Resultat från en försöksserie med frökällor av gran med varierande ursprung och genetisk nivå sex år efter plantering



Relevanta dokument
Grankloner under skärm och på hygge

Räkna med frost Om Frostrisk

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill

Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbagge slutresultat

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Blomningsstimulering i praktisk skala för ökad produktion av kott och pollen Resultat från försök i plantage 123 Klocke

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Tillväxt och skador hos provenienser av svartgran

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Prislista. Skogsplantor våren 2016

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik

Skogsskador i Region Nord året 2013

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk

GRANPROVENIENSFÖRSÖKET I HARG, REVISION 1995

Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning. Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen

PLANTAKTUELLT Nr Plantaktuellt. Skogforsk NR

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015

Proveniensskillnader i fem klontester med gran i Mellansverige

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Härdighet hos granplantagematerial i södra Sverige resultat från en pilotstudie

Frystestning av sydsvenskt granplantagematerial

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

Ingivarenkäten SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service

Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Rapport Vegetativt förökat skogsodlingsmaterial. Sanna Black-Samuelsson

Förord. Alnarp Juni Henrik Carlsson

Efterbehandling av torvtäkter

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning.

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis Referensnr: /10 Jannie Hagman

Skogsplantor våren 2015

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Provköp hos ombud/affärspartners

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Svensk författningssamling

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003

Folkhälsa. Maria Danielsson

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011

Slutsatser av Digitalt projekt

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Attraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b Kalmar Tel: e-post:

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Unghästprojektet på Wången

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Analys av kompetensutvecklingen

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

Så blir hampa ett effektivt bränsle

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Ett barn av virkessvackan

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015

KLONING En kopiator för levande varelser?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Information om SKK:s index för HD och ED


Tryck: Tryckeribolaget, Sundsvall Layout: Mia Boman

Mikaela Petersson Handledare: Kristina Blennow

Problem i navelregionen hos växande grisar

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov Rapport. Dok.nr Stockholm Ingemar Boklund

Sälens matvanor kartläggs

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Effekter på planteringsresultat vid olika lagringstid på planteringsobjektet

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Häckningsresultat hos stare i Kvismaren

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

1.1 Inledning Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson Hofgårdens golfbana 3

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Areella näringar 191

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Blandade problem från väg- och vattenbyggnad

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Cykelhjälmsanvändning i Sverige

Dnr. U2008/5466/SAM

Transkript:

Resultat från en försöksserie med frökällor av gran med varierande ursprung och genetisk nivå sex år efter plantering Foto juli 2009. Bo Karlsson Försök 1357 Gullspång, demonstrationsdelen. Till vänster fröplantage Remte (Lettland) och till höger den svenska ostproveniensen Klev (ursprung Istebna). Bo Karlsson

Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Material och metoder... 3 Frökällor... 3 Sådd och försöksanläggning... 3 Revisioner... 4 Analys... 5 Resultat och diskussion... 5 Alla försök... 5 Försöksvis genomgång... 9 1355 Norberg... 10 1356 Lugnet... 10 1357 Gullspång... 11 1358 Sund... 12 1359 Toftaholm... 13 1360 Skärsnäs... 14 Korrelationer mellan lokaler... 15 Slutsatser... 16 Erkännande... 16 Referenser... 17 Bilaga 1. Information om ingående provenienser.... 18

Sammanfattning En försöksserie om sex fältförsök med granavkommor av olika förädlingsgrad och ursprung reviderades hösten 2007 efter sex tillväxtsäsonger i fältförsök. Huvudsyftet var att undersöka uppförande och odlingsvärde på östeuropeiskt proveniensmaterial som var skördat i svenska bestånd. Dessutom ingick svenska och östeuropeiska fröplantageavkommor, direktimporterat östeuropeiskt beståndsmaterial, svenska beståndsavkommor och ett antal familjer från ryska plusträd. Resultaten visar att gruppen svenska fröplantager i genomsnitt vuxit bäst tätt följd av fröplantager från Östeuropa. Ostprovenienser som skördats i Sverige växte mer likt direktimporterade östprovenienser jämfört med rent svenska beståndsavkommor. Vad fenologin beträffar så var beteendet för de svenska ostprovenienserna annorlunda. Både skottskjutning och tillväxtavslutningsmönster liknade svenskgranen mer än vad som skulle kunna förklaras med t.o.m. 100 % pollinering från svenska bestånd. Överlevnaden har varit låg speciellt i vissa bestånd. Orsakerna är delvis kraftiga snytbaggeangrepp och gräskonkurrens. En tendens att snabbväxande sorter drabbats vilket inte är ett normalt samband för gran i södra Sverige. En orsak till detta samband kan ha varit svampskador i krukset med stora plantor redan i samband med planteringen. Slutsatserna går i linje med nuvarande användningsprinciper för val av skogsodlingsmaterial, men öppnar också för användning av plantagematerial från östeuropiska fröplantager. Bakgrund Gran är det volym- och värdemässigt viktigaste trädslaget i Sydsverige. I hela Sverige planterades år 2008 236 miljoner granplantor. (Skogstyrelsen, 2008). För att utnyttja skogsmarkens produktionspotential på bästa sätt är det angeläget att använda ett skogsodlingsmaterial med hög och känd produktionsförmåga. Förädlade granplantor från första och andra omgångens fröplantager förväntas ge en merproduktion på 10-15% jämfört med ortens gran (Rosvall m.fl. 2001). Förädlat material är en bristvara och kommer så att förbli under många år framåt. I t.ex. gran zon 7 (inre Götaland) kan endast halva plantproduktionen försörjas med frö från fröplantager (Almqvist m.fl. 2009). Det bästa alternativet till fröplantageplantor i södra Sverige är beståndsmaterial från Nordosteuropa som kan förväntas ha en genomsnittsproduktion av ca 10 % jämfört med ortens proveniens (Persson & Persson 1992, Werner & Karlsson 1982). Import av frö från Nordosteuropa har bidragit i varierande utsträckning bidragit till plantförsörjningen för Götaland sedan 1960-talet (Almäng, 1996). Flera av dessa bestånd är nu i blomningskompetent ålder och skulle om fröet anses lämpligt kunna bidra till fröförsörjningen till den Svenska plantproduktionen till dess att tillräckligt mycket förädlat frö kan produceras. 2

Detta projekts primära mål var att utvärdera odlingsvärdet av frö skördat i svenska bestånd med östeuropeiskt ursprung. Hypotesen var att frö från dessa bestånd kunde utgöra ett bra alternativ till direktimport av östeuropeiskt beståndsmaterial i en situation där import var omöjlig t.ex. på grund av handelspolitiska skäl. Ett mer forskningsinriktat syfte var att undersöka hur snabbt landrasbildningen går, d.v.s. hur egenskaperna från avkommor ur bestånd från ett förflyttat fröparti anpassas till det lokala klimatet jämfört med avkommor från direktimporterat frö från motsvarande ursprungsbestånd. Material och metoder FRÖKÄLLOR Plantmaterialet bestod av 64 olika fröpartier. De grupperades i 6 olika grupper (Tabell 1) beroende på fröets ursprung. En detaljerad beskrivning av alla sorter framgår av bilaga 1. Tabell 1. Förteckning av de grupper av frökällor som ingår i försöksserien. Detaljerad förteckning med alla sorter finns i bilaga 1. Grupp Klartext Antal sorter SvOst Avkommor från svenska bestånd med dokumenterat osteuropeiskt ursprung 20 SvBest Avkommor från svenska bestånd 6 OstBest Avkommor från osteuropeiska bestånd 12 SvPlt Skördar från svenska fröplantager 6 OstPlt Skördar från svenska fröplantager 6 Rysk+tr Avkommor från ryska plusträd 14 Fröet till de 20 fröpartierna av SvOst samlades in hösten 1998. vid insamlingen ställdes kravet att beståndet skulle vara dokumenterat föryngrat med plantor av östeuropeisk bakgrund. Dessutom skulle det ha en stor andel träd med kottar.. I varje bestånd fälldes 7-10 kottbärande träd och kottarna samlades in som ett fröparti. Övriga 30 kommersiella fröpartier införskaffades våren 2000, dessutom inkluderades 14 halvsyskonfamiljer som var ett utbytesmaterial ur den ryska förädlingspopulationen. De östeuropeiska fröplantage- och beståndsfröet kommer från Lettland, Litauen, Vitryssland och Polen (endast beståndsmaterial). SÅDD OCH FÖRSÖKSANLÄGGNING Fröpartierna såddes i maj 2000 och odlades till tvååriga täckrotsplantor i plantkolan vid Skogforsks forskningsstation Ekebo. Plantorna planterades våren 2002 på sex olika lokaler i Syd- och Mellansverige (fig. 1). Fakta om försökslokalerna framgår av tabell 2. 3

