifogas till den finländska konsortieledarens ansökan (se punkt 6.2.1). Hela konsortieansökan lämnas in till Finlands Akademi av den finländska konsortieledaren. Hela konsortieansökan bedöms av Finlands Akademi och MRC:s finansieringsbeslut fattas enligt Akademins rekommendationer. Att fylla i blanketten Special Contribution Blanketten är indelad i tre delar: 1. Uppgifter om den sökande 2. Uppgifter om samprojektet 3. Motiveringar 1. Uppgifter om den sökande Följande uppgifter fylls i: den brittiska ansvariga projektledaren den brittiska institutionen eller organisationen ansökans rubrik den brittiska projektledarens e-postadress finansieringsperioden elektronisk underskrift av huvudsökanden 2. Uppgifter om samprojektet uppgifter om eventuella andra brittiska deltagare kort beskrivning (högst en sida) av samprojektet och förväntade resultat kort beskrivning (högst en halv sida) av hur projektet hänger ihop med SALVE-temat Levnadsskeden och livets kritiska perioder. 3. Motiveringar MRC finansierar endast den brittiska delen av samarbetet. Under punkt Justification for Request på blanketten Special Contribution uppges endast den brittiska andelen av kostnaderna. 19

Samtliga kostnader ska motiveras. MRC:s handbok för sökande ger information om för vilka kostnader finansiering kan sökas (se www.mrc.ac.uk/applyingforagrant/applicantshandbook/index.htm). 6.3 Anvisningar om bilagor till konsortieansökan De sökande ska bereda sina konsortieansökningar, om inte annat meddelas, i enlighet med Finlands Akademis allmänna anvisningar om bilagor till finansieringsansökningar, läs mer på www.aka.fi/sv > För forskare > Söka bidrag > Bilagor. 6.3.1 Konsortiets abstrakt Abstraktet, dvs. forskningsplanens sammandrag, är högst en sida och därav framgår den mest avgörande informationen om projektet enligt följande ordning: konsortiets ansvariga ledare och forskningsplats delprojektens ledare och forskningsplatser konsortiets namn och förkortning, vid behov också delprojektens namn mål för och en kort beskrivning av forskningen (sammandrag av forskningsplanen) finansieringsperioden, den finansiering som söks från Akademin (specificera delprojekten), samt antal årsverken inom projektet. Abstraktet bifogas ansökan i Akademins e-tjänst. Namnge filen enligt följande mall: dittefternamn_abstract. 6.3.2 Konsortiets forskningsplan För konsortier är forskningsplanens längd högst 15 sidor (typsnitt Times New Roman 12 punkter eller motsvarande). Av forskningsplanen ska framgå följande uppgifter: 1. Konsortieledaren, delprojektens ledare och institutionerna där forskningen utförs - Konsortiets namn, förkortningen som används och vid behov delprojektens namn 2. Bakgrund - forskningens bakgrund och signifikans nationellt och internationellt samt tidigare forskning kring ämnet - hur konsortiets forskningsprojekt anknyter till övrig forskning av delprojektens ledare eller deras forskargrupper. 3. Mål - motiveringar för hur forskningen hänger ihop med utlysningen och dess målsättningar - forskningens målsättningar - hypoteser - det mervärde som konsortiesamarbetet tillför 4. Genomförande - forskningsmetoder och forskningsmaterial - tidtabell för forskningen 20