9 Verksamheten idag pågående arbete De åtgärder och strategier som finns med i den föreslagna Planen för Naturvård och Park saknar idag en samlad plats inom den kommunala organisationen. Inom Miljö- och samhällsnämnden och dess förvaltning Samhällsbyggnad arbetar man med många av de uppräknade strategierna, Men även många andra politiska nämnder och förvaltningar inom kommunen berörs. Varje kommun behöver av organisatoriska skäl delas in flera förvaltningar. Även i framtiden kommer man att behöva samarbeta över förvaltningsgränserna när det gäller åtgärder inom det breda fältet som rör naturvård, folkhälsa, ekosystemtjänster och parkmiljö. 9.1 Naturvård skötsel och planering 9.1.1 Naturvärdesinventeringar och strandskyddsdispenser Inför vissa detaljplaner genomför kommunen idag naturvärdesinventeringar. Inventeringarna utförs av Miljö och hälsa, en del av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Inventeringarna görs på uppdrag av Plan och bygg (en annan avdelning inom Samhällsbyggnad) och blir en del av det underlag som tas fram i detaljplaneprocessen. Detsamma gäller strandskyddsdispenser, där Plan och bygg efterfrågar Miljö och hälsas synpunkter på vad ett bygglov eller liknande skulle innebära för naturmiljön i ett specifikt ärende. Miljö och hälsa lämnar rekommendationer och förslag på åtgärder som berör naturvård och miljöhänsyn i dessa ärenden och de presenteras sedan som en del i beslutsunderlaget för den politiska nämnden. Som strategidokument för vissa specifika objekt i kommunen finns idag gällande Naturvårdsplan från år 1996. 9.1.2 Skötsel av parker och stadsnära skogar Trafik och park är avdelningen inom Samhällsbyggnadsförvaltningen som ansvarar för uppdrag och åtgärder som utförs på kommunens parkmark. Det gör man genom att inventera, planera och beställa åtgärder för att sköta parkerna och de stadsnära skogarna. Utförare av åtgärderna kan vara både externa uppdragstagare, eller interna genom Teknisk förvaltning. I sitt arbete följer Trafik och Park nu gällande program, bland annat Stadsnära skogar från 1999. Gränsdragningen mellan stadsnära skogar och övrigt kommunalt skogsinnehav beskrivs i programmet, och i huvudsak används samma gränsdragning än i dag. 9.2 Ekosystemtjänster en planeringsfråga Avdelningen Plan och bygg inom Samhällsbyggnad ansvarar att ta fram översikts- och detaljplaner. Det är via nya detaljplaner kommunen får möjlighet att redan från början planera för åtgärder som innebär att man använder ekosystemtjänster. Till exempel kan man planera in ett grönområde som tar hand om dagvattnet lokalt. (Se ekosystemtjänster, kapitel 3). Idag finns mål om till exempel grönytefaktorer, avstånd till parkmiljöer och lokala dagvattenhanteringar även om begreppet ekosystemtjänster inte används. Genom att kommunen fastställer strategier som rör ekosystemtjänster och samhällsplanering i den nya PNP, får planhandläggare ytterligare målsättningar att nå upp till i planarbetet. 35
9.3 Kommunen som markägare 9.3.1 Kommunens skogar Förvaltningen av det kommunala skogsinnehavet drivs idag av Mark- och exploateringskontoret, en del av kommunledningsförvaltningen. Skogsmarken benämns som markreserv, då fastigheterna i huvudsak används för markbytesaffärer eller försäljning. Markreserven är en viktig faktor för att kommunen ska kunna planera för nya bostads- eller industriområden och för att fastigheter i stadsnära lägen ska kunna köpas in och exploateras. Sekundärt sker givetvis ett rationellt brukande av skogen, genom en extern förvaltning av Skogssällskapet som ansvarar för planering, skötsel och rådgivning. Kommunen bedriver sedan år 2003 ett FSC-certifierat 11 skogsbruk. Kommunen bedriver ingen viltvård och ingen jakt förekommer i den stadsnära skogen. Den viltvård som förekommer sköts till viss del av olika jaktlag på den utarrenderade skogen. Länsstyrelsen beslutar om jaktlicenser och tilldelning och Länsstyrelsen och Svenska Jägarförbundet genomför inventeringar av vilt. 9.3.2 Skogsområden knutna till fritidsanläggningar Det finns grönområden som hör till anläggningar som omfattas av beslut och målsättningar tagna i kulturoch fritidsnämnden. Kommunens idrotts-, fritids- och kulturanläggningar ligger under nämndens ansvarsområde och grönområden eller skogar i anslutning till dessa