Projekt Östersjön-Florsjön



Relevanta dokument
Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Norra Östersjöns vattendistrikt

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund

Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön

Åtgärdsplan för vattensystemet Östersjön-Florsjön

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Vad händer med Storsjön?

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Kungsbacka vattenrike

Projekt Östersjön-Florsjön

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Ljusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENSYSTEMET ÖSTERSJÖN-FLORSJÖN

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Areella näringar 191

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Åtgärdsarbete för renare vatten

Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön

Fosforbelastning på Storån källfördelning och åtgärder

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Rönne å vattenkontroll 2009

Metoder, resultat, och framsteg

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik

Miljöprogram för Högsby kommun

Västerås stads vattenplan

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

MINNESANTECKNINGAR Beredningsgruppen för Höje å vattenråd. Närvarande: Rebecka Nilsson. Vid minnesanteckningarna: Jonas Johansson

20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Ätrans recipientkontroll 2012

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Vattenförvaltning och kommunerna

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN Avser yttrande tillhörande diarienummer

Analys över behovet av reningsverk

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Vårtäff 22 april 2017

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?

GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata

Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER

Remissvar regional strategi för miljömålet ingen övergödning

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Dnr Mbn ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund

Utställningshandling april

Vattnets betydelse i samhället

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Transkript:

LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31

LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi nu vad är gjort? Claes Ånell mfl Rapport från Vattenmyndighetens samrådsmöte i Bollnäs den 20 mars Information om SLU s källfördelningsmodellering Sammanfattning, CÅ Nästa möte

LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Protokoll från föregående möte 2008-12-03 Var står vi nu vad är gjort??

LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Åtgärder Enskilda avlopp Ansvarig: Bollnäs och Söderhamns kommun Åtgärder Kommunala avloppssystem Åtgärder Lantbruket Ansvarig: Länsstyrelsens enhet för lantbruk och länsveterinär

LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Åtgärder Skogsbruket Ansvarig: Skogsstyrelsen Åtgärder Djurhållning Ansvarig: Söderhamns och Bollnäs kommun

LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Åtgärder Recipientkontroll Ansvarig: Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförb Såväl nya och gamla analysresultat finns på www.lvvf.se. Åtgärder Övrigt

LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Goda exempel på åtgärder från länet Vattenmyndigheten om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och Vattenmyndigheten om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förvaltningsplan Beredningssekretariatet på länsstyrelsen om statusbedömningar för yt- och grundvatten Goda exempel på åtgärder från länet

Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön Modellering med källfördelningsmodellen FyrisNP Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Caroline Orback

Sediment Östersjön Sedimentdjup (cm) 0 5 10 15 20 Fosfor (µg/g TS) 0 1000 2000 3000 4000 5000 Mobil fosfor 1,9 g/m 2 Löst bunden P Järn-bunden P Aluminium-bunden P Kalcium-bunden P Total P rest-p org-p 25 30

Sediment SLU Florsjön 0 5 10 Fosfor (µg/g TS) 0 1000 2000 3000 4000 5000 Mobil fosfor 8,5 g/m 2 Löst bunden P Järn-bunden P Aluminium-bunden P Kalcium-bunden P Total P rest-p org-p Sedimentdjup (cm) 15 20 25 30

Sediment SLU Gram/m 2 Mobilt Organiskt Järn- Löst bunden bunden bunden bunden fosfor fosfor fosfor fosfor Östersjön 1,9 0,3 1,5 0,06 Florsjön 8,5 3,8 4,7 0,02 Mobilt fosfor Totalt fosfor ton P ton P Östersjön 1 47 Florsjön 24 198

Markanvändning SLU 7 6 5 Söderhamn Bollnäs 4 3 2 1

Markanvändning SLU Markanvändning 40 Area km2 35 30 25 20 15 10 5 Bebyggelse Öppen mark Bete Jordbruk Myr Hygge Skog Vattendrag Sjö Totalt i % 1,6 7,5 1,5 15,5 0,3 5,8 63,6 0,06 3,9 0 1 2 3 4 5 6 7 Delavrinningsområden