Försöken planterades som randomiserade blockförsök med 50 upprepningar per sort, förutom gruppen Rysk+tr som hade 12 upprepningar. Förbandet var 2 x 2 m i försök 1055-57 och 1,8x1,8 i 1058-60. Varje försök innehåller dessutom 8-11 demonstrationsparceller om 8 x 8 plantor med för lokalen intressanta sorter. I bilaga 4 finns skisser över demonstrationsparcellerna på respektive försökslokal. Figur 1. Fördelning av försökslokaler i Syd och Mellansverige. Tabell 2. Förteckning över försökslokaler. Latitud och longitud anges i decimalgrader. Den del av Lokal Id som anges i fet stil används i fortsättningen för att referera till försökslokalen. H.ö.h. Lokal Id. Plats Lat. Long. (m) S21F0221355 Norberg 60,11 15,80 190 Bergvik Skog AB S21F0221356 Lugnet, Bålsta 59,64 17,52 5 Sveaskog AB Ägare S21F0221357 Gullspång 58,95 14,17 105 Skogssällskapet Förvaltning AB S21F0221358 Sund, Ydre 57,86 15,23 240 Linköpings Stifts Egendomsförv S21F0221359 Toftaholm, Ljungby 57,03 14,04 155 Södra Skogsägarna S21F0221360 Skärsnäs, Kristianstad 56,25 14,39 125 Sveaskog AB REVISIONER Fältförsöken har reviderats våren 2004, sensommaren 2005 och hösten 2007. Tabell 3 redovisar de egenskaper som har registrerats i dessa revisioner. 4

Tabell 3. Beskrivning av mätta och analyserade egenskaper. Egenskap Beskrivning Skottskjutning SK(3) Våren 2004 Enligt Krutzsch skala (Krutzsch, 1975) 0= fortfarande i vila, - 8=nya knoppar anlagda och barr spridda. Frostskada FR(3) Våren 2004 Skada av försommarfrost. Bedömt i 4 klasser från 0=oskadad 3= kraftigt skadad. Förkortning Revisionstidpunkt Förvedningsmönster AV(4) Sensommar 2005 Toppskottets förvedade andel uttryckt i procent Trädhöjd H(6) Hösten 2007 Trädhöjd i cm. Överlevnad SU(6) Hösten 2007 Överlevnad i (%). ANALYS För analysen användes följande statistiska modell för analys av varje försökslokal: y = μ + b + g + fg + e ijkl i j kj ijkl där yijkl är värdet på träd ijkl, μ är försöksmedelvärdet, b är effekten av block, g är effekten av grupp, fg är effekten av försöksled (sort) inom grupp och e är en slumpmässig residual. Alla effekter utom residualen anses vara fixa. För analys av hela försöksserien användes följande statistiska modell: y = μ + l + g + fg + e ijkl i j kj ijkl där yijkl är värdet på träd ijkl, μ är försöksmedelvärdet, l är effekten av lokal, g är effekten av grupp, fg är effekten av försöksled (sort) inom grupp och e är en slumpmässig residual. Alla effekter utom residualen anses vara fixa. SAS Proc GLM användes för analysen. Gruppmedelvärden beräknades som medelvärden medan enskilda sorters medelvärden och medelfel skattades efter variansanalys. Signifikanstest mellan grupper gjordes med hjälp av TUKEY. Fenotypiska korrelationer skattades mellan egenskaper inom försök. Korrelationer för samma egenskap mellan försökslokaler skattades med hjälp av sortmedelvärden. Resultat och diskussion ALLA FÖRSÖK Tabell 4 visar medelvärden för hela försöksserien och för respektive försökslokal. Där framgår att bästa överlevnaden uppnåtts i försök 1357 Gullspång där över 90 % av plantorna levde 6 efter plantering medan avgången 5

varit betydlig större i 1358 Sund med bara 66 % överlevnad. Orsakerna till avgången kommer att diskuteras längre fram i detta avsnitt. Bästa höjdutveckling har uppnåtts i 1360 Skärnäs med en medelhöjd av 260 cm, medan 1356 Lugnet under samma tid bara uppnått en höjd av 98 cm. Tabell 4 Medelvärden för egenskaper för hela serien och för olika försökslokaler. Försök SK(3) (klass) FR(3) (grad) AV(4) (%) H(7) (cm) SU(7) (%) Medelvärde 4,23 72,5 199 77,7 1355 4,96 58,3 181 70,6 1356 5,23 77,8 98 83,2 1357 5,01 65,8 209 90,1 1358 2,90 207 66,4 1359 3,61 0,60 85,7 240 66,8 1360 3,47 0,10 74,8 259 89,1 Det var starkt signifikanta skillnader mellan lokaler för alla egenskaper liksom mellan grupper och mellan sorter inom grupper över alla lokaler (tabell 5). Tabell 5. Signifikansvärden från variansanalys för hela försöksserien (P-värden). Egenskap Variationskälla SK(3) FR(3) AV(4) H(6) SU(6) Lokaler <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 Grupp <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 Sort inom grupp <,0001 0,0040 <,0001 <,0001 <,0001 I tabell 6 redovisas medelvärden för materialgrupper räknat över hela försöksserien. I bilaga 2:1 finns en komplett lista med skattade medelvärden och dess medelfel för alla sorter. Som väntat hade de svenska beståndsavkommorna den tidigaste skottskjutningen, medan de tre grupperna av direktimporterat östmaterial skjuter senast. SvOst ligger närmare svenska bestånd än OstBest, vilket innebär att deras beteende i snitt var tidigare än man skulle kunna förvänta även om det skulle vara 100 % inkorsning av svenskt pollen i dessa bestånd (figur 3). 6

Figur 2. Skottskjutning efter 3 år i fält för olika materialgrupper när. Rysk+tr har tagits bort. Obs att Y-axeln startar på 2,0. Skottskjutningen har samma rangordning i alla försök och kommer därför inte att kommenteras under resp. försök. Tabell 6 Medelvärden för grupperna av material beräknat över hela försöksserien. Observera frost (FR(3)) bara registrerats i två försök och att ett försök saknas för tillväxtavslutning (AV(4)). Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika. (5 %). Grupp SK(3) (klass) FR(3) (grad) AV(4) (%) H(6) (cm) SU(6) (%) SvOst 4,73 B 0,41 A 78,5 B 197 B 76,5 CB SvBest 5,04 A 0,48 A 83,6 A 187 C 84,3 A OstBest 3,32 D 0,16 B 62,5 D 201 B 77,2 B SvPlt 4,62 B 0,38 A 77,2 B 210 A 73,2 C OstPlt 3,69 C 0,18 B 65,2 C 208 A 77,1 B Rysk+tr 3,15 E 0,09 B 57,6 E 190 C 84,0 A Medelvärdet av frostskadorna i de två försöken där de registrerats överensstämde mycket väl med vad som kunde förväntas utifrån hur tidig skottskjutningen är (Figur 3). 7

Figur 3. Samband mellan medelvärdet för skottskjutningsklass för alla försök och medelvärdet av frostskada i försök 1359 och 1360. Om man studerar tillväxtavslutningen finner man ett mönster som är det motsatta till tillväxtstarten. De tre östgrupperna hade signifikant senare tillväxt avslutning jämfört med de tre svenskskördade grupperna. Precis som för skottskjutningen var de svenska östprovenienserna mer lika svenska bestånd än direktimporterade östbestånd (figur 4). Figur 2. Förvedning efter 4 år i fält för olika materialgrupper när. Rysk+tr har tagits bort. Obs att Y-axeln startar på 50%. Det kan diskuteras huruvida frostskadorna påverkat höjdtillväxten nämnvärt eller om det framför allt är den kortare tillväxtsäsongen som gör att korrelationen mellan tillväxt och frostskador var relativt hög och starkt signifikant i de två försök där frostskador registrerades. Det ska noteras att båda fenologiska egenskaperna (SK(3) och AV(4)) skiljde sig statistiskt mellan Svenska fröplantager och andra generationens östmaterial. De båda fröplantagematerialen skiljde ut sig signifikant positivt vad gäller tillväxten men var inte signifikant skiljda sinsemellan. Likaså skiljde sig inte de direktimporterade östprovenienserna från de som skördats i Sverige. 8

Tillväxtskillnaden mellan svenska plantager och svenska bestånd var klart signifikant och uppgick till 12,1 % vilket överensstämde väl med tidigare resultat från förädlingen (figur 4). Det ska noteras att SvOst mer liknar de direktimporterade OstBest än SvBest i denna egenskap. Figur 3. Relativa höjden efter 6 år i fält för olika materialgrupper när. Medelvärdet för SvBest har satts till 100 %. Rysk+tr har tagits bort. Obs att Y-axeln startar på 95 %. Avgången efter sex år i fält var relativt hög i hela försöksserien. Variationen mellan lokaler kan förklaras med skilda förutsättningar på de olika lokalerna m.a.p. snytbaggetryck och vegetationskonkurrens. Rapporter om angrepp av gråmögel på plantorna vid planteringen skulle kunna förklara en del av avgången och kanske framför allt mellan olika materialgrupper. Korrelationskoefficienten mellan sortmedelvärden för hela serien för SU(6) och H(6) skattades till -0,66. Det betyder en signifikant högre mortalitet för sorter med bra tillväxt i fältförsök. Om mögelangreppen grundlades under sensommaren och hösten under andra årets odling kan man tänka sig att det drabbade plantkasetter med stora plantor (stor barrbiomassa) i högre utsträckning än mindre plantor. Det skulle i så fall förklara att de bäst växande grupperna har sämst överlevnad. Det är svårt att hitta en annan rimlig förklaring till de signifikanta skillnaderna. Liknande tendenser är inte tidigare observerade för sydsvenskt granmaterial, varken från försök eller praktiska erfarenheter. Fenomenet kräver uppmärksamhet vid nästa revision för att undersöka om avgången fortsätter. FÖRSÖKSVIS GENOMGÅNG I detta avsnitt redovisas och diskuteras enbart resultaten från huvudförsöken d.v.s. etträdsparcellerna. Resultaten från demonstrationsparcellerna redovisas i bilaga 3. Kom ihåg att resultaten från dessa inte alltid överensstämmer med resultaten från huvudförsöket, eftersom den specifika miljön vid parcellen kan ha stor inverkan. När demonstrationsförsöken besöks och visas är det därför nödvändigt att i första hand redovisa resultaten från huvudförsöken. En komplett lista med skattade medelvärden och dess medelfel för alla sorter som ingick i respektive försök redovisas i bilaga 2:2 2:7. 9

