Elprojektering av kontorsbyggnad

School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Elprojektering av kontorsbyggnad Hans Dahl Jonas Danielsson Jun 2006 MSI Report 06068 Växjö University ISSN 1650-2647 SE-351 95 VÄXJÖ ISRN VXU/MSI/EL/E/--06068/--SE

Organisation Växjö Universitet Matematiska och systemtekniska institutionen www.msi.vxu.se Författare Jonas Danielsson Hans Dahl Dokumenttyp Examensarbete Titel Elprojektering av kontorsbyggnad Sammanfattning WSP Systems i Växjö är ett konsultföretag som projekterar elanläggningar för allt från bostäder till industrier. Vår uppgift är att utifrån en kravspecifikation och arkitektritning ta fram ett ritningsunderlag för en mindre kontorsbyggnad på Ljungby lasarettsområde. Uppgiften går ut på att ta fram kanalisation-, kraft- och belysningsunderlag både med datorprogram och genom teoretiska beräkningar. Utgivningsår Antal sidor 2006 85

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 5 1.1 Förord 5 1.2 Företagsbeskrivning 6 1.3 Bakgrund 6 1.4 Syfte 6 2 Teori 7 2.1 Höjder och fördelning av apparater 7 2.2 Belysningsteori 7 2.2.1 Ljustekniska begrepp 7 2.2.2 Riktvärden 8 2.3 Ledningsdimensionering 9 2.3.1 Sammanlagring 9 2.3.2 Utlösningsvillkor 9 2.3.3 Spänningsfall 9 2.4 Datorverktyg 10 2.4.1 Magicad 10 2.4.2 Dialux 10 2.4.3 EL-Vis Kabel 11 3 Metod 12 3.1 Kanalisation 12 3.1.1 Centraler 12 3.1.2 Kabelstege 12 3.1.3 Fönsterkanal 12 3.1.4 Håltagning 12 3.1.5 Tomrör 12 3.2 Kraftritning 13 3.2.1 Fönsterbänksuttag 13 3.2.2 Personalrum 13 3.2.3 Övriga utrymmen 13 3.2.4 Ledningsdragning 13 3.3 Belysningsberäkning 14 3.3.1 Rumsplanering 14 3.3.2 Armaturval 14 3.3.3 Placering 15 3.3.4 Ljustekniska resultat 15 3.4 Belysningsritning 16 3.4.1 Armaturplacering 16 3.4.2 Nödbelysning 16 3.4.3 Ledningsdragning 16 3.4.4 Fasadbelysning 17 3.5 Ledningsdimensionering 18 3.5.1 Sammanlagrade effekter 18 3.5.2 Dimensionering av huvud- och gruppledningar 19 3.5.2.1 Huvudledning till central A1A 19 3.5.2.2 Huvudledning till central A1B 19 3.5.2.3 Huvudledning till central A1C 19

3.5.2.4 Huvudledning till central A1D 20 3.5.2.5 Servisledning till serviscentral A1 20 3.5.3 Utlösningsvillkor 21 3.5.4 Spänningsfall 22 3.5.4.1 Servisledning AKKJ 95/29 22 3.5.4.2 Huvudledning gruppcentral FKKJ 10/10 22 3.5.4.3 Gruppledning EKK 4x1.5 22 3.5.5 Avsäkring av ledningar 23 4 Analys 24 4.1 Resultat 24 4.2 Diskussion 24 5 Källförteckning 26 6 Bilagor 27 Bilaga 1 Förutsättningar 27 Bilaga 2 Kanalisationsritningar 29 Bilaga 3 Kraftritningar 32 Bilaga 4 Belysningsritningar 35 Bilaga 5 Centralförteckningar 38 Bilaga 6 Kretsscheman 45 Bilaga 7 Ljusarmaturförteckningar 47 Bilaga 8 Armaturlista Dialux 50 Bilaga 9 Sammanfattningar rum Dialux 52 Bilaga 10 Elektriska data armaturer 75 Bilaga 11 Ledningsdimensionering EL-Vis 78 Bilaga 12 Utlösningsvillkor EL-Vis 83 Bilaga 13 Spänningsfall EL-Vis 84

1 INLEDNING 1.1 FÖRORD Detta är en rapport av vårt examensarbete på kandidatnivå 10p vid Matematiska och systemtekniska institutionen på Växjö Universitet. Det är utfört i samarbete med WSP systems i Växjö under 10 veckor våren 2006. Våra handledare under projektet har varit Håkan Forsmark från WSP Växjö, Kjell Salomonsson från avdelningen för elektroteknik vid Växjö Universitet samt Erik Loxbo från Högskolan i Kalmar. Vi vill tacka våra handledare men även ett stort tack till de anställda vid WSP i Växjö som tagit sig tid med våra frågor. Växjö juni 2006 Hans Dahl & Jonas Danielsson 5

1.2 FÖRETAGSBESKRIVNING WSP systems i Växjö är en del av ett globalt företag med totalt 6000 medarbetare. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs i Storbritannien och Sverige men finns också i övriga Europa, USA, Afrika och Asien. I Sverige arbetar ca 1900 personer med konsulttjänster inom flera affärsområden som t ex arkitektur, byggprojektering, samhällsbyggnad och systems. WSP systems arbetar inom El & tele, VVS, IT Com och Automation, på Växjökontoret arbetar man främst med El & tele och VVS. 1.3 BAKGRUND Som avslutning på vår treåriga elektroingenjörsutbildning ingår att göra ett examensarbete på 10 p. Vi hade en idé om vad examensarbetet skulle handla om redan när vi började fundera över det under höstterminen 2005. Den gick ut på att skaffa oss kunskaper i elprojektering i allt från cadritningar till dimensioneringsberäkningar. Vi har fått en del teoretisk bakgrund från kurser vi läst men aldrig kunnat nyttja dem praktiskt. Tidigare har vi bakgrund från elinstallationsbranschen och har många gånger stött på ritningar och scheman men inte vetat hur de tas fram. Efter att ha tagit kontakt med lite olika företag i Växjöregionen fastnade vi för WSP Systems. I vår uppgift har vi fått förutsättningar för att göra ett ritningsunderlag för en mindre kontorsbyggnad på Ljungby lasarettsområde. Uppgiften är begränsad till att ta fram kanalisation-, kraft- och belysningsunderlag både med datorprogram och genom teoretiska beräkningar. 1.4 SYFTE Efter avslutad utbildning är vi båda intresserade av att arbeta inom elprojektering, därav valet av område för examensarbetet. Syftena för arbetet blir att: Från teoretiska kunskaper få fram ett korrekt ritningsunderlag. På ett effektivt sätt kontrollera att man uppnår satta gränsvärden för belysningsnivåer i rumsmiljöer. Belysa en kontorsarbetsplats arbetsmiljömässigt korrekt. Arbeta efter standardiserade krav och föreskrifter. Kontrollera teoretiska ledningsberäkningar mot beräkningsprogram. 6

