Medverkande Projektledare Anette Fransson, turism- och landsbygdsutvecklare, Kommunledningskontoret Landsbygdsråd Jan-Erik Svanberg, Grimslöv Carola Gunnarsson, Sköldsta Åsa Westström, Vegby Agnetha Gustafsson Vändel, Torne Ingegerd Andersson, Piggaboda Peter Bringevik, Hössjö Monica Meissner, Lönashult Nina Erelt, Klasentorp Foto Mats Samuelsson Särskilt tack till landsbygdsrådet som lagt stort engagemang och många ideella timmar på framtagandet av landsbygdsprogram för Alvesta kommun 2012-2016
Livet på landet Landsbygden för oss står för livskvalitet, kreativitet, flexibilitet och mångsyssleri. Vi trivs med att vara nära naturen där ljuset, vattnet och djuren påverkar landskapet så att det är som att bo mitt i den främsta av alla konstutställningar, där motiven hela tiden skiftar. Samtidigt trivs vi med att vara en del av ett litet samhälle där vi känner våra grannar och där möten sker över generationsgränserna. Landsbygden bärs av engagerade ortsbor som vårdar sitt kulturarv, detta ger en attraktiv livskvalitet som lockar till besök och boende. Ibland sätter naturens krafter landsbygden på prov och slår ut infrastrukturen. Men genom kreativitet och initiativförmåga har lösningar hittats för att kunna hjälpa varandra. Men ensam är inte stark. Vi tror att om landsbygdens engagemang och den kommunala organisationen kan komma samman kan vi uträtta så mycket mer. I landsbygdsprogrammet vill vi visa på möjligheterna som vi alla kan jobba med för att landsbygden ska bli mer attraktiv och möjlig att verka och bo på. Vi tror att landsbygden står på tröskeln till att kunna bli den stora framgångsfaktorn för Alvesta kommun. Landsbygdsrådet
Innehåll Landsbygdsprogram för Alvesta kommun 2012-2016 1-3 Syfte 1 Innehåll 1 Genomförandet av landsbygdsprogrammet 2 Andra styrande dokument 2 Landsbygds definition 3 Befolkning 3 Arbetstillfällen 3 Service 3 Aktörer och rollfördelning 4 aktörer 4 aktörer 4 Offentliga aktörer 4 Utvecklingsområden och mål 2012-2016 5-11 1. Delaktighet och inflytande 5 2. Boendemiljö och service 6 3. Mötesplatser och social gemenskap 7 4. Marknadsföring och information 9 5. Kommunikationer och infrastruktur 10 6. Näringslivsutveckling 11 7. EU-frågor 12 Bilaga
Landsbygdsprogram för Alvesta kommun 2012-2016 För att landsbygden i Alvesta kommun ska vara levande och attraktiv är det viktig att människorna som bor och verkar där får vara delaktiga i utformningen och genomförandet av utvecklingen. Landsbygdsprogrammet har därför arbetats fram i en gemensam process mellan ett landsbygdsråd och landsbygdsutvecklaren. Landsbygdsrådet har bestått av åtta stycken deltagare som representerar det ideella och det privata i Alvesta kommun. I slutet av år 2010 uppmanades de lokala utvecklingsgrupperna att nominera lämpliga personer som skulle kunna sitta i ett landsbygdsråd och hjälpa till att ta fram programmet. Utifrån nomineringen har gruppen satts samman utifrån kriterier som geografisk spridning och representation från den privata och den ideella sektorn. Landsbygdsrådet har tagit fram programmet genom en metod som heter Framtidsverkstad. Syfte Syftet med landsbygdsprogrammet är att redovisa och tydliggöra landsbygdsbefolkningens syn på lokal utveckling och att utifrån detta synsätt formulera mål och åtgärder där det offentliga, privata och ideella tar ett gemensamt ansvar och jobbar tillsammans för utvecklingen. Landsbygdsprogrammets syfte är inte att redovisa åtgärder för de enskilda byarna eller tätorterna Metoden framtidsverkstad startar utifrån gruppens nuvarande problem. Efter att gruppen enats om vilka problem som är mest akuta fortsätter diskussionen med en fantasifas, där det handlar om att hitta på så många problemlösningsidéer som möjligt. Framtidsverkstaden avslutas med en konkretiseringsfas, där de bästa strategierna sammanfattas i en långsiktig handlingsplan. utan programmet fokuserar på områden som är gemensamma för stora delar av kommunens landsbygd. Arbetet med att ta fram ett landsbygdsprogram ska inte vara av engångskaraktär utan ska betraktas som början på ett nytt sätt att arbeta där lokalbefolkningen på ett mer aktivt sätt blir delaktiga i landsbygdens utveckling i Alvesta kommun. Innehåll De sju utvecklingsområdena beskriver vad som behöver utvecklas och i vilken riktning. För varje ämnesområde anges ett antal mål och förslag till åtgärder som bör uppnås under perioden 2012-2016. Här redovisas även vilka aktörer som bör vara delaktiga och ta ansvar för de olika åtgärderna. 1.