1355 Norberg Tabell 7 anger signifikansvärden för försöket. Höjdskillnader mellan sorter inom proveniensgrupper var inte statistiskt signifikanta. Tabell 7. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1355 Norberg. Egenskap Variationskälla SK(3) AV(4) H(6) SU(6) Block <,0001 0,0682 <,0001 <,0001 Grupp <,0001 <,0001 0,0061 <,0001 Sort inom grupp <,0001 <,0001 0,2418 <,0001 I tabell 8 redovisas medelvärden för materialgrupper i detta försök. Överlevnaden var relativt låg. Enligt vittnesmål uppstod en del skador och avgång efter viltbehandling. Avgången visade signifikanta skillnader där SvBest och Rysk+tr hade högre överlevnad. Vad höjden beträffar var det bara svenska beståndsavkommor (SvBest) som var signifikant sämre än de bättre materialen. Tabell 8. Medelvärden för grupper i försök 1355 Norberg. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). Grupp SK(3) (klass) AV(4) (%) H(6) (cm) SU(6) (%) SvOst 5,41 BA 67,3 BA 184 A 67,5 B SvBest 5,55 A 74,8 A 169 B 81,3 A OstBest 4,28 DC 45,2 C 180 BA 70,3 B SvPlt 5,25 B 65,8 B 185 A 65,0 B OstPlt 4,51 C 44,9 C 185 A 69,5 B Rysk+tr 4,04 D 38,3 C 175 BA 83,7 A Korrelationerna mellan H(6) och fenologiska egenskaper var låga men ändå starkt signifikanta. Tabell 9. Skattade korrelationer och dess signifikansvärde mellan egenskaper i försök 1355 Norberg. SK(3) AV(4) H(6) 0,13 0,10 <,0001 0,0004 SK(3) 0,56 <,0001 1356 Lugnet Detta försök uppvisade den sämsta höjdutvecklingen och var det enda som inte visade signifikanta skillnader mellan vare sig grupper eller sorter inom grupp (tabell 10). Försökslokalen är lerig och gräsväxten har varit riklig, vilket har lett till att plantorna har stått och stampat under flera år. De senaste åren har tillväxten tilltagit varför nästa revision förmodligen kommer att visa större skillnader mellan grupper och sorter. Överlevnaden var trots problemen relativt hög (tabell 11), och visade signifikanta skillnader mellan grupper och sorter. Tabell 10. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1356 Lugnet. 10

Egenskap Variationskälla SK(3) AV(4) H(6) SU(6) Block 0,0002 <,0001 <,000 1 <,0001 Grupp <,0001 <,0001 0,1004 <,0001 Sort ino m grupp <,0001 0,0004 0,0325 <,0001 Trots bristen på signifikans överensstämde rangordningen på gruppmedelvärden hyggligt med de andra försöken. Tabell 11. Medelvärden för grupper i försök 1356 Lugnet. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). SK(3) AV(4) H(6) SU(6) Grupp (klass) (%) (cm) (%) SvOst 5,72 B 83,6 A 96 A 83,4 BC SvBest 6,02 A 87,5 A 97 A 92,2 A OstBest 4,26 D 65,5 C 98 A 80,9 C SvPlt 5,54 B 82,9 A 101 A 78,9 C OstPlt 4,77 C 72,6 B 102 A 79,2 C Rysk+tr 4,31 D 63,7 C 98 A 89,3 BA Den starkaste korrelationen var mellan skottskjutning och tillväxtavslutning (tabell 12), vilket överensstämmer väl med andra lokaler. Tabell 12. Skattade korrelationer och dess signifikansvärde mellan egenskaper i försök 1356 Lugnet SK(3) AV(4) H(6) 0,07 0,00 0,0026 0,8877 SK(3) 0,44 <,0001 1357 Gullspång I detta försök var skillnader mellan och inom grupper signifikanta utom för sortskillnader för H(6) (tabell13). Tabell 13. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1357 Gullspång. Egenskap Variationskälla SK(3) AV(4) H(6) SU(6) Block 0,0140 0,0011 <,000 1 <,0001 Grupp <,0001 <,0001 <,0001 0,0340 Sort ino m grupp <,0001 <,0001 0,1663 0,0002 Överlevnaden var hög med svenska fröplantager som den enda grupp som hade signifikant lägre överlevnad men ändå nådde 87 % (tabell 14). Osteuropeiskt fröplantagematerial hade högst medelhöjd och var signifikant skiljt från alla utom Svenska fröplantager som hade 7 cm lägre medelhöjd. Tabell 14. Medelvärden för grupper i försök 1357 Gullspång. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). 11

Grupp SK(3) (klass) AV(4) H(6) SU(6) (%) (cm) (%) SvOst 5,52 B 74,8 B 206 B C 90,5 BA SvBest 5,79 A 81,9 A 198 C 92,9 BA OstBest 4,08 D 51,7 C 210 BC 89,7 BA SvPlt 5,32 B 71,3 B 217 BA 86,5 B OstPlt 4,54 C 53,5 C 224 A 88,3 BA Rysk+tr 4,02 D 43,8 D 200 C 94,0 A Tabell 15. Sk attade korrelationer och dess signifikans värde mella n egenskaper i försök 1357 Gullspång. SK(3) AV(4) H(6) 0,01 0,22 0,6903 <,0001 SK(3) 0,53 <,0001 1358 Sund Detta försök visade signifikanta skillnader såväl mellan som inom grupper för alla reviderade egenskaper (tabell 16). Tabell 16. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1358 Sund. Egenskap Variationskälla SK(3) H(6) SU(6) Block 0,0015 <,0 001 <,0001 Grupp <,0001 0,0049 0,0009 Sort inom grupp <,0001 0,0059 0,0016 Överlevnaden var här lägst i hela serien och beror av flera orsaker. Ett missförstånd beträffande snytbaggebehandling ledde till omfattande skador och avgång. Dessutom har detta försök besvärats av omfattande vegetationskonkurrens. Avgången är signifikant högst i gruppen svenska fröplantager som låg 9 % -enheter under genomsnittet i försöket. De två fröplantagegrupperna växte signifikant bättre än svenska bestånd. 12

Tabell 17. Medelvärden för grupper i försök 1358 Sund. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). Grupp SK(3) (klass) H(6) (cm) SU(6) (%) SvOst 3,37 A 205 BA 67,1 BA SvBest 3,70 A 196 B 74,1 A OstBest 2,04 CB 210 BA 65,6 BA SvPlt 3,39 A 218 A 57,7 B OstPlt 2,31 B 215 A 64,8 BA Rysk+tr 1,76 C 203 BA 69,9 A Tabell 18. Skattade korrelationer och dess signifikansvärde mellan egenskaper i försök 1358 Sund. SK(3) H(6) 0,01 0,6965 1359 Toftaholm Även i Toftaholmsförsöket förelåg signifikanta skillnader mellan och inom grupper för samtliga reviderade egenskaper (tabell 19). Tabell 19. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1359 Toftaholm. Egenskap Variationskälla SK(3) FR(3) AV(4) H(6) SU(6) Block 0,0011 <,0001 0,0051 <,0001 <,0001 Grupp <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 0,0169 Sort inom grupp <,0001 0,0067 <,0001 <,0001 0,0052 Även i detta försök har avgången varit betydande. Snytbaggeskador och vegetationskonkurrens är två bidragande orsaker. Signifikanta skillnader fanns bara mellan gruppen Rysk+tr och SvPtl (tabell 20). Svenska fröplantager hade vuxit bäst i detta försök och skiljde sig signifikant från svenska bestånd och ryska plusträd, men inte från östeuropeiska fröplantager eller direktimporterade ostbestånd. Tabell 20. Medelvärden för grupper i försök 1359 Toftaholm. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). Grupp SK(3) (klass) FR(3) (grad) AV(4) (%) H(6) (cm) SU(6) (%) SvOst 4,04 B 0,78 A 87,1 BA 235 BC 64,3 BA SvBest 4,58 A 0,92 A 89,1 A 220 C 71,9 BA OstBest 2,73 D 0,33 B 82,6 DE 248 BA 66,7 BA SvPlt 4,10 B 0,76 A 86,6 BC 256 A 64,0 B OstPlt 3,11 C 0,34 B 84,7 DC 252 BA 69,5 BA Rysk+tr 2,51 D 0,16 B 81,8 E 237 BC 73,8 A Korrelationerna (tabell 21) avvek inte från mönstret från andra lokaler. Trots 13

