Kommunal skyddsstrategi. för bevarande av skog med höga värden. Antagen av Tekniska nämnden 2010-03-16

Kommunal skyddsstrategi för bevarande av skog med höga värden Antagen av Tekniska nämnden 2010-03-16

Titel: Författare: Kommunal skyddsstrategi för bevarande av skog med höga värden Petra Lundquist Utgiven av: Motala kommun, 2009 Hemsida: Omslagsbild: www.motala.se Skogsområde vid Bergvalla, Borensberg Petra Lundquist

Sammanfattning Friluftsliv och rekreation i naturmiljö är viktigt för att vi människor ska må bra både fysiskt och psykiskt. Motala kommun vill satsa på att bevara och tillgängliggöra sitt skogsinnehav så att det även i framtiden kan nyttjas för friluftsliv och rekreation. Det är viktigt att detta tillgängliggörande görs med stor hänsyn till områdenas naturvärden. Den här rapporten ger vägledning för det fortsatta skyddsarbetet för skogen. Rapporten tar hänsyn till och väger samman skogsmarkens värden för friluftsliv, rekreation och naturvård. Rapporten ger även en grund för ställningstagande om kommunens fortsatta skogsinnehav. En ökad kunskap om skogens värden för kommunens invånare samt naturvärden ger underlag för framtida politiska beslut. I den här rapporten har vare sig tillgänglighet eller barriäreffekter analyserats. Det är en fråga som behöver behandlas i framtiden. Idag bor 95 % av Sveriges befolkning i eller i anslutning till en tätort. Statistik från SCB visar att var tredje svensk besöker skogen minst en gång per vecka för rekreation. Över hälften av alla skogsbesök sker i tätorternas närhet. Med detta som grund är bevarandet av tätortsnära natur viktig för kommuninvånarnas rekreation. I enlighet med 3 kap 6 miljöbalken ska behovet av grönområden i och i närheten av tätorter som har betydelse för exempelvis friluftslivet särskilt beaktas. Majoriteten av Motala kommuns skogsinnehav ligger inom 1-2 km från tätort och kan betraktas som tätortsnära. Många undersökningar visar på en gräns för nyttjandet av skogen på 1-2 km mellan bostad och skogsområdet. Enligt Boverket är ett avstånd på 300m mellan bostaden och grönområdet ett gränsvärde för att människor ska använda det frekvent. I närheten av Bondebacka finns flest antal närboende inom 300m (3777 personer) följt av Charlottenborg (2310 personer) och Torvmossen (1918 personer). I en tidigare undersökning visade det sig att naturområdet vid Råssnäs samt Marieberg och Bondebacka har en hög besöksfrekvens. Kommunen är inte ägare till all tätortsnära skogsmark. Runt Motala tätort är kommunen den största ägaren av skog 300m från tätort. Området vid Bromma, nordväst om Motala tätort är dock inte inom kommunal ägo. Vid Salsjön i Borensberg ligger ett mycket värdefullt rekreationsområde där enbart en liten del är i kommunal ägo. Även runt Karlsby och Godegård är en mycken liten del av skogen kommunalägd. För att bedöma grönområdenas värde för rekreation användes sju upplevelsevärden. Upplevelsevärdena kommer att användas av skogsstyrelsen i deras arbete med skogens sociala värden Viktiga rekreationsområden i Motala kommun är bl.a. Charlottenborg, Råssnäs, Bondebacka, Västra Lund, Torvmossen och Tellekullen i Motala tätorts närhet. Även Dansätter och Bergvalla/Hälla i Borensberg samt skog inom Nykyrka tätort är viktiga rekreationsområden. I Motala kommuns naturvårdsprogram beskrivs värdefulla naturområden och hotade arter i Motala kommun för att ge underlag för planering och åtgärder för bevarande. Värdefull natur kan skyddas på olika sätt av länsstyrelse, skogsstyrelse och kommun. Länsstyrelsen eller kommun kan bl.a. förklara ett område som naturreservat för att värna biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Förslag till naturreservat är Gränsö, Charlottenborg, Fålehagen och Karlshult. Gränsö, Charlottenborg och Fålehagen har höga värden för naturvården och friluftslivet. Karlshult har höga naturvärden.

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 1. Introduktion... 4 2. Tätortsnära natur... 4 2.1 Definitioner tätortsnära natur... 4 2.2 Tillgänglighet... 5 3. Friluftslivsvärden... 5 3.1 Hälsa och barns utveckling... 6 3.2 Upplevelsevärden... 7 3.3 Skogens sociala värden... 8 4. Certifiering av skogsbruk... 8 5. Regional skyddsstrategi... 9 6. Lagstiftning... 9 7. Formella skyddsformer... 10 8. Miljömål... 12 9. Naturen i Motala kommun... 12 9.1 Motala kommuns naturvårdsprogram... 13 9.2 Inventeringar... 14 9.3 Kommunens skogsinnehav... 15 9.4 Tätortsnära skog i Motala kommun... 16 10. Friluftsliv och rekreation i Motala kommun... 18 10.1 Besöksstatistik i Motalas grönområden... 18 10.2 Kommunenkät... 19 10.3 Skötselplaner... 21 11. Varför skyddsstrategi?... 21 12. Metod... 22 12.1 Tillgänglighetsanalyser... 22 12.2 Bedömning av naturvärden... 23 12.3 Bedömning av friluftslivsvärden... 23 13. Resultat... 24 13.1 Kommunens skogsinnehav... 24 13.2 Tillgänglighet... 26 13.3 Sammanställning per skogsområde... 26 13.3.1 Skifte 1 Väster... 27 13.3.2 Skifte 2 Bråstorp... 29 13.3.3 Skifte 3 Offerby... 31 13.3.4 Skifte 4 Djupvik... 33 13.3.5 Skifte 5 Charlottenborg... 34 13.3.6 Skifte 6 Tjällmo... 37 13.3.7 Skifte 7 Nykyrka... 38 13.3.8 Skifte 8 Borensberg... 39 13.3.9 Skifte 9 Gränsö... 41 13.3.10 Skifte 10 Söder... 42 13.3.11 Övriga områden... 44 13.4 Sammanställning av upplevelsevärden... 45 13.5 Sammanställning kommunens skogsområden... 47 14. Slutkommentarer... 49 14.1 Tätortsnära skog... 49 14.2 Barriärer... 49 14.3 Tillgänglighet... 50 2