anläggningar har givetvis en stark koppling. Som exempel kan nämnas anläggningarna vid Gustavsbergsbacken och Ladängen. Vilka åtgärder som genomförs i skogen runt omkring skidbackarna ger en direkt effekt på frågor som rör anläggningarnas säkerhet, besöksvärde eller möjlighet till framtida utveckling. Mål om fritid, rekreation och utvecklingspotential kan i vissa områden behöva balanseras mot naturvärden eller andra friluftsintressen. kommunens olika verksamheter. Samordning av folkhälsoarbetet sker av kommunledningsförvaltningen, som också representerar kommunen i samarbetet med regionförbund och landsting i projekt och åtgärder inom folkhälsoarbetet. För att följa utvecklingen av folkhälsan i Östersunds kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning, som en del i kommunens årsredovisning. Välfärdsredovisningen fungerar som en utgångspunkt för diskussioner om folkhälsoläget i kommunen och ligger till grund för vilken utveckling som är önskvärd och vilka åtgärder som bör göras. De flesta av kommunens utpekade utvecklingsområden som följts över tid har haft en oförändrad eller positiv utveckling över åren. Några områden har dock gått åt motsatt håll och här behövs ett fortsatt aktivt arbete för att förändra den negativa trenden. Bland annat har personer med övervikt och fetma i Östersund ökat sedan år 2006. Ungefär hälften av befolkningen är nu överviktig. Vidare har den fysiska aktiviteten minskat bland elever i årskurs 8, och då främst bland pojkar. Enheten Fritid på teknisk förvaltning sköter de flesta av kommunens idrotts- och fritidsanläggningar på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden, vars kansli är en del av kommunledningsförvaltningen. För verksamheten finns bland annat Plan för idrott, motion & rekreation som gäller från år 2003 till 2013. 9.4 Kommunens arbete för folkhälsa Arbetet för en bättre folkhälsa är inte begränsat till en nämnd eller förvaltning utan berör i stor grad alla 11. FSC Forest Stewardship Council, är en oberoende internationell organisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Se mer på www.fsc-sverige.org. 36
10 Internationella överenskommelser och nationella mål Ett flertal övergripande direktiv och måldokument som fastställts på internationell, nationell och regional nivå påverkar och styr hur kommunerna hanterar och vårdar miljön inom flera områden. Detta kapitel ger läsaren en sammanfattande information om några av de mål och strategier som påverkat Plan för Naturvård och Park. Informationen är återgiven från respektive officiella hemsidor. 10.1 Mål, direktiv och strategier inom den Europeiska Unionen 10.1.1 Strategi för biologisk mångfald 2020 EU-kommissionen presenterade den 3 maj 2011 en ny strategi för att under de kommande tio åren skydda och förbättra den biologiska mångfalden inom EU. Strategin omfattar sex prioriterade mål för att ta itu med de huvudsakliga orsakerna till förlusten av biologisk mångfald. Strikt tillämpning av gällande naturskyddslagstiftning samt nätverk med naturreservat för att bättre kunna bevara livsmiljöer och arter Förbättra och återställa ekosystem och ekosystemtjänster i möjligaste mån, framförallt genom ökad användning av grön infrastruktur Säkra hållbarheten inom jord- och skogsbruk Bevara och skydda fiskebestånden i EU Bekämpa invasiva 12 främmande arter, som i allt större omfattning leder till förlust av biologisk mångfald i EU Intensifiera EU:s åtgärder för en samlad global insats i syfte att stoppa förlusten av biologisk mångfald Strategin ligger i linje med de åtaganden som Europeiska unionens länder gjorde förra året i Nagoya i Japan, i och med ratificeringen av FN:s konvention om biologisk mångfald och är en vidareutveckling av EU:s Biodiversity Action Plan från år 2006. 12. tar i besittning, erövrar 37
