Komplettering 2015-06-11 i ärende 2014 102368

1 (1) Komplettering 2015-06-11 i ärende 2014 102368 1. synpunkt från Ludvika Kommun 2. ny miljökonsekvensbeskrivning EI4000, W-4.0, 2014-01-31

Angående naturvärden efter 50 kv luftledning för anrikningsverk i Blötberget Inspektion av naturvärden gjordes 2015-05-26 av naturvårdssekr. Janolof Hermansson. Enligt tidigare naturvärdesinventeringar var bäckdrågen de intressantaste utifrån bevarandevärden. Undertecknad besökte två av tre vattendrag som luftledningen planeras passera. Den västligaste av dem har en omgivande skog som är brukad och består av en ung blandskog. Vegetationen efter bäcken är i ordinär med spridda lövträd. Den mellersta bäcken är naturlig och har en strandzon med lågörtsvegetation. Detta kan indikera att bäcken svämmar över på våren och stör lagom marken och som sin tur gynnar floran. Efter bäcken finns små grupper av gråal. För övrigt är skogen brukad ungskog. Efter bäcken finns två bestånd strutbräken, vilket är en ovanlig art i kommunen. Koordinaterna för strutbräken är i RT90: 6668079, 1461404 och 6668062, 1461416. Kraftledningsgatan missgynnar inte strutbräken, däremot kan den artrika lågörtsvegetation bli artfattig högörtvegetation när ljusinflödet ökar. Sönderkörningar av marken bör inte ske vid den här bäcken. Den östra bäcken har på sträckan som berörs rätats ut till att mer likna ett dike. Däremot berörs en del av äldre skog av ledningsgatan. Skogen är inte inventerad. Generellt bör alla tre bäckar skonas från söderkörning och att ris lämnas i bäcken och i strandzonerna.

Ansökan om nätkoncession för linje avseende flytt av 50 kv luftledning Miljökonsekvensbeskrivning i

Datum 2015-06-11 Förestående MKB är utförd av Västerbergslagen Elnät AB i samarbete med Teknikkonsult: Ramböll Sverige AB Innehållsförteckning 1. Icketeknisk sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund och syfte... 2 2.2 Gällande lagstiftning... 2 3. Administrativa uppgifter... 3 4. Syfte och avgränsning... 3 5. Nollalternativ... 3 6. Alternativutformning... 4 7. Beskrivning av ledningsträckning och utförande... 4 7.1 Ledningssträckning och tekniskutformning... 7 7.2 Byggskede... 7 7.3 Skötsel och underhåll... 7 7.4 Ljudeffekter... 8 7.5 Elektriska och magnetiska fält 8 8. Samråd... 9 9. Områdesbeskrivning... 10 9.1 Topografiska förhållanden, landskapsbild... 10 ii

9.2 Planförhållanden... 11 9.3 Markanvändning... 11 9.4 Värden... 12 9.4.1 Riksintressen och skyddade områden... 12 9.4.2 Naturvärden... 12 9.4.3 Kulturvärden... 14 10. Miljöaspekter av och konsekvenser av ny ledningssträckning... 17 10.1 Landskapsbild... 17 10.2 Naturvärden... 18 10.3 Kulturvärden... 18 10.4 Friluftsliv... 18 10.5 Närboende... 2 iii

Bilagor Bilaga 1 Bilaga 1B Bilaga 1C Bilaga 1D Bilaga 3a Bilaga 3b Översikts karta Vald ledningssträcka Alternativ ledningsträcka Fastighets karta Naturvärdesinventering Arkeologisk utredning Figurer...sid Figur 1 Utförande ledningsstolpe... 5 Figur 2 Kabelkonstruktion... 8 Figur 3 Fotografi taget från Laven i Blötberget... 11 Figur 4 Naturvärden i anslutning till ny ledningssträcka... 13 Figur 5 Foto område B3 Enetjärn Natur, 2013 (se Bilaga 3)... 14 Figur 6 Kulturvärden i anslutning till ny ledningssträcka... 16 iv