Genomförandet av landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet ska efter kommunstyrelsen/kommunfullmäktiges antagande, vara styrande för den kommunala verksamheten inom de berörda områdena. De kommunala nämnderna och de kommunala bolagen ska inom ramen för befintliga resurser ta ansvar för programmets målsättningar och åtgärder som de är berörda av inom sitt verksamhetsområde. För områden som inte ryms inom budget ska stöd inom befintliga EU-program sökas, medfinansiering kan bli aktuell från såväl offentlig, ideell och privat sektor. Åtgärderna omfattar inte bara kommunen, utan även aktörer från övriga samhällssektorer. För detta krävs delaktighet, lokalt inflytande och gränsöverskridande samverkan. Alla tre aktörerna förväntas vara aktiva i utförandet av åtgärderna. Vissa åtgärder är rena kommunala åtaganden. Kommunen kommer att ha en viktig samordnande funktion för att knyta samman aktörer med samma behov och arrangera informationsmöten. Programmet bör revideras vid varje mandatperiod och en gång om året ska kommunledningskontoret upprätta en uppföljningsrapport över programmets genomförande. Rapporten ska redovisas för kommunens medborgare, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Andra styrande dokument Det finns många andra viktiga styrande dokument att ta hänsyn till vid utformandet av landsbygdsprogrammet, såväl kommunala som regionala. Programmet måste harmonisera med andra övergripande planer annars riskerar satsningarna för området att bli splittrade och i värsta fall kan effekterna bli att de olika strategierna motarbetar varandra. Programmet ska medverka till att Alvesta kommun hjälper till att nå målsättningarna som finns inom ramen för regionala program så som till exempel Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län 2010-2013 och Mötesplats södra Småland - regionalt utvecklingsprogram, en strategi för Kronobergs län är några av strategierna som bör beaktas. Vad gäller kommunala strategier är Översiktsplan för Alvesta kommun det huvudsakliga programmet. För utförligare beskrivning av respektive programs koppling till landsbygdsprogrammet se Bilaga 2.
Landsbygds definition En positiv tillväxt och utveckling av landsbygden i samverkan med Alvesta centralort skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela kommunen. Landsbygdsprogrammet ska därför ses som en del i kommunens strategiska utvecklingsarbete. I programmet används den definition som Tillväxtverket har formulerat. Enligt den klassas områden belägna mer än fem minuters bilresa från tätort med mer än 3000 invånare som landsbygd. Detta innebär att endast Alvesta och dess närområde inte är att betrakta som ren landsbygd. På grund av kommunens långsträckta form och närhet till det regionala centrat betraktas i denna plan även zonen närmast Alvesta tätort som landsbygd men av tätortsnära karaktär. Alvesta kommuns landsbygd är av skiftande karaktär. Den består av skogslandskap, åker- och betesmarker, insjöar och vattendrag. Här finns ett flertal vackra sevärdheter och bevarandevärda natur- och kulturmiljöer och många attraktiva boendemiljöer i form av enskilda torp och gårdar till bymiljöer och mindre tätorter med servicefunktion. Bebyggelsen på landsbygden i Alvesta kommun har en jämnare spridning än flera omkringliggande kommuner. Befolkning I Alvesta kommun bor idag ca 10 700 utav kommunens 18 800 invånare på landsbygden. I de åtta tätorterna Moheda, Vislanda, Grimslöv, Torpsbruk, Hjortsberga, Torne, Lönashult och Lidnäs bor 46 % av landsbygdens invånare medan resten av befolkningen bor i småorter eller mindre byar. Befolkningsutvecklingen i kommunen har legat på en ganska jämn nivå sedan 1960-talet med lite upp och nedgångar. En omflyttning har skett från landsbygd till tätort och den största avfolkningen har skett i de norra och södra delarna av kommunen. Arbetstillfällen Sysselsättningen på den lokala arbetsmarknaden domineras av tillverkningsindustrin som huvudsakligen har manlig arbetskraft. Offentlig sektor är den största arbetsgivaren och sysselsätter framförallt många kvinnor inom äldreomsorg, skola- och barnomsorg. I övrigt representeras den lokala arbetsmarknaden av mindre företag eller enmansföretag, främst inom jord- och