de relativt starka frostskadorna efter 3 år verkar de inte ha påverkat höjdtillväxten. Tabell 21. Skattade korrelationer och dess signifikansvärde mellan egenskaper i försök 1359 Toftaholm. SK(3) FR(3) AV(4) H(6) 0,02 0,31 0,28 0,4468 <,0001 <,0001 SK(3) 0,40 0,32 <,0001 <,0001 FR(3) 0,20 <,0001 1360 Skärsnäs Förutom skillnader mellan sorter inom grupp för frostskador var övriga egenskaper statistiskt signifikanta både mellan grupper och mellan sorter inom grupper (tabell 22). Tabell 22. Signifikansvärden (P-värden) från variansanalys. Försök 1360 Skärsnäs. Egenskap Variationskälla SK(3) FR(3) AV(4) H(6) SU(6) Block 0,0017 <,0001 <,0001 <,0001 <,0001 Grupp <,0001 0,0042 <,0001 <,0001 0,0008 Sort inom grupp <,0001 0,2141 <,0001 <,0001 <,0001 Till skillnad från de båda andra sydliga försöken var överlevnaden i detta försök god. Endast gruppen SvOst skiljde sig signifikant från SvBest och Rysk+tr som uppnådde över 93 % överlevnad (tabell 23). Svenska fröplantager låg ensam i topp vad gäller höjd. Mönstret för övriga egenskaper följde det från andra lokaler. Tabell 23. Medelvärden för grupper i försök 1360 Skärsnäs. Olika bokstäver efter värdet betyder att grupper är signifikant olika (5 %). Grupp SK(3) (klass) FR(3) (grad) AV(4) (%) H(6) (cm) SU(6) (%) SvOst 4,09 B 0,13 A 79,5 B 261 B 86,4 B SvBest 4,42 A 0,15 A 83,8 A 246 CD 93,3 A OstBest 2,52 C 0,04 A 67,2 C 259 CB 90,1 BA SvPlt 3,94 B 0,11 A 78,6 B 279 A 87,0 BA OstPlt 2,78 C 0,07 A 69,1 C 261 B 91,3 BA Rysk+tr 1,96 D 0,04 A 62,0 D 234 D 93,5 A Korrelationerna mellan reviderade egenskaper var måttligt höga men starkt signifikanta för mätta egenskaper och mönstret skiljde sig inte från övriga lokaler. 14

Tabell 24. Skattade korrelationer och dess signifikansvärde mellan egenskaper i försök 1360 Skärsnäs. SK(3) FR(3) AV(4) H(6) 0,09 0,25 0,20 <,0001 <,0001 <,0001 SK(3) 0,12 0,53 <,0001 <,0001 FR(3) 0,13 <,0001 KORRELATIONER MELLAN LOKALER Tabell 25-29 visar korrelationer mellan skattade sortmedelvärden i olika försök. I likhet med andra studier förelåg höga och starkt signifikanta korrelationer mellan skottskjutningsklassificeringen (tabell 25) i de olika försöken. Tabell 25. Korrelationer för SK(3) mellan försökslokaler baserat på sortmedelvärden (df=62). Feta siffror anger signifikans på minst 5 % -nivån. Lokal 1356 1357 1358 1359 1360 1355 0,93 0,92 0,93 0,91 0,95 1356 0,94 0,92 0,91 0,95 1357 0,94 0,91 0,93 1358 0,94 0,95 1359 0,94 Frostskador registrerades bara i två försök. Tabell 26 visar att korrelationen är hög och indikerar på att det är sorter som var skadade i de båda försöken. Tabell 26. Korrelationer för FR(3) mellan försökslokaler baserat på sortmedelvärden (df=62). Feta siffror anger signifikans på minst 5 % -nivån. Lokal 1360 1359 0,77 Tillväxtavslutningsmönstret överensstämde också bra mellan försöken om än inte lika starkt som skottskjutningen, men ändå tillräckligt starkt för att konstatera att rangordningen inte på verkas av lokalklimatet. Tabell 27. Korrelationer för AV(4) mellan försökslokaler baserat på sortmedelvärden (df= 62). Feta siffror anger signifikans på minst 5 % -nivån. Lokal 1356 1357 1358 1359 1360 1355 0,77 0,87 0,73 0,89 1356 0,84 0,63 0,82 1357 0,75 0,88 1358 1359 0,79 Tabell 28 visar att korrelationerna mellan skattade sortvärden för H(6) inte var lika starka som för fenologiska egenskaper. Avsaknaden av signifikanta korrelationer för försök 1356 (med undantag av 1357) kan förklaras med avsaknaden av signifikanta skillnader mellan såväl grupp som sortmedelvärden för detta försök. De högsta, och starkt signifikanta korrelationerna erhölls mellan de fyra (1357-60) bäst utvecklade försökslokalerna vilket antyder att det 15

är alltför tidigt att uttala sig om huruvida det föreligger ett samspel mellan sort och lokal. Tabell 28. Korrelationer för H(6) mellan försökslokaler baserat på sortmedelvärden (df=62). Feta siffror anger signifikans på minst 5 % -nivån. 1356 1357 1358 1359 1360 1355 0,00 0,34 0,25 0,17 0,34 1356 0,27 0,05 0,10 0,00 1357 0,30 0,47 0,58 1358 0,54 0,57 1359 0,55 Vad beträffar överlevnaden 6 år efter plantering så visar korrelationerna i tabell 29 på en tämligen god överensstämmelse mellan försökslokaler. Det antyder att det är samma sorter som drabbats av avgång i alla försök. Tabell 29. Korrelationer för SU(6) mellan försökslokaler baserat på sortmedelvärden Feta siffror anger signifikans på minst 5 % -nivån. 1356 1357 1358 1359 1360 1355 0,68 0,71 0,61 0,52 0,58 1356 0,47 0,55 0,47 0,36 1357 0,58 0,48 0,36 1358 0,39 0,40 1359 0,46 (df=62). Slutsatser Försöken är fortfarande i etableringsfasen varför det är alltför tidigt att dra några definitiva slutsatser redan. Likväl kan man försöka tolka de resultat som visat sig och dessutom stöds av tidigare forskning och andra resultat. 1. Fröplantagematerial har givit den bästa tillväxten i flertalet försök. 2. Svenska fröplantager var något bättre än östeuropeiska men detta var inte statistiskt signifikant. 3. Fröpartier med östeuropeiskt ursprung men skördade i Sverige är ett bra alternativ till direktimporterat beståndsfrö om brist på sådant skulle uppstå. 4. Sorter med tidig skottskjutning drabbas av frostskador, men om skadorna är måttliga påverkas inte höjdtillväxten tillräckligt mycket för att motivera ett val till en senskjutande sort med sämre tillväxt. 5. Det finns indikationer om en snabb landrasbildning för fenologiska egenskaper. Erkännande Detta projekt har möjliggjorts med genom medelstilldelning från Föreningen Skogsträdsförädling. Anläggning och i förkommande fall inhägnad av försöken har finansierats av resp. markägare. 16

Referenser Almqvist, C., Wennström, U., Karlsson, B. 2009. Hur öka tillgången på förädlat skogsodlingsmaterial? Analys av försörjningsläget per fröplantagezon och förslag till åtgärder för att öka produktionen. (Opublicerad utredning) Skogforsk. Almäng, A. 1996. Utländska gran- och tallprovenienser i svenskt skogsbruk. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för skoglig genetik och växtfysiologi. Arbetsrapport 54. (Examensarbete i skogsgenetik). 54 s. Krutzsch, P. 1975. Die Pflanzschulenergebnisse eines inventierenden Fichtenherkunftversuches. Department of Forest Genetics, Royal College of Forestry, Research notes. ((14)) pp 64 Almqvist, C., Wennström, U., Karlsson, B. 2009. Hur öka tillgången på förädlat skogsodlingsmaterial? Analys av försörjningsläget per fröplantagezon och förslag till åtgärder för att öka produktionen. (Opublicerad utredning) Skogforsk. Persson, A. and Persson, B. 1992. Survival, growth and quality of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) provenances at the three Swedish sites of the IUFRO 1964/68 provenance experiment. Report 29. Department of Forest Yield Research. Swe. Univ. Agric. Sci. Rosvall, O., Jansson, G., Andersson, B., Ericsson, T., Karlsson, B., Sonesson, J. & Stener, L.-G. 2001. Genetiska vinster i nuvarande och framtida fröplantager och klonblandningar. Redogörelse nr 1, 2001. Skogforsk. Skogsstyrelsen. 2008. Skogsstatistisk årsbok 2008. Skogsstyrelsen. Werner, M. and Karlsson, B. 1982. Resultat från 1969-års granproveniensserie i Syd- och Mellansverige. (In Swedish). Institutet för Skogsförbättring, Årsbok 1982. 90-158. 17