Ansökan om nätkoncession för linje avseende flytt av 50 kv luftledning Miljökonsekvensbeskrivning 1. Icketeknisk sammanfattning Västerbergslagen Elnät AB ansöker om nätkoncession för flytt av 50 kv luftledning. Syftet är att möjliggöra anläggande av anrikningsverk för gruvdrift i Blötberget, då befintlig ledning ligger vid platsen för nytt anrikningsverk. Den nya ledningsstäckningen är ca 1900 meter och redovisas på Bilaga 1B. Ledningen kommer att byggas i portalutförande. Den nya ledningssträckan karaktäriseras av skogsmark där ett aktivt skogsbruk bedrivs. Området ligger inte inom skyddade områden och berör inte heller något riksintresse. Närmast boende finns på ett avstånd av cirka 550 m. Den befintliga ledningen som kommer att raseras befinner sig cirka 375 från närmaste bostadshus varför störningar för boende starkt begränsas. Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken har skett genom skriftlig information till berörda markägare samt Ludvika kommun och Länsstyrelsen i Dalarna 1 av 19

2. Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Västerbergslagens Elnät AB (nedan VB Elnät) planerar för en ombyggnad av en befintlig 50kV kraftledning. Syftet med den nya ledningen är att möjliggöra för Nordic Iron Ore AB att etablera ett anrikningsverk där den befintliga luftledningen är idag placerad. 2.2 Gällande lagstiftning Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst ellagen (1997:857), elförordningen (1994:1250), förordningen (1957:601) om elektriska starkströmsanläggningar samt miljöbalken (1998:808). I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärendet ska gå till. Starkströmsförordningen innehåller regler om utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. I miljöbalken ska de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap, de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark och vattenområden i 3 kap samt 6 kap om miljökonsekvensbeskrivningar tillämpas. 2 av 19

3. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Nordic Iron Ore AB Vendevägen 85A 182 91 Danderyd Organisationsnummer 556756-0940 Fastighetsbeteckningar Ludvika Gård 8:2, Skeppmora 4:31 Verksamhetsansvarig Kontaktperson Kommun Ludvika kommun 4. Syfte och avgränsning Föreliggande MKB omfattar en beskrivning av området som tas i anspråk och dess värden, miljökonsekvenser av verksamheten samt en bedömning av verksamhetens överensstämmelse med samhällets miljömål. Miljökonsekvenser för den nya ledningssträckan jämförs med nollalternativet. Nollalternativet innebär att avstå från att flytta ledningen. 5. Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade 50 kv luftledningen inte kommer till stånd. Det medför att Nordic Iron Ore AB s etablering av ett anrikningsverk ej kommer till stånd på grund av den befintliga kraftledningens läge 3 av 19

6. Alternativutformning Två alternativa sträckor förbi det planerade anrikningsverket har studerats och utvärderats. Alternativen redovisas i Bilaga 1B respektive 1C. Alternativen studerades genom kartanalys samt på plats i fält. Alternativen analyserades och utvärderades utifrån: - Framtida etableringar i anslutning till gruvdrift - Värden samt påverkan - Sträckans längd samt terrängförhållanden - Mark åtkomst - Kostnad Samråd kring de alternativen hölls med Nordic Iron Ore AB samt markägaren (Bergvik Skog Väst AB). Alternativ 1B innebär ett mindre intrång då det kärvs mindre avverkning. Alternativ 1C fodrar dessutom att tillfartsvägar måste anläggas som en följd av svåra terrängförhållanden. Den sammanvägda slutsatsen var att alternativ 1B är innebär minst intrång och därför är det bästa alternativet. 7. Beskrivning av ledningsträckning och utförande 7.1 Ledningssträckning och tekniskutformning Ledningssträckningen redovisas i Bilaga 1B och följer skogsmark och planerat industriområde. Skogsavverkning kommer att ske längsmed hela ledningssträckningen för att säkerställa att träd ej kan falla på ledningen. LUFTLEDNING Ledningen kommer att byggas i portalutförande. Höjden på stolparna samt avståndet mellan stolparna kommer att anpassas efter terrängen. Kravet är att höjden från markytan till linorna är minst 7 meter. Detta innebär att avståndet mellan stolparna normalt är mellan 80-120 meter. Kan bli längre beroende på terrängen. I hopkoppling mellan den nya kraftledningen och den befintliga i det syd västra delen av kartan. Den befintliga ledningen passerar förbi den nya ledningen enligt karta ledningen och slutar ~20 30m bortom korsningen Där ledningarna passerar varandra slackas dom ihop. Kort ihopslackning.pdf 4 av 19

