Yttrande över remissen Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jane Wågsäter 2014-08-14 KS 2014/0436 50162 Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande över remissen Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt och överlämnar det till i Kalmar län som Kalmar kommuns yttrande över remissen Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län. Bakgrund Kalmar kommun har fått möjlighet att yttra sig till i Kalmar län över länets första regionala åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen för perioden 2014-2020. Det finns idag 16 nationella miljökvalitetsmål, varav 15 berör Kalmar eftersom vi saknar fjällmiljö. De flesta miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda 2020 men uppföljning visar att endast 2 av dessa 16 mål ser ut att kunna nås med idag beslutade styrmedel. har tagit fram ett regionalt åtgärdsprogram som ska användas för att öka takten i åtgärdsarbetet och leda till mer samverkan så att länets resurser används mer effektivt. Yttrande Generella synpunkter Kalmar kommun instämmer i att det behövs ökad påtryckning för att nå upp till miljökvalitetsmålen. Arbetet kräver också samverkan och samsyn och där har länsstyrelsen en viktig roll att samordna arbetet utifrån ett helhetsperspektiv. Sammanfattningsvis ställer sig Kalmar kommun positiv till initiativet att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram. Det ger en bra överblick och ger oss som kommun också möjlighet att lyfta fram det miljöarbete som görs. Upplägget med olika temaområden, där flera miljökvalitetsmål ingår, kan vara ett sätt att visa att vissa åtgärder har betydelse för flera miljömål. Det kan dock medföra att det blir mindre tydligt hur man arbetar med respektive miljökvali- Kommunledningskontoret Kansli- Och Omvärldsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 Jane.Wagsater@kalmar.se

KS 2014/0436 2 (4) tetsmål och kan försvåra uppföljningen. Symbolerna för berörda miljökvalitetsmål är visserligen vedertagna, men blir svårlästa då de är i liten storlek och liknar varandra. Ett konkret förbättringsförslag är att flytta fram syftet till i början av dokumentet. Det vore också önskvärt att numrera åtgärderna i listan. Alltför ofta tror man att miljöproblem kan lösas genom tekniska lösningar exempelvis vad gäller infrastrukturfrågor och tillgång till förnyelsebara drivmedel etc. Även om åtgärdsprogrammet innehåller många punkter om kunskapsuppbyggnad, utbildning m.m. skulle kommunen generellt vilja se ännu fler mjuka åtgärder för att påverka attityder och höja medvetenheten kring miljöfrågorna. Kalmar kommun efterlyser exempelvis åtgärder som sker i samverkan med universitet/forskning, näringsliv och myndighet (så kallade Triple Helix). En kommunikationsplan bör tas fram för respektive område eftersom olika insatser krävs beroende på målgrupp. Samtidigt kan det ibland bli för mycket fokus på strategier och utredningar. Många av åtgärdsförslagen är av övergripande karaktär. Man får uppfattningen att mer preciserade åtgärder ska finnas i en kompletterande databas. Men enligt länsstyrelsens målsamordnare ska databasen endast användas till att sammanställa alla de åtgärder som olika aktörer genomför. Om den negativa trenden ska vändas behövs konkreta åtgärder nu och i många fall vet vi vad som behöver göras. Det finns flera exempel på att de inledande texterna om respektive miljömål innehåller mer detaljerade exempel på vad som behöver göras än vad som sägs i åtgärdslistan. I många fall är det ekonomin som är avgörande för vilka åtgärder som kan genomföras. Det vore därför bra om länsstyrelsen tydligare kunde prioritera ett antal konkreta åtgärder som kan genomföras i närtid. Åtgärdsprogrammet väcker en rad frågor som är viktiga att besvara för att man ska kunna ta till sig programmet och arbeta med det på det sätt som är tänkt: - Finns det någon prioriteringsordning mellan de åtgärder som anges, är det rimligt att alla har samma tyngd och vilka åtgärder ger störst effekt? Åtgärderna varierar också i karaktär, en del är väldigt övergripande och mer av policy-karaktär. - Mycket av det som anges är sådant som redan görs i kommunen, på vilket sätt skyndar det då på arbetet? Kommunen ser ett behov av att förtydliga vad som är nytt i detta. Det framgår inte heller några tidpunkter för när åtgärderna ska vara genomförda utöver 2020. Risken är att allt skjuts fram till 2020. På vilket sätt kommer uppföljning att ske över tiden? - Delat ansvar är ingens ansvar brukar man säga. I vissa fall anges flera ansvariga vilket kan skapa en otydlighet i vem som huvudsakligen ska driva frågan. Det framgår inte vad som menas med ansvarig i fet stil, har den ett särskilt samordningsansvar? Kommunen ser ett behov av att någon har utpekat samordningsansvar för åtgärderna. I vissa fall, till exempel när det gäller tillsynsfrågor, är ansvaret reglerat i lagstiftning. I en del andra fall undrar kommunen hur förslagen har förankrats med de aktörer som pekas ut som ansvariga. - Det är också svårt att bedöma vilken status en åtgärd har, det vill säga hur styrande är åtgärderna i förhållande till allt annat som ska göras? Och när exempelvis lantbrukarna anges som ansvariga, vilka inci-