14.4 Formellt skydd... 50 14.5 Bevarande... 50 14.6 Övrigt... 51 15. Framtida arbetsområden... 51 16. Referenser... 53 3

1. Introduktion Friluftsliv och rekreation i naturmiljö är viktigt för att vi människor ska må bra både fysiskt och psykiskt. Studier har visat att människor som upplever naturmiljöer tillfrisknar snabbare från sjukdom. Även barns motoriska, mentala och sociala utveckling stimuleras av vistelse och lek i naturmiljöer. Mötet med naturen ger även individen en ökad kunskap om det biologiska samspelet samt kan öka miljöengagemanget. Naturen ger även en bas för regional utveckling och turism. Motala kommun vill satsa på att bevara och tillgängliggöra sitt skogsinnehav så att det även i framtiden kan nyttjas för friluftsliv och rekreation. Det är viktigt att detta tillgängliggörande görs med stor hänsyn till områdenas naturvärden. Den här rapporten kommer att ge en vägledning för det fortsatta skyddsarbetet för skogen. Rapporten ska ta hänsyn till och väga samman skogsmarkens värden för friluftsliv, rekreation och naturvård. Lämpliga bevarandeformer föreslås för respektive område samt hur olika områden kan nyttjas och tillgängliggöras för friluftsliv och rekreation. Det är enbart skogsområden som ägs av Motala kommun som analyserats i resultatdelen. Den här rapporten är en grund för ställningstagande om kommunens fortsatta skogsinnehav. En ökad kunskap om skogens värden för kommunens invånare samt naturvärden ger underlag för framtida politiska beslut. Under 2004-2006 genomfördes en särskild satsning på kommunala och lokala naturvårdsprojekt (LONA). Lokala aktörer, exempelvis kommuner och lokala föreningar, kunde då söka statliga projektmedel via länsstyrelsen. Grundtanken var att stimulera lokal och kommunal naturvård samt bidra till att de naturvårdsanknutna miljömålen uppnås. Ett syfte med programsatsningen var att bidra till att skapa ett varaktigt engagemang för naturvård i Sveriges kommuner (länsstyrelsen Östergötland hemsida). Denna rapport är framtagen i projektet Kommunal skyddsstrategi för områden av intresse för friluftsliv, rekreation och naturvård som delfinansieras genom statsbidrag förmedlade av länsstyrelsen i Östergötland. 2. Tätortsnära natur Idag bor 95 % av Sveriges befolkning i eller i anslutning till en tätort. Den tätortsnära naturen är därmed viktig för en majoritet av svenskarna (Rydberg 2004). Statistik från SCB visar att var tredje svensk besöker skogen minst en gång per vecka för rekreation. Men var och hur länge man vistas i skogen varierar mycket. Över hälften av alla skogsbesök sker i tätorternas närhet (Fredman 2000). Med detta som grund är bevarandet av tätortsnära natur viktig för kommuninvånarnas rekreation. Den tätortnära naturen blir även en arena för biologisk mångfald och kan på så sätt fylla en pedagogisk funktion. 2.1 Definitioner tätortsnära natur Det finns sannolikt välfärdsekonomiska fördelar med tätortsnära skog, det kan vara i rollen som tillgängliga rekreationsområden för allmänheten; för bevarande av den biologiska mångfalden; för stadens hälsa; eller klimatförbättringar såsom luftrening, stoftfilter och bullerdämpare. En studie av Hörnsten & Fredman (i Naturvårdsverket 2005 s.121) visar att svensken i genomsnitt är villig att betala drygt 100kr/månaden för att undvika en fördubbling av avståndet mellan bostaden och närmaste rekreationsskog. Definitionen av tätortsnära skog är urbana skogar, d.v.s. skogar som ligger inom eller i närheten av tätorter. För att avgränsa urban skog mot parkmark definieras skog som trädbevuxen mark med en okultiverad undervegetation. Drygt en procent eller ca 3000 km 2 av 4

den produktiva skogsmarken kan betraktas som tätortsnära. Sveriges kommuner äger ungefär 60 %, 1800km 2 av marken (Rydberg och Falck 1999). Nedan presenteras tre olika definitioner om vad som kan betecknas som tätortsnära natur. Tätortsnära natur Naturvårdsverket: Tätortsnära natur brukar definieras geografiskt som en zon på minst 1 kilometer runt tätorten. Ju större ort, desto större zon eftersom fler besöker den kringliggande naturen. Det går även att bedöma vad som är nära utifrån hur lång tid det tar att ta sig till naturen, om man kan cykla eller gå dit eller måste åka bil, buss eller tåg (Naturvårdsverket hemsida). Skogsstyrelsen: Tätortsnära skog är den skog som finns nära och inom en tätort och vars främsta funktion är att den nyttjas av tätortens befolkning. Detta innebär att den tätortsnära skogens yttre gräns styrs mer av människors nyttjande än faktiska avstånd. Avståndet mellan tätort och skog har dock alltid en stor betydelse vilket innebär att skog som ligger inom 500m från tätorten upplevs som mer tillgänglig än en skog som ligger längre bort. Avståndet är en ungefärlig siffra som delvis bygger på undersökningar som visar på hur avgörande avståndet är för hur ofta människor vistas i naturen. Många resultat pekar på att det går en gräns vid 1km men att den mest drastiska förändringen av användandet sker vid kortare avstånd. Skogens kvalitéer, tillgänglighet och dess historiska nyttjande är andra faktorer som har betydelse (Olsson, C). Naturskyddsföreningen: Skogsområde som helt eller till större delen ligger inom eller högst tre kilometer från tätort (Svenska naturskyddsföreningens hemsida). Bostadsnära natur Bostadsnära natur tar sin utgångspunkt i bostaden. Dess främsta kvalitet är att den ligger nära bostaden och kan ge en känsla av natur och grönska. Den bostadsnära naturen ska vara nåbar till fots från bostaden. 300m har i forskning visat sig vara ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå till ett grönområde för att man ska använda det frekvent (Boverket 2007). Rekreations- och friluftsskogar Större skogsområde som används för rekreation och friluftsliv (Olsson, C) 2.2 Tillgänglighet Många grönområden är idag inte nåbara för allmänheten på grund av barriärer i landskapet som trafikleder, industriområden, eller på grund av ägoförhållanden. Andra upplevs inte som tillgängliga på grund av utformning, dålig skötsel, brist på entréer, stigar och faciliteter (Boverket 2007). År 2000 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt programmet ska Sverige ha en väsentligt ökad tillgänglighet till 2010 (Sveriges regerings hemsida). Detta gäller även tillgängligheten för funktionshindrade och invandrare ut till grönområden. Det kan handla om information på olika språk samt anpassade vandringsleder för rullstolsburna eller för synskadade. 3. Friluftslivsvärden Människor tar sig ut i naturen av många orsaker. Kaplan och Kaplan (1989) menar att den viktigaste orsaken till att människor tar sig ut i naturen är att njuta av naturen. De näst 5