Som bakgrund till strategin beskrivs att förlusten av biologisk mångfald i Europa främst beror på en förändrad markanvändning, föroreningar, överutnyttjande av naturtillgångar, okontrollerad spridning av främmande arter och klimatförändringen. Belastningen anses konstant eller tilltagande. Enbart 17 % av utvärderade livsmiljöer och arter har en positiv bevarandestatus. Många ekosystem kan inte längre leverera optimal kvalitet på och kvantitet av de tjänster som vi är beroende av, exempelvis pollinering av grödor, ren luft, rent vatten och översvämnings- och erosionskontroll. Globalt sett ökar antalet utrotningshotade arter tusenfalt snabbare än normalt, vilket huvudsakligen beror på människan. I EU hotas cirka 25 % av djurarterna av utrotning, däribland däggdjur, groddjur, reptiler, fåglar och fjärilar, och 88 % av fiskbestånden är överutnyttjade eller väsentligt decimerade 13. 10.1.2 Art- och habitatdirektivet och Natura 2000 Natura 2000 är Europeiska Unionens nätverk av områden för att skydda och bevara biologisk mångfald. Områdena har pekats ut för att de hyser särskilda skydds- och bevarandevärden utifrån ett europeiskt perspektiv och samtliga områden är skyddade i lag. Som grund för EU-ländernas gemensamma naturvårdslagstiftning finns två direktiv: Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet. I Sverige finns även bestämmelserna om skydd av Natura 2000-områden och utpekade arter i miljöbalken. Nationellt samordnar Naturvårdsverket arbetet med Natura 2000 och respektive länsstyrelse ansvarar för skydd, tillsyn och skötsel på det regionala planet. I Östersunds kommun finns 28 områden med Natura 2000-status, varav flera områden även är naturreservat. Kommunens Natura 2000-objekt hyser till stor del den skyddsvärda och speciella natur som förekommer i kalkrika områden, som rikkärr och blekesjöar. 10.1.3 Ramdirektivet för vatten EU:s ramdirektiv för vatten ( vattendirektivet ) syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Alla sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten omfattas. Målsättningen är att de vatten som omfattas av direktivet ska ha god ekologisk status till år 2015. En bärande princip är att inget vatten får försämras. Ramdirektivet för vatten trädde i kraft år 2000. Genom direktivet förband sig medlemsländerna i EU att senast december 2009 ha antagit mål, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för respektive lands vatten. Genomförandet av ramdirektivet för vatten i Sverige benämns ofta som vattenförvaltningen. Direktivet genomförs enligt en gemensam planeringscykel. Steg 1 i arbetet är en kartläggning och analys av de vatten som berörs av direktivet. Detta har i Sverige gjorts under 2007-2009 av länsstyrelserna. Kartläggning och analys har gett underlag till fastställande av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Dessa motsvarar kvalitetskraven god ekologisk vattenstatus, god kemisk status och för grundvatten god kvantitativ status. MKN kan sägas vara rättsligt bindande miljömål. Åtgärdsprogram har utformats för varje vattendistrikt för att säkerställa att MKN uppfylls. Beslut om MKN och åtgärdsprogram togs under december 2009. Steg 2 i processen är att följa utvecklingen och vidta åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Vattendistrikt och vattenmyndigheter Sverige har indelats i fem vattendistrikt med en länsstyrelse i varje distrikt som samordnande vattenmyndighet. På alla länsstyrelser ska det finnas ett beredningssekretariat som biträder vattenmyndigheterna, ofta finns det även på varje länsstyrelse en samordnare. En vattendelegation i respektive vattendistrikt har utsetts av Regeringen. Det är vattendelegationerna som fattat beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. I delegationerna finns länsstyrelser, kommuner och näringsliv representerade 14. 10.1.4 Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen 15 syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet 13. Se http://ec.europa.eu/environment/nature/biodiversity/policy/index_en.htm. 14. http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenforvaltning 15. http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/landskap/europeiska_landskapskonventionen.html 38