KS 2014/0436 3 (4) tament har de att driva en fråga (exempelvis s 38, Öka andelen ekologiskt producerad mat i länet.)? Även om eget intresse har stor betydelse så har ekonomiska incitament stor betydelse. I exemplet ekologiskt producerad mat kan ökad lönsamhet både komma från ökad efterfrågan och från direkta stöd. - Det förekommer en del förkortningar som kan vara bra att förtydliga, exempelvis HS och JV. En annan generell synpunkt är att det inte finns några kommentarer om ekonomi eller budget. Finns någon bakomliggande konsekvensutredning för vad alla dessa åtgärder kan innebära kostnadsmässigt? Nedan följer fler konkreta förbättringsförslag under respektive rubrik: Åtgärder för temaområde Klimat Borde inte fler aktörer än länsstyrelsen medverka i samordning av samhällsbetalda transporter? Arbeta med energifrågor i fysisk planering. Behöver konkretisera hur det ska göras. Kommunen borde också anges som ansvarig med tanke på det kommunala planmonopolet. Det finns behov av att införa en systematik för uppföljning av energibalans och energimätningar samt kvalitetssäkra data. bör ha ett samordningsansvar. Det saknas åtgärder som främjar förnybar elproduktion. Åtgärder för temaområde vatten och miljöer vid vatten På sidan 25 pekas källor ut som en potentiell grundvattenresurs. Källor hyser ofta höga naturvärden och har i de flesta fall begränsad kapacitet. Kommunen ifrågasätter därför om det är realistiskt att utnyttja vatten från källor i någon större omfattning, med tanke på möjliga konflikter med miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Åtgärder för temaområde levande landskap Flera av åtgärderna bygger på att markägare och lantbrukare gör aktiva val som innebär ekonomiska uppoffringar. Även om det säkert finns ett intresse av att skydda, sköta och återskapa värdefulla naturmiljöer kommer det troligen att krävas ekonomiska incitament för att åtgärderna ska bli av. Även för kommunerna och länsstyrelsen är ekonomin avgörande för om de välbehövliga åtgärderna ska kunna genomföras. Åtgärder för temaområde God bebyggd miljö Det är bra att länsstyrelsen jobbar med regionala riktlinjer gällande översvämningsrisker och exploatering av odlingsmark. Dessa frågor

KS 2014/0436 4 (4) bör behandlas likvärdigt i hela länet, med beaktande av de varierande förutsättningarna i olika delar av länet. Det saknas en gemensam strategi för vilka krav som ska ställas vid nyoch ombyggnation i kommunernas regi. Hur kan kommun och länsstyrelse ge incitament till byggherrar att bygga hållbart? Jane Wågsäter Strateg för ekologisk hållbarhet Tomas Burén Miljöhandläggare Bilaga: Följebrev samt remiss från länsstyrelsen