viktigaste orsakerna är fysisk aktivitet, avstressande, fly från ljud/trängsel. I en svensk undersökning svarade många att de fann lugn och ro i naturen och att det var viktigt för välbefinnandet att ha kontakt med naturen (Uddenberg 1995). Skogspromenader hör till svenskarnas allra mest utbredda fritidssysselsättningar. De undersökningar av svenska folkets levnadsförhållanden som Statistiska Centralbyrån kontinuerligt gör visar detta mycket tydligt (Möllersten 2001). I undersökningen Skog 2008 som utfördes av United Minds på uppdrag av skogsindustrierna visades det sig att 93 % av de boende i Östergötlands län känner sig avslappnande när de promenerar i skogen (Skogsindustrierna 2008). Skogsbesöken avtar med ökande avstånd till närmaste friluftsskog, särskilt om avståndet mellan skogen och bostaden överstiger 2 kilometer. På avstånd upp till en kilometer är gång eller skidåkning de helt dominerande sätten att ta sig till friluftskogen. På avstånd mellan 1-2 km används cykel eller bil och om det är mer än 2 km till skogen överväger bilen som transportmedel. Besöksfrekvensen avtar tydligt om friluftskogen ligger längre än två kilometer från bostaden. Anledningen kan vara att skogsutflykten framstår som mindre lockande om man först sätter sig i en bil för att komma till skogen. Ska det finnas möjlighet till täta skogsbesök bör skogen ligga på gångavstånd från bostaden, d.v.s. helst inte mer än 1 km bort (Möllersten 2001). 3.1 Hälsa och barns utveckling Människor mår bra av grönska. Kontakten med parker och grönområden gör bl.a. att vi blir fysiskt och psykiskt friskare (Regionplane- & trafikkontoret 2001). Människors vistelse i naturen ger många positiva effekter. Vid vistelse i naturen förbättras förmågan att koncentrera sig och man kan även mäta positiva förändringar av blodtryck och puls. Naturkontakt har även visat sig lindra och skydda mot ångest och depression samt påskynda läkeprocesser (Rydberg 2004). Man har även funnit att ju närmare ett grönområde man bodde, desto oftare besökte man det. Det visade sig även att de som oftast besökte ett grönområde även kände sig minst stressade. Forskarna kunde visa att detta gällde oavsett kön, ålder och social och ekonomisk position i samhället (Naturvårdsverket 2006). En teori om varför aktiviteter i naturen verkar gynnsamt på stressade personer handlar om att människan har två olika typer av uppmärksamhet, riktad koncentration och fascination. Den riktade koncentrationen som vi använder oss av dagligen är mycket energikrävande. Med riktad koncentration kan vi fokusera på vad som måste göras samtidigt som vi sorterar bort allt ovidkommande. Fascinationen kräver dock lite energi. Kapaciteten är i stort sett obegränsad och nya upptäckter fascinerar snarare än tröttar ut. Teorin är att naturen är full av fascinerade företeelser som attraherar den spontana uppmärksamheten. Däremot är naturen relativt befriad från aggressiv krävande information som tröttar den riktade koncentrationen. I naturen kan därför den riktade koncentrationen användas för att lösa bekymmer av olika slag (Grahn 2003). Studier har även visat att barn som får tillgång till naturområden med träd leker varierat och kreativt, både enskilt och i grupp. Vistelse i naturen i unga år stimulerar barnets utveckling både fysiskt, mentalt och socialt. Alla sinnen är verksamma i upptäckande, insikter och upplevande (Rydberg 2004). Det finns även idéer om att barns vistelse i naturen kan leda till att engagemanget för miljöfrågor och en hållbar utveckling väcks (Naturvårdsverket 2006). 6

3.2 Upplevelsevärden Värdet av ett friluftsområde har oftast handlat om anläggningar eller om ett område har ett stort antal besökare. Men det kan även finnas värden i ett område som är beroende av att få människor besöker området. Stora obebyggda områden med kvaliteter såsom tystnad, närhet till vatten, orördhet mm är en viktig resurs inför framtiden. Grönområdenas värden och användningsmöjligheter ökar betydligt när de är tillräckligt stora och ingår i en fungerande helhet, både ur ekologisk, kulturhistorisk och social synpunkt. Här kan man tala om olika upplevelsevärden, d.v.s. människans förväntade upplevelser av besöket (Regionplane och trafikkontoret, Stockholms läns landsting 2001). Regionplane och trafikkontoret, Stockholms läns landsting (2001) har presenterat och prövat en arbetsmetod för att fördjupa kunskapen om grönstrukturen i Stockholmsområdet (Hanvedskilen). Modellen bygger på Patrik Grahns forskning om parkmiljöer men har modifierats mot bakgrund av skillnader i t.ex. avstånd till bebyggelse, storlek, naturkaraktär etc. Utifrån modellen har sju upplevelsevärden tagits fram. Dessa upplevelsevärden är: 1. Orördhet/mystik Området ska kännas opåverkat av människan och inte störas av stadens ljud och lukter. Naturen ska ge en känsla av orördhet och upplevelsen störs av alla spår av kulturpåverkan. Det ska finnas en upplevelse av vildhet och mystik som sätter fantasin i rörelse och knyter an till sagor och myter. Aktiviteterna domineras av promenader, avstressning, naturstudier m.m. 2. Skogskänsla Här finns en stark upplevelse av skog som en kontrast till staden. Området störs inte av vägar, bebyggelse, stadens ljus och ljud, nedskräpning etc. Naturen fylls av skogens dofter, ljud och färger. I området strövar och vandrar man, slappnar av, orienterar, plockar svamp, rider m.m. 3. Frihet och rymd Känslan av frihet och rymd upplevs genom långa utblickar och vida vyer. Området känns så stort att man får en känsla av att kunna röra sig där länge innan man överskrider någon gräns. Här finns möjlighet till att slappna av, ströva, vandra, ha picknick, rida, orientera, klättra, utöva vattenaktiviteter, åka skidor och skridskor, cykla och vistas vid, i och på vatten. 4. Artrikedom/naturpedagogik Upplevelsen av detta värde har att göra med fascinationen och upplevelsen av naturens mångfald. Området är rikt på upptäckter som kan fascinera och öka förståelsen för samt kunskapen om naturen. Här finns utrymme för naturstudier och pedagogisk undervisning i både rena naturområden liksom i mer kulturpräglade odlingsområden eller trädgårdar. 5. Kulturhistoria Upplevelsen av våra historiska rötter, av identiteten med landskapet, spår av mänsklig verksamhet och boende genom olika tidsåldrar. Miljöerna består av äldre bebyggelse med omgivningar samt kulturlandskap med odling och skogsbruk. Områdena berättar också om historiska händelser, konst och litteratur. I området finns möjlighet till promenader, picknick, ridning, cykling, kunskapsinhämtande, aktiv husdjurshållning, skidåkning m.m. 6. Aktivitet och utmaning Områdets egenskaper ger möjlighet till utövande av sport och aktiviteter. Platsen innehåller enklare anläggningar för utomhusaktiviteter såsom löpspår, promenadvägar, ridvägar, bryggor etc. Här finns även möjlighet att göra mer utmanande och strapatsfyllda aktiviteter såsom bergsklättring, dykning, långa vandringar och andra försök att övervinna naturen. Förutom 7