Bilaga 1. Information om ingående provenienser. Sort/proveniens Ursprung och övrig info Skogforsk Id. Fält Id. Öhn 444 svenskt fröplantagefrö S21P0020001 121 Saleby svenskt fröplantagefrö S21P0020002 122 Slogstorp svenskt fröplantagefrö S21P0020003 123 Runesten svenskt fröplantagefrö S21P0020004 124 Maglehem svenskt fröplantagefrö S21P0020009 125 Bredinge svenskt fröplantagefrö S21P0020007 126 PL5/Sakiai litauiskt fröplantagefrö S21P0020005 127 PL6/Panevezys litauiskt fröplantagefrö S21P0020006 128 Vitebsk/Glubokoye vitryskt fröplantagefrö S21P0020008 129 Remte lettiskt fröplantagefrö S21P0020010 130 Sunazi lettiskt fröplantagefrö S21P0020011 131 Katvari lettiskt fröplantagefrö S21P0020012 132 Ängelsfors svenskt beståndsfrö S21A0020001 133 Laxarby svenskt beståndsfrö S21A0020002 134 Bollebygd svenskt beståndsfrö S21A0020003 135 Ramkvilla svenskt beståndsfrö S21A0020004 136 Hallaryd svenskt beståndsfrö S21A0020005 137 Emmaboda svenskt beståndsfrö S21A0020015 138 Rezekne lettiskt beståndsfrö S21A0020006 139 SD3/Punia36 litauiskt beståndsfrö S21A0020007 140 Ignalina litauiskt beståndsfrö S21A0020008 141 Trakai litauiskt beståndsfrö S21A0020009 142 Vitebsk vitryskt beståndsfrö S21A0020014 143 Minsk vitryskt beståndsfrö S21A0020013 144 Bialystok polskt beståndsfrö S21A0020011 145 Istebna polskt beståndsfrö S21A0020012 146 Svente lettiskt beståndsfrö S21A0020016 147 Istra lettiskt beståndsfrö S21A0020017 148 Rezekne/Malta lettiskt beståndsfrö S21A0020018 149 Rezekne lettiskt beståndsfrö S21A0020019 150 Ryssland 14 ryska ryska plusträdsavkommor S21X0020001-14 151-164 Andrarums Fälad II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A9820002 165 Gettinge II:a gen. östeuropé, urspr. Bialystok S21A9820003 166 Djuraskogsvägen II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A9820004 167 Össjö C 120 II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A9820005 168 Flaken II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A9820006 169 Bonnarp II:a gen. östeuropé, urspr. Kowary S21A9820007 170 Oskarström II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A9820008 171 Skårebo II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A9820009 172 Linnebjörke 217 II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A9820010 173 Linnebjörke 178-Sjöborgen II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A9820011 174 Linnebjörke 134-Kvarnav. II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A9820012 175 Böksholm II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A9820013 176 Klev II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A9820014 177 Källehult II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A9820015 178 Påbo II:a gen. östeuropé, urspr. Augustow S21A9820016 179 Hagelstorp II:a gen. östeuropé, urspr. Minsk S21A9820017 180 Marsgölehult II:a gen. östeuropé, urspr. Vitebsk S21A9820018 181 Långsten II:a gen. östeuropé, urspr. Polen S21A9820019 182 Bergstugan II:a gen. östeuropé, urspr. Istebna S21A9820020 183 Oxlöhult II:a gen. östeuropé, urspr. Estland S21A9820021 184 Alytus litauiskt beståndsfrö (bara I demo) S21A0020010 185 18

Bilaga 2:1. Sortvisa skattade medelvärden och dess medelfel (SE) för hela serien. Id Grupp Sort SK(3) (klass) SE FR(3) (grad) SE AV(4) (%) SE H(6) (cm) SE SU(6) (%) SE 121 SvPlt Öhn 444 4,70 0,08 0,32 0,09 80,8 1,5 207 3,8 79,3 2,3 122 SvPlt Saleby 5,11 0,07 0,55 0,09 84,8 1,5 202 3,6 87,7 2,3 123 SvPlt Slogstorp 3,86 0,08 0,27 0,09 70,7 1,7 205 4,0 72,5 2,3 124 SvPlt Runesten 5,46 0,09 0,59 0,11 81,3 1,8 219 4,5 57,2 2,3 125 SvPlt Maglehem 4,50 0,09 0,51 0,10 74,8 1,8 214 4,3 62,9 2,3 126 SvPlt Bredinge 3,95 0,08 0,35 0,09 67,7 1,6 214 3,8 79,5 2,3 127 OstPlt PL5/Sakiai 3,37 0,08 0,12 0,10 59,4 1,8 212 4,1 68,6 2,3 128 OstPlt PL6/Panevezys 3,24 0,08 0,10 0,09 63,3 1,6 206 3,9 76,3 2,3 129 OstPlt Glubokoye 3,74 0,08 0,44 0,09 65,1 1,6 205 3,8 79,3 2,3 130 OstPlt Remte 3,63 0,08 0,23 0,09 65,8 1,6 209 3,9 75,1 2,3 131 OstPlt Sunazi 3,41 0,08 0,13 0,09 61,1 1,6 202 3,8 78,3 2,3 132 OstPlt Katvari 4,46 0,08 0,32 0,09 73,3 1,5 206 3,7 84,9 2,3 133 SvBest Ängelsfors 5,05 0,07 0,57 0,09 85,3 1,5 183 3,6 88,2 2,3 134 SvBest Laxarby 5,57 0,07 0,45 0,09 88,9 1,5 187 3,6 87,3 2,3 135 SvBest Bollebygd 5,03 0,07 0,62 0,09 83,9 1,5 186 3,6 89,6 2,3 136 SvBest Ramkvilla 5,07 0,07 0,62 0,09 84,5 1,5 184 3,7 85,4 2,3 137 SvBest Hallaryd 4,96 0,08 0,43 0,09 80,7 1,7 204 4,0 71,8 2,3 138 SvBest Emmaboda 4,36 0,08 0,36 0,09 76,7 1,5 187 3,7 83,4 2,3 139 OstBest Rezekne 3,93 0,08 0,38 0,09 68,0 1,6 201 3,8 78,9 2,3 140 OstBest SD3/Punia36 2,60 0,09 0,15 0,09 56,4 1,7 208 4,1 67,6 2,3 141 OstBest Ignalina 3,00 0,08 0,12 0,10 55,5 1,7 216 4,1 69,4 2,3 142 OstBest Trakai 3,15 0,08 0,29 0,09 60,8 1,6 199 3,9 75,8 2,3 143 OstBest Vitebsk 3,39 0,08 0,15 0,09 62,2 1,6 180 3,9 78,8 2,3 144 OstBest Minsk 2,72 0,08 0,05 0,10 56,7 1,6 199 3,8 78,8 2,3 145 OstBest Bialystok 3,06 0,08 0,16 0,10 58,5 1,7 202 3,9 77,5 2,3 146 OstBest Istebna 3,59 0,08 0,27 0,10 63,3 1,8 209 4,1 70,1 2,3 147 OstBest Svente 3,60 0,09 0,23 0,10 66,3 1,8 198 4,4 80,5 2,7 148 OstBest Istra 3,23 0,07 0,17 0,09 61,5 1,5 194 3,6 86,6 2,3 149 OstBest Rezekne 3,42 0,08 0,15 0,09 66,1 1,5 202 3,7 82,3 2,3 150 OstBest Rezekne 3,94 0,08 0,29 0,09 73,4 1,5 199 3,8 81,0 2,3 151 Rysk+tr Ryssland 3,12 0,19 0,01 0,19 64,4 3,8 193 9,5 80,1 5,8 152 Rysk+tr Ryssland 3,38 0,18 0,08 0,17 60,6 3,5 170 8,8 89,1 5,7 153 Rysk+tr Ryssland 2,83 0,19 0,04 0,18 49,4 3,8 195 9,5 78,7 5,8 154 Rysk+tr Ryssland 3,06 0,18 0,55 0,16 65,1 3,5 174 8,7 93,7 5,8 155 Rysk+tr Ryssland 3,10 0,19 0,01 0,18 63,6 3,7 184 9,4 80,7 5,8 156 Rysk+tr Ryssland 2,91 0,20 0,20 0,19 58,0 3,8 185 9,5 78,6 5,8 157 Rysk+tr Ryssland 2,92 0,19 0,12 0,19 52,8 3,8 193 9,3 82,8 5,8 158 Rysk+tr Ryssland 2,69 0,20 0,08 0,19 53,9 4,0 184 9,8 74,5 5,8 159 Rysk+tr Ryssland 3,25 0,18 0,18 0,18 61,1 3,7 187 8,9 89,1 5,8 160 Rysk+tr Ryssland 3,01 0,19 0,04 0,19 60,7 3,8 208 9,3 83,3 5,8 161 Rysk+tr Ryssland 2,72 0,19 0,02 0,18 57,3 3,7 185 9,4 82,2 5,8 162 Rysk+tr Ryssland 2,80 0,19 0,07 0,19 61,5 3,9 201 9,5 78,7 5,8 163 Rysk+tr Ryssland 3,08 0,20 0,14 0,19 56,4 4,0 198 9,9 79,0 6,0 164 Rysk+tr Ryssland 2,85 0,19 0,07 0,19 59,0 3,8 179 9,3 80,9 5,7 165 SvOst Andrarum 5,02 0,08 0,49 0,09 83,7 1,5 189 3,8 81,4 2,3 166 SvOst Gettinge 4,27 0,08 0,39 0,10 78,9 1,7 188 3,8 78,2 2,3 167 SvOst Djuraskogsv. 4,93 0,08 0,57 0,10 82,5 1,7 193 4,0 72,0 2,3 168 SvOst Össjö 4,20 0,09 0,28 0,10 73,3 1,7 210 4,1 67,2 2,3 169 SvOst Flaken 4,24 0,08 0,34 0,09 72,9 1,6 214 3,8 81,6 2,3 170 SvOst Bonnarp 5,33 0,08 0,55 0,10 82,4 1,7 208 3,9 76,3 2,3 171 SvOst Oskarström 4,37 0,08 0,41 0,10 71,3 1,7 214 4,1 66,7 2,3 172 SvOst Skårebo 4,86 0,08 0,49 0,09 72,4 1,7 206 4,0 71,1 2,3 173 SvOst Linnebjörke 4,03 0,08 0,21 0,09 75,2 1,6 194 3,8 81,9 2,3 174 SvOst Linnebjörke 4,93 0,07 0,51 0,09 84,9 1,5 184 3,7 84,7 2,3 175 SvOst Linnebjörke 4,65 0,07 0,49 0,09 79,3 1,5 184 3,7 83,6 2,3 176 SvOst Böksholm 4,31 0,08 0,30 0,09 78,1 1,6 198 3,8 78,7 2,3 177 SvOst Klev 5,32 0,09 0,52 0,11 82,1 1,8 211 4,3 61,8 2,3 178 SvOst Källehult 5,00 0,08 0,66 0,10 80,1 1,6 192 3,8 80,4 2,3 179 SvOst Påbo 4,65 0,08 0,36 0,09 76,7 1,6 197 3,7 81,7 2,3 180 SvOst Hagelstorp 4,60 0,08 0,45 0,09 78,0 1,5 202 3,7 82,8 2,3 181 SvOst Marsgölehult 4,92 0,09 0,49 0,10 78,3 1,8 201 4,3 66,0 2,4 182 SvOst Långsten 5,20 0,08 0,54 0,10 84,1 1,6 182 3,8 79,6 2,3 183 SvOst Bergstugan 5,33 0,08 0,71 0,09 84,5 1,6 192 3,9 77,2 2,3 184 SvOst Oxlöhult 3,94 0,08 0,15 0,09 69,6 1,6 210 3,9 77,6 2,3 1 Bilaga 2-4