Figur 1 Utförande ledningsstolpe Ledningsstolparna utgörs av impregnerade furustolpar och luftledningen monteras som en enkel lina i horisontellt läge. MARKLEDNING Ledningen kommer att förläggas som ett enkelt kabelförband Kabelförbandet består av tre kablar, en för varje fas. Ledningen förläggs där det är möjligt i öppen schakt på ett djup av ca en meter och en öppning av ca en meter. Närmast kablarna läggs finkorning sand för att kablarna inte ska bli skadade. Vid passage av framtida järnvägs spår förläggs kablarna i rör för att vid eventuellt kabelfel kunna lätt bytas ut En jordlina kommer att också att ingå i förläggningen. 5 av 19

Figur 2 Kabelkonstruktion Ledningen kommer att ha en area på minst 1x500/35 och ha en ledare av aluminium med en tvärsnittsyta av minst 500 mm². Runt ledaren finns den elektriska isolationen som består av polyeten ( PEX) och utanför den ligger ett lager Skärmtrådar av koppar. Sedan kommer två vattentätande lager.. Det yttersta skyddande manteln består av polyeten (PE) Se figur 2. 6 av 19

7.2 Byggskede Under byggtiden är det ofrånkomligt att omgivningen påverkas i form av intrång av maskiner, fysiska störningar såsom buller från entreprenad maskiner. Byggandet av ledningen medför att skog måste avverkas för ledningsgatan. Det föreligger en risk för mark kompaktering p.g.a. entreprenad maskinernas arbete med anläggningsarbetet, kan tillfälliga skador uppstå på diken, väger etc. Vid anläggandet av kraftledningen schaktas stolparna ned på ett djup av ~2 meter beroende på längden av stolpen. Extra vaksamhet ska iakttas vid de platser där kraftledningen passerar vattendrag för att undvika att entreprenad maskiner påverkar vattendragen negativt. Alla skador som uppkommer på marken kommer att återställas i den mån det går. Om skador har skett på befintliga vägar kommer dessa att återställas i samma skick de var innan projektet påbörjades 7.3 Skötsel och underhåll Underhåll Kraftledningar skall besiktas enligt kraven i Elsäkerjetsverkets föreskrifter. Besiktningarna kommer att utföras av erfaren personal som har genomgått besiktnings utbildning för kraftledningar. Drift besiktning utförs årligen enligt EBR s underhållsbok Underhåll ledningar 0,4-220 kv Ledningen patrulleras från marken. Vid ökad risk för fel på ledningen på grund av dåligt väder, isbildning på ledarna etc. kan en extra drift besiktning utföras med helikopter eller patrullering från marken. Underhålls besiktning utförs minst var 8:e år enligt med EBR`s underhållsbok Underhåll ledningar 0,4-220 kv Rötskadebesiktning utförs enligt Underhåll ledningar 0,4-220 kv. Rötskadebesiktningen utförs utförs 10 år efter byggnationen därefter vart 8:e år. 7 av 19