motion, promenad och vattenaktiviteter, kan man i dessa områden åka skidor, pulka och skridskor samt cykla och köra enduro. 7. Service och samvaro Upplevelsevärdet återfinns oftast vid friluftsgårdar eller liknande anläggningar. Miljön har en stark kulturprägel med fasta byggnader, servering eller annan utskänkning, omklädningsrum, värmestugor m.m. Här finns andra människor att umgås med eller enbart betrakta. Bekvämligheten är god med tydlig information, tillgänglig personal, goda allmänna kommunikationer och parkeringsplatser etc. Platsen är en knutpunkt i större grönområden med en viss egen attraktivitet p.g.a. olika verksamheter eller tillgång till servering. Här ges möjlighet till samvaro, förtäring, att värma sig, omklädning och hygien, informationsinhämtande, hyra utrustning, gå naturstig, barnverksamhet, grillning, promenader och motion. 3.3 Skogens sociala värden I skogsstyrelsens arbete med skogens sociala värden kommer ovanstående upplevelsevärden att användas vid identifiering av skogar med höga sociala värden, tillsammans med att skogen ska vara tillgänglig och nyttjad av människor. För arbetet med identifiering har blanketter tagits fram (se bilaga 1). Arbetet med identifieringen är nytt för Skogsstyrelsen och ska ge en grund för att fokusera arbetet med att lyfta skogens sociala värden till de skogar som har störst social betydelse. Med hjälp av upplevelsevärdena kan man på ett nyanserat och strukturerat sätt analysera och beskriva skogens värden sett ur människans synvinkel. Denna information kan därefter användas i planeringen och skötseln av tätortsnära skogar (Olsson J. 2008). Ett exempel på när Skogsstyrelsen praktiskt kommer använda identifieringen är vid rådgivning i samband med avverkningsanmälningar i skogar med höga sociala värden. En annan praktisk användning är vid samarbete med kommuner angående kommunala planer. I Skåne har skogsstyrelsen börjat arbeta som remissinstans för nya översikts- och detaljplaner och kan komma med synpunkter direkt till planavdelningen (Olsson J. 2008). Nyköpings kommun är ett exempel på en kommun som har tecknat ett samverkansavtal med skogsstyrelsen när det gäller skötsel av tätortsnära skogar. Syftet är att bibehålla och skapa höga upplevelsevärden för att öka besöksfrekvensen i skog samtidigt som kultur- och naturvärden bevaras. De områden som klassas som tätortsnära skog av Nyköpings kommun och Skogsstyrelsen har ritats in på en karta. Vid åtgärder i tätortsnära skogar samråder sedan Skogsstyrelsen med kommunen (Nyköpings kommuns hemsida). 4. Certifiering av skogsbruk Forest Stewardship Council (FSC) är en internationell organisation för certifiering av skogsbruk och skogsprodukter med regler som omfattar sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Svenskt FSC-certifierat skogsbruk innebär bland annat att skogsområden som hyser sällsynta växt och djur arter skyddas. Minst 5 % av den produktiva skogen ska undantas från skogsbruk. Skötseln av skogen ska även bidra till att den på sikt får mer av naturskogens kvaliteter, såsom ett större inslag av lövträd och döda träd. Ett FSC-certifierat skogsbruk skall förutom naturvärden även beakta nyttigheter såsom rekreation, vilt, bär, svamp, nötter m.m. Oberoende certifierare sköter certifieringen och genomför årliga kontroller enligt internationellt framtagna regler (Skogssällskapet 2006). 8

5. Regional skyddsstrategi Naturvårdsverket och skogsstyrelsen tog 2005 fram en Nationell strategi för formellt skydd av skog (Naturvårdsverket & skogsstyrelsen 2005). I samband med framtagandet av den nationella strategin framkom behovet av samordnade regionala eller länsvisa strategier för formellt skydd av skog. I maj 2006 antogs den regionala strategin för formellt skydd av skog i Östergötland (Skogsstyrelsen region öst & länsstyrelsen i Östergötland 2006). I strategierna pekas värdefulla skogstyper ut. Vissa skogstyper har en betydande andel av den europeiska utbredningen och de återstående värdekärnorna lokaliserade till Sverige. Sverige kan därför anses ha ett internationellt ansvar för följande skogstyper: Ädellövskogar Hassellundar Triviallövskog med ädellövskogsinslag Större myr och mossmosaiker Kalkbarrskog Skärgårdsnaturskog Vissa skogstyper är nationellt sett underrepresenterade när det gäller formellt skydd. Medelålders- sena lövsuccessioner på frisk mark Strandlövnaturskogar Sandbarrskogar på sand eller grusmark Skogar med hög bonitet. Inom Motala kommuns skogsinnehav finns många av de utpekade värdefulla skogstyperna representerade. Värdefulla ädellövskogar finns bl.a. i Karlshult, kalkbarrskog i Staffanstorps naturreservat och skärgårdsnaturskog på kommunens fastighet på Gränsö, St Annas skärgård. Värdetrakt I Östergötlands läns skyddstrategi för skog pekas ett par värdetrakter ut. Med en värdetrakt menas ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Här finns en hög täthet av värdekärnor för växt och djurliv inklusive viktiga strukturer, funktioner och processer. En värdetrakt är inte en skyddsform utan en metod för att arbeta kostnadseffektivt på landskapsnivå genom att koncentrera en större del av naturvårdsinsatserna till de områden och skogstyper där de gör mest naturvårdsnytta (Skogsstyrelsen region öst & länsstyrelsen i Östergötland 2006). Motala kommun berörs av värdetrakten för ädellövskog (Boren-västra Roxen) Även kommunens fastighet i S:t Anna berörs av värdetrakten för ädellövskog (S:t Anna och gryts skärgårdar) samt värdetrakt för tallskog (Skärgården). 6. Lagstiftning Tätorternas grönområden har uppmärksammats under senare år. Detta har bland annat kommit till uttryck i Plan- och bygglagen SFS nr 1987:10 (PBL) samt i Miljöbalken SFS 1998:808 (MB). I PBL 2 kap 4 anges att: Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av parker och andra grönområden 9

Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse skall det finnas lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse MB 3 kap 6 lyder: Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövård eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Lagparagraferna speglar de ökade kraven från allmänheten och den ökade kunskapen om grönområdenas betydelse för människors välbefinnande, friluftslivets behov av mark för rekreation, biologisk mångfald osv. Skogsvårdslagen (SFS 1979: 429) Enligt skogsvårdslagen ses skogen som en nationell tillgång som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden i skogen måste bevaras. Även kulturmiljön skall värnas och sociala aspekter beaktas. (Skogsstyrelsens hemsida) 7. Formella skyddsformer Värdefull natur kan skyddas på olika sätt av länsstyrelse, skogsstyrelse och kommun. Skogsägare kan även avsätta skogsmark frivilligt, dessa områden har dock inget formellt skydd. Nedan följer information om skyddsformer vad gäller formellt skydd av mark. Nationalpark Om staten äger ett mark- eller vattenområde med mycket höga värden som bör bevaras i sitt naturliga tillstånd kan regeringen förklara området som nationalpark. Syftet skall vara att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. Länsstyrelsen är förvaltare av nationalparker. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom den europeiska unionen som har kommit till med stöd av EU s fågel- samt habitatdirektiv. Direktiven är en form av EU-lagar. När Sverige gick med i EU 1995 började arbetet med Natura 2000. Nätverket syftar till att länderna gemensamt i unionen ska värna om det arv som naturen är genom att bidra till den biologiska mångfalden. Arbetet görs genom att skydda och vårda arter och naturtyper. Varje land har pekat ut ett antal områden där de skyddsvärda naturtyperna eller arterna finns. Riksintresse Riksintressen finns beskrivna i Miljöbalkens 3 och 4 kapitel. Riksintressen är särskilda områden eller anläggningar som har ett stort värde eller stor betydelse i ett nationellt perspektiv. Ett utpekande av riksintresse innebär att ett område antingen ska bevaras eller nyttjas på ett visst sätt. Riksintressen enligt 4 kapitlet Miljöbalken finns angivna direkt i lagtexten. Kommuner ska i sin planering visa på vilket sätt riksintressen kan tillgodoses. Ett riksintresse innebär inte ett förbud mot åtgärder, men värdet ska tillgodoses vid planering. Riksintressena utses av regeringen. 10

Naturreservat Ett mark- eller vattenområde får förklaras som naturreservat om det behövs för att värna biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Naturreservat kan bildas av länsstyrelsen eller kommun och sköts enligt en skötselplan. Bildandet sker i samråd med berörda markägare. Biotopskydd Skyddar mindre områden, <5 ha. Bildas av skogsstyrelsen i skog och av länsstyrelsen på övrig mark. I skogen kan det t.ex. handla om brandfält, äldre skogsbeten, alkärr och gamla hassellundar. För övrig mark kan det handla om rik- eller kalkkärr. Det finns även ett generellt biotopskydd som gäller för värdefulla miljöer i jordbruksmark. Fölande miljöer ingår i det generella biotopskyddet: Alléer Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark Odlingsrösen i jordbruksmark Pilevallar Småvatten och våtmarker i jordbruksmark Stenmurar i jordbruksmark Åkerholmar Naturvårdsavtal Kan slutas mellan staten genom skogsstyrelsen länsstyrelsen och markägare i syfte att bevara eller genom skötsel utveckla ett områdes naturvärde. Nyckelbiotop Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de kan förväntas innehålla missgynnade och hotade djur och växter. Skogsstyrelsen bildar och ansvarar för nyckelbiotoper. Om en åtgärd önskas utföras i en nyckelbiotop ska samråd ske med skogsstyrelsen innan åtgärd. Naturvärdesobjekt Naturvärdesobjekt är skog med höga värden som inte riktigt når upp till nyckelbiotopsklass. Med tiden kan de utvecklas till nyckelbiotoper. Rödlistade arter Djur och växter som riskerar att försvinna från landet listas av Artdatabanken på s.k. rödlistor. I de svenska rödlistorna grupperas arterna i ett system med sex kategorier för olika grad av sällsynthet och risk för utdöende. Arter som bedöms uppfylla kriterierna för någon av rödlistekategorierna kallas rödlistade arter. Rödlistan förnyas vart femte år då ny kunskap tillkommer (Artdatabankens hemsida). Fridlysning Är ett sätt att skydda växter och djur som riskerar att försvinna eller utsättas för plundring. T.ex. är alla orkidéer samt ormar fridlysta i Sverige. Det är förbjudet att plocka, fånga, gräva upp eller döda fridlysta arter. Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogrammen är en del av arbetet för att klara av miljömålet ett rikt växt och djurliv Satsningen genomförs för de mest hotade växt- och djurarterna. Målet är att antalet hotade arter ska ha minskat med 30 % år 2015 jämfört med år 2000. Ett åtgärdsprogram är ett vägledande 11

dokument som bl.a. presenterar en kunskapsöversikt samt konkreta åtgärder för bevarande. Åtgärdsprogrammen fastställs av Naturvårdsverket och tas fram av länsstyrelserna (Länsstyrelsen i Östergötlands hemsida hotade arter). Detaljplan Detaljplanen ska redovisa och till gränserna ange allmänna platser, kvartersmark och vattenområden. För kvartersmark och vattenområden ska användningen anges och om kommunen är huvudman för allmänna platser ska användning och utformning av dessa anges. I detaljplan kan anges skyddsbestämmelser för allmän plats eller tomt som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. I planen får meddelas bestämmelser angående vegetation samt markytans utformning. Marklov kan krävas för trädfällning (Boverket 2007). 8. Miljömål Det finns idag 16 nationella miljömål. Strategin berörs av och bidrar till att uppfylla följande nationella miljömål: Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Grön och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål. Ett rikt växt och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. För mer information om de nationella miljömålen se www.miljomal.nu. 9. Naturen i Motala kommun I Motala är det nära till naturen. Närheten till strand och bad, grönområden att ströva i, djupa skogar och ett levande kulturlandskap skapar livskvalitet åt Motala kommuns invånare. Naturvärdena i kommunen bidrar till att skapa en god boendemiljö. Att bevara och utveckla de naturvärden som finns är därför en strategisk fråga för kommunen. Naturvårdsprogrammet som 12