Bilaga 2:2. Sortvisa skattade medelvärden och dess medelfel (SE) i försök 1055 Norberg. Id Grupp Sort SK(3) (klass) SE AV(4) (%) SE H(6) (cm) SE SU(6) (%) SE 121 SvPlt Öhn 444 5,66 0,16 75,9 5,0 179 9,0 72,0 6,0 122 SvPlt Saleby 5,77 0,14 79,0 5,1 166 8,3 86,0 6,0 123 SvPlt Slogstorp 4,51 0,17 61,3 5,5 171 9,6 65,0 6,1 124 SvPlt Runesten 5,81 0,20 66,9 6,0 190 11,6 45,3 6,2 125 SvPlt Maglehem 5,21 0,20 59,4 6,2 193 11,6 44,6 6,1 126 SvPlt Bredinge 4,56 0,16 48,5 4,9 205 9,1 75,3 6,2 127 OstPlt PL5/Sakiai 4,34 0,17 41,9 5,5 187 9,8 62,0 6,0 128 OstPlt PL6/Panevezys 4,28 0,17 49,9 5,7 167 9,8 63,1 6,1 129 OstPlt Glubokoye 4,53 0,15 47,7 5,0 184 9,1 72,0 6,0 130 OstPlt Remte 4,35 0,17 36,9 5,1 180 9,5 67,5 6,1 131 OstPlt Sunazi 4,30 0,16 32,3 5,1 183 8,9 74,0 6,0 132 OstPlt Katvari 5,06 0,15 57,0 4,9 185 8,7 78,0 6,0 133 SvBest Ängelsfors 5,49 0,14 76,9 4,9 153 8,2 88,0 6,0 134 SvBest Laxarby 6,02 0,14 82,3 4,6 163 7,9 94,0 6,0 135 SvBest Bollebygd 5,74 0,14 82,4 4,6 184 8,2 88,0 6,0 136 SvBest Ramkvilla 5,66 0,16 76,9 5,1 160 8,8 78,0 6,1 137 SvBest Hallaryd 5,21 0,19 62,6 5,8 161 10,3 56,0 6,0 138 SvBest Emmaboda 4,97 0,14 62,1 4,5 175 8,4 84,0 6,0 139 OstBest Rezekne 4,55 0,17 52,9 5,0 193 9,8 62,0 6,0 140 OstBest SD3/Punia36 4,00 0,20 36,1 6,3 190 11,9 42,6 6,1 141 OstBest Ignalina 4,02 0,17 33,4 5,1 182 9,5 64,3 6,0 142 OstBest Trakai 3,72 0,17 41,7 5,6 176 9,5 66,0 6,0 143 OstBest Vitebsk 4,19 0,16 43,6 5,0 170 9,2 73,9 6,2 144 OstBest Minsk 3,92 0,16 38,8 5,0 173 8,9 74,0 6,0 145 OstBest Bialystok 4,02 0,16 38,8 5,2 179 9,2 70,9 6,1 146 OstBest Istebna 4,24 0,18 36,0 6,2 172 9,8 62,0 6,0 147 OstBest Svente 4,84 0,17 49,6 5,5 170 9,9 81,8 6,9 148 OstBest Istra 4,26 0,15 43,5 4,5 180 8,3 86,0 6,0 149 OstBest Rezekne 4,45 0,15 53,5 4,5 179 8,5 82,0 6,0 150 OstBest Rezekne 4,88 0,15 61,3 4,4 188 8,5 82,0 6,0 151 Rysk+tr Ryssland 4,06 0,28 16,8 10,7 185 18,2 81,3 12,3 152 Rysk+tr Ryssland 3,86 0,33 39,9 10,7 160 17,2 92,9 12,9 153 Rysk+tr Ryssland 4,18 0,33 16,1 11,7 183 19,3 73,8 12,3 154 Rysk+tr Ryssland 4,13 0,33 42,1 9,9 170 18,1 77,7 12,3 155 Rysk+tr Ryssland 4,02 0,33 39,8 10,7 178 18,1 78,9 12,3 156 Rysk+tr Ryssland 4,23 0,28 35,2 8,7 199 16,4 94,5 12,3 157 Rysk+tr Ryssland 4,46 0,27 50,1 8,7 182 16,4 92,6 12,3 158 Rysk+tr Ryssland 3,73 0,33 41,0 9,2 165 18,1 76,0 12,3 159 Rysk+tr Ryssland 3,99 0,30 32,3 8,3 202 17,2 90,1 12,9 160 Rysk+tr Ryssland 4,26 0,30 44,8 8,3 169 16,4 89,8 12,3 161 Rysk+tr Ryssland 4,09 0,33 33,3 8,7 187 17,2 82,6 12,3 162 Rysk+tr Ryssland 4,01 0,27 51,2 8,3 176 16,4 86,6 12,3 163 Rysk+tr Ryssland 4,02 0,30 40,4 8,3 165 17,2 89,5 12,9 164 Rysk+tr Ryssland 3,76 0,27 36,3 8,7 147 16,4 80,6 11,9 165 SvOst Andrarum 5,57 0,15 70,2 4,9 178 8,7 78,0 6,0 166 SvOst Gettinge 5,03 0,18 66,6 5,7 192 10,5 54,0 6,0 167 SvOst Djuraskogsv, 5,77 0,17 77,3 5,1 189 10,1 60,5 6,2 168 SvOst Össjö 5,24 0,20 57,4 6,5 171 11,1 48,0 6,0 169 SvOst Flaken 5,14 0,15 63,7 4,9 202 8,7 78,0 6,0 170 SvOst Bonnarp 5,59 0,17 69,3 5,4 182 9,6 64,0 6,0 171 SvOst Oskarström 5,10 0,18 57,7 5,8 181 10,3 56,0 6,0 172 SvOst Skårebo 5,71 0,18 61,4 5,4 196 10,1 58,0 6,0 173 SvOst Linnebjörke 5,03 0,16 65,5 4,7 190 9,2 71,4 6,1 174 SvOst Linnebjörke 5,59 0,14 80,0 5,0 171 8,3 86,0 6,0 175 SvOst Linnebjörke 5,17 0,14 71,1 4,6 173 8,4 84,0 6,0 176 SvOst Böksholm 5,25 0,18 59,4 5,0 185 9,9 60,8 6,1 177 SvOst Klev 5,60 0,20 72,3 6,5 186 11,3 46,4 6,1 178 SvOst Källehult 5,56 0,16 70,0 5,1 166 8,8 76,0 6,0 179 SvOst Påbo 5,18 0,15 59,2 4,9 182 8,9 74,0 6,0 180 SvOst Hagelstorp 5,34 0,15 66,0 4,6 186 8,4 85,7 6,1 181 SvOst Marsgölehult 5,72 0,19 64,7 6,5 173 11,1 51,9 6,2 182 SvOst Långsten 5,80 0,16 72,0 5,1 165 9,0 72,0 6,0 183 SvOst Bergstugan 5,86 0,16 72,2 5,3 168 9,5 66,0 6,0 184 SvOst Oxlöhult 4,96 0,15 54,4 4,8 183 8,7 78,0 6,0 2 Bilaga 2-4