skogsbruk och byggverksamhet. Vanligt är att det stora flertalet landsbygdsbor pendlar till ett arbete i Alvesta, Växjö eller till någon av de andra grannkommunerna. Service Det finns elva kommunala förskolor, två kooperativa förskolor och några kommunala dagbarnvårdare. Kommunala grundskolor finns i Moheda, Vislanda, Grimslöv och Hjortsberga. Friskolor finns i Lönashult och på Kronobergshed. Det finns fyra biblioteksfilialer och en bokbuss kör regelbundet. Bokbussen har 99 hållplatser. Äldreboende finns på fyra platser. Fritidsanläggningar finns i många av tätorterna. Fritidsgårdar finns i Hjortsberga, Vislanda, Moheda och Grimslöv. Kommersiell service i form av dagligvarubutiker finns i Lönashult, Torne, Grimslöv, Vislanda och Moheda. Tillgång till drivmedel finns i närhet av eller i direkt anslutning till samtliga butiker. 3.
Aktörer och rollfördelning Det finns många aktörer som lever och verkar på Alvesta kommuns landsbygd. Aktörer som vill vara med och förändra och skapa en mer attraktiv landsbygd. I denna strategi är de olika aktörerna uppdelade i tre olika sektorer, ideella, privata och offentliga. Det är i samspelet och samarbetet mellan dessa tre sektorer som utvecklingsarbetet kan gå framåt. Nedan följer en definition och beskrivning av dessa olika aktörer. aktörer aktörer är föreningar. Små som stora har båda sin särprägel och spelar en viktig roll för arbetet med sin bygds utveckling. Föreningarna bildas oftast när det finns ett tomrum eller något viktigt som är ogjort. Arbetet kan röra sig inom breda områden som t.ex. kultur, samlingslokaler, turism och bredband. De lokala utvecklingsgrupperna är duktiga på att ta tillvara gemensamma intressen och företräda sitt område i olika sammanhang. Det geografiska området för gruppen är oftast byn eller församlingen och kan vara sockenråd, byalag eller samhällsföreningar. De ideella aktörerna står för lokal kännedomen och ur den kommer ofta bra idéer för att förändra, de står även för engagemang. Vad gäller landsbygdsprogrammet ligger de ideella aktörernas ansvar i att driva åtgärderna framåt i sitt område. aktörer aktörer är företagare och enskilda personer. Dessa aktörer har ett brett kontaktnät och de kan bidra med lokal kännedom, kreativitet, envishet och ett affärstänk. Dessa egenskaper är viktiga för att kunna skapa nya arbetstillfällen. Offentliga aktörer Offentliga aktörer är EU, staten, landstinget, länsstyrelsen och kommunerna. Offentliga aktörer kan ofta bidra med kunskap, tid och pengar. De offentliga aktörerna bidrar till att öka gränsöverskridande samverkan mellan de olika aktörerna och har ofta en samordnande roll. är ansvarig nämnd för programmet. Samordningen av programmet och dess åtgärder ansvarar kommunledningskontoret för. 4.
Utvecklingsområden och mål 2012-2016 Det är viktigt att se helheten i landsbygdsutvecklingen. Inget av de sju prioriterade utvecklingsområdena kan ensam stå för utvecklingen. Men tillsammans bildar de en helhet som är av strategisk betydelse för att landsbygd ska fortsätta att vara levande även i framtiden. För vart av dessa områden behöver vi utveckla strategier som inte bara omfattar kommunens verksamheter utan där även övriga samhällssektorer deltar i utvecklingsarbetet. För detta krävs delaktighet, lokalt inflytande, samverkan och vilja till nytänkande. För varje ämnesområde redovisas ett antal målsättningar och förslag till åtgärder. Under aktör redovisas vilka som förväntas vara delaktiga i åtgärdens förverkligande. 1. Delaktighet och inflytande För att på bästa sätt utveckla landsbygden är det viktigt att ta tillvara den kunskap och det engagemang som finns för utveckling lokalt. Former för ett ökat medborgarinflytande i samhällsplaneringen bör utvecklas och präglas av ett underifrån-upp perspektiv. Genom en ökad dialog mellan politiker/tjänstemän och medborgare skapas förståelse och en ökad helhetssyn på samhällsutvecklingen. Idag sker mötena först när det uppstått bekymmer och då blir dialogen negativ. För att få mötet att bli i en mer positiv anda bör möten med medborgarna ske löpande och innan problemen kommer. Mål 2012-2016 Politiker/tjänstemän har väl fungerande och regelbundna kontakter med allmänheten och aktörerna på landsbygden. 5.