i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. Sverige har ratificerat och den 1 maj 2011 trädde den europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag på hur arbetet med den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige ska organiseras. Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar - kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Vi måste ofta förhandla om hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas. Det krävs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt. Genom att ratificera landskapskonventionen åtar vi oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap i enlighet med konventionens intentioner, vilket innebär att Sverige ska: erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa samt utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet. 10.1.5 EU och Folkhälsa - God hälsa för alla Medborgarnas hälsa och säkerhet är en av EU:s viktigaste prioriteringar. Alla i EU har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. EU:s folkhälsopolitik ska förebygga sjukdomar, främja en hälsosammare livsstil samt skydda människor mot hälsorisker, till exempel pandemier. EU-länderna ansvarar själva för att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård, men EU kan komplettera deras arbete och tillsammans med länderna lösa gemensamma problem som den åldrande befolkningen och effekterna för vården. Eftersom många hälsoproblem inte är begränsade till enskilda länder samarbetar EU med internationella aktörer som Världshälsoorganisationen (WHO) 16. EU:s verksamhet bygger på hälsostrategin Tillsammans för hälsa: Strategi för EU 2008-13 som ska hjälpa människor att leva både längre och hälsosammare. Strategin har som mål att: främja god hälsa i ett åldrande Europa skydda människor mot hälsorisker stödja dynamiska hälsosystem och ny teknik. EU:s hälsoprogram hjälper till att uppfylla strategins mål om att komplettera och stödja EU-ländernas insatser, särskilt när det gäller att skydda och främja folkhälsan och arbeta för en mer jämlik hälsa, bättre information och kunskap om hälsa samt fördjupat samarbete med berörda parter. Programmet förvaltas av genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor i Luxemburg. 10.2 FN:s konvention om biologisk mångfald Sverige har undertecknat och ratificerat 17 FN-konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) från år 1992. Att vara part i konventionen medför åtaganden om bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald åtaganden som utvecklats under åren med det senaste tillägget från det tionde partsmötet i Nagoya, Japan, oktober 2010. Den ursprungliga konventionen består av ett antal artiklar som med tiden har kompletterats med arbetsprogram, riktlinjer och rekommendationer för hållbart nyttjande av biologisk mångfald, som gemensamt förhandlats fram av alla konventionens parter. Samarbete och samordning mellan stater är nödvändig eftersom varken arter eller miljöproblem är bundna av nationsgränser. Genom att enas om vilka insatser som ska göras, kan länderna nå större resultat än med isolerade nationella initiativ. I Sverige har stora delar av konventionen införlivats i svensk naturvård och anpassats till svenska förhållanden genom våra sexton nationella miljökvalitetsmål 18. 16. http://europa.eu/pol/health 17. bekräftar och antar 18. http://www.naturvardsverket.se/cbd 39
Hotade arter i Sverige Ungefär 500 arter av djur och växter är akut hotade i Sverige. Flera av arterna lever i biotoper som tidigare varit vanliga, men som nu blivit alltmer sällsynta. Små detaljer i skötseln av dessa biotoprester kan vara avgörande för arternas överlevnad. Hur metoderna för brukandet av jord och skog är utformade har stor betydelse för många arters överlevnad. Att bevara den biologiska mångfalden innebär inte bara skydd av arter, utan även att värna om den genetiska mångfalden inom arterna. För att klara detta krävs hög diversitet 19 av biotoper och att man bevarar naturliga processer mellan organismerna och deras miljö. Även de domesticerade 20 växt- och djurarterna utgör en viktig del av mångfalden vars utnyttjande vår framtida försörjning är helt beroende av 21. 10.3 Nationella mål 10.3.1 De nationella miljökvalitetsmålen Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige och det övergripande målet är att nästa generation ska få ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagens beslut omfattar 16 nationella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Flera av dessa mål har direkt bäring på kommunens Plan för Naturvård & Park och beaktas i det pågående arbetet. Se bilaga 2 för en sammanfattning om vad respektive miljökvalitetsmål innebär. 