2 TEORI 2.1 HÖJDER OCH FÖRDELNING AV APPARATER Allt som reglerar antal och höjder för apparater, uttag och strömställare finns samlat i en svensk standard SS 94 21 04, elinstallationer i byggnader, uttag och andra anslutningspunkter, omfattning och placering. Svensk standard tar i huvudsak upp utrymmen i bostäder, servicehus, skolor, fritidshem etc, men kan även tillämpas i likartade utrymmen som t ex kontor. Alla angivna höjdmått i standarden avser avståndet från färdigt golv till anslutningspunktens centrum. Strömställare ska placeras på låssidan på 1000mm över golv. Vid val av antal eluttag utgår man ifrån att dessa är i tvåvägsutförande, eluttag som monteras tillsammans med strömställare är däremot av envägsutförande. Där ej annat angivits fördelar man antalet eluttag efter utrymmets sammanlagda vägglängd, inklusive öppningar, delat på fyra. Uttag placerade på vägg placeras om möjligt minst 500mm från innerhörn och på 300mm över golv. För anslutningspunkter till platsbundna och flyttbara elapparater i kök finns reglerat vilka höjder och väggplaceringar som gäller. Lysrörsarmatur för bänkbelysning placeras under väggskåpets framkant. Trappa eller korridor skall ha trappautomat och belysta tryckknappar för tändning av belysning på varje plan. Gångavståndet mellan tryckknapparna skall ej vara över 8m och minst en skall vara synlig från varje plats i utrymmet. 2.2 BELYSNINGSTEORI När man ska planera en anläggning i detta fall en kontorsmiljö är det viktigt att ta hänsyn till arbets- och allmänbelysning i lokalerna. För att man ska trivas och inte bli trött krävs att vi har en bra belysning där vi arbetar, vid normalt kontorsarbete t.ex. utgör synarbetet 1/3 av människans energiförbrukning. 2.2.1 Ljustekniska begrepp Nedan finns de storheter och enheter som förekommer i samband med ljuskällor och belysningsplanering. Storheterna är fotometriska, dvs strålning som värderats efter ögats känslighet och omvandlats till ljus. Strålning direkt utsänd från ljuskällan kallas radiometrisk strålning. φ = ljusflöde, enhet: lumen (I/ω), anger hur mycket ljus en ljuskälla eller armatur avger I = ljusstyrka, enhet: candela (φ/ω), visar med vilken intensitet ljuset riktas åt olika håll E = belysningsstyrka, enhet: lux (φ/a), är ett mått på hur mycket av det riktade ljuset som faller på varje kvadratmeter av en belyst yta L = luminans, enhet: ljustäthet (I/A), anger hur mycket av ljuset på den belysta ytan som reflekteras mot våra ögon 7

ω = rymdvinkel (A/r 2 ), förhållandet mellan den yta (A) som en ljusstråle träffar på en sfär och kvadraten på sfärens radie (r). se figur 2.1 figur 2.1 2.2.2 Riktvärden I ljuskultur för belysning inomhus anges belysningsstyrkor under vanliga förutsättningar till minst 500 lux medelbelysning för arbetsplatser i kontor, för allmänbelysning gäller minst 300 lux medelbelysning. Rekommenderade luxtal gäller för en normalseende 40-åring, är personen äldre ställs högre krav på belysningsstyrka. De angivna kraven på belysningsstyrka förutsätter också att ljuset uppfyller övriga krav på god belysning, som bra fördelning, ingen bländning, rätt riktning, god färg- och kontraståtergivning. Detta kan åstadkommas genom att välja avbländade armaturer och placera dem direkt ovanför arbetsytan samt välja lysrör med god färgåtergivning. Kraven på god avbländning styrs av gränsvärden för bländtalet, t ex ger bländtal 15 ingen risk för obehagsbländning medan 24 kan ge obehaglig bländning. ρ = reflektionsfaktor, förhållandet mellan det ljus som reflekteras från en yta och infallande ljus. Valet av färger och material påverkar reflektionsfaktorerna för golv, väggar och tak som i sin tur påverkar ljusåtergivningen i rummet. Normalt sett räknar man med att taket har bäst reflektion och att golvet reflekterar minst. Vid mörkare väggfärger bör man tänka på att öka belysningsstyrkan, även möbler som hyllor och bord bör tas med i beräkningen. Vanliga reflektionsfaktorer i beräkningssammanhang är 70/50/20 för tak, vägg respektive golv. En vit yta kan som mest reflektera 80% av ljuset, en ljus yta ca 50%, en medelljus 30-50% och en mörk 10%. Ett rum med mörka interiörfärger kan kräva upp till 30% mer ljus, dock kan en mörk yta aldrig upplevas som ljus hur mycket ljus som än läggs på den. Trots att luminansen ökar så är det belysningsstyrkan och reflektansen som ger oss en upplevelse av ljus. β = bibehållningsfaktor (underhållsfaktor), kompensation för ljuskällors ljusnedgång under drifttiden samt nedsmutsning av armaturer och omgivning Alla belysningsanläggningar måste underhållas kontinuerligt för att de ska kunna ge det ljusutbyte de är projekterade för. Detta beror dels på att ljuskällornas ljusflöde sjunker efterhand och att armaturer successivt smutsas ned. Måttet på detta brukar kallas bibehållningsfaktor eller underhållsfaktor. Bibehållningsfaktorn skiljer sig åt beroende på vilken miljö armaturen är tänkt att monteras i. 8

2.3 LEDNINGSDIMENSIONERING En ledning ska dimensioneras efter standarder och föreskrifter utifrån krav på överlast, utlösningsvillkor och spänningsfall. 2.3.1 Sammanlagring När man talar om sammanlagrad effekt menar man hur stor den totala belastningens maxvärde blir i förhållande till delbelastningarnas maxvärden. Delbelastningarnas maxvärden inträffar aldrig samtidigt, vilket gör att den totala belastningens maxvärde blir mindre än summan av delbelastningarnas maxvärde, undantaget är belysning där man inte räknar ned totalt sammanlagrad effekt. 2.3.2 Utlösningsvillkor Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter skall ledningar vara dimensionerade så att de under normala förhållanden inte antar skadlig temperatur eller skadas av termiska eller mekaniska påkänningar vid kortslutning. Anläggningen skall vara utförd så att jordslutning mellan fasledare och jord-, skydds- eller PEN-ledare medför bortkoppling av anläggningen enligt kraven för utlösningsvillkor i starkströmsföreskrifterna. För servis- och huvudledningar får frånkopplingstiden vara maximalt 5s. SS 436 40 00, 413.1.1.1 I kontor där barn eller husdjur ej förväntas vistas finns inget krav på jordfelsbrytare. SS 436 40 00, 412.5.3 För gruppledningar med uttag där man kan ansluta flyttbar materiel gäller en utlösningstid på max 0.4s SS 436 40 00, 413.1.3.3 Tabell 41A 2.3.3 Spänningsfall Vid belastning beräknad vid bostäder, kontor, butiks- och småindustrilokaler får spänningsfallet inte överstiga följande värden av den nominella spänningen: 2% I huvudledning från servissäkring till gruppcentral. 3% Sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för belysning och småapparater. 4% Sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för annat ändamål. SS 437 01 45, 4.3 9

2.4 DATORVERKTYG Inom elprojekteringsbranchen används idag uteslutande olika datorverktyg som hjälp för att ta fram ritningar och göra olika beräkningar. Till ritningsunderlagen använde vi ett Cad program, för belysningsberäkningar ett simuleringsprogram och till ledningarna ett dimensionerings-program. 2.4.1 Magicad Magicad el är en applikation till Autocad som används till att projektera elkonstruktioner inom byggbranchen. Programmet innehåller stöd för att producera enlinjescheman och planritningar, i antingen 2D eller 3D. Man utgår i normala fall ifrån en arkitektritning över byggnaden och ritar sedan i olika lager de typer av anläggningsdelar som är aktuellt. Varje lager blir en modelfil som man kan tända och släcka för att se eventuella krockar i de olika anläggningarna. Det går att skapa egna armaturer och apparater, med tillhörande data, som man knyter till en symbol. Dessa kan man sedan mängda utifrån ritningen för att se hur mycket materiel som kommer att gå åt. Ritar man i 3D går det även att få fram längder på t ex kablar och kabelstegar. När man ansluter en ledning till vald kabelstam så frågar programmet efter ett kabelnummer, med hjälp av detta kan man sedan säkra av ledningen och sammanställa samtliga kablar i en centralspecifikation. För att skapa en skalenlig plottning av ritningen knyter man modelfilen tillsammans med eventuell förklaringstext till en viewfil. Materialet kan sedan skickas iväg till kund antingen i pappersform eller som pdf-fil. 2.4.2 Dialux Med hjälp av Dialux kan man enkelt simulera ljussättningar i ett rum utifrån rummets storlek, färger och inredning. Programmet skapar en 3D vy av rummet där man kan kontrollera dess ljusnivåer. Man börjar med att ge rummet dess koordinater och får en bild av rummet som kan vridas i rymden för olika infallsvinklar. Sedan får man välja vilken typ av tak-, vägg- och golvmaterial det ska vara, vilket avgör vilka reflektionsfaktorer programmet ska räkna efter. Möbler och inredning kan också påverka ljusreflektionen och därför följer det även med ett möbel- och texturbibliotek som man kan hämta ifrån till arbetsytan. För att välja ut armaturer finns det länkar till tillverkarlistor där man hämtar tänkta armaturer, de kan sedan sparas i en lokal projektmapp för snabbåtkomst. Till varje armatur finns en ljusfördelningskurva knuten där man visuellt ser hur armaturen fördelar ljuset, denna använder också programmet för att göra sina beräkningar efter. Innan man börjar simulera rummet kan man lägga in en så kallad UGR-yta på arbetsplatsen i rummet och med den riktning som personen förväntas sitta i. Den hjälper till att beräkna bländtalen för ytan. När man har gjort simuleringen kan man ta fram en isoluxkurva för att utvärdera ljusnivåerna i rummet. Där får man reda på om man ligger inom gränsvärdena för den tänkta miljön eller om man behöver se över armaturvalet. 10