Källfördelning SLU Nettobelastning av fosfor vid Florsjöns utlopp Reningsverk: 1,7 % Öppen mark: 6,17 % Enskilda avlopp: 14,1 % Bete: 3,6 % Florån P Skog: 18 % Hygge: 2,2 % Jordbruk: 51,8 % Fjäll: 0 % Skog: 18 % Hygge: 2,2 % Myr: 0,1 % Jordbruk: 51,8 % Bete: 3,6 % Öppen mark: 6,17 % Built: 0 % Urban: 0 % Reningsverk: 1,7 % Enskilda avlopp: 14,1 % Mjölkrum: 0,7 % Dagvatten: 0,7 % Sjö deposition: 1 %

Källfördelning SLU Nettobelastning av fosfor vid Östersjöns utlopp Enskilda avlopp: 9,5 % Reningsverk: 13 % Öppen mark: 5,1 % Bete: 2 % Östersjön P Skog: 19,4 % Hygge: 2,1 % Jordbruk: 42,6 % Fjäll: 0 % Skog: 19,4 % Hygge: 2,1 % Myr: 0,6 % Jordbruk: 42,6 % Bete: 2 % Öppen mark: 5,1 % Built: 0 % Urban: 0 % Reningsverk: 13 % Enskilda avlopp: 9,5 % Mjölkrum: 0,9 % Dagvatten: 4 % Sjö deposition: 0,9 %

Källfördelning SLU Nettobelastning av kväve vid Florsjöns utlopp Reningsverk: 5 % Öppen mark: 3,5 % Bete: 1,5 % Jordbruk: 43,1 % Florån N Enskilda avlopp: 5,7 % Skog: 30,4 % Hygge: 5,7 % Fjäll: 0 % Skog: 30,4 % Hygge: 5,7 % Myr: 0,1 % Jordbruk: 43,1 % Bete: 1,5 % Öppen mark: 3,5 % Built: 0 % Urban: 0 % Reningsverk: 5 % Enskilda avlopp: 5,7 % Mjölkrum: 0,04 % Dagvatten: 0,3 % Sjö deposition: 4,7 %

Källfördelning SLU Nettobelastning av kväve vid Östersjöns utlopp Enskilda avlopp: 5,7 % Reningsverk: 5 % Öppen mark: 3,5 % Bete: 1,5 % Jordbruk: 43,1 % Östersjön N Skog: 30,4 % Hygge: 5,7 % Fjäll: 0 % Skog: 30,4 % Hygge: 5,7 % Myr: 0,1 % Jordbruk: 43,1 % Bete: 1,5 % Öppen mark: 3,5 % Built: 0 % Urban: 0 % Reningsverk: 5 % Enskilda avlopp: 5,7 % Mjölkrum: 0,04 % Dagvatten: 0,3 % Sjö deposition: 4,7 %

Belastningsberäkning SLU Fosforbelastning på Florsjön kg/år (2008) Sa 33 229 294 Skogsmark Jordbruksmark Avloppsreningsverk Enskilda avlopp 849 Den sammanlagda tillförseln är 1634 kg/år var av 647 kg fastnar i sjön

Belastningsberäkning 146 Fosforbelastning på Florsjön kg/år (1978) Skogsmark 5 790 416 Åker- och ängsmark Sjöyta Avloppsreningsverk Den sammanlagd fosforbelastningen var 1357 kg. OBS! Här tillkommer utsläpp från okänt antal enskilda avloppsanläggningar Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund

Uppmätt fosforbelastning 1978-1992 Fosforbelastning på Florsjön ton P/år 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 Tillskott med Färgeriån Uttransport med Florån Kvar i sjön Tillåten belastning 0,6-1,2 ton/år Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund

LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Caroline Orback redovisar resultaten av modelleringen av fosfor och kväve tisdagen den 5 maj på Mo Bygdegård

LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD HUR GÅR VI VIDARE?

LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD NÄSTA PROJEKTMÖTE Mo bygdegård 2009-09-22 kl 09.00-12.00 NÄSTA ARBETSGRUPPMÖTE Söderhamn 2009-09-01 kl 14.00