antogs 2001 ger en samlad redovisning av dokumenterade naturvärden i Motala kommun samt utgör kommunens långsiktiga handlingsplan där mål och åtgärder för att bevara och utveckla befintliga naturvärden läggs fram (Motala kommun, 2001). I projektet bilden av Motala som utfördes av Motala kommun i samarbete med kommunikationsbyrån Gnistra genomfördes en undersökning om hur boende i Motala uppfattar sin kommun. I undersökningarna lyftes värden som vackert och naturskönt upp och att det bästa med Motala är vattnet och naturen (Bilden av Motala 2007). 9.1 Motala kommuns naturvårdsprogram I Motala kommuns naturvårdsprogram beskrivs värdefulla naturområden och hotade arter i Motala kommun för att ge underlag för planering och åtgärder för bevarande. Beskrivningarna har samlats i en databas och ritats in på en karta. I kommunens naturdatabas finns totalt 800 objekt med höga naturvärden. Samtliga områden har värdesatts enligt en fyrgradig skala där klass 1 är områden av riksintresse, klass 2 regionalt intresse, klass 3 kommunalt och klass 4 lokalt intresse. En karta visar de 708 områden som har biologiska naturvärden. På en annan karta visas de områden som har höga geologiska värden, totalt 60 områden med sammanlagt 92 delobjekt (principer för klassning se bilaga 2). I Motala kommuns naturvårdsprogram från 2001 presenteras lokala naturvårdsmål som har formulerats utifrån fem av de då femton nationella miljömålen. Naturvårdsmålen har utarbetats av tjänstemän, politiker, ideella föreningar och markägare under ledning av kommunekolog. Kommunen arbetar aktivt med att uppfylla miljömålen på lokal nivå och därmed bidra till att de nationella miljömålen uppfylls. Målen i naturvårdsprogrammet planeras att uppdateras och omarbetas under år 2008/2009. De fem lokala naturvårdsmålen kommunen arbetar med är: Levande skogar Inslag gamla träd, lövträd och död ved i skogen ökar Kulturlämningar i anslutning till skogsmark bevaras Kommunen tar hänsyn tas till skogens rekreationsvärden vid avverkning och andra åtgärder i skogen Ett rikt odlingslandskap Arealen åkermark och naturbetesmark bevaras Samtliga kalkkärr och kalktorrängar inom kommunen betas Antalet småbiotoper (åkerholmar, dammar, stenmurar, alléer) i odlingslandskapet ökar Ängar och hagar sköts så att den biologiska mångfalden bevaras och ökar. Myllrande våtmarker Värdefulla våtmarker bevaras och restaureras Tillgängligheten för allmänheten ökar genom infotavlor och spänger Levande sjöar och vattendrag Öka kunskapen om djur- och växtlig i våra sjöar och vattendrag Förbättra kunskapen om och livsvillkoren för flodkräfta och öring Bevara och utveckla områden intill vatten som utnyttjas av turism och friluftsliv 13

God bebyggd miljö Bevara och vårda tätortsnära grönområden för ökade möjligheter till rekreation och lek Bevara och utveckla livsmiljöer för djur och växter i tätorten 9.2 Inventeringar För att komplettera bilden av naturvärden inom Motala kommun har inventeringar utförts. Inventeringarna kan ge en grund för bevarandearbete men även för att öka kunskapen om vilka naturvärden som finns i Motala kommun. Under åren har bl.a. riktade inventeringar av insekter och kryptogamer genomförts. Inventering insekter Under 1996 gjordes en inventering av vedlevande insekter inom Motala tätort. Inventeringen gav totalt 24 funna rödlistade arter. I ett område vid Ekenäs och på Bondebacka (i närheten av Ekön) återfanns 8 arter som fanns med på 1995 års rödlista. Ett fåtal rödlistade arter återfanns även i Fålehagen, Marieberg och vid Råssnäs (Jansson 1996). Inventeringen från 1996 kompletterades sedan med inventeringar i Staffanstorps naturreservat och kring Ulvåsa slott år 2001 och 2003. I Staffanstorp återfanns 8 rödlistade arter som fanns med på rödlistan år 2000 (samt ytterligare7 st som var rödlistade på 1995 års rödlista) (Jansson 2005). År 2006 utfördes en inventering av vedlevande insekter i ett grandominerat skogsparti i Charlottenborg. I Charlottenborg noterades 101 skalbaggsarter varav 2 rödlistade enligt rödlistan 2005. Trots sin areella begränsning innehåller granområdet i Charlottenborg förhållandevis många arter karaktäristiska för sydsvenska gammelgransområden. I sydsverige råder det en stor brist på barrmiljöer med rik fauna och flora (Jansson 2006). Inventering kryptogamer I Staffanstorps naturreservat och i Fålehagen genomfördes år 2006 översiktliga inventeringar avseende svampflora. Båda områden hyser en artrik svampflora med många rödlistade och ovanliga arter (Hagström 2006a & 2006b). I Charlottenborgs naturområde samt i sumpskogen i närheten av kalkkärret i Sjöbo-knäppans naturreservat genomföres signalartsinventeringar under hösten 2005. I Charlottenborgs naturområde förekommer flera rödlistade arter. Arter som slöjröksvamp, sockelspindling, kärrfingersvamp, liten lundlav och orangepudrad klotterlav är alla mycket ovanliga i Östergötlands län (Hagström 2005 a). Sumpskogen i Sjöbo-knäppans naturreservat rymmer en stor artrikedom bland kryptogamerna. Både lav- och mossfloran innehåller flera mycket ovanliga arter. Sumpskogsmiljön som helhet med sin kalk- och källpåverkan, sin bitvis höga trädålder och stora artrikedom bland kryptogamerna gör att det knappast finns någon motsvarighet i Östergötland (Hagström 2005b). I november 2002 inventerade Henrik Weibull naturvårdsintressanta mossor i ett antal områden i västra Östergötland. I Hilltorp återfanns några mer krävande mossor i de centrala delarna av biotopskyddet. Södra Frebergas kärr var inte särskilt artrikt, kanske på grund av tidigare igenväxning. Kalkärret i Sjöbo-Knäppans naturreservat var mycket artrikt vad gäller mossfloran. I Råssnäs inventerades 1-4 meter höga kalkklippor intill Vätterns strand. Det intressantaste substratet för mossfloran utgörs av de block (både kalksten och silikatblock) som 14