10.3.2 Områden av riksintresse När ett område pekas ut som riksintresse får det ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som riksintressen ämnar skydda. Miljöbalken stadgar att områden av riksintresse för bland annat naturvård, kulturmiljö och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa värden. Möjligheten att utse områden av riksintresse har sitt ursprung i naturresurslagen, men har arbetats in i miljöbalkens kapitel 3 och 4. Olika statliga myndigheter har i sina respektive arbetsfält uppdrag att peka ut statliga riksintressen, och kommuner måste i sin planläggning ta hänsyn till dessa. Vid överlappande riksintressen måste alltid bedömningar göras om vilket riksintresse som ska ha förtur. De ekologiska förutsättningarna ska beaktas vid alla beslut som rör användning av mark- och vattenområden. Inom Östersunds kommun finns flera områden som omfattas av statliga riksintressen; bland annat områden för järnväg och vägar, luftfarten, naturvård, kulturmiljövård, rörligt friluftsliv samt områden för rennäringen och mineralutvinning (blockstensbrytning). Statliga riksintressen finns presenterade i översiktplanen. 10.3.3 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt 22 : Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. I folkhälsoarbetet sätter man fokus på bestämningsfaktorer för hälsa. Med bestämningsfaktorer menar man alla de faktorer i samhället och i människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att de går att påverka genom olika typer av samhällsinsatser och politiska beslut. 19. olika typer av 20. Odlade växter och tama djur 21. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald-cbm 22. Regeringen. (2008). Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. 40
11 Lokala och regionala mål 11.1 Vision för ett Hållbart Östersund Kommunfullmäktige har i budgetdirektiv fastställt en övergripande vision för utvecklingsarbetet inom alla kommunala verksamheter: Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Kommunen har ett antal övergripande styrdokument som styr mot visionen och som kommer att påverkas av Plan för Naturvård och Park. 11.2 Agenda 21 Redan 1993 beslutade Östersunds kommun att en lokal Agenda 21 skulle tas fram. Med hjälp av kommunens invånare formulerades visioner som sträckte sig fram till 2025. Nu har visionerna reviderats i samråd med kommuninvånarna och de tar sikte på år 2040. Visionerna är en viljeyttring och önskan om hur vi vill och tror att framtiden kan komma att se ut i Östersund. Det är viktigt att alla invånare i Östersund känner till och samlas kring visionen och att vi alla gör vad vi kan för att uppfylla den. Syftet med den lokala Agendan är att vara ett hjälpmedel och en pådrivare i den långsiktiga process som utvecklingen mot ett hållbart samhälle innebär. Vi påverkas av det som sker i omvärlden. Klimathotet är globalt. I Östersund är det trafiken som orsakar huvuddelen av våra fossila koldioxidutsläpp. Det är en utmaning att bli en fossilbränslefri och på sikt klimatneutral kommun. En annan stor utmaning gäller vår konsumtion och livsstil. Kunskap är viktigt för att kunna göra bra miljöval och medverkan och delaktighet är viktiga frågor i arbetet för ett hållbart samhälle 23. Kommunfullmäktige har också fastställt en miljöpolicy för det dagliga arbetet samt inför budget år 2013 fastställt långsiktiga miljömål: Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt år 2030. Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar och vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas. 23. http://www.ostersund.se/omoss/miljoarbetet/agenda21 41
11.3 Översiktsplan 2040 En ny översiktsplan för kommunen tas fram parallellt med denna plan. Översiktsplanen skall vara strategisk för kommunens fysiska utveckling i ett längre tidsperspektiv, mot år 2040. På kort sikt ska förutsättningar skapas som motsvarar tillväxtprogrammets ambitioner om kraftigt ökat bostadsbyggande. Östersund 2040 Översiktsplan Samrådshandling Arbetet med en ny översiktplan har pågått sedan hösten 2010, med bland annat diskussionsmöten runtom i kommunen för att få in underlag och synpunkter från allmänhet och berörda organisationer och myndigheter. Den fortsatta planprocessen innebär ett beslut om ett preliminärt planförslag för samråd och under 2013 ska ett slutligt förslag ställas ut för granskning, varefter planen kan antas av kommunfullmäktige. Översiktplanen 2040 blir kommunens vision och framtidsplan är inte juridiskt bindande, men blir vägledande för