2.4.3 EL-Vis Kabel EL-Vis är ett enkelt program som används för att göra beräkningar på belastningsförmåga, skydd mot kortslutning samt beräkningar av utlösningsvillkor. Allt detta för att dimensionera kablar med märkspänningar av högst 1kV till rätt area. Programmet utför beräkningar enligt svensk standard. För att dimensionera en ledning med hänsyn till spänningsfall och belastningsförmåga måste man veta vissa indata som effekt, spänning och effektfaktor. Man får sedan precisera förläggningssättet t ex på kabelstege eller vägg. Detta tillsammans med andra korrektioner som temperatur och kabellängd ger utdata i form av kabeldimension, säkringsstorlek och spänningsfall. Vid dimensionering av kablar med hänsyn till utlösningsvillkoret behöver man antingen förimpedansvärden eller data för matande transformator. Därefter lägger man till tänkta mellanliggande kablar fram till den ledning man vill kontrollera. Man väljer sedan kabeltyp, längd och avsäkring på den kontrollerade kabeln och får fram den lägsta jordslutnings- och kortslutningsström vid kortslutning längst ut på ledningen. Där får man reda på om strömmen klarar att lösa ut säkringen inom tidskravet för anläggningen. 11

3 METOD 3.1 KANALISATION I det förutsättningsmaterial som vi fått av WSP står det att en sammanhängande kanalisation ska anordnas genom hela byggnaden för el/tele/data. I kontorsutrymmena ska det finnas fönsterbänkskanal vid arbetsplatser som monteras i höjd med fönsterbröstning. se bilaga 1 & 2 3.1.1 Centraler Till att börja med så placerade vi ut inkommande serviscentral i elrummet 113 på plan 1, denna skulle mata en gruppcentral på varje plan. Gruppcentralen för plan 1 satte vi bredvid serviscentralen och på plan 2 fick den hamna i ett städutrymme. På översta planet fanns det ett fläktrum som det passade att placera både gruppcentral och apparatskåp för ventilation i. 3.1.2 Kabelstege Nästa steg var att knyta ihop kabelvägar mellan centralerna med stegar. Utifrån ett överslag tänkte vi oss att det skulle räcka med en stege som är 300mm bred med tanke på antalet grupper som det kommer att bli. I hallar och passager kommer det att sitta undertak, vilket gjorde att vi kunde placera ut stegar där för att nå alla utrymmen som angränsar. Takhöjden är 3m och för att lämna plats för ventilation och VVS placerade vi stegen på 2500mm över golv. På plan 1 kunde vi få stegen vägghängd men på de två övre planen fick det bli takpendlad eftersom vi inte kunde få stegen att följa väggen på ett bra sätt. Från stegen kunde vi senare gå vidare med rör fram till fönsterbänkskanaler och apparater. Mellan planen kommer det att bli ett schakt där kablaget kan gå fram och i detta satte vi vertikal stege på varje plan. 3.1.3 Fönsterkanal I alla kontorsrum där det skulle vara fönsterbänkskanal placerade vi dessa på överkant 900mm för att hamna i samma höjd som fönsterbräda. Vi valde en installationskanal som är 160*50mm med två fack, det övre för kraft och det undre för data/tele. På alla ställen som kommer att bli arbetsplatser placerade vi kanal samt även i hall på plan 3 för kopieringsuttag. Till konferensrummet på plan tre valde vi att ha en uttagsbrunn med lättillgängliga uttag för kraft och data. 3.1.4 Håltagning På alla ställen där kabelvägen går igenom en vägg, och även mellan planen märkte vi ut för håltagning. Hålen ska vara 300*100mm stora, ungefär dubbla höjden mot stegen, för att ge plats för brandtätning eller ljudtätning. Håltagningen för fönsterbänkskanalen mellan kontorsrummen gjorde vi 160*50mm. 3.1.5 Tomrör För att knyta ihop stegkanalisation med fönsterbänkskanal, där de inte ligger i direkt anslutning till varandra, ritade vi in rör med 20mm i diameter. Vi valde att lägga till tomrör för framtida data/teleuttag och andra eventuella kompletteringar. 12

3.2 KRAFTRITNING Vid varje arbetsplats fick vi förutsättningen att det skulle finnas minst 6st uttagsmöjligheter. Vi valde att dela upp uttagen på datakraft och vanlig kraft. se bilaga 1 & 3 3.2.1 Fönsterbänksuttag I anslutning till varje arbetsplats placerade vi ett vanligt trevägsuttag och ett trevägs för data, vi tänkte oss en skrivbordsplacering med inkommande ljus från vänster, och fick på sätt fram var arbetsplatserna skulle hamna. Datauttagen fick hamna bakom tänkta bildskärmar och vanliga kraftuttag mer lättåtkomliga inåt rummet. 3.2.2 Personalrum På plan 1 och 3 ska det bli personalrum med köksutrustning, där ritade vi ut uttagen på olika höjder för att passa in i inredning. Spisen ansluts till ett trefasuttag på en höjd av 300mm. Mikrovågsugnar ska sitta i inbyggnadsskåp så uttagen hamnade på 1300mm. Kyl- och frysskåpsuttag monterades på 2000mm. Bänkuttagen håller höjden 1300mm, ett av dem är timerstyrt, för anslutning av t ex kaffebryggare. Uttag för spisfläkt på en höjd av 2000mm och 100mm från skåpssida. Diskmaskinsuttag sätts i intilliggande diskbänksskåp 150mm från skåpssida. Övriga uttag i rummet sätts på 300mm ö.g. om inget annat anges. 3.2.3 Övriga utrymmen I passager och hallar ritade vi in uttag för städ. Utöver uttagen i fönsterbänkskanalen i kontorsrummen satte vi tvåvägs infällda, fördelade enligt svensk standard. 3.2.4 Ledningsdragning När vi skulle förbinda apparaterna började vi med att rita ut en ledningsstam längs stegen i passagerna, till denna gick vi sedan med de olika gruppledningarna. Beroende på vilken typ av apparat som skulle anslutas valde vi olika typer av kabel. Den vanligaste kabeltypen är EKK 3G1.5 som används till alla enfasuttag. Till spisuttagen i personalrummen använde vi EKK 5G2.5. Så långt det är möjligt ritade vi in ledningarna där de ska dras i verkligheten, ska de t.ex. ligga på stege så ritade vi dem så nära stegen som möjligt. 13