ligger i strandkanten. Mossfloran på bar jord i anslutning till kalkklipporna var relativt artfattig. Klippan däremot var ganska torr och mer eller mindre utan mossor (Weibull, H 2002). Inventering inom projektet Inom projektet "Kommunal skyddsstrategi för områden av intresse för friluftsliv, rekreation och naturvård" genomfördes en naturvärdesinventering avseende på skogsmiljöer och signalarter. De inventerade områdena är Västra Lund, Kohagsmossen, Frejhem, Tellekullen och Djupvik. I Västra Lund, Kohagsmossen, Tellekullen och Djupvik noterades mindre hackspett (NT). Andra rödlistade fåglar som noterades inom områdena var entita (NT) och göktyta (NT) i Kohagen och Djupvik, bivråk (NT) i Västra Lund och rosenfink (NT) i Tellekullen. Inom alla områden noterades ormbär och blåsippa. I Västra Lund, Kohagsmossen, Tellekullen och Djupvik noterades tibast. I Djupvik var även förekomsten av nattviol relativt frekvent (Pettersson 2008). 9.3 Kommunens skogsinnehav År 2003 sammanställdes kommunens skogsinnehav i en mångbruksplan som syftar till att underlätta förvaltningen av skogen och i största möjliga mån uppnå ett mångbruk. Planen omfattade ca1310 ha skogsmark. Förutom 250 ha skog inom detaljplan beskrevs ytterligare 220 ha som tätortsnära. Kommunens övriga skogsinnehav har trots att det inte ligger i direkt anslutning till tätorten höga värden för det rörliga friluftslivet. Här kan nämnas Djupvik intill sjön Salstern med närhet till flera fritidsområden samt kommunens fastighet i S:t Anna med lägerverksamhet. Totalt 47,5 ha av kommunens skogsinnehav är klassad som nyckelbiotop och har undantagits från skogsbruk, i enlighet med Kommunsstyrelsens beslut 1998-03-16 83 Nyckelbiotoper på kommunägd skogsmark (Motala kommun 2006a). Sedan hösten 2005 är Motala kommuns skogsinnehav certifierad enligt både FSC och PEFC vilka båda ställer krav på att minst 5 % av skogsarealen skall undantas från skogsbruk (Motala kommun 2006a). Från år 2006 till oktober 2008 har arealen skog har minskat från 1310ha till 1 055,9 ha pga försäljning vid exploateringar. Av den totala arealen är 10,6 % klassad som Naturvård orörd (NO) och 18,5 % som Naturvård skötsel (NS). På ytterligare 13,9 % av arealen ska skötsel ske med hänsyn till höga natur- och/eller rekreations kulturvärden, Kombinerade mål (K). Detta innebär att ett skogsbruk med inriktning mot produktion är möjligt att bedriva på knappt 57 % av arealen. Majoriteten av kommunens skogar ligger tätortsnära och skogliga åtgärder sker med stor hänsyn till rekreation och friluftsliv, även på de arealer som är klassade som produktionsskog. I siffrorna som beskrivs ovan ingår även skog inom naturreservat som är formellt skyddad (Arealer och siffror från mångbruksplanen 2008-10-08). Motala kommun äger skog i två naturreservat med höga skogliga naturvärden, höga kulturvärden samt höga värden för friluftslivet, Sjöbo-knäppans och Staffanstorps naturreservat. Inom Motala kommuns skogsinnehav finns även ett skogligt biotopskydd i Järskalleby, samt ett biotopskydd instiftat av länsstyrelsen, kalkkärren i Hilltorp. 15

9.4 Tätortsnära skog i Motala kommun På kartan i fig 1 visas Motala kommuns fastighetsinnehav inom Motala kommun. Kommunens fastighet i St Anna finns inte redovisad på kartan. Den röda linjen är en buffert 300m från tätort. Kartan visar att Motala kommun är den största ägaren av mark runt 300m från Motala tätort. Vid Salsjön i Borensberg ligger ett mycket värdefullt rekreationsområde där enbart en liten del är i kommunal ägo. Även runt Karlsby och Godegård är en mycken liten del av skogen kommunalägd. 16

Fig 1: Karta över Motala kommuns fastighetsinnehav inom Motala kommun. Blå polygoner visar Motala kommuns totala fastighetsinnehav, inte enbart skogsmark. Röd linje anger 300m från tätort. 17

10. Friluftsliv och rekreation i Motala kommun Motala kommun är väl försett med grönområden i och i anslutning till tätorterna. I Motala kommuns översiktsplan från 2006 står det Både Motala stad och Borensberg är ovanligt rikt lottade när det gäller rekreationsområden inom själva tätorten och tillgången till stränder. Det är angeläget att behålla och vårda de stora grönområdena som används av en bred allmänhet så att de upplevs som lockande tillgängliga och säkra.. (Motala kommun 2006b). 10.1 Besöksstatistik i Motalas grönområden Enligt ett beslut i kommunfullmäktige 1995-09-25 ska natur- och fritidsområden i Motala göras mer tillgängliga. För detta utsåg Tekniska nämnden en arbetsgrupp bestående av representanter från berörda verksamheter. För att utpeka områden som är särskilt intressanta genomfördes en enkätundersökning i 13 grönområden i Motala kommun. Undersökningen pågick under perioden maj- september 2000. I grönområdena placerades en brevlåda ut. Besökarna ombads att besvara ett antal frågor samt gavs möjlighet att komma med egna förslag och synpunkter. Totalt svarade 1345 personer på enkäten. Av de kommunägda grönområdena har Charlottenborg flest besökare, tätt följt av Bondebacka (se fig 2). Sjöbo-Knäppans naturreservat har trots sitt tätortsnära läge få besökare enligt denna undersökning. 350 300 306 250 200 186 176 175 150 131 122 100 91 90 50 50 0 Djurkälla/Ödeby Skönnarboleden Charlottenborg Bondebacka Fålehagen Råssnäs Staffanstorp Hälla Sjöbo-Knäppan Fig 2: Antal personer som svarade på besöksenkäten i respektive område. I urvalet finns både områden ägda av Motala kommun och områden med andra ägare. De flesta områden besöktes vanligen en gång per vecka. Endast i ett område, Råssnäs, anger flest antal besökare att de utnyttjar området dagligen (Se tabell 1). De dominerande färdsätten till områdena är bil eller till fots. Bil används framförallt till de områden som ligger utanför tätorterna som Skönnarbo samt Djurkälla/Ödeby. Andelen bilburna är dock hög även i Råssnäs. För resterande område är det vanligast att man går till fots till grönområdet. 18

Tabell 1: Besöksfrekvenser per område Område Hur ofta besöker du området? Minst en gång/dag Minst en gång/vecka Minst en gång/månad Minst en gång/år SUMMA Råssnäs 47 45 32 2 126 Marieberg 0 Fålehagen 21 77 18 13 129 Bondebacka 39 59 31 27 156 Bråstorp 1 1 Staffanstorp 8 31 18 34 91 Sjöbo-Knäppan 7 20 9 12 48 Kanalområdet 4 8 3 15 Charlottenborg 16 108 29 10 163 Dansätter 2 2 Hälla 9 46 16 19 90 Skönnarboleden 2 1 20 140 163 Djurkälla/Ödeby 16 157 98 40 311 171 552 275 297 1295 13 % 43 % 21 % 23 % Av undersökningen framgår att olika områden har olika funktion. Motion sker vid Ödeby, i Hälla eller i Fålehagen. När det gäller åldersgrupperingar dominerar barnen besöksstatistiken i Charlottenborg. De lite äldre dominerar besöksstatistiken i Råssnäs. Bondebacka och Staffanstorp fungerar både som rekreationsområde för kringboende och som utflyktsmål för tillfälliga besökare. 10.2 Kommunenkät Våren 2007 genomförde Motala kommun en undersökning för att ta reda på medborgarnas uppfattning om hur kommunen sköter gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering. Park och naturenheten beställde sex stycken extra enkätfrågor för att kunna göra fördjupade analyser. Extrafrågorna behandlade bl.a. hur ofta kommuninvånare brukar vistas i parker och grönområden. Enkäter skickades ut till 500 kommuninvånare i åldern 18-74 år och svarsfrekvensen var 67 %. Enkäten visade att naturområden är viktiga som rekreationsområden för invånare i Motala kommun. Enligt undersökningen är det 63 % av kommunens invånare som vistas i naturen någon gång i veckan eller mer (fig 3). Sjönära områden är den gemensamma nämnaren för välbesökta områden (fig 4). Varamon besöks mest av de boende i Motala kommun följt av Råssnäs, Stadsparken, Kanalområdet och Kanalparken. Borensbergsområdena är mer okända för de svarande i denna undersökning. De tätortsnära naturreservaten har relativt få besökare i jämförelse med tätortsnära grönområden. Ledmarkeringar och gångstråk som genomförs i naturvårdsprojektet Nära naturen i Charlottenborg samt Restaurering av kulturlandskapet i Staffanstorps naturreservat kan eventuellt leda till fler besök (Projektplan nära naturen Charlottenborg del 1 och del 2; Projektplan restaurering av kulturlandskapet i Staffanstorps naturreservat). 19