Bilaga 2:3. Sortvisa skattade medelvärden och dess medelfel (SE) i försök 1056 Lugnet. Id Grupp Sort SK(3) (klass) SE AV(4) (%) SE H(6) (cm) SE SU(6) (%) SE 121 SvPlt Öhn 444 5,75 0,17 85,7 3,7 104 4,1 85,5 5,1 122 SvPlt Saleby 5,98 0,15 88,3 3,7 107 3,7 97,8 5,1 123 SvPlt Slogstorp 4,90 0,18 79,4 5,0 100 4,4 71,9 5,1 124 SvPlt Runesten 6,10 0,19 85,0 5,0 96 4,7 63,8 5,1 125 SvPlt Maglehem 5,47 0,18 81,1 4,9 95 4,5 67,6 5,1 126 SvPlt Bredinge 4,86 0,18 72,9 4,5 96 4,0 85,6 5,1 127 OstPlt PL5/Sakiai 4,34 0,22 53,6 8,1 90 5,3 50,6 5,1 128 OstPlt PL6/Panevezys 4,32 0,17 72,1 4,3 101 4,2 77,9 5,1 129 OstPlt Glubokoye 4,77 0,17 75,7 4,3 98 4,0 83,8 5,1 130 OstPlt Remte 4,78 0,18 78,9 4,6 103 4,4 69,9 5,1 131 OstPlt Sunazi 4,63 0,16 62,8 4,1 105 3,8 93,7 5,1 132 OstPlt Katvari 5,54 0,16 78,5 3,8 102 3,8 97,8 5,1 133 SvBest Ängelsfors 6,30 0,16 88,4 3,8 96 3,8 95,7 5,1 134 SvBest Laxarby 6,60 0,16 92,7 3,7 101 3,8 95,4 5,1 135 SvBest Bollebygd 5,71 0,16 85,9 4,2 88 3,9 91,6 5,1 136 SvBest Ramkvilla 6,15 0,16 89,4 3,8 105 3,8 97,7 5,2 137 SvBest Hallaryd 5,85 0,18 92,0 5,2 94 4,0 83,7 5,1 138 SvBest Emmaboda 5,54 0,16 80,0 3,6 95 4,0 87,4 5,1 139 OstBest Rezekne 5,09 0,17 75,6 4,5 96 4,0 89,7 5,1 140 OstBest SD3/Punia36 3,50 0,22 70,3 6,4 91 4,9 61,3 5,3 141 OstBest Ignalina 3,75 0,18 68,9 4,9 97 4,4 69,8 5,1 142 OstBest Trakai 3,92 0,18 57,9 4,2 106 4,4 76,5 5,3 143 OstBest Vitebsk 4,49 0,18 62,9 4,2 91 4,3 80,8 5,3 144 OstBest Minsk 3,66 0,18 56,6 4,6 94 3,9 89,8 5,1 145 OstBest Bialystok 3,99 0,19 61,4 4,9 94 4,0 85,4 5,1 146 OstBest Istebna 4,60 0,18 69,0 5,5 92 4,3 75,7 5,1 147 OstBest Svente 4,68 0,21 69,2 5,0 99 5,0 77,2 5,9 148 OstBest Istra 3,94 0,16 58,9 4,4 96 3,9 89,8 5,1 149 OstBest Rezekne 4,53 0,16 65,8 3,6 106 4,0 85,6 5,1 150 OstBest Rezekne 4,87 0,17 75,7 4,1 100 4,0 85,6 5,1 151 Rysk+tr Ryssland 4,57 0,31 67,0 7,5 103 8,3 84,5 10,4 152 Rysk+tr Ryssland 4,07 0,32 58,4 8,1 96 7,6 102,4 10,4 153 Rysk+tr Ryssland 4,36 0,34 56,6 9,5 100 8,3 83,7 10,4 154 Rysk+tr Ryssland 3,79 0,34 84,8 15,2 79 9,3 75,3 10,9 155 Rysk+tr Ryssland 4,23 0,32 71,9 8,1 95 7,9 90,3 10,4 156 Rysk+tr Ryssland 4,36 0,34 62,6 10,7 96 7,9 94,1 10,4 157 Rysk+tr Ryssland 4,19 0,34 64,7 8,1 104 8,3 88,5 10,9 158 Rysk+tr Ryssland 4,56 0,36 57,8 8,7 98 8,8 76,7 10,4 159 Rysk+tr Ryssland 4,35 0,32 73,9 8,1 97 8,3 80,6 10,4 160 Rysk+tr Ryssland 4,24 0,32 46,2 8,1 92 7,3 101,7 10,0 161 Rysk+tr Ryssland 4,56 0,30 68,0 7,1 106 7,3 96,8 10,0 162 Rysk+tr Ryssland 4,61 0,34 69,2 8,1 99 7,9 91,0 10,4 163 Rysk+tr Ryssland 4,14 0,32 42,5 8,7 98 8,3 89,9 10,9 164 Rysk+tr Ryssland 4,65 0,31 66,4 7,6 98 7,6 89,8 10,0 165 SvOst Andrarum 6,05 0,16 87,2 3,7 105 3,9 91,6 5,1 166 SvOst Gettinge 5,08 0,17 81,1 5,2 91 4,0 89,5 5,2 167 SvOst Djuraskogsv, 5,90 0,18 89,8 4,9 91 4,2 77,8 5,1 168 SvOst Össjö 4,93 0,19 74,4 4,9 88 4,2 79,7 5,1 169 SvOst Flaken 5,24 0,17 77,4 4,1 101 4,2 79,6 5,1 170 SvOst Bonnarp 6,11 0,16 81,8 4,9 97 3,9 91,9 5,1 171 SvOst Oskarström 5,55 0,17 79,1 5,3 92 4,3 73,7 5,1 172 SvOst Skårebo 5,77 0,19 79,9 5,9 92 4,6 68,7 5,2 173 SvOst Linnebjörke 5,23 0,16 78,5 3,9 96 4,0 89,3 5,1 174 SvOst Linnebjörke 6,18 0,16 85,3 3,8 96 3,9 89,7 5,1 175 SvOst Linnebjörke 5,92 0,16 78,8 3,6 101 4,0 85,4 5,1 176 SvOst Böksholm 5,44 0,16 89,4 4,9 89 3,9 91,3 5,1 177 SvOst Klev 6,26 0,19 92,3 4,9 104 4,6 66,5 5,2 178 SvOst Källehult 6,08 0,16 86,2 3,9 96 3,9 91,8 5,1 179 SvOst Påbo 5,71 0,16 78,4 4,1 97 3,9 89,9 5,1 180 SvOst Hagelstorp 5,74 0,16 88,8 3,9 98 3,9 91,4 5,1 181 SvOst Marsgölehult 5,78 0,20 92,0 5,7 89 4,6 70,0 5,3 182 SvOst Långsten 6,11 0,16 85,6 4,2 85 4,0 89,5 5,1 183 SvOst Bergstugan 6,17 0,17 91,0 4,5 97 4,2 77,8 5,1 184 SvOst Oxlöhult 5,01 0,19 76,2 4,7 95 4,3 77,4 5,1 3 Bilaga 2-4