beslut om detaljplaner, mark- och bygglov tar ställning till allmänna intressen och statliga riksintressen belyser miljösituationen visar på mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen i kommunen Den nya planen för Naturvård och Park (PNP) påverkar den kommunala översiktplanen. Detta gäller främst områdena stadsnära skog, parker, stränder och vattendrag samt skyddsvärd natur och biotoper. Översiktsplan 2040 och NP ska visa på en enhetlig, kommunal strategi för dessa områden. Figur 25. PNP och Översiktsplan 2040 påverkar varandra, både på en översiktlig nivå och i den faktiska verksamheten. Detaljplanering, bygglovshantering och budgetprocesser för verksamheten kommer att bli påverkade av de målsättningar som finns både i NP och i Översiktsplan 2040. 42
Framtiden erbjuder en rad tuffa utmaningar socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Några viktiga strategier som presenteras i Översiktsplan 2040 för att möta dessa är: att bli en klimatneutral kommun genom utvecklade kommunikationer med omvärlden och gröna transporter att planera för en effektiv och hållbar struktur inom staden, med funktionsblandning, täthet och attraktivitet att medverka till en aktiv landsbygd med en ökad livsmedelsproduktion att planera för att staden och kommunen ska kunna utvecklas inom den infrastruktur som vi redan har. Översiktsplan 2040 och planering för vatten Översiktsplan 2040 ska vägleda kommande detaljplaner om var, hur och när vissa strategier ska användas. När ett samhälle utvecklas finns till exempel goda förutsättningar att styra vatten- och avloppslösningar. Bland annat regleras om nybyggnadsområden skall ingå det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Kommunen måste bedöma riskerna mot dricksvattenförsörjning och behovet av gemensamma avloppssystem, och utifrån detta bedöma behovet av verksamhetsområden för gemensamma VA-ledningar för befintlig bebyggelse. Frågor om separering av dag- och spillvatten kan regleras i en detaljplan. Andra exempel på åtgärder som är hör till samhällsplanering och samhällsbyggande är anpassning av kvarter eller hus för lokalt omhändertagande av dagvatten. 11.4 Tillväxtprogrammet 2009-2013 (TP) Kommunfullmäktige fastställde TP den 18 juni 2009 ( 95). Till TP är ett antal handlingsplaner kopplade och arbete pågår att genomföra dessa strategier och åtgärder. Tillväxtprogrammet innehåller fyra övergripande mål: Öka befolkningen till 65 000 invånare år 2020 Öka antalet arbetstillfällen till 33 000 och antal företag till 7 000 till år 2013 Öka antal nya företag med 300 och antal etableringar av existerande företag med 30 under perioden Fler besökare öka antal kommersiella gästnätter till 400 000 st. år 2013 11.5 Samverkan med idrottsrörelsen Idrottsrörelsen och Östersunds kommun har beslutat att gemensamt utveckla samarbetet utifrån den gemensamma värderingen att demokrati och delaktighet är en drivkraft för utveckling och en medborgerlig mobilisering behövs för att skapa utveckling och tillväxt i Östersund. Idrottsrörelsens omfattande arbete ligger helt i linje med kommunens mål. Kommunen har valt att särskilt lyfta fram tre viktiga områden där samarbetet ytterligare ska utvecklas och fördjupas och strategier ska formuleras 24. Dessa områden är: Idrottens sociala betydelse Idrotten som tillväxtfaktor Anläggningar/lokaler Vissa områden i strategierna bör beaktas när Plan för Naturvård och Park utarbetas, bland annat områden som idrottens sociala betydelse (berör folkhälsa, tillgänglighet och att utveckla fler platser för fysisk aktivitet i närområdet). 11.6 Regionala miljökvalitetsmål Länsstyrelsen har uppdraget att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att se till att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag. De regionala miljömålen är en precisering av på vilket sätt länet skall arbeta för att bidra till att de nationella målen nås. Målen utgår från miljösituationen i länet och lyfter fram miljöfrågor som bedöms vara av särskild vikt lokalt och regionalt. Den regionala miljöplanen fastställdes den 11 december 2006 och sedan dess gör länsstyrelserna en årlig bedömning om de regionala miljömålen kan nås och redovisar denna på Miljömålsportalen den 30 november. Under hösten 2012 gjorde länsstyrelserna en första bedömning av miljökvalitetsmålen med den nya bedömningsgrunden samt en slutlig bedömning av de befintliga regionala delmålen 25. 24. http://www.ostersund.se/download/18.d2f419d11980d4177980002442/strategi+samverkan+idrott.pdf 25. http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/sv/miljo-och-klimat/miljomal 43