3.3 BELYSNINGSBERÄKNING I vårat förutsättningsmaterial står det att omfattning och placering av belysning ska följa Ljuskulturs riktlinjer och rekommendationer inomhus. Utifrån detta kunde vi välja ut armaturer och placera ut dem i lokalerna. se bilaga 1 & 4 3.3.1 Rumsplanering I belysningsberäkningsprogrammet Dialux började vi med att återskapa rummen efter arkitektritningen och placera ut inredningen som vi tänkte oss när vi gjorde kraftritningen. Vi fick ta med i beräkningen hur fönster låg placerade i förhållande till en arbetsplats för att i möjligaste mån få vänsterljus. I huvudsak valde vi hörnskrivbord med skrivbordets långa del vänt mot fönsterbänkskanal och tänkte oss den korta delen som arbetsyta. se bilaga 8 & 9 3.3.2 Armaturval När vi hade klart för oss hur rummen såg ut möblerade kunde vi välja ut vilken typ av armatur som var lämpliga som arbetsbelysning. Enligt specifikationen valde vi: arbetsplatsorienterad belysning i kontorsrum arbetsplatsbelysning och nedpendlad armatur över tänkt bord vid sittgrupp i VD:ns kontor nedpendlade armaturer över konferensbord och ljusreglerad allmänbelysning för övrigt i konferensrum en ljusreglerad allmänbelysning i personalrum närvarostyrd belysning i mindre förråd, WC, städutrymmen och passager. Samtlig belysning utfördes med HF-don och lysrör eller kompaktlysrör. Som arbetsplatsbelysning valde vi en lysrörsarmatur med upp- och nedljus. Armaturerna har två lysrör uppåt och ett nedåt, vilket ger ljusfördelningen 69/31 %. För att klara kraven på belysningsstyrka i de större kontoren valde vi en 3x35W:s armatur och i de övriga klarade det sig med 3x28W. Vi valde armaturerna ur Fagerhults serie Ten Line Terazza med tanke på att de hade bländskydd och reflektorer av högglanseloxerad aluminium för att inte blända. För att få en tillräcklig allmänbelysning i övriga rummet valde vi att sätta downlights med lite olika effekter beroende på rumsstorlek. Även den valdes ur Fagerhults sortiment, ur serien Pleiad Comfort för utvändigt montage. I VD-rummet valde vi utöver arbets- och allmänbelysning även en nedpendlad armatur till sittgruppen, av typ Fagerhult Sonatra Pendel. Över bordet i konferensrummet hängde vi två nedpendlade armaturer, 3x28W, av samma typ som i kontorsrummen. Som allmänbelysning satte vi ljusreglerade downlights, typ Pleiad Comfort. Även i personalrum använde vi Pleiad Comfort downlights för allmänbelysningen. Till passager och hallar valde vi downlights för infällning i undertak och en lampett Sonatra vägg för att få en trevligare belysning. För förråd och WC där det skulle vara närvarostyrning på armaturerna passade det med Fagerhults Discovery som har ett IR-öga inbyggt i armaturen. För de rum där det skulle sitta två armaturer fanns det även en slav-variant där tändningen styrs av den andra. 14

3.3.3 Placering I kontorsrummen hade vi räknat med hörnskrivbord placerade för att få vänsterljus från fönsterna. Den tänkta arbetsytan blev den korta delen av skrivbordet. Lysrörsarmaturerna pendlades över skrivbordskanten 2000mm ö.g. För att få en tillräcklig allmänbelysning sattes en till tre downlights i varje arbetsrum. Armaturen över sittgrupp i VD-kontoret pendlades ner 1700mm ö.g. Konferensrummets pendlade armaturer satte vi på 2000mm ö.g. och den allmänna belysningen utgjordes av downlights. Belysningen utfördes på samma sätt i grupprummet. I personalrummen fördelade vi ut downlights för att uppnå tillräcklig allmänbelysning. Den närvarostyrda belysningen i förråd och WC placerade vi mitt i rummen och där det fanns en spegel satte vi en armatur över den på vägg. I passager och hallar med undertak fördelade vi armaturerna efter takplattornas längd på 600mm, beräknat på en eller två tomma plattor mellan armaturer gav det ett centrumavstånd på 1200 respektive 1800mm. 3.3.4 Ljustekniska resultat De värden som Dialux får fram bygger på att armaturerna är kompenserade med en underhållsfaktor 0.8 jämfört med nyvärde, och man behöver därför inte ta till kraftigare belysning. I Dialux tog vi fram 3D vyer över rummen för att se att luxvärdekraven uppfylldes men även för att få en känsla av hur ljuset upplevs i verkligheten. 15

3.4 BELYSNINGSRITNING När vi fått fram vilka armaturer vi skulle välja och hur vi skulle placera dem överförde vi det till belysningsritningen. se bilaga 4 3.4.1 Armaturplacering För att ge montörer ett mått att gå efter på ritningen krävdes det att vi placerade ut armaturerna efter exakta mått på cadritningen. Placeringen följde de mått vi kommit fram till i belysningsprogrammet. 3.4.2 Nödbelysning Nöd- och utrymningsbelysning skulle vara utförda enligt brandskyddsstandard BBR. Vi valde antal och typ av armatur efter kraven på två oberoende utrymningsvägar. Vägen fram till tänkta nödutgångar satte vi anvisningsskyltar, av modell Effekta Funkis 2x5VA, som både lyser upp och hänvisar. Vi satte dem antingen nedpendlade eller monterade ovan dörr. För att förstärka belysningen i trapphuset satte vi två enrörs lysrörsarmaturer, av modell Ensto Jono 1x18W, en i varje trappdel, monterade vertikalt in i ett hörn. En utrymningsväg på plan tre utgörs av en yttre spiraltrappa längs ytterväggen. Denna belyste vi med en ledljusarmatur Effekta BE11 11W placerad på plan tre, riktad nedåt. Som drivkälla till dessa armaturer valde vi ett nödljusaggregat som klarade den sammanlagda effekten, en växelriktare Effekta EPS 20 240W. Den placerades i elrummet på plan ett. 11 st anvisningsarmaturer á 10W 2 st ledljusarmaturer á 18W 1 st ledljusarmatur 11W Vilket ger en total effekt på 157W 3.4.3 Ledningsdragning När vi ritade ut ledningarna för belysningen hade vi olika tändningar i rummen att ta hänsyn till. I kontorsrummen valde vi att dela in belysningen så att man tänder de nedpendlade armaturerna med en brytare och allmänbelysningen med en, detta åskådliggjorde vi med a, b och c på ritningen. Tillsammans med varje brytare i kontorsrummen satte vi ett envägs uttag för städ. Då det ska sitta ett akustikundertak i varje kontor kunde vi välja att sätta utvändiga uttag för att ansluta de stickproppsanslutna armaturerna. Personal- och konferensrum skulle ha ljusreglering, där kunde vi välja på att ha en 0-10V:s digital styrning eller switchdimrat system som redan fanns förberett i armaturen. Vi valde switchdimmer då vi dimrade med en tryckknapp och bara behövde en extra ledare fram till armaturen. I de nedpendlade armaturerna i konferens- och grupprum valde vi att använda dimmerfunktionen i dragströmställarna på armaturen. I passagerna satte vi tryckknappar som styr ett impulsrelä i gruppcentralen, vilket tänder belysningen. Ett tidur gör det möjligt att ha belsyningen tänd dagtid. Belysningen tänds av den första impulsen och så länge tiduret är aktiverat lyser det kontinuerligt. Då tiduret slås av släcks belysningen och det krävs ytterligare en impuls för att tända, belysningen står nu tänd 16

på en förinställd tid styrt av ett tidrelä, dvs att när tiduret slagit ifrån är det endast möjligt att ha belysningen tänd en viss tid åt gången. se bilaga 6 Nedre planets tändning påverkar även trappbelysningen upp till plan två och på samma sätt styrs trappbelysningen mellan plan två och tre. För att åskådliggöra ledningar mellan planen ritade vi in hänvisningar för upp- eller nedåtgående ledningar. Belysningen i övriga mindre utrymmen behövde inga övriga brytare då de är närvarostyrda. Från nödbelysningsaggregatet på plan ett ritade vi brandsäker kabel EBB 4G1.5 upp till plan två samt till plan tre. På aggregatet finns det två typer av utgångar, en för fast belysning där vi anslöt anvisningsarmaturerna och en för tändande där vi anslöt ledljusarmaturer, som tänds vid spänningsbortfall. 3.4.4 Fasadbelysning Till ytterbelysningen valde vi en Elektroskandiaarmatur Tellus som styrs via skymningsrelä och tidur. Tiduret kan man använda för att släcka ytterbelysningen under natten om man så önskar. Vi satte en armatur i nedgången till källaringången och sex stycken i markplan. På plan tre ritade vi en på varje balkong som även går att styra med strömställare. se bilaga 6 17