Jordtagsbesiktning utförs var 8:e år enligt de krav som finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Besiktningen utförs enligt med EBR`s underhållsbok Underhåll ledningar 0,4-220 kv Förebyggande underhåll planeras efter utgångspunkt från genomförda besiktningar. Avhjälpande underhåll utförs så snart felorsak är konstaterad. Västerbergslagen Elnät AB upphandlar nödvändig kompetens för drift, besiktning och underhålls tjänster. Röjning kraftledningsgator Vid ny byggnationen tas all skog/ vegetation bort.ledningsgatan i detta fall blir 30 meter ( 2*15 m från centrum av ledningen ). Efter 4 år görs en okulär besiktning av ledningsgatans behov av eventuell röjning och växtligheten tas bort där den har växt mer än övrig vegetation. Var 8:e år görs en total översyn av ledningsgatan och den botten röjs. Eventuella kantträd noteras All röjning sker manuellt. Förebyggande underhåll mark upphandlas på ramavtal som har den kompetens som krävs för att underhålla en ledningsgata. 7.4 Ljudeffekter Från kraftledningar kan ljud alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. På en ren och torr elektrisk ledning medför koronaurladdningarna mycket låga ljud som normalt inte är hörbara. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktiviteten är hög. Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. Aktuell ledning är dock endast 52 kv vilket medför att de ljudeffekter som alstras kan anses försumbara. 7.5 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i 8 av 19

samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon betydelse finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex från de hushållsapparater som förekommer. 8. Samråd Samråd enligt 6 Kap 4 miljöbalken inleddes 2014 06-10 genom utskick av samrådsunderlag till Länsstyrelsen i Dalarnas Län, Ludvika kommun, berörda fastighetsägare, boende i närområdet samt ett antal myndigheter. Länsstyrelsen Dalarnas Län : Länsstyrelsen Dalarnas Län har yttrat sig i samrådet.. Det finns ett antal fornlämningar i lednings sträckning. Gruvhål/skärpning nr 22 och en kolbotten i form av en resmila nr 86 I bilaga 7.1 Länsstyrelsen Dalarnas Län finns en karta över den tänkta Bilaga 1B ledningssträckningen,länsstyrelsen beslut angående betydande miljöpåverkan ( Dnr 407-4852-2015) Samt en beskrivning hur vi tänker genomföra ledningsbyggnationen för att undvika att inkräkta på dessa två objekt. ( 22) : (86) Skanova : Inga synpunkter på den tänkta ledningsflytten 9 av 19

Ludvika Kommun Samhällsbyggnadsnämnden: Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott har inget att erinra mot flytt av ledning. Ludvika Kommun Samhällsbyggnads förvaltning: Miljö och byggenheten har tagit del av den planerade flytten av ledning och har vissa synpunkter på byggnationen (Angående naturvärden efter 50 kv luftledning för anrikningsverk i Blötberget). Försvarsmakten : Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende Fastighetsägare: Bergvik Skog Väst AB :Har inget att erinra angående flytten av luftledningen. AB Karl Hedin. Har inget att erinra. Ludvika kommun som fastighetsägare: Har inget att erinra Samrådsunderlag och inkomna yttranden bifogas i Bilaga 7. 9. Områdesbeskrivning 9.1 Topografiska förhållanden, landskapsbild Den nya ledningssträckan ligger över Främundsberget som är ca 225 m ö.h. Den nya ledningssträckan illustreras i Bilaga 1B. nedan visas delar av befintlig ledning söder om Främundstjärnen. Fotografiet är taget från laven i Blötberget. 10 av 19

Figur 3 Fotografi taget från Laven i Blötberget Området domineras av aktivt skogsbruk. Avverkningar har gjorts sydväst om Främundstjärnen. Ytterligare avverkningar kommer att ske för Nordic Iron Ores planerade industriområden. 9.2 Planförhållanden Översiktsplan och områdesbestämmelser Området för den nya ledningsdragningen omfattas inte av områdesbestämmelser. I Ludvika kommuns översiktsplan (antagen 2013) så ligger den nya ledningsdragningen inom område som markerats som gruvverksamhet. Den nya ledningsdragningen är nämnts ovan en förutsättning för den planerade gruvdriften. Detaljplaner Det finns inga detaljplaner som berör den nya ledningsdragningen. 9.3 Markanvändning Som beskrivits ovan domineras området av skogsmark där aktivt skogsbruk bedrivs. Det finns inga närboende i anslutning till ledningsdragningen. Norr om området finns en skjutbana som dock inte berörs av omdragningen. 11 av 19