Handlingsplan Åtgärder 1 Ett tydligt och återkommande forum etableras där medborgare och politiker/tjänstemän kan mötas i dialog. Dessa möten kan även innefatta Alvesta tätort. Mötena ska vara till för de boende i ett specifikt bostadsområde, tätort, socken eller motsvarande. På mötets dagordning ska det finnas ämnen som är aktuella eller viktiga för det specifika området. Lokala representanter ska få vara delaktiga vid val av ämnesområden. 2 Innan stora förändringar sker som kan vara väsentliga för landsbygden ska dialog och samråd hållas i områden som är berörda. Aktörer samordnare Alla nämnder Alla nämnder 3 Det kommunala ungdomsrådet och ungdomsorganisationer på lokal nivå ska involveras mer i landsbygdens utveckling. 4 Ett landsbygdsråd etableras som kan vara ett referensorgan i frågor som rör landsbygden i Alvesta kommun. Alla nämnder Samverkan med Leader Linné 2. Boendemiljö och service Permanent boende är en förutsättning för en levande landsbygd. Bostadsbyggandet har allmänt sett legat på en låg nivå. Efterfrågan på attraktiva tomter i natursköna lägen har ökat och därmed även ökat kraven på att förutsättningar ges för att bygga på landsbygden. En oro finns kring att allt fler hus som tidigare varit permanentboende blir fritidshus, men ännu mer oro finns kring de obebodda husen. I det fortsatta utvecklingsarbetet är det viktigt att säkra och utveckla den kommunala servicen. Målsättningen är att hålla en hög kvalitet på barnomsorg och skolverksamhet och en god äldreomsorg. Närhet till dagligvarubutik bidrar till en långsiktig god servicenivå och är en viktig tillväxtfaktor. Trygghetsfrågan vad gäller t.ex. polis och räddningstjänst är viktiga frågor att diskutera Mål 2012-2016 Fler permanentboende Informationen om den kommunala servicen ska tydligt förmedlas till kommunens invånare* Bibehålla de mindre tätorternas roll som service- och stödpunkter för sitt omland. Trygghetsfrågor lyfts i fler forum 6.
Handlingsprogram Åtgärder 1 Undersöka fritidshusägarnas benägenhet till att bli permanentboende och hitta kanaler för att bättre sprida information till fritidshusägarna. 2 Obebodda hus inventeras. De ideella grupperna får prata med ägarna i syfte att sälja till intresserade som vill bo i lantlig miljö. 3 Kartlägga vilken bostadsefterfrågan som föreligger framförallt med fokus på seniorboenden. 4 Privat tomtmark inventeras. Inventering görs av vilka som kan tänka sig att sälja mark. Lokaliseringsprövning och planprövning sker innan marken marknadsförs. 5 *Åtgärder för detta mål redovisas under Utvecklingsområdet Marknadsföring och information 6 Dialogmöten mellan kommun och landsbygdshandlare anordnas minst en gång om året för att diskutera om förutsättningarna att bedriva landsbygdshandel i Alvesta kommun. 7 Trygghetsfrågor lyfts i seminarier eller i landsbygdsforum. Aktörer Kommunstyrelse Eventuell samverkanspartner: Linnéuniversitetet AllboHus Samverkanspartner: Linneuniversitetet Nämnden för Samhällsplanering Alla nämnder Samverkanspartner: Värends Räddningstjänst Polisen Trafikverket 3. Mötesplatser och social gemenskap Den sociala gemenskapen skapar förutsättningarna för att nya idéer och engagemang ska ta fart. Samlingslokalerna såsom bygdegårdar och idrottsanläggningar skapar mötesplatser där alla generationer, grupper och intressen kan finna och skapa sin miljö i gemenskap med andra. Det är viktigt att folk får möta sina grannar på ett otvunget sätt. Ur mötena sker all utveckling oavsett om mötet är i en affär, en trappa, eller i en enkel lokal. En viktig fråga är hur nyinflyttade kommer in i gemenskapen. Ungdomarnas tankar kring landsbygden bör fångas upp. Det är viktigt att aktiviteter bedrivs av och med ungdomar, att nya idéer och tankar uppmuntras. 7.