3.5 LEDNINGSDIMENSIONERING Nu när vi i detta läget hade fått fram en färdig anläggning med ritningsunderlag för kraft och belysning kunde vi dimensionera kablar till servis- och gruppcentraler. Utöver att dimensionera ledningar för belastningen ska de även klara utlösningsvillkor och inte överstiga ställda krav på spänningsfallsnivåer. 3.5.1 Sammanlagrade effekter För att få fram den effekt som byggnaden normalt förbrukar behövde vi tänka oss in i hur elanläggningen kommer att användas. Genom att nyttja armaturtillverkarnas effektdata för enskilda armaturer kunde vi räkna samman hur mycket effekt som belysningen förbrukade totalt. För att veta vilka armaturer som var knutna till vilken gruppcentral tog vi fram en armaturlista för varje plan från Magicad reports. Vi sammanställde data i ett exceldokument för varje gruppcentral och kunde på så sätt få fram den totala förbrukningen för belysningen. se bilaga 10 När vi beräknade sammanlagrad effekt för kraftanläggningen började vi med att titta på effektuttaget på en arbetsplats. En dator med bildskärm och övrig kontorsutrustning förbrukar i genomsnitt 400W. Vi tittade på vad vitvarorna i köksdelarna kan förbruka och gjorde en sammanställning. se tabell 3.1 Plan 1 Plan 2 Plan3 belysning 1482 1877 1669 uttag arbetsplatser 6*400 2400 7*400 2800 7*400 2800 städuttag allmänt 2000 2000 2000 spis halv last 4000 x halv last 4000 kyl 100 x 100 bänkuttag + spisfläkt 1500 x 1500 mikro 2st 2000 x 2st 2000 disk 2000 x 2000 trefasuttag* 0 0 0 15482 6677 16069 *används normalt ej tillsammans med övriga laster tabell 3.1 Till apparatskåpet för ventilation på plan tre fick vi data på ventilationsaggregat och elbatteri. Skåpet skulle matas direkt ifrån serviscentralen och den sammanlagda effekten på ventilationsanläggningen blev 27.4kW. På grund av aggregatets fläktmotorer för till- och frånluft måste lasten delvis anses induktiv. Vi antog effektfaktor 0.85 med tanke på motorernas storlek. 18

3.5.2 Dimensionering av huvud- och gruppledningar Till de framräknade sammanlagrade effekterna för varje plan lade vi till 30 procent för att klara en eventuell framtida utbyggnad av centralerna. Varje huvudledning till gruppcentral dimensionerades med hänsyn till korrektionsfaktorer enligt SS 424 14 24 utgåva 6. Vi tänkte oss då att ledningen skulle förläggas på kabelstege i ett lager utan avstånd, med 30 C omgivningstemperatur och angiven längd för ledningen. se bilaga 11 Dimensionering enligt SS 424 14 24: 3.5.2.1 Huvudledning till central A1A I = (15482*1.3) / ( 3*400*1) = 29.05A ; vi får strömvärde 35A enligt Tabell 1 Korrektionsfaktor för förläggningssätt E (kabel på stege), utan avstånd med fler än 9 kablar är 0.78, enligt Tabell A.10 Korrektionsfaktor för omgivningstemperatur 30 C är 1.0 enligt Tabell A.8 Korrigerat strömvärde Ik = 35 / (0.78*1) = 44.87A ; vilket ger ledare 10mm 2 Cu Vi väljer kabel FKKJ 10mm 2 Närmaste säkring 35A 3.5.2.2 Huvudledning till central A1B I = (6677*1.3) / ( 3*400*1) = 12.52A ; vi får strömvärde 13A enligt Tabell 1 Korrektionsfaktorer enligt ovanstående exempel. Korrigerat strömvärde Ik = 13 / (0.78*1) = 16.67A ; vilket ger ledare 1.5mm 2 Cu För att klara det totala spänningsfallet för en gruppledning i central A1B väljer vi en större area, FKKJ 6mm 2 Säkring pga selektivitetskrav 16A 3.5.2.3 Huvudledning till central A1C I = (16069*1.3) / ( 3*400*1) = 30.15A ; vi får strömvärde 35A enligt Tabell 1 Korrektionsfaktorer enligt ovanstående exempel. Korrigerat strömvärde Ik = 35 / (0.78*1) = 44.87A ; vilket ger ledare 10mm 2 Cu Vi väljer kabel FKKJ 10mm 2 Närmaste säkring 35A 19

3.5.2.4 Huvudledning till central A1D I = (27400) / ( 3*400*0,85) = 46.53A ; vi får strömvärde 55A enligt Tabell 1 Korrektionsfaktorer enligt ovanstående exempel. Korrigerat strömvärde Ik = 55 / (0.78*1) = 70.5A ; vilket ger ledare 16mm 2 Cu Vi väljer kabel FKKJ 16mm 2 Närmaste säkring 50A 3.5.2.5 Servisledning till serviscentral A1 Vid dimensionering av servisledningen räknades sammantagen effekt ihop från gruppcentralerna. Effektfaktorn satte vi till 0.95 till följd av den induktiva lasten i central A1D. Vi räknade med fallet att tre kablar utan inbördes avstånd kommer att ligga 0.7m under mark. Markens termiska resistivitet är under normala förhållanden i Sverige 1.0 K*m/W enligt SS 424 14 24 Bilaga A. I = P tot / ( 3*U H *cosϕ) I = (((15482+6677+16069)*1.3)+27400) / ( 3*400*0.95) = 117.14A ; vi får strömvärde 138A enligt Tabell 1 Korrektionsfaktor för förläggningssätt D2 (kabel i mark), med tre kablar utan avstånd är 0.65, enligt Tabell A.15 Korrektionsfaktor för omgivningstemperatur 20 C är 1.0 enligt Tabell A.11 Korrektionsfaktor för värmeresistivitet i mark, 1.0 K*m/W är 1.45 enligt Tabell A.12 Korrektionsfaktor för förläggningsdjup 0.25-0.7m är 1.0 enligt Tabell A.13 Korrigerat strömvärde Ik = 138 / (0.65*1.45) = 146.42A ; vilket ger ledare 95mm 2 Al Vi väljer en AKKJ 95mm 2 då man ofta hellre väljer aluminium istället för koppar av kostnads och viktmässiga skäl vid större kabeldimensioner. Vid kontrollkörning av kabeldimensionering i beräkningsprogrammet EL-Vis konstaterade vi att vi kom fram till samma areor på kablar. 20