11.7 Länsgemensam folkhälsopolicy Kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting har gemensamt antagit ett strategidokument om en länsgemensam folkhälsopolicy. Folkhälsopolicyn är ett politiskt dokument som uttrycker politiska värderingar och fokuserar på förändringar av livsvillkor vilka påverkas genom politiska beslut. Länets övergripande folkhälsopolicy utgör en grund för lokala handlingsplaner som respektive huvudman ansvarar för - utifrån lokala förutsättningar. Folkhälsa är en viktig fråga för fler än kommuner och landsting. Viktiga samverkansparter i länets folkhälsoarbete är de ideella organisationerna, näringslivet samt regionala och statliga organ. Visionen för den gemensamma folkhälsopolicyn är: Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län. Policyn inriktas mot fyra utvecklingsområden: Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande I policyn fastställs att förutsättningar för att skapa en Hälsofrämjande miljö är bland annat att naturmiljöer och grönområden finns tillgängliga på nära håll en högst påtaglig anknytning till Plan för Naturvård och Park. 11.8 Inriktningen på folkhälsoarbetet i Östersunds kommun Grunden för Östersunds kommuns folkhälsoarbete är att alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk ohälsa. En förbättrad folkhälsa kan ge stora besparingar. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka genom politiska beslut och individuella val 26. Utifrån 2010 års välfärdsredovisning och den länsövergripande folkhälsopolicyn valdes fyra nya områden ut som politiskt prioriterade områden för folkhälsoarbetet under perioden 2012-2015. Dessa är: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre Figur 26. Processen kring folkhälsoarbetet och välfärdsredovisningen i Östersunds kommun. 26. Statens folkhälsoinstitut (FHI). (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens folkhälsa allas ansvar. 44
11.9 Beslut i kommunen avseende GMO 27 Kommunfullmäktige beslutade den 20 november 2008, 202, att bifalla en motion från Centerkvinnorna i Jämtlands län genom att kommunen principiellt ställer sig bakom målet att Östersunds kommun och Jämtlands län ska vara GMO-fri zon. Det ligger dock utanför kommunens kompetensområde att besluta att inga genetiskt modifierade grödor odlas i kommunen eller försäljs i butiker. 2. Motionen bifalls också i den del som avser kommunens upphandlingspolicy vid upphandling av livsmedel och i fortsättningen ska kommunen ställa kvalitetskrav att upphandling av livsmedel, avseende märkningspliktiga mängder, som är baserade på genetiskt modifierade grödor inte ska köpas in till kommunal verksamhet. 3. Östersunds kommun förbjuder GMO-grödor på kommunens mark. 4. Östersunds kommun ska, bland annat genom informationsspridning och i samverkan med berörda aktörer, verka för GMO-fritt lantbruk och handel inom kommunens geografiska område. Den 12 oktober 2010, 265, beslutade kommunstyrelsen att yttra sig över Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2001/18/EG vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av GMO. Yttrande från Östersunds kommun Östersunds kommun anser att det är en självklarhet att det måste vara upp till varje medlemsstat att själv göra en konsekvensbedömning och därefter bestämma om odling av genmodifierade organismer ska tillåtas på olika delar av territoriet. Vidare anser Östersunds kommun att det är viktigt att värna om försiktighetsprincipen som svensk miljölagstiftning vilar på. Därför är det viktigt att det måste bevisas från den som ska bedriva en miljöfarlig verksamhet i varje enskilt fall att man uppfyller de krav som ställs på verksamheten. Vidare vill Östersunds kommun påpeka att det för Sveriges del är viktigt att det ska gå att fatta beslut på lokal nivå om dessa saker för att värna den svenska traditionen om självbestämmande i kommunerna. 27. GMO: genetiskt modifierade grödor 45