30 25 24 20 20 19 21 procent 15 10 10 5 0 Dagligen eller så gott som dagligen Några gånger i veckan, men inte varje dag Någon gång i veckan Någon eller några gånger i månaden Mer sällan eller aldrig Fig 3: Diagrammet visar hur ofta kommuninvånare Motala kommun går igenom eller vistas i naturen. 60 50 40 procent 30 Känner ej till Känner till men ej varit där Varit där, men ej senaste året 1-3 besök senaste året 3 eller fler besök senaste året 20 10 0 Varamon Råssnäs Stadsparken Kanalområdet Kanalparken Marieberg Bondebacka Fålehagen Charlottenborg Järnvägsparken Staffanstorp NR Sjöbo-Knäppan NR Hälla Dansätter Fig 4: Diagrammet visar besöksfrekvensen i ett urval av Motalas grönområden. I urvalet finns både områden ägda av Motala kommun och områden med andra ägare. 20

För att öka antalet besökare i kommunens grönområden anser 38 % av de svarande i undersökningen att hemskickade broschyrer skulle öka besöksfrekvensen i kommunens grönområden. Många ansåg även att informationsskyltar ute i grönområden samt bänkar och rastplatser skulle öka besöksfrekvensen. Infobroschyrer att hämta, guidningar samt info på kommunens hemsida skulle inte öka besöksfrekvensen. Diagrammet nedan visar svarsfrekvenser (fig 5). 40 35 30 25 procent 20 15 1+2 3 4+5 10 5 0 hemskickade broschyrer Infoskyltar bänkar & rastplatser P-platser i närhete markerade vandringsleder Informationsbroschyrer på tex turisbyrån Guidningar i naturområde Info på kommunens hemsida Fig 5: Svarsfrekvenser på frågan om ökad besöksfrekvens. De svarande kunde markera sitt svar på en skala från 1 till 5 där 1 betydde absolut inte och 5 betydde helt säkert. Vid analys tolkades svarsalternativ 1 och 2 som negativt och svarsalternativ 4 och 5 positivt. 10.3 Skötselplaner I Naturvårdsprogram för Motala kommun som antogs av kommunfullmäktige 2001-09-24 finns resultatmålet: Skötselplaner har upprättats för samtliga tätortsnära skogs- och naturmarksområden senast år 2005. Målet har reviderats med sluttid 2008. Skötselplaner upprättas för områden viktiga ur naturvårds- och/eller rekreationssynpunkt (Motala kommun 2001). Inom projektet Kommunal skyddstrategi för bevarande av skog med höga värden för naturvård, rekreation och friluftsliv kommer sju skötselplaner att upprättas. Skötseln av ett område skall syfta till att naturvärden bevaras och förstärks samt skapa en trygg, säker och attraktiv rekreationsmiljö. I skötselplanerna beskrivs natur- och rekreationsvärden. Syftet med skötseln samt ansvaret för skötseln tydliggörs och fördelas. 11. Varför skyddsstrategi? Motala kommun vill satsa på att bevara och tillgängliggöra sitt markinnehav så att det även i framtiden kan nyttjas för friluftsliv och rekreation. Det är viktigt att detta görs med stor hänsyn till naturvärden i området. 21

Skyddsstrategin görs inom naturvårdsprojektet Kommunal skyddsstrategi för områden av intresse för friluftsliv, rekreation och naturvård. Syftet med projektet är att bevara skog med höga värden för natur och friluftsliv som en resurs ett attraktivt boende och en rik fritid. Skyddsstrategin kommer att ge vägledning i det fortsatta skyddsarbetet för de kommunalt ägda skogarna. Skogsnaturmarkens värde för friluftsliv, rekreation och naturvård ska sammanvägas. Strategin ska även syfta till att föreslå lämpliga skyddsformer för olika områden och peka på hur de olika områdena kan tillgängliggöras för friluftsliv och rekreation samt ge ett underlag för framtida skötsel av enskilda skogsområden.. Strategin ska även ligga till grund för ställningstagande om kommunens fortsatta skogsinnehav. En ökad kunskap om skogens värden för kommunens invånare samt naturvärden ger underlag för framtida politiska beslut. Projektet Kommunal skyddsstrategi för områden av intresse för friluftsliv, rekreation och naturvård bidrar till beslutade mål i Motala kommun: Områden med höga naturvärden på kommunal mark ska värnas, vårdas och visas så att den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och utvecklas. (Inriktningsmål KF) Mål i Naturvårdsprogram för Motala kommun (Naturvårdsprogrammet 2001). Projektet bidrar även att inriktningsmål för Park och naturenheten inom Verksamhetsplan Tekniska förvaltningen uppnås. Inriktningsmål Park och natur: Parker och tätortsnära grönområden ska upplevas som välskötta, trygga och attraktiva. Områden med höga naturvärden på kommunal mark ska värnas, vårdas och visas så att den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden bevaras och utvecklas samt gynnar rekreation och friluftsliv. 12. Metod Kommunens skogsinnehav delades in i ett 40-tal olika skogsområden. Utgångspunkten var skiftena i kommunens mångbruksplan samt naturliga avgränsningar såsom vägar, vatten etc. Skogsområdena analyserades sedan med avseende på antal boende 300m från området. Enligt Boverket (2007) har 300m från ett grönområde visat sig vara ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå för att använda det frekvent. För varje område gjordes även en bedömning med avseende på naturvärden samt friluftslivsvärden. All analys gjordes våren 2007 och grundar sig på Motala kommuns mångbruksplan från våren 2007. Arealen inrymmer inte bara skogsmark utan även öppenmark. Uppdateringar och förändringar av mångbruksplan har skett efter denna analys t.ex. har viss skog har avvecklats och blivit bostadsområden, detta gäller exempelvis skogsområden i Borensberg. Vid tillverkning av karta samt arealbedömning av skogsområdet Karlshult digitaliserades kommunens mark vid Stensborg manuellt. Denna del saknades i mångbruksplanen. 12.1 Tillgänglighetsanalyser Genom GIS verktyget arc view 3.2 söktes antalet personer boende 300m från respektive skogsområde ut. Ingen analys vad gäller barriäreffekter eller tillgänglighet för funktionshindrade har gjorts. 22