FÖLJEBREV 1 (1) 2014-05-05 (Dnr 501-3408-14) Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2014-2020 Kalmar län skickar härmed ut remissversionen av länet första regionala åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen för perioden 2014-2020. De flesta miljömålen ska vara uppnådda 2020. Åtgärdsprogrammet ska användas för att öka takten i åtgärdsarbetet och leda till mer samverkan så att länets resurser används mer effektivt. Vi ser fram emot era synpunkter på åtgärdsprogrammet. De skickas till kalmar@lansstyrelsen.se senast den 1augusti 2014. Hämta dokumentet här: http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/miljo-ochklimat/miljomal/pages/default.aspx Med vänliga hälsningar Stefan Carlsson, Landshövding Postadress 391 86 Kalmar Telefon 010 223 80 00 E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax 010 223 81 10 Hemsida www.lansstyrelsen.se/kalmar

REMISSVERSION Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmål 2014-2020

Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län - Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmål 2014-2020 Meddelande 2014:08 ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Redaktör: Omslagsbild: Foto: Tryckt hos: Kalmar län Samhällsbyggnadsenheten Annigun Wedin Nästa generations fågelskådare vid Ölands södra udde. Foto: Helena Lager Se respektive foto. Arkitektkopia, Kalmar

HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 SVERIGES MILJÖMÅL... 3 KALMAR LÄNS ÅTGÄRDSPROGRM... 7 TEMAOMRÅDE KLIMAT 9 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN... 10 FRISK LUFT... 11 SKYDDANDE OZONSKIKT... 12 TEMAOMRÅDE MILJÖGIFTER 15 GIFTFRI MILJÖ... 16 TEMAOMRÅDE VATTEN OCH MILJÖER VID VATTEN 19 BARA NATURLIG FÖRSURNING... 22 INGEN ÖVERGÖDNING... 23 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG... 24 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET... 25 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD... 26 MYLLRANDE VÅTMARKER... 27 TEMAOMRÅDE LEVANDE LANDSKAP 31 LEVANDE SKOGAR... 33 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP... 34 ETT RIKT VÄXT OCH DJURLIV... 35 TEMAOMRÅDE GOD BEBYGGD MILJÖ 39 GOD BEBYGGD MILJÖ... 39 SÄKER STRÅLMILJÖ... 42 Bilaga 1 Preciseringar för miljömålen Bilaga 2 Etappmål Bilaga 3 Handlingsprogram Miljö i balans, regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

2 HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN Inledning Kalmar län är unikt. Inom dess gränser finns många olika typer av miljöer att vara stolt över. Variationen i landskapet är stor och de höga kultur- och naturvärdena bidrar till att vi har en mycket god livsmiljö i länet. År 2020 ska vi lämna över ett samhälle till kommande generationer där de största miljöproblemen är lösta. För att bevara och utveckla vår unika region med dess goda livsmiljö till kommande generationer står vi inför många utmaningar. Åtgärdsprogrammet du håller i din hand beskriver de utmaningar vi står inför och vad vi måste göra för att nå miljömålen. Redan idag görs mycket miljöarbete i länet men för att nå målen krävs nu krafttag och nya samarbetsformer. s förhoppning är att detta åtgärdsprogram ska leda till fler konkreta åtgärder för en bättre miljö och att det blir ett användbart verktyg såväl lokalt som regionalt. Programmet lämpar sig också som grund för en massiv folkbildningsaktivitet, en historiskt sett välbeprövad och framgångsrik svensk väg att lösa svåra samhällsproblem. Kalmar län kan göra mycket, men inte allt, för att lösa regionens miljöproblem. När det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller förbättra luftkvaliteten, krävs internationella överenskommelser. För att eliminera miljögifter i produkter är Sverige beroende av EU: s kemikalielagstiftning. För att uppnå de miljömål som berör sjöar, vattendrag och hav, krävs ett samarbete som sträcker sig långt utanför länets och landets gränser. För de miljömål som är knutna till markanvändningen har länets aktörer mer möjligheter att påverka. Naturligvis berörs dessa miljömål av nationella lagar och stödsystem, men här kan länets aktörer tillsammans arbeta aktivt för att nå målen.

HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN 3 Sveriges miljömål Miljömålen från 1999 års riksdag ligger till grund för vårt miljöarbete. För att nå dem har riksdagen bestämt att arbetet ska ske inom ett miljömålssystem. Inom detta system anges generationsmål, miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål, se bilaga 1. Generationsmålet Miljökvalitetsmål De 16 miljökvalitetsmålen beskriver det framtida tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Kalmar län berörs av alla miljökvalitetsmålen förutom Storslagen fjällmiljö. Målen skall nås inom en generation, det vill säga till år 2020. När det gäller miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska målet ska vara uppnått 2050. Generationsmålet är ett övergripande mål som visar miljöpolitikens inriktning. Det pekar ut vilka värden som ska skyddas, vilken miljökvalitet som ska uppnås och vilka samhällsomställningar som krävs. "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället och syftar till att: ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, så att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, den biologiska mångfalden och naturoch kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart, människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen, en god hushållning sker med naturresurserna, andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. För att förtydliga miljömålens innebörd har regeringen fastställt preciseringar för vart och ett av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna ska också vara en hjälp för arbetet med uppföljning, se bilaga 1. Etappmål Etappmålen ska beskriva den önskade samhällsomställning som kommer att krävas för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna förverkligas. De ska också ange steg på vägen mot målen, se bilaga 2. Det finns för närvarande 24 etappmål, fördelade inom fem områden: 1. Begränsad klimatpåverkan, 2. Avfall, 3. Biologisk mångfald, 4. Farliga ämnen 5. Luftföroreningar.

4 HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN De 16 nationella miljökvalitetsmålen 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett Sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbarutveckling inte äventyras. Sverige har tillsammansmed andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 5 Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska ha återhämtat sig så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 6 Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. 2 Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas 7 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 3 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. 4 Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna avnaturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. 8 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9 Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN 5 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 14 Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 11 Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 15 God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 12 Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 13 Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternaslivsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljömed rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

6 HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN Uppföljning ansvarar för samordning och en årlig uppföljning av miljömålen på regional nivå. Skogsstyrelsen har ansvaret för miljömålet Levande skogar. Vid uppföljningen görs en bedömning av om målen kommer att nås till 2020. Bedömningen sammanfattas i betygen Ja, Nära eller Nej. Det är möjligt att nå målet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Det är inte möjligt att nå målet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Upptäck Miljömålsportalen Miljömålsportalen innehåller förutom information om miljökvalitetsmålen, dess preciseringar och etappmål, även aktuell kunskap om miljöns tillstånd i Kalmar län och i övriga Sverige. www.miljömål.se Information om miljömålen i Kalmar län hittar du också på s webbplats www.lansstyrelsen.se/kalmar. planerar att ta fram en webbsida där man årligen visar vilka miljömålsåtgärder som pågår i länet. Alla aktörer skall här ges möjlighet att presentera sina åtgärdsinsatser. Målet är att ge allmänheten möjlighet att följa vad som pågår. Inom arbetet med vattenförvaltning används databasen VISS, VatteninformationssystemSverige. I databasen samlas nu även information om genomförda, planerade och möjliga åtgärder. www.viss.lansstyrelsen.se De årliga bedömningarna visar hittills att tillståndet i miljön inte förbättras tillräckligt snabbt. Ska vi nå målen innan 2020 krävs det kraftfulla insatser och förändringar inom lagstiftning, kunskapsuppbyggnad, beslut om tillräckligt långtgående åtgärder, ökade resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt. För 2013 har tolv miljömål bedömts i Kalmar län och av dem är det bara ett miljömål, Frisk luft, som förutspås kunna nås till 2020. Uppföljningarna är ett oerhört viktigt redskap och en förutsättning för att vi ska ha möjlighet att i tid sätta igång nya eller förändra redan påbörjade satsningar i miljömålsprogrammet. För att vi ska nå målen är det också viktigt att resultaten av uppföljningarna når ut till länets medborgare. Att skapa en bred acceptans för målen och för den inte alltid lätta vägen dit, blir sannolikt en nyckelfråga. Uppföljningsresultaten kan också ge förnyad kraft och spännande aktiviteter i en eventuell folkbildningssatsning. Blommande nattviol i beteshage utanför Torsås. Foto: Per Lindegård

HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN 7 Kalmar läns åtgärdsprogram De regionala åtgärdsprogrammen är ett hjälpmedel för att öka tempot i miljöarbetet och underlätta för länen att genomföra de åtgärder som krävs för att komma närmare generationsmålet. kompletterar programmet finns mer preciserade åtgärder med noggrant definierade steg på vägen för att genomföra de övergripande åtgärderna. Åtgärdsprogrammets syfte är att: samordna de insatser som genomförs eller ska genomföras för att bättre utnyttja länets gemensamma resurser, vara ett stöd för att kunna prioritera de åtgärder som ger stor miljönytta, stimulera samverkan mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer. Bred samverkan i länet Miljömålsarbetet startade i Kalmar län redan 2002-2003 då de regionala miljömålen arbetades fram tillsammans med många av länets aktörer. Under 2005 och 2006 skapades en åtgärdsdatabas på. Ur den har de mest nödvändiga och mest effektiva åtgärderna för att förbättra länets miljö och nå miljömålen sållats fram. Detta gjordes genom grupparbeten tillsammans med 150 deltagare under en regional miljömålsdag 2011. Under 2012 och 2013 har arbetet fortsatt, dels i mindre grupper och dels med hjälp av olika nyckelpersoner. har skapat arbetsgrupper med kompetens från olika verksamheter i sin egen organisation. Dessa grupper har därefter gemensamt arbetat med att utveckla programmet. Vad vi vill med programmet Vår ambition är att Kalmar läns åtgärdsprogram ska vara ett verktyg som hjälper oss att fokusera på de viktigaste och mest effektiva åtgärderna för att förbättra miljön. Verkställs åtgärderna som föreslås i programmet närmar vi oss miljömålen. Många av de åtgärder som tas upp i programmet är av övergripande karaktär. Ett skäl till detta är att programmet ska gälla mellan 2014 2020. I en databas som Sjömarker i Stenåsa socken. Foto: Jan Videvik Genomförande Kalmar län måste kraftsamla för att nå miljömålen. Insatserna måste utan fördröjning samordnas och samarbete ske i större utsträckning än idag. Åtgärdsprogrammet ska vara hela länets och därför ska arbetet med miljömålen organiseras på ett nytt sätt i länet. En styrgrupp ska tillsättas med representanter från olika aktörer i länet. Delar av arbetet med åtgärdsprogrammet har skett i samarbete med Regionförbundet i Kalmar län. I deras regionala utvecklingsstrategi, RUSEN, för åren 2012-2020, ska handlingsprogram fastställas för områden som till stora delar sammanfaller med miljömålens. Dessa handlingsprogram lyfts in i åtgärdsprogrammet för miljömål, så att det bara finns ett övergripande styrdokument för länet. Regionförbundets handlingsprogram finns i sin helhet med som bilaga 3. Många aktörer arbetar i sin dagliga verksamhet, lokalt och regionalt, för att miljömålen ska nås. är samordnare för miljömålsarbetet i länet och kan rekommendera och entusiasmera övriga aktörer att verka enligt åtgärdsprogrammet. Flera av de åtgärder som föreslagits i detta program är delar av pågående arbeten och uppdrag. För vissa åtgärder finns riktade statliga stöd eller ersättningar, till exempel miljöersättningar, bidrag till lokala vattenvårdsprojekt, LOVA och bidrag till lokala naturvårdssatsningar, LONA. Dessa stöd och bidrag kräver i de flesta fall medfinansiering från mottagaren. För andra åtgärder saknas det idag pengar.