3.5.3 Utlösningsvillkor För att klara kraven på tillräcklig kortslutningsström och utlösningstid så fick vi räkna fram ledningsimpedanser fram till kortslutningsstället. Vi räknade på det värsta fallet längst ut på gruppledningen där ledningsimpedansen blir högst. Förimpedansen fick vi given efter transformatorn. se bilaga 12 Givna värden Jordslutningsresistans = 52mOhm Jordslutningsreaktans = 25mOhm ; Jordslutningsimpedans = (52 2 +25 2 ) = 57.7mOhm = Z N Kortslutningsresistans = 24mOhm Kortslutningsreaktans = 25mOhm ; Kortslutningsimpedans = (24 2 +25 2 ) = 34.7mOhm = Z K AKKJ 95/29 Kabelimpedans = 0.961 + j0.078 (Ohm/km) ; (0.961 2 +j0.078 2 ) * 100m = 96.42mOhm = Z M1 FKKJ 10/10 Kabelimpedans = 3.66 + j0.103 (Ohm/km) ; (3.66 2 +j0.103 2 ) * 15m = 54.92mOhm = Z M2 EKK 4x1.5 Kabelimpedans = 24.2 + j0.221 (Ohm/km) ; (24.2 2 +j0.221 2 ) * 30m = 726.03mOhm = Z L Kabelimpedans vid 20 C och jordslutning Tabell 1 & 2, SS 424 14 05 Jordslutningsströmmen I k1 beräknas enligt formel (7-3) SS 424 14 05 avsnitt 7.3 I k1 = (c*u fn ) / (Z N + Z M + Z L ) I k1 = (0.85*230) / ((57.7+96.42+54.92+726.03) * 10^-3) = 209.1 A c = spänningsfaktor = 0.85, enligt avsnitt 5.3 SS 424 14 05 U fn = nominell fasspänning Z N = nätets förimpedans 21

Z M = matande ledningars impedans Z L = kontrollerad lednings impedans En dvärgbrytare 13A med B-karaktäristik löser ut för kortslutning efter 0.1sek med 65A kortslutningsström enligt Elektroskandias beskrivning av dvärgbrytare, vilket visar att 209.1A jordslutningsström löser ut säkringen inom 0.4s. 3.5.4 Spänningsfall Vi kontrollerade även att huvud- och gruppledningar klarade kraven på spänningsfall, både genom att räkna fram värden samt med hjälp av EL-Vis programmet. Formler är hämtade i Elkraftteknisk handbok. se bilaga 13 3.5.4.1 Servisledning AKKJ 95/29 R L = ρ*l/a = 28*10-3 * 100 / 95 = 0.0295Ohm I H = P tot /( 3*U H *cosϕ) = 77096 /( 3*400*0.95) = 117.14A U L = 3 * R L * I H = 5.99V U L (%) = U L /U H = 5.99 / 400 = 1.5% ; jämfört EL-Vis 1.43% 3.5.4.2 Huvudledning gruppcentral FKKJ 10/10 R L = ρ*l/a = 17.5*10-3 * 15 / 10 = 0.0263Ohm I H = P tot /( 3*U H *cosϕ) = 20930 /( 3*400*1) = 30.21A U L = 3 * R L * I H = 1.37V U L (%) = U L /U H = 1.37 / 400 = 0.34% ; jämfört EL-Vis 0.35% 3.5.4.3 Gruppledning EKK 4x1.5 R L = ρ*l/a = 17.5*10-3 * 30 / 1.5 = 0.35Ohm I F = P tot / U F = 1500 / 230 = 6.52A U L = 2 * R L * I F = 4.56 U L (%) = U L /U F = 4.56 / 230 = 1.99% ; jämfört EL-Vis 1.99% 22

3.5.5 Avsäkring av ledningar När vi fått fram vilken storlek varje säkring skulle ha kunde vi sammanställa det i centralförteckningar där man anger alla gruppers säkringar i varje central. I serviscentralen säkrar vi av varje gruppcentral och på samma sätt i gruppcentralen där vi säkrar varje gruppledning. Till serviscentralen använder man alltid diazedsäkringar och till gruppcentralerna har vi använt dvärgbrytare vilket är vanligt idag. I serviscentralen satte vi in en effektbrytare på inkommande servisledning, mätutrustning för kraftleverantör och ett överspänningsskydd anslutet till huvudpotentialutjämningsskena. I centralförteckningarna kan man också hänvisa till kretsscheman, vilket vi har gjort för ytter- och passagebelysning vilka inte är anslutna direkt till säkring utan via en styrkrets. se bilaga 5 23

4 ANALYS 4.1 RESULTAT Innan vi började projektet för ett antal veckor sedan hade ingen av oss någon vana av att rita i cadmiljö. Vi tog på oss att rita en elanläggning för i första hand kraft och belysning som en begränsning av arbetet. Nu i efterhand såg vi att det var fullt möjligt att reda ut det med våra knappa förkunskaper. I möjligaste mån har vi försökt att använda oss av så många funktioner och genvägar som möjligt som finns i Magicad. Hade vi ritat projektet idag så hade vi direkt nyttjat hjälpmedlen och undvikt att göra en del misstag som blir första gången. När vi utformade belysningsanläggningen tog vi hjälp av belysningsprogrammet Dialux. Där kunde vi utifrån ljusfördelningskurvor välja armaturer som passade för rumstyperna. Programmet gav möjlighet att se och uppleva hur ljusfördelningen blir i verkligheten. Utskrifterna över rummen visar att belysningen kommer att uppfylla gränsvärden för belysningsstyrkor efter de förutsättningar vi fått på rummen. Ett mål vi hade med belysningen var att belysa arbetsplatserna på ett arbetsmiljömässigt sätt. Till att börja med valde vi konsekvent armaturer med god avbländning och placerade dem på ett sätt som minskar risk för bländning. Med hjälp av belysningsprogrammet kunde vi sedan kontrollera bländtalen för arbetsytorna för att konstatera att vi hamnade inom gränsvärden. Under hela projektets arbetsgång har vi vid minsta tveksamhet letat upp och tagit hjälp av den föreskrift eller standard som gäller. Detta gäller allt från apparathöjder, dimensioner och förläggningssätt till belysningsstyrkor och nödbelysning. I första hand ville vi själva beräkna dimensioner, utlösningsvillkor och spänningsfall efter de kunskaper vi hade. Först när vi hade kommit fram till värden som genom överslag verkade rimliga matade vi in våra förutsättningsvärden i EL-Vis programmet och kunde konstatera att det stämde ganska väl överens. 4.2 DISKUSSION Vi har under arbetets gång förstått att det inte är så vanligt att man använder alla funktioner och hjälpmedel som Magicad programmet erbjuder. Reports är ett ex. på funktion som är väldigt användbar, där man kan få ut listor på t.ex. använda armaturer eller uttag m.m. Centralförteckningar är en annan sak som man kan generera på ett enkelt sätt och det finns fler ex. För en ovan konstruktör kan det vara svårt att veta hur man ska välja ut armaturer och placera dem. Vi hade stor hjälp av beräkningsprogrammet Dialux när vi skulle projektera rummen eftersom vi inte hade känslan för vad som normalt sett krävs för att få rätt belysningsstyrkor i rummen. Även för en van projektör tycker vi att programmet kan vara ett bra verktyg när man ska tala om för kund vad man kan åstadkomma med olika belysningstyper. Många tror vi drar sig för att räkna på rummen för att det tar för mycket tid jämfört med att göra ett överslag, men är man väl insatt i programmet så ser vi bara fördelar med att göra det. Man kan t ex samla alla armaturtillverkares utbud i programmet och efter beräkning plocka ut armaturlistor över använda typer med data som man senare har nytta av. Genom att ändra placering av armaturer i rummen kunde vi se hur bländtalen förändrades vilket kan vara svårt att uppskatta utan programmets hjälp. Vi provade även att se vilken 24

inverkan olika armaturer hade på värdena, slutsatsen blev att man bör välja väl avbländade armaturer. Vi har lagt ner mycket tid på att försäkra oss om att vi följt rätta och aktuella föreskrifter och krav. Efter hand blev det lättare att veta var man skulle leta för att hitta rätt föreskrift eller standard. Givetvis är detta en sak man måste göra och gå efter men med tiden lär man sig vad som gäller, ändå är det är inte fel att gå tillbaka och kolla eftersom det kommer nya föreskrifter ibland. En allmän känsla är att föreskrifterna är ganska svåra att hitta i och har ett tvetydigt språk som man kan tolka på olika sätt. För att kolla våra uträkningar på ledningar, utlösningsvillkor och spänningsfall gjorde vi allt dubbelt i EL-Vis. I flera fall räknade vi efter samma faktorer i EL-Vis som manuellt men kom ändå inte riktigt till samma slutvärde. Därför hade det varit intressant att veta vilka formler som egentligen ligger bakom programmet. Som exempel kunde spänningsfallet skilja upp till en halv procentenhet i EL-Vis beroende på olika räknemetoder. I hjälptexterna fick man på sin höjd förklarat hur man matande in värden men inte alls hur de behandlades. Därför valde vi att ha våra egna resultat som dimensionerande. 25