Mål 2012-2016 Att befintliga samlingslokaler utnyttjas mer för fler aktiviteter. Fler forum där grupper från olika delar av kommunen kan mötas och utbyta tankar och idéer. Ungdomarnas tankar och idéer tas tillvara och de får vara med och driva processen. Landsbygdsambassadörer ska utses Handlingsplan Åtgärder 1 Ungdomstävling genomförs med syftet att få fram ungdomarnas syn på en attraktiv landsbygd hur ska man göra sin hembygd attraktivare 2 Landsbygdsambassadörer nomineras/väljs av de lokala utvecklingsgrupperna själva. Ambassadörer har ansvar för att välkomna nyinflyttade i bygden. Dessa personer ska fungera som kontaktperson för den nyinflyttade och gentemot kommunen. 3 Lokaler inventeras för nya användningsområden. 4 Möjligheten att på webben skapa ett forum där kommunens utvecklingsgrupper kan samla och utbyta idéer med varandra ses över. 5 Nya möjligheter ska hittas för hur kommunens fritidsanläggningar kan utnyttjas bättre under skolloven. Även ungdomar utanför tätorterna ska kunna ta sig till fritidsanläggningarna och möta andra ungdomar från kommunen. 6 Aktiviteter av och med ungdomar. Initiativ från ungdomar bör uppmärksammas genom att bland annat visa på vilka ekonomiska möjligheter som finns. 7 För att inspirera och stimulera det lokala engagemanget och vinna kontinuitet och kvalitet i viktiga frågor bjuds kommunens lokala utvecklingsgrupper in till ett landsbygdsforum två gånger om året. Aktörer Samverkan med Leader Linné Nämnden för Barn & Ungdom Privat Nämnden för Arbete & Lärande Tänkbara samarbetspartners: Sip, Bygdegårdsdistriktet, Leader Linnés ungdomsprojekt 8.
4. Marknadsföring och information Bilden av att på bo landsbygden är inte alltid så nyanserad vilket leder till fördomar om livet på landet. Att visa på en mångsidig bild är angeläget inte minst för att öka attraktionen för att bo på landsbygden. Landsbygden är levande mycket tack vare det aktiva föreningslivet. Fler informationskanaler som riktar sig till invånarna med samhällsinformation efterfrågas. Mål 2012-2016 Kommunen ska aktivt marknadsföra landsbygden som bostadsort Fler kanaler för samhällsinformation etableras Föreningslivet ska synliggöras Handlingsplan Åtgärder 1 Med syftet att marknadsföra landsbygden som boendemiljö ska en film om livet på landet i Alvesta kommun spelas in. 2 Ett informationskompendium ska tas fram till nyinflyttade som informerar om det lokala utbudet. 3 En översyn ska göras av hur den kommunala informationen bättre kan förmedlas till invånarna via lokala medier. 4 En inventering ska göras för att visa på alla föreningar som finns i kommunen. Denna ska publiceras på kommunens webb och på någon/några offentliga platser bör kommunen bättre visa på alla föreningar som finns. 5 Kommunens webb har en central roll i marknadsföringen av landsbygden i Alvesta kommun. Webben ska utvecklas till en mer informativ och säljande kanal av landsbygden i samarbete med sockenråd, samhällsföreningar eller motsvarande. 6 Medborgartidning med fokus på landsbygden ska ges ut i syfte att sprida information om kommunens tjänster, men även sprida information och kännedom om vad som sker i de olika kommundelarna. Tidningen kommer att ha två målgrupper, befintliga kommuninvånare och potentiella inflyttare. 7 Nyhetsbrev ska ges ut 2 gånger per år via e-post där privata och ideella får möjlighet att prenumerera. Nyhetsbrevet syftar till att informera om aktuella saker som kommunen eller lokala grupper vill informera om Aktörer Eventuella samarbetspartners, Linné universitetet, Gymnasieskolor Alla nämnder Nämnden för Arbete & Lärande samordnare Alla nämnder samordnare Övriga nämnder och ideella har möjlighet att få med information i nyhetsbrevet 9.