8 HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN Styrdokument och styrmedel Mycket av det miljöarbete som sker idag styrs av lagar och regler. Miljöbalken, Kulturmiljölagen och Plan- och bygglagen är några exempel på svensk lagstiftning. Det sker också prövning och tillsyn av anläggningar som riskerar att påverka miljön utifrån denna lagstiftning. Internationella överenskommelser, som konventionen för Biologisk mångfald och Europeiska landskapskonventionen och EUlagstiftning, som till exempel Natura 2000, Ramdirektivet för vatten, REACH (miljögifter) påverkar också miljöarbetet. Miljökvalitetsnormer finns framtagna för områdena buller, luft och vatten. Flera regionala styrdokument för olika sektorer stärker åtgärdsprogrammet för miljömålen. Några exempel: Nooil - handlingsprogram för en fossilbränslefri region 2030 Åtgärdsprogram för vattenförvaltningen inom södra Östersjöns vattendistrikt Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper Skogsstrategi för Kalmar län Sveriges landsbygdsprogram Regionalt program mot förorenade områden Planeringsunderlag för fysisk planering och klimatanpassning Länets kulturmiljöprogram Regional vattenförsörjningsplan för Kalmar län Skyddsplan för myrar Riksintressen för natur- och kulturmiljövård samt friluftsliv Läsanvisningar Åtgärdsprogrammet är indelat i fem temaområden. Under varje tema finns de 15 miljökvalitetsmålen som berör länet grupperade. De åtgärder som är föreslagna kan i många fall påverka mer än ett miljökvalitetsmål. De kan också finnas med på åtgärdslistan under mer än ett mål. Orsaken till detta är att om man som läsare bara är intresserad av ett temaområde och läser enbart detta, ska man hitta alla åtgärder som är föreslagna. Under varje tema finns en kortfattad beskrivning av bakgrund, utmaningar och åtgärder. Sedan följer en tabell med prioriterade åtgärder och huvudsakliga aktörer som föreslås ansvara för åtgärden. Somliga åtgärder är snarare strategier än åtgärder. Framtagandet av en strategi ses i dessa fall som ett första steg på vägen innan ytterligare åtgärder kan formuleras. Uddevallshyltan Alsterån. Foto: Erika Nilsson

HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN 9 Temaområde klimat Utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar är en av vår tids största utmaningar. Förbränning av fossila bränslen som kol, olja och natur- eller fossilgas och ett intensivt jord- och skogsbruk, har lett till ökade halter i atmosfären av ämnen som starkt bidrar till växthuseffekten, klimatförändringar, sämre luftkvalitet och försurad mark. Vissa växthusgaser som har skapats av människan har dessutom en nedbrytande effekt på ozonlagret. ämne som har stor negativ påverkan på både miljö och hälsa. Problemen med klimatförändringar och luftföroreningar är i hög grad globala problem. På internationell nivå leds arbetet främst inom FN:s olika konventioner. År 2013 var Luftens år inom EU och en omfattande översyn av luftvårdspolitiken avslutades. EUkommissionen har publicerat ett nytt program för luftvårdsarbetet. Programmet anger nya mål till år 2030 och innehåller bland annat ett förslag till ett nytt direktiv om nationella utsläppstak. En positiv utveckling de senaste åren är att det europeiska åtgärdsarbetet mot luftföroreningar har börjat ge effekt. Kalmar län är ett utpräglat jord- och skogsbrukslän med viktiga näringar knutna till förädlingsföretag inom livsmedels-, trä- och skogsindustrin. Kalmar län är också det mest djurtäta länet i landet. De gödselgaser som släpps ut från jordbruket bidrar till klimatförändringarna. Länets höga andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin bidrar till ett stort energibehov. Turismen, som har en central roll för länets näringsliv, kräver ökade gods- och persontransporter. Utsläppen av växthusgaser i länet kommer främst från energi- och transportsektorn och från jordbruksnäringen. Vägtransporter påverkar klimatet. Foto: Martina Lönnbom Luftföroreningar och växthusgaser har en stor inverkan på hälsan. De kan ha lokalt ursprung eller transporterats hit via luft och nederbörd från andra platser långt från länet. De föroreningar som är mest skadliga för människan är partiklar, ozon och vissa organiska kolväten som vi kan andas in. Årligen dör fler människor av luftföroreningar som orsakat cancer-, hjärt- och lungsjukdomar än av trafiken. Generellt är det unga, gamla och sjuka som är mest sårbara. Luftföroreningar bidrar även till försurning, övergödning, att ozonskiktet tunnas ut och till skador på skog och växter. Byggnadsmaterial som innehåller metall, gummi, plast eller kalksten bryts ned snabbare. Korrosion är ett växande problem och årligen skadas skog, grödor, kulturföremål och materiel för stora värden. Marknära ozon är ett exempel på ett Kalmar län påverkas i stor utsträckning av luftföroreningar från kontinenten. Utsläpp som skapats inom länets gränser kommer främst från vägtrafik, energiproduktion och industriprocesser. Även utsläppen från sjöfart och hamnverksamhet är betydande. Främst rör det sig om ämnen som bidrar till bildandet av marknära ozon, partiklar och tungmetaller. Ozonskiktet är livsnödvändigt eftersom det filtrerar bort skadlig UV-strålning från solen. De mest negativa effekterna är ökad risk för olika former av hudcancer, nedsatt immunförsvar, ögonskador som till exempel starr och skador på ekosystem, jordbruksgrödor och skog. Även klimatet påverkas då ozon bidrar till växthuseffekten både direkt och indirekt. Kalmar län var ett av de pilotlän som redan 2007 fick regeringens uppdrag att ta fram en regional energi- och klimatstrategi. Det arbetet inriktas främst på att minska beroendet av fossila bränslen och att öka andelen förnybar energi av den totala energikonsumtionen.