5 KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Belysningshandboken, Lars Starby (1992) ISBN 91-630-126-X Elkraftteknisk handbok 1, Torsten Lundgren (1982) ISBN 91-24-30812-9 Kursmaterial Ljus- och belysning, WSP Jönköping 060404 Grossistkataloger Elektroskandia katalog del 1-4 (2006) Enstos belysningskatalog (2006) Fagerhult belysningskatalog (2006) Föreskrifter & standarder Svensk Standard Dimensionering med märkspänning högst 0.6/1kV SS 424 14 24 Dimensionering med hänsyn till utlösningsvillkoret SS 424 14 05 Elinstallationer i byggnader, omfattning och placering SS 94 21 04 Elinstallationer i byggnader, grundläggande dimensionering SS 437 01 45 Belysning inomhus, Ljuskultur (1990) BBR 10, Brandskydd i boverkets byggregler (2002) ISBN 91-7144-354-1 Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 ELSÄK-FS 2004:1, kap3 6 Internet (aktuellt datum) http://www.thornlight.se/webkat/documents/el_data.pdf 2006-04-26 www.el-info.se 2006-05-03 http://www.cadcom.se/magicadel.html 2006-05-02 www.fagerhult.se 2006-04-15 WSP intranät 26

WSP Elteknik Sida 1 (2) FÖRUTSÄTTNINGAR NYBYGGNAD KONTOR KANALISATION Demonterbara undertak monteras i korridorer/passager/trapphallar. En sammanhängande kanalisation anordnas genom hela byggnaden för el/tele/data. Ledningsförande fönsterbänkskanal monteras i kontor och vid arbetsplatser, dataarbetsplatser och dylika utrymmen där så är lämpligt. Fönsterbänk kan monteras horisontellt i höjd med fönsterbröstning alternativt vertikalt mellan tak och 750 mm ög vid arbetsplatser där horisontellt montage ej är lämpligt. KRAFTFÖRSÖRJNING Ny servis från kraftleverantör till serviscentral i elrum 113. Från fördelningscentral förläggs huvudkablar till gruppcentraler, 1 st central per plan samt till apparatskåp för ventilation. Huvudkabel till apparatskåp för ventilation skall dimensioneras för TA/FA 2x7,5 kw, 1 st elbatteri på 12 kw, 2 st cirkulationspumpar á 0,2 kw. Anläggningen skall utföras för TN-S-system. BELYSNINGSINSTALLATIONER Installation skall utföras enligt Svensk Standard SS 437 01 46, Elinstallationer i byggnader - uttag och andra anslutningspunkter omfattning och placering, samt belysningskrav enligt Ljuskulturs riktlinjer och rekommendationer inomhus. Belysningen i samtliga utrymmen skall utgöras av armaturer för lysrör eller kompaktlysrör. Samtliga armaturer i arbetslokaler skall vara försedda med reflektorer och bländskydd för bra ljusutbyte och god avbländning. Generellt gäller att under överskåp skall bänkbelysningsarmatur monteras. Samtliga armaturer skall vara utförda med HF-don. Nöd- och utrymningsbelysning skall utföras enligt BBR. För strömförsörjning av nödbelysning skall centralt nödljusaggregat monteras. L:\6170\xPerson\HJ\xxxxxxxx\Ex-arbete.doc Bilaga 1

WSP Elteknik Sida 2 (2) Varje plan i byggnaden är egen brandcell. Ytterbelysning skall anordnas som styrs över ljusrelä och tidkanal med omkopplare i elcentral. I kontorsrum skall arbetsplatsorienterad belysning monteras. I kontor VD skall även pendelarmatur monteras över bord vid sittgrupp. I konferensrum skall lysrörsarmaturer pendlas över konferensbord och ljusreglerade downlights monteras i övrigt. I personalrum skall monteras kompaktlysrörsarmaturer för en allmänbelysning av ca 200 lux, dessa skall även kunna ljusregleras. Belysning i mindre förråd, WC, RWC, städ etc skall närvarostyras. Belysning i passager skall närvarostyras. Vid varje arbetsplats skall det monteras minst 6 st uttagsmöjligheter. I hall på plan 3 skall det monteras uttag för kopieringsmaskiner. För handikappanpassning skall det monteras dörrautomatik för dörr vid ramp. WSP Elteknik L:\6170\xPerson\HJ\xxxxxxxx\Ex-arbete.doc Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 3

Bilaga 3

Bilaga 4

Bilaga 4

Bilaga 4

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 6

Bilaga 6

LJUSARMATURFÖRTECKNING A1A Bilaga nr EXAMENSARBETE O-nr: WSP-Elteknik 2006-05-04 Arkiv.nr: Rev: 2006-05-04 Bet: Littera Antal Fabrikat Typ IP Ljuskälla Effekt Placering Anmärkning Rev A01 3 Fagerhult TenLine Terazza / 26176-135 20 T5 28W 94W Pendlad med dragströmställare för dimmerfunktion A02 2 Fagerhult TenLine Terazza / 26186-135 20 T5 35W 116W Pendlad med dragströmställare för dimmerfunktion A05 6 Fagerhult Pleiad Comfort 245 / 72122-42 20 TC-TEL 26W 28W Tak A07 7 Fagerhult Pleiad Comfort 215 / 76220-42 20 TC-TEL 26W 28W Tak infälld A09 1 Fagerhult Discovery / 56662 44 TC-DEL 18W 20W Vägg PIR A10 4 Fagerhult Discovery / 56662 44 TC-DEL 18W 20W Tak PIR A12 2 Elektroskandia Bänk underskåpsarm / E70 110 12 20 T5 14W 17W Under överskåp med uttag A13 4 Fagerhult Sonatra / 64105-44 20 TC-L 36W 40W Vägg A14 1 Elektroskandia Roundline IP20 / E70 110 95 20 T8 36W 72W Tak A15 1 Elektroskandia Tellus / E77 172 87 44 PL-T 42W 46W Vägg A16 4 Fagerhult Pleiad Comfort 205 / 72102-60 20 TC-TEL 18W 20W Tak HF-dim digital A17 4 Fagerhult Pleiad Comfort 245 / 72122-60 20 TC-TEL 26W 28W Tak HF-dim digital N01 3 Effekta Funkis CCFL/ E73 168 11 20 CCFL 5VA 3W Ovan dörr nedåtpil N03 1 Effekta Funkis CCFL/ E7316811 20 CCFL 5VA 3W Ovan dörr högerpil N05 1 Ensto Jono/ E7098524 44 T8 18W 20,5W Vägg Bilaga 7 L:\6170\xxxx\xxx\xxxxxx\Docs\E\Bil\A1A Sida 1(1)