8 Ett kompendium ska tas fram som informerar om möjligheterna, villkoren och förutsättningarna som finns för att kunna etablera sig på Alvesta kommuns landsbygd. Nämnden för Samhällsplanering 5. Kommunikationer och infrastruktur En god infrastruktur är avgörande både för boende och utbildningsverksamhet på landsbygden, men också för näringslivets utveckling och lokala jobb. Kvaliteten på telekommunikation och bredband behöver säkerställas och utvecklas så att den svarar upp till näringslivets och enskildas behov. Andra viktiga områden är vägarnas standard och tillgången på allmänna kommunikationer. Den framtida kollektivtrafiken på landsbygden bör vara mer anpassad efter lokala förutsättningar och möjligheter till samåkning utvecklas. Det är även viktigt att det finns gatubelysning för att människor ska känna sig trygga. Tillgång till vattenoch avloppslösningar är viktigt för bostadsbyggande. Mål 2012-1016 Tillgänglighet till snabbt bredband oavsett var man bor. Det ska finnas ett mer flexibelt nät för pendlingsmöjligheter och som ökar tillgängligheten för service. Kvaliteten på teleförbindelse och elnät säkerställs och utvecklas så att den svarar upp till näringslivets och enskildas behov. Fler VA etableringar på landsbygden Handlingsplan Åtgärder 1 Kommunen ska uppmuntra till bredbandsutbyggnad och gå in som medfinansiär ifall nya statliga pengar kommer till bredbandsutbyggnad. Kommunen ska hjälpa till att lotsa föreningar igenom de bidrag som finns att söka och förmedla kontakter till andra föreningar. Kommunen bevakar och deltar aktivt i diskussioner med andra parter vad gäller kvalitet på telekommunikationer och bredband. 2 Dialog ska föras med Länstrafiken kring linjedragningar och kompletteringstrafik. 3 Information kring vilka framtida lösningar som finns för gatubelysningar ska samlas in. Kontakt tas med ljushögskolan i Jönköping om eventuella examensarbeten. Övriga frågor relaterade till belysning hänvisas till den kommunala belysningsplanen. 4 Lösningar för samåkning på landsbygden studeras, till exempel mobilapplikationer och bättre underhållna samåkningsplatser. Aktörer Kommunstyrelse Nämnden för Samhällsplanering Nämnden för Samhällsplanering Trafikverket 10.
5 Kommunen fortsätter att bidra till det enskilda vägnätet i kommunen och samlar ordförande till regelbundna träffar. 6 Stärka informationen om kompletteringstrafiken och möjligheterna till inköpsresor och resor till närmaste tätort. 7 En VA-strategi ska tas fram för bebyggelse utanför kommunalt avloppsnät. 8 Pågatåg nordost och Krösatåg Satsningen på nya stationerna för regional tågtrafik pågår. Tågstopp i Moheda och Vislanda. Nämnden för Samhällsplanering Länstrafiken Nämnden för Samhällsplanering (pågående) Alvesta kommun i samverkan med Trafikverket, EU Småland & Öarna Regionförbundet Södra Småland (pågående) 6. Näringslivsutveckling En verkligt levande landsbygd innebär inte bara att människor bor där utan också att det finns en lokal arbetsmarknad. Jord- och skogsbruk är och har alltid varit en förutsättning för en levande landsbygd. Dessa näringar skapar inte bara förutsättning för en omväxlande och rik natur utan ger även förutsättningar för entreprenörskap och sysselsättning. Det är angeläget att erbjuda ett gynnsamt klimat och infrastruktur för det lokala näringslivet och skapa förutsättningar för nyetableringar som kan bidra till fler arbetstillfällen. Turismen ses som en möjlighet för att öka antalet arbetstillfällen. Mål 2012-2016 Verka för att kommunen inom ramen för lagen om offentlig upphandling handlar lokalt och närodlat till sina olika verksamheter på landsbygden Genom insatser och aktiviteter stimulera och värna om det lokala näringslivet och ge förutsättningar för ett gynnsamt företagsklimat som initierar entreprenörskap och nyföretagande. Alvesta kommun ska verka för att turistverksamheten utvecklas på landsbygden. Handlingsplan Åtgärder 1 Kommunen deltar aktivt i länsstyrelsens regionala diskussioner för att förenkla för småföretagare att kunna leverera till det offentliga. 2 En utvecklingsplan för vandringsleden/pilgrimsleden Västra Sigfridsledens ska tas fram med syfte att produktutveckla och öka den ekonomiska omsättningen utmed leden. 3 Destinationsutveckling Åsnen. Syftet är att öka Aktörer Kommunstyrelse Samverkan med Länsstyrelse Kommunstyrelse, Samverkan med Sensus, Svenska Kyrkan, AB Destination Småland Kommunstyrelse Andrar berörda nämnder 11.