Bakgrund Bilaga 1 Kommunfullmäktige beslutade den 29 januari 2004 ( 20) om ett förtydligande av styrmodellen. Detta innebär att det ska finnas ett antal sektorplaner 27 som utarbetas av fullmäktigeberedningar och beslutas i fullmäktige. En av dessa planer är Plan för Naturvård och Park. Idag ingår parkverksamheten i sektorplan för Idrott, motion och rekreation eftersom när den fastställdes tillhörde parkverksamheten Kultur- och fritidsnämnden. Från och med år 2003 tillhör parkverksamheten Miljö- och samhällsnämnden. Förutom denna sektorplan finns ett antal program som fullmäktige tidigare lagt fast för verksamheten inom Miljö- och samhällsnämndens verksamhetsområde. Fullmäktigeberedningen för Naturvård och Park har uppdrag att lägga förslag på inriktningsmål som tydliggör ambitionsnivåer och strategiområden. Efter att fullmäktige fastställt PNP utarbetar och fastställer berörd nämnd program som beskriver hur nämnden ska uppnå fullmäktiges inriktningsmål i planen. Mer konkreta handlingsplaner kan kopplas till varje program och utarbetas av berörd förvaltning. Grönplan Miljö- och samhällsnämnden fastställde den 26 september 2007 (dnr 1757/2007) projektdirektiv för en revidering av Grönplan samt tillsatte en ledningsgrupp med fyra ledamöter från nämnden. Tidplanen i projektdirektivet var att den skulle presenteras för kommunstyrelsen senast januari 2008. Grönplan för Östersund färdigställdes i november 2008 men har ännu inte antagits av nämnden eller kommunstyrelsen. De uppdrag som gällde för planarbetet var: identifiera och säkerställa befintliga värdefulla grönytor ge förslag på hur befintliga grönytor kan utvecklas ge förslag på hur tillgängligheten till befintliga grönytor kan förbättras identifiera bristområden och ge förslag på åtgärder identifiera och säkerställa befintliga gröna stråk/ korridorer ge förslag på nya gröna stråk i syfte att skapa ett mer sammanhängande grönt nätverk i staden Den förra Grönplanen fastställdes av kommunfullmäktige, men utifrån fullmäktiges beslut år 2004 ska sektorplanerna ligga på en mer övergripande nivå med inriktningsmål och övergripande strategier. Den reviderade Grönplanen har mer karaktären av ett långsiktigt program eller handlingsplan för parker och grönområden och Kommunledningsförvaltningen och Samhällsbyggnad föreslår att den reviderade Grönplanen får fastställas av Miljö- och samhällsnämnden. Delar av den reviderade Grönplanen är av övergripande karaktär och kommer att lyftas över till Plan för Naturvård och Park. Syfte, framgångsfaktorer och avgränsningar Syftet med projektet är att utarbeta en aktuell Plan för Naturvård och Park. Nuvarande plan är 16 år och fullmäktiges prioriteringar bör aktualiseras. Ett antal framgångsfaktorer finns som påverkar om planen kommer att vara utvecklande och bidra till ett hållbart Östersund. Dialogen med medborgare är viktig tillsammans med att ta del av aktuell forskning inom området. Övergripande tidplan för planarbetet Kommunstyrelsen har fastställt följande tidplan för planarbetet: Etapper Etapp 1 Översikt & nuläge Etapp 2 Utarbeta förslag till sektorplan Etapp 3 Dialog och Remissomgång Etapp 4 Beslutsprocess Period dec 2011- feb 2012 mars 2012 - aug 2012 sept 2012 nov 2012 dec 2012 jan 2013 Tidplanen har, efter kommunstyrelsens beslut om projektdirektiv, reviderats och beslutsprocessen genomförs under våren 2013. 27. Benämning för fullmäktiges planer som styr verksamheten (lärande, kultur, vård & omsorg m.fl.) 47
Nationella miljökvalitetsmål Bilaga 2 För mer än tio år sedan fattade Riksdagen i bred majoritet beslut om en ett begränsat antal miljökvalitetsmål för att ge tydlig struktur för miljöarbetet. Det har sedan utvecklats till det vi idag kallar miljömålssystemet. Den 26 april 2012 fattade regeringen ett beslut som förstärker och vidareutvecklar miljömålssystemet genom en första uppsättning etappmål och uppdaterade preciseringar till miljökvalitetsmålen. Tretton etappmål har fastställs inom fyra prioriterade områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald 28. Nedan följer en beskrivning av de miljökvalitetsmål som har direkt påverkan på målsättningar inom Plan för Naturvård och Park. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåer. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden bevaras och stärks. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden 28. http://www.regeringen.se/sb/d/2055 48