9.4 Värden 9.4.1 Riksintressen och skyddade områden Området ligger inte inom något utpekat Natura 2000 område, naturreservat eller vattenskyddsområden och verksamheten bedöms inte heller ha någon indirekt påverkan i sådana områden. Den planerade ledningsomdragningen berör inte några riksintressen. 9.4.2 Naturvärden Inför Nordic Iron Ores ansökan till mark- och miljödomstolen för gruvdriften i området utfördes en inventering och bedömning av naturvärden vid berörda områden i Blötberget. Det inventerade området omfattar större delen av den nya ledningssträckan. Naturvärdesinventeringen i sin helhet bifogas i Bilaga 3a, 12 av 19

Figur 4 Naturvärden i anslutning till ny ledningssträcka 13 av 19

Generellt kan sägas att området närmast kring Främundsberget saknar stora områden med höga naturvärden då marken domineras av planterad, likåldrig skog, främst gran. I den norra delen är istället tall planterad. Norr och öster om skjutbanan vid Gräsmossen har relativt nyligen avverkats samt gjort en fröträdställning. Höga naturvärden finns längs med de tre bäckarna som rinner genom området, och längs dessa förekommer en artrik och varierad kärlväxtflora. Bäver förekommer i bäcken i objekt B3, se Figur 4. I naturvärdesinventeringen beskrivs området B 3 som mindre skogsbäck med omgivande gräsmarker. Området är klassat till klass 2. Skogsbäcken rinner från Sausbergets västsluttning mot nordväst och ut i Gonäsån. Bäcken är smal, ca 0,5-1 meter, i den södra delen av inventeringsområdet. Här har skogen avverkats fram till bäcken och kantzonen är obefintlig. Längre norrut, men söder om den skogsbilväg som går från norr till söder genom området är terrängen flack och en bred zon av lövträd omger vattnet. Här finns rikligt med hägg, gråal och björk. I markskiktet växer kärlväxter som brudborste och bergslok. Norr om skogsbilvägen meandrar sig bäcken fram på sedimentmark och bäcken blir bredare Längs med bäcken förekommer öppna gräsmarker med inslag av älgört och brudbortste. Invid bäcken växer bland annat skogssäv och ängsviol. Bäver har fällt träd invid bäcken. Enstaka björkar har vuxit upp på de öppna ytorna. I naturvärdesinventeringen görs bedömningen: Höga naturvärden knutna till en naturlig skogsbäck. En bred kantzon bör lämnas till bäcken för att undvika att hydrologin påverkas. Figur 5 Foto område B3 Enetjärn Natur, 2013 (se Bilaga 3a) 9.4.3 Kulturvärden Inom området för den nya ledningen finns inga riksintressen för kulturmiljövården. Närmaste riksintresse för kulturmiljövården är Klenshyttan, en hyttby från 1600-talet, ca 3 km från provbrytningsområdet. Nordic Iron Ore har under 2013 låtit utföra en särskild arkeologisk utredning som området omfattar större delen av den nya ledningssträckan. Den arkeologiska utredningen finns bifogad i Bilaga 3b, de delar som berörs av planerad 14 av 19

ledningsdragning redovisas även i Figur 6 nedan. Efter att den arkeologiska utredningen utfördes 2013 infördes dock en ny lag, Kulturmiljölagen (1988:950). Den nya lagen innebär bland annat förändringar av fornlämningsbegreppet samt förändringar av hur antikvariska bedömningar ska utföras. Detta innebär att vissa objekt som i utredningen benämns övrig kulturhistorisk lämning enligt den nya lagen ska definieras som fast fornlämning. För aktuellt område gäller det främst äldre gruvlämningar. 15 av 19