sysselsättningen och tillväxten i Åsnenområdet med utgångspunkt i Nationalparksbildandet av delar av området. 4 En genomförandeplan för cykelleden - Banvallsledens iordningsställande tas fram. 5 Utvecklingsmöten för företagare anordnas kontinuerligt. 6 Alvesta kommun tar tillsammans med länets kommuner fram en gemensam näringslivsstrategi. Här kommer insatser att göras som skapar bättre förutsättningar för företagandet på landsbygden. 7En förnyad utvecklingsplan för Hanaslövsområdet tas fram i syfte att öka områdets attraktivitet och att öka antalet besökare.,, AB Destination Småland, Växjö kommun, Tingsryds kommun, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Trafikverket (pågående) Kommunstyrelse, Tekniska, Kommunstyrelse Regionförbundet Södra Småland Kommunerna i länet (pågående), i samarbete med inom området aktiva föreningar och Nämnden för samhällsplanering 7. EU-frågor Sveriges EU-medlemskap och de stöd som finns har gett enskilda människor, föreningar och det offentliga möjligheter till att utveckla saker som annars inte varit möjliga. Det finns flera ekonomiska medel att söka för den som bor eller är verksam på landsbygden. Det är däremot inte alltid lätt att veta vilka möjligheter till ekonomiskt stöd från EU som finns. Ett ytterligare problem finns då föreningar måste ligga ute med pengar till dess projektet är avslutat och redovisat. Detta innebär i vissa fall problem för enskilda föreningar eftersom de saknar likvida medel. Mål 2012-2016 Kommunen jobbar aktivt för att skapa förutsättningar för att kommunen ska kunna ta del av olika former av EU-stöd. Kommunen skapar förutsättningar för att föreningar ska kunna ta del av information om olika EU-stöd tillika möjligheten till att kunna driva projekt. Handlingsplan Åtgärder 1 Information om EU-medel ska bli tydligare till medborgarna, genom webb och nyhetsbrev 2 Möjligheterna ska utredas för hur kommunen kan stötta föreningar i EU-projekt som är i behov av lån under viss tid 3 Pågående programperiod för aktuella Leaderområde går ut 2014. Alvesta kommun ska vara en aktiv part i kommande programperiod och verka för att kommunen ska ingå i befintligt eller nytt Leaderområde. Aktörer I samverkan med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Leader Linné I samverkan med närliggande kommuner, Länsstyrelsen 12.
Bilaga Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län På uppdrag från regeringen har ett regionalt serviceprogram tagits fram för Kronobergs län. Syftet är att länet gemensamt ska jobba för att stödja och stimulera arbetet med kommersiell och offentlig service på landsbygden i länet. Ett antal mål och åtgärder har tagits fram gemensamt i länet under ledning av Länsstyrelsen i Kronoberg. Mötesplats södra Småland - regionalt utvecklingsprogram, en strategi för Kronobergs län Detta program utgör en samlad strategi för läns regionala tillväxtarbete. Programmet ska ligga till grund för regionala strukturfondsprogram, regionala tillväxtprogram och andra relevanta program och insatser. På detta sätt kan insatser inom olika områden lättare samordnas och samverka mot gemensamma mål. Därför är det viktigt att landsbygdsprogrammet också bidrar till dessa mål. Utpekade områden här är Kompetens- och arbetskraftförsörjning, Förnyelse och dynamik, infrastruktur och kommunikationer, Livskraft. Översiktsplan för Alvesta kommun Översiktsplanen redovisar bland annat riktlinjer för kommunal planering och fungerar som en vision för kommunens framtida utveckling. Landsbygdsprogrammets roll är att konkretisera vissa av de riktlinjer som finns i översiktsplanen genom att presentera mål och åtgärder på ett mera djupgående sätt. Landsbygdsprogrammet syfte är inte att redovisar åtgärder för de enskilda byarna eller tätorterna utan programmet fokuserar på områden som är gemensamma för stora delar av kommunens landsbygd.