LJUSARMATURFÖRTECKNING A1B Bilaga nr EXAMENSARBETE O-nr: WSP-Elteknik 2006-05-04 Arkiv.nr: Rev: 2006-05-04 Bet: Littera Antal Fabrikat Typ IP Ljuskälla Effekt Placering Anmärkning Rev A01 3 Fagerhult TenLine Terazza / 26176-135 20 T5 28W 94W Pendlad med dragströmställare för dimmerfunktion A02 3 Fagerhult TenLine Terazza / 26186-135 20 T5 35W 116W Pendlad med dragströmställare för dimmerfunktion A04 1 Fagerhult Sonatra / 54214-44 20 TC-L 24W 51W Pendlad med skärm A05 11 Fagerhult Pleiad Comfort 245 / 72122-42 20 TC-TEL 26W 28W Tak A06 2 Fagerhult Pleiad Comfort 205 / 72102-42 20 TC-TEL 18W 20W Tak A07 9 Fagerhult Pleiad Comfort 215 / 76220-42 20 TC-TEL 26W 28W Tak infälld A10 1 Fagerhult Discovery / 56662 44 TC-DEL 18W 20W Tak PIR A11 1 Fagerhult Discovery / 56537-85 44 TC-DEL 18W 20W Vägg slav A12 1 Elektroskandia Bänk underskåpsarm / E70 110 12 20 T5 14W 17W Under överskåp med uttag A13 7 Fagerhult Sonatra / 64105-44 20 TC-L 36W 40W Vägg A15 6 Elektroskandia Tellus / E77 172 87 44 PL-T 42W 46W Vägg N01 3 Effekta Funkis CCFL/ E73 168 11 20 CCFL 5VA 3W Ovan dörr nedåtpil N05 1 Ensto Jono/ E7098524 44 T8 18W 20,5W Vägg Bilaga 7 L:\6170\xxxx\xxx\xxxxxx\Docs\E\Bil\A1B Sida 1(1)

LJUSARMATURFÖRTECKNING A1C Bilaga nr EXAMENSARBETE O-nr: WSP-Elteknik 2006-05-04 Arkiv.nr: Rev: 2006-05-04 Bet: Littera Antal Fabrikat Typ IP Ljuskälla Effekt Placering Anmärkning Rev A01 6 Fagerhult TenLine Terazza / 26176-135 20 T5 28W 94W Pendlad med dragströmställare för dimmerfunktion A05 4 Fagerhult Pleiad Comfort 245 / 72122-42 20 TC-TEL 26W 28W Tak A07 8 Fagerhult Pleiad Comfort 215 / 76220-42 20 TC-TEL 26W 28W Tak infälld A09 1 Fagerhult Discovery / 56662 44 TC-DEL 18W 20W Vägg PIR A10 1 Fagerhult Discovery / 56662 44 TC-DEL 18W 20W Tak PIR A11 1 Fagerhult Discovery / 56537-85 44 TC-DEL 18W 20W Vägg slav A12 1 Elektroskandia Bänk underskåpsarm / E70 110 12 20 T5 14W 17W Under överskåp med uttag A13 6 Fagerhult Sonatra / 64105-44 20 TC-L 36W 40W Vägg A14 1 Elektroskandia Roundline IP20 / E70 110 95 20 T8 36W 72W Tak A15 2 Elektroskandia Tellus / E77 172 87 44 PL-T 42W 46W Vägg A16 6 Fagerhult Pleiad Comfort 205 / 72102-60 20 TC-TEL 18W 20W Tak HF-dim digital A17 6 Fagerhult Pleiad Comfort 245 / 72122-60 20 TC-TEL 26W 28W Tak HF-dim digital N01 2 Effekta Funkis CCFL/ E73 168 11 20 CCFL 5VA 3W Ovan dörr nedåtpil N02 1 Effekta Funkis CCFL/ E7316811 20 CCFL 5VA 3W Ovan dörr vänsterpil N03 1 Effekta Funkis CCFL/ E7316811 20 CCFL 5VA 3W Ovan dörr högerpil N04 1 Effekta BE11/2 / E73 501 40 65 PL-S 11W 15W Vägg nedåtriktad Bilaga 7 L:\6170\xxxx\xxx\xxxxxx\Docs\E\Bil\A1C Sida 1(1)

Bilaga 8

Bilaga 8

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

Bilaga 9

Bilaga 9

Bilaga 9

Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

ρ Φ Bilaga 9

Elektriska data För lysrör med elektroniskt förkopplingsdon Angivna värden är nominella och gäller vid 230-253V spänning. Ljuskälla Driftström Kondensator Totaleffekt (W) (A) (µf) (W) För lysrör med konventionellt förkopplingsdon Angivna värden är nominella och gäller vid 230V spänning. Ljuskälla Driftström Kondensator Totaleffekt (W) (A) (µf) (W) LYSRÖR TRIDONIC 1x18 0,09 20,5 2x18 0,17 38,5 3x18 0,26 57 4x18 0,33 72 1x30 0,14 30 1x36 0,16 36 2x36 0,32 72 3x36 0,48 105 4x36 0,64 144 1x58 0,25 56,5 2x58 0,49 107 3x58 0,74 163,5 LYSRÖR T5 TRIDONIC 1x14 0,08 17 1x21 0,11 24 1x28 0,14 31,5 1x35 0,18 39 1x24 0,12 26 1x39 0,19 42 1x49 0,24 54 1x54 0,26 59 1x80 0,39 86 2x14 0,15 33 2x21 0,21 47,5 2x28 0,28 63 2x35 0,35 77,5 2x24 0,22 50 2x39 0,38 82 2x49 0,47 108 2x54 0,53 118 2x80 0,76 168 3x14 0,23 50 4x14 0,29 64 KOMPAKTLYSRÖR TRIDONIC 2D16 0,11 17 2D21 0,10 25 2D28 0,13 29 2D38 0,18 39 2D55 0,27 53 2 STAVS, 4 PIN 1x7 0,05 9 2x7 0,07 18 1x9 0,06 11 2x9 0,10 20 1x11 0,08 15,5 1x18 0,09 20 2x18 0,18 40 1x24 0,12 27 2x24 0,22 57 1x36 0,18 37 2x36 0,34 76 1x40 0,20 44 2x40 0,38 87 1x55 0,27 60 1x80 0,80 89 2x55 0,53 120 LYSRÖR TRIDONIC 1x18 0,16 4 28 2x18 0,27 4 44 3x18 0,48 8 72 4x18 0,54 8 88 1x30 0,21 4 38 1x36 0,27 4 45 2x36 0,54 8 90 3x36 0,81 12 135 4x36 1,08 16 180 1x58 0,36 8 70 2x58 0,72 12 140 3x58 1,08 16 210 KOMPAKTLYSRÖR 2D10 0,07 2 13 2D16 0,10 2 21 2D21 0,11 2 29 2D28 0,15 4 36 2D38 0,23 4,5 48 2 STAVS, 2/4 PIN 1x7 0,05 2 11 2x7 0,08 2 18 1x9 0,06 2 13 2x9 0,08 2 22 1x11 0,07 2 15 1x18 0,12 4 28 2x18 0,24 4 44 1x24 0,14 4 32 2x24 0,28 8 64 1x36 0,22 4 43 2x36 0,44 8 90 4/6 STAVS, 2 PIN 1x10 0,07 2 14 1x13 0,08 2 18 1x18 0,01 2 28 1x26 0,15 4 31 2x10 0,14 4 30 2x13 0,16 4 17 2x18 0,2 4 28 2x26 0,3 7 41,5 338 4/6 STAVS, 4 PIN 1x10 0,06 12 1x13 0,08 16 1x18 0,01 20,5 1x26 0,14 28,5 1x32 0,17 35 1x42 0,22 46 2x10 0,11 23 2x13 0,16 34 2x18 0,19 40 2x26 0,26 56 2x32 0,34 71 2x42 0,46 100 1x57 0,29 64 1x70 0,34 77 Bilaga 10 Elektriska data för urladdningslampor, se nästa sida. De angivna värdena kan variera mellan olika fabrikat.