Figur 6 Kulturvärden i anslutning till ny ledningssträcka 16 av 19

Som framgår av Figur 6 ligger objekt 22 ca 60 meter från centrum ny kraftledning och objekt 86 ligger ca 30 meter centrum ny kraftledning Beskrivningar från den antikvariska utredningen redovisas nedan. Objekt 22 Gruvhål Skärpning, närmast rektangulär, ca 7x2,5-3 m (Ö-V) och ca 3 m dj. Vallar av skrotsten kring kanten, ca 1,5 m br och 0,3-0,6 m h. Beväxt med björkar och granar. NÖ-sluttning av bergshöjd, skogsmark (granskog). Objekt 86 Kolningsanläggning Kolbotten efter resmila, rund, 11 m i diam och 0,5-0,9 m h. Något gropig yta. Runtom är ett dike, något otydligt i NV, ca 1 m br och 0,3 m dj. Beväxt med granar och björkar. Belägen i svagt NÖ-sluttande moränmark, delvis sank, skogsmark (granskog). Nordic Iron Ore har lämnat in ansökan om tillstånd till förändring av fornlämning för ett antal fornlämningar som ligger inom industriområden vägar mm. De objekt som ligger i ledningsgatan bedöms dock kunna bevaras utan påverkan på fornlämningen. Värden för friluftsliv Verksamheten berör inte riksintresse för friluftslivet. Det finns inte heller några utpekade leder eller motionsspår som påverkas. Vid samråd som Nordic Iron Ore haft med boende i område inför ansökan till mark- och miljödomstolen, framkom att rörligt friluftsliv förekommer i området i form av ridning, vandring och jakt. Även bär- och svampplockning kan förekomma. Området är dock inte utpekat för friluftsliv i översiktsplanen. 10. Miljöaspekter av och konsekvenser av ny ledningssträckning 10.1 Landskapsbild Den nya ledningssträckan över Främundsberget ligger förhållandevis högt i terrängen vilket kan påverka landskapsbilden. Från väg 611 (Konstdammsvägen mellan Klenshyttan och Blötberget) kommer dock den nya ledningen att skymmas av befintlig skog, höjdskillnader och det planerade sandmagasinet. Även från Riksväg 50 kommer den nya ledningsdragningen att skymmas av befintlig skog och höjdskillnader. Påverkan på landskapsbild från den nya ledningssträckan bedöms därför som begränsad. 17 av 19

10.2 Naturvärden Området för den nya ledningen utgörs främst av skogsmark med ringa naturvärden. En mindre del av sträckan passerar dock genom ett område, B3, som klassats med naturvärdesklass 2 (höga naturvärden). Påverkan från ledningsdragningen utgörs av att skogen avverkas. Ledningsstolpar kommer dock inte att anläggas direkt i vattenområdet. Området B3 kommer även att påverkas av planerat industriområde samt terminalområde. Nordic Iron Ore har därför åtagit sig att utföra kompensationsåtgärder för de naturvärden som går förlorade (åtagandet framgår av deldom Nacka tingsrätt, M 3812-12). Kompensationsplanen ska redovisas till länsstyrelsen 2014-12-31. 10.3 Kulturvärden Två objekt ligger nära den planerade ledningsdragningen. Objekten kommer dock inte att påverkas av den ledningen eller den planerade avverkningen i ledningsgatan. Se bilaga 7.1 10.4 Friluftsliv Den planerade nya ledningsgatan bedöms ha begränsad påverkan på det rörliga friluftslivet. Nämnas kan dock att Nordic Iron Ore har åtagit sig att ersätta de stigar som kommer att påverkas av framtida industriområden. 10.5 Närboende Avståndet till närboende är cirka 550m varför dessa ej kommer att påverkas av de ljudeffekter som kan uppkomma från ledingen. Människor kan även påverkas av ett varierande magnetfält som kan skapa svaga elektriska strömmar i kroppen. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar människan negativt. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. De svenska myndigheterna har inte fastställt något gränsvärde för magnetiska fält eller något skyddsavstånd till kraftledningar då det vetenskapliga underlaget fortfarande inte anses tillräckligt gediget. I stället har myndigheterna tagit fram rekommendationer; - Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponeringen för magnetfält begränsas. - Undvika att placera ny bostäder, skolor dyl. nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. - Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. 18 av 19

Förestående kraftledning ligger långt ifrån boende. Dessutom skärmas det magnetiska fältet av vegetation och terräng. Påverkan för boende bedöms därför som mycket begränsad. 19 av 19