Bilaga 2:4. Sortvisa skattade medelvärden och dess medelfel (SE) i försök 1057 Gullspång. Id Grupp Sort SK(3) (klass) SE AV(4) (%) SE H(6) (cm) SE SU(6) (%) SE 121 SvPlt Öhn 444 5,52 0,16 76,5 4,0 226 8,3 88,0 4,1 122 SvPlt Saleby 5,77 0,16 84,2 4,0 207 7,7 100,0 4,1 123 SvPlt Slogstorp 4,54 0,16 59,1 4,1 208 8,2 91,8 4,1 124 SvPlt Runesten 6,16 0,17 81,0 4,4 212 8,8 79,6 4,1 125 SvPlt Maglehem 5,15 0,19 67,3 4,8 228 9,4 68,0 4,1 126 SvPlt Bredinge 4,69 0,17 59,1 4,2 227 8,2 92,0 4,1 127 OstPlt PL5/Sakiai 4,13 0,18 44,2 4,2 211 8,3 88,0 4,1 128 OstPlt PL6/Panevezys 4,50 0,16 54,5 4,0 235 8,2 90,0 4,1 129 OstPlt Glubokoye 4,47 0,16 52,1 4,0 219 8,2 90,0 4,1 130 OstPlt Remte 4,65 0,17 53,9 4,2 226 8,4 86,0 4,1 131 OstPlt Sunazi 3,89 0,18 54,0 4,4 209 8,7 80,0 4,1 132 OstPlt Katvari 5,33 0,16 62,7 4,0 231 7,9 96,0 4,1 133 SvBest Ängelsfors 5,85 0,16 84,3 3,9 193 8,1 93,9 4,1 134 SvBest Laxarby 6,34 0,16 90,5 3,9 204 8,0 95,8 4,1 135 SvBest Bollebygd 5,90 0,16 80,4 4,0 194 8,0 94,0 4,1 136 SvBest Ramkvilla 5,63 0,16 81,5 4,0 195 8,1 92,0 4,1 137 SvBest Hallaryd 5,58 0,17 80,0 4,3 201 8,8 81,2 4,2 138 SvBest Emmaboda 5,37 0,16 75,0 3,9 198 7,7 100,0 4,1 139 OstBest Rezekne 4,58 0,17 62,1 4,1 205 8,5 84,0 4,1 140 OstBest SD3/Punia36 3,18 0,17 36,0 4,2 212 8,4 86,0 4,1 141 OstBest Ignalina 3,76 0,17 43,1 4,1 226 8,4 84,2 4,0 142 OstBest Trakai 4,29 0,17 51,7 4,2 217 8,5 85,6 4,1 143 OstBest Vitebsk 4,37 0,17 50,5 4,1 187 8,5 87,5 4,2 144 OstBest Minsk 3,50 0,16 48,7 4,0 205 8,1 92,0 4,1 145 OstBest Bialystok 3,84 0,17 46,8 4,0 214 8,2 90,0 4,1 146 OstBest Istebna 4,22 0,17 55,0 4,2 216 8,6 83,2 4,1 147 OstBest Svente 4,48 0,19 57,8 4,5 200 9,2 98,9 4,8 148 OstBest Istra 3,93 0,16 46,1 3,8 215 7,8 98,0 4,1 149 OstBest Rezekne 4,30 0,16 58,7 4,0 215 7,9 96,0 4,1 150 OstBest Rezekne 4,60 0,17 67,2 4,0 197 8,0 94,0 4,1 151 Rysk+tr Ryssland 4,02 0,31 59,5 8,1 208 15,9 101,2 8,4 152 Rysk+tr Ryssland 4,20 0,31 52,0 7,8 195 15,9 100,2 8,4 153 Rysk+tr Ryssland 3,58 0,36 31,2 9,0 194 17,4 84,4 8,4 154 Rysk+tr Ryssland 4,01 0,36 56,8 8,1 179 16,6 101,1 8,7 155 Rysk+tr Ryssland 4,53 0,31 44,8 8,1 207 17,4 86,3 8,4 156 Rysk+tr Ryssland 3,54 0,36 31,2 8,1 196 16,6 92,4 8,4 157 Rysk+tr Ryssland 3,70 0,31 27,7 7,8 206 15,9 101,4 8,4 158 Rysk+tr Ryssland 3,68 0,35 34,8 8,5 217 16,6 91,1 8,4 159 Rysk+tr Ryssland 4,45 0,31 44,5 8,1 204 15,9 100,0 8,4 160 Rysk+tr Ryssland 3,88 0,33 44,6 8,1 199 16,6 97,2 8,7 161 Rysk+tr Ryssland 3,92 0,33 38,2 8,1 196 16,6 91,7 8,4 162 Rysk+tr Ryssland 4,01 0,33 52,6 8,1 205 16,6 91,4 8,4 163 Rysk+tr Ryssland 4,46 0,35 38,0 9,0 210 17,4 91,2 8,7 164 Rysk+tr Ryssland 4,20 0,33 49,4 7,8 181 15,9 92,3 8,0 165 SvOst Andrarum 6,08 0,16 84,7 3,9 196 8,1 92,0 4,1 166 SvOst Gettinge 5,17 0,16 76,0 4,0 200 7,9 96,0 4,1 167 SvOst Djuraskogsv, 5,93 0,16 81,9 4,0 200 8,1 92,0 4,1 168 SvOst Össjö 4,97 0,17 66,8 4,2 219 8,6 82,0 4,1 169 SvOst Flaken 5,33 0,16 64,5 4,0 218 8,1 93,4 4,1 170 SvOst Bonnarp 5,94 0,17 84,2 4,1 199 8,3 89,8 4,1 171 SvOst Oskarström 4,97 0,17 63,8 4,2 209 8,7 80,0 4,1 172 SvOst Skårebo 5,64 0,16 67,4 4,0 204 8,2 90,0 4,1 173 SvOst Linnebjörke 5,23 0,16 69,3 4,0 201 8,1 92,0 4,1 174 SvOst Linnebjörke 5,74 0,15 83,4 3,8 198 7,8 98,0 4,1 175 SvOst Linnebjörke 5,56 0,16 73,5 4,0 188 8,1 92,0 4,1 176 SvOst Böksholm 5,09 0,16 74,2 4,0 204 8,1 92,0 4,1 177 SvOst Klev 6,03 0,17 81,0 4,2 222 8,5 84,0 4,1 178 SvOst Källehult 5,79 0,16 73,9 4,0 201 8,0 94,0 4,1 179 SvOst Påbo 5,65 0,16 75,8 4,0 208 8,2 90,0 4,1 180 SvOst Hagelstorp 5,40 0,16 69,5 4,0 216 8,1 92,0 4,1 181 SvOst Marsgölehult 5,41 0,17 75,2 4,1 202 8,4 90,0 4,2 182 SvOst Långsten 5,77 0,16 85,2 4,1 195 8,3 91,9 4,2 183 SvOst Bergstugan 5,86 0,16 85,7 4,1 197 8,3 88,0 4,1 184 SvOst Oxlöhult 4,87 0,16 61,1 4,0 225 8,1 92,0 4,1 4 Bilaga 2-4

Bilaga 2:5. Sortvisa skattade medelvärden och dess medelfel (SE) i försök 1058 Sund. Id Grupp Sort SK(3) (klass) SE H(6) (cm) SE SU(6) (%) SE 121 SvPlt Öhn 444 3,39 0,21 196 10,8 60,0 6,4 122 SvPlt Saleby 3,80 0,20 223 9,9 70,0 6,4 123 SvPlt Slogstorp 2,79 0,23 218 11,5 52,0 6,4 124 SvPlt Runesten 4,15 0,24 228 12,3 46,0 6,4 125 SvPlt Maglehem 3,24 0,22 221 11,1 56,0 6,4 126 SvPlt Bredinge 2,90 0,21 221 10,6 62,0 6,4 127 OstPlt PL5/Sakiai 1,92 0,21 230 10,2 66,0 6,4 128 OstPlt PL6/Panevezys 1,76 0,22 198 10,9 59,4 6,4 129 OstPlt Glubokoye 2,44 0,21 209 9,9 70,0 6,4 130 OstPlt Remte 2,18 0,22 218 10,8 60,0 6,4 131 OstPlt Sunazi 2,42 0,21 222 10,4 64,0 6,4 132 OstPlt Katvari 3,11 0,20 202 10,1 69,7 6,4 133 SvBest Ängelsfors 3,69 0,19 191 9,4 79,8 6,4 134 SvBest Laxarby 4,25 0,19 182 9,4 78,0 6,4 135 SvBest Bollebygd 3,79 0,18 187 9,2 82,0 6,4 136 SvBest Ramkvilla 3,99 0,19 197 9,7 75,2 6,4 137 SvBest Hallaryd 3,19 0,22 216 11,3 54,9 6,4 138 SvBest Emmaboda 3,03 0,19 208 9,7 73,4 6,4 139 OstBest Rezekne 2,58 0,20 217 9,9 70,0 6,4 140 OstBest SD3/Punia36 1,48 0,21 219 10,6 62,0 6,4 141 OstBest Ignalina 1,58 0,24 221 11,8 50,9 6,4 142 OstBest Trakai 2,03 0,20 207 10,0 70,0 6,4 143 OstBest Vitebsk 2,03 0,20 176 10,1 69,2 6,4 144 OstBest Minsk 1,56 0,22 211 10,6 62,0 6,4 145 OstBest Bialystok 1,62 0,21 200 10,3 66,0 6,4 146 OstBest Istebna 2,39 0,21 213 10,4 64,0 6,4 147 OstBest Svente 1,91 0,24 214 11,8 69,4 7,4 148 OstBest Istra 2,04 0,20 199 9,7 75,3 6,4 149 OstBest Rezekne 2,14 0,20 222 10,2 66,0 6,4 150 OstBest Rezekne 2,73 0,21 217 10,4 64,0 6,4 151 Rysk+tr Ryssland 2,10 0,42 192 22,3 63,6 13,6 152 Rysk+tr Ryssland 2,56 0,42 186 20,9 68,5 13,0 153 Rysk+tr Ryssland 1,55 0,42 212 22,3 57,1 13,0 154 Rysk+tr Ryssland 1,65 0,37 201 18,6 83,6 13,0 155 Rysk+tr Ryssland 1,82 0,42 202 20,9 65,2 13,0 156 Rysk+tr Ryssland 1,57 0,39 237 19,7 80,7 13,6 157 Rysk+tr Ryssland 1,81 0,42 197 19,7 74,1 13,0 158 Rysk+tr Ryssland 1,04 0,48 182 24,1 50,0 13,0 159 Rysk+tr Ryssland 1,76 0,37 186 18,6 83,4 13,0 160 Rysk+tr Ryssland 1,80 0,37 240 18,6 77,5 12,5 161 Rysk+tr Ryssland 1,67 0,42 172 20,9 70,7 13,6 162 Rysk+tr Ryssland 1,72 0,39 211 19,7 75,3 13,0 163 Rysk+tr Ryssland 1,89 0,48 188 24,1 52,7 13,6 164 Rysk+tr Ryssland 1,40 0,39 203 19,7 67,1 12,5 165 SvOst Andrarum 3,92 0,19 198 9,9 70,0 6,4 166 SvOst Gettinge 2,85 0,19 190 9,4 78,0 6,4 167 SvOst Djuraskogsv, 3,52 0,22 202 11,3 55,4 6,4 168 SvOst Össjö 2,59 0,23 221 11,6 52,0 6,4 169 SvOst Flaken 2,89 0,19 220 9,5 76,0 6,4 170 SvOst Bonnarp 4,30 0,20 221 10,1 68,0 6,4 171 SvOst Oskarström 2,91 0,24 234 12,0 48,0 6,4 172 SvOst Skårebo 3,52 0,23 200 11,3 54,0 6,4 173 SvOst Linnebjörke 2,67 0,19 190 9,3 78,2 6,3 174 SvOst Linnebjörke 3,63 0,20 179 9,7 74,0 6,4 175 SvOst Linnebjörke 2,99 0,19 190 9,4 78,0 6,4 176 SvOst Böksholm 3,04 0,20 200 9,7 74,0 6,4 177 SvOst Klev 3,77 0,23 212 11,6 52,0 6,4 178 SvOst Källehult 3,90 0,20 213 10,2 66,0 6,4 179 SvOst Påbo 3,30 0,19 209 9,3 80,0 6,4 180 SvOst Hagelstorp 3,08 0,20 201 10,1 68,0 6,4 181 SvOst Marsgölehult 3,64 0,24 221 11,8 51,6 6,5 182 SvOst Långsten 4,23 0,19 184 9,4 78,0 6,4 183 SvOst Bergstugan 4,02 0,19 202 9,9 71,2 6,4 184 SvOst Oxlöhult 2,39 0,20 219 10,1 68,0 6,4 5 Bilaga 2-4