10 HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN Arbetet för ett hållbart klimat drivs gemensamt i Kalmar län av, Regionförbundet, Landstinget, kommuner, organisationer och näringsliv med flera. Samarbetet kallas Klimatsamverkan Kalmar län. En klimatkommission har bildats för att hålla samman och driva på arbetet. Syftet är att: öka takten för att nå länets energi- och klimatmål, bidra till att anpassa samhället till ett förändrat klimat, finna nya metoder och lösningar för att nå uppsatta mål. Samarbetet har mynnat ut i ett strategiskt arbete med konkreta mål och åtgärder för att nå ett fossilbränslefritt Kalmar län år 2030. Målen och strategierna är politiskt förankrade i ett handlingsprogram som tas fram varje år och går under benämningen Nooil. Klimatsamverkan i Kalmar län arbetar förutom med Nooil också med att minska övriga växthusgaser och klimatanpassning av samhället. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Utmaningar Länet har många utmaningar inom klimatområdet, men utan tvekan är transporterna den svåraste nöten att knäcka. Fordonen blir bränslesnålare men ändå ökar utsläppen från trafiken eftersom transporter av gods och människor ökar. Transportproblematiken är starkt förknippad med ett beteende hos oss människor. Vi ska arbeta för utveckling och införande av bättre teknik, men vi kan inte enbart förlita oss på den. Det är i slutänden vi som bor och verkar i länet som tillsammans ska skapa en förändring. Glädjande nog visar nationell data från de två senaste åren på en svag minskning av utsläpp från transporter. Motsvarande statistik har ännu inte tagits fram för länet. Biogas, ett alternativ till fossila drivmedel. Foto: Roland Enefalk Åtgärder har identifierat följande områden som lämpliga för åtgärder: Transportsektorn Ett av regionens tidigare huvudmål var att släppa ut 20 procent mindre koldioxid från transporter år 2010 jämfört med år 1995. Utsläppen från transporter har istället ökat. Energibalansen för 2010 visar på en ökning med 7 procent från vägtransporter under perioden 1990-2010. Åtgärder som minskar transporternas klimatpåverkan är därför centrala om vi ska lyckas uppfylla intentionerna om ett fossilbränslefritt samhälle. Nuvarande Nooil-mål är att koldioxid från vägtransporten ska minska med fem procent mellan 1990-2014 och med 50 procent mellan 1990 och 2020. Industri och byggverksamhet Genomförda projekt visar att upp till hälften av elförbrukningen i företag kan sparas, oftast utan oöverkomliga investeringar. Industri och byggverksamhet är en stor källa till utsläppen av fossil koldioxid i Kalmar län, så åtgärder med inriktning på denna sektor är därför av flera skäl strategiskt riktiga. Produktion av förnybar energi I Kalmar län är idag 65 procent av länets tillförda energi förnybar. Med länets målsättning om en fossilbränslefri region år 2030 måste produktionen av förnybar energi fortsätta att utvecklas, 35 procent av energitillförseln är ju fortfarande fossilberoende.

HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN 11 Bostäder, service, tjänsteföretag, handel, utbildning Inom arbetet för en fossilbränslefri region 2030, utmanas länets fastighetsägare att byta ut sina oljepannor till ett klimatneutralt alternativ. Länets offentliga sektor utmanas att senast år 2014 ha 100 procent förnybar uppvärmning sina lokaler. Parallellt är det av stor vikt att fortsätta arbeta med optimering av system och effektivisering i energianvändningen. Andra exempel på regionala delmål är att nya bostadshus inte ska förbruka mer än 60 kwh/kvadratmeter och lokaler i övrigt inte överstiga 80 kwh/kvadratmeter. Jord- och skogssektorn Utsläppen av metan är mjölk- och nötköttsproduktionens största enskilda bidrag till växthuseffekten. Eftersom vårt län har förhållandevis stor andel av denna produktion, är utmaningen betydande. Länet har en förhållandevis bra luftkvalitet och de senaste 10 åren har föroreningarna minskat. En bidragande orsak kan vara att länet är relativt glest befolkat. Att stadsplaneringen utvecklas på ett genomtänkt och hållbart sätt är viktigt för att luftkvaliteten ska fortsätta förbättras. Att elda med ved kan skapa betydande hälsoproblem eftersom röken innehåller organiska kolföreningar och partiklar som är skadliga att andas in. Idag är många fastigheter försedda med vedpannor som inte är miljögodkända och trivseleldningen har ökat på senare år. Med rätt utrustning och teknik kan dock en stor del av dessa problem avhjälpas. För att minska lustgasutsläppen från stall- och mineralgödsel krävs god hushållning och anpassad tillförsel av gödseln. Åtgärder för att minska lustgasavgången går hand i hand med åtgärder för att minska övergödningen. Kvävet har en central roll och utmaningen består i att undvika höga, outnyttjade överskott i marken. Växande skog bidrar naturligt till att motverka orsakerna till klimatförändringar. Samtidigt måste biologisk mångfald och naturliga processer och funktioner bevaras. Dessa funktioner kan vara avgörande för skogens uthålliga produktionsförmåga och förmåga till återhämtning efter en störning. Miljökvalitetsmålet Frisk luft Utmaningar Kalmar län påverkas i stor utsträckning av luftföroreningar från kontinenten. De hot som har sitt ursprung i länet domineras av utsläpp från väg- och sjötrafik, energiproduktion och industriprocesser. De högsta halterna av luftförorening finns i människans närhet. I tätorter kan bilavgaser utgöra en hälsorisk. På landsbygden kan rök från vedeldning vara besvärande. Mycket av den luftövervakning som bedrivs i länet görs inom ramen för Kalmar läns Luftvårdsförbunds verksamhet. Utsläpp från industriproduktion i länet. Foto: Roland Enefalk Åtgärder Ett viktigt styrmedel i arbetet med att minska utsläppen av luftföroreningar är miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Kommunerna ansvarar för övervakning av luftkvaliteten. Överskrids någon miljökvalitetsnorm är kommunen skyldig att sätta in lämpliga åtgärder för att klara normerna.

12 HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN För att kartlägga möjligheterna att bygga ut fjärrvärmenät och för att gå över till miljögodkända pannor gör Boverket en översyn av gällande byggregler. Kanske kan detta bidra till minskade utsläpp av luftföroreningar i framtiden. Information till villaägare om hur man eldar rätt skulle också kunna ge viss effekt. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar. Riksdagens uppsatta folkhälsomål hanteras av Folkhälsomyndigheten. Länets luftvårdande åtgärder har en stark koppling till det pågående klimatarbetet. Regionförbundets strävan att göra länet fossilbränslefritt till år 2030 är ett exempel. Andra exempel är bilpooler i Kalmar, eldrivna bilar i Högsby, Kalmars biogasdrivna stadsbussar, utbyggnaden av gång- och cykelbanor i flertalet kommuner, samåkningsprojekt för landsbygden samt införandet av p-avgifter i stadskärnorna. Idag får CFC enbart användas i befintliga stationära enhetsaggregat med en fyllnadsmängd av 900 gram eller mindre. Regeringen har beslutat att användningen av HCFC med vissa undantag ska förbjudas helt i Sverige till 2015. Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen sker idag främst som läckage från varor och produkter där de används eller tidigare har använts som köldmedier eller i gamla isoleringsmaterial. Krav ställs på att sådana produkter och sådant avfall tas omhand på ett miljömässigt riktigt sätt. Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt Utmaningar Klimatet och halten av vissa växthusgaser i atmosfären påverkar ozonskiktets tjocklek. Den dramatiska uttunning av ozonskiktet som har skett beror framförallt på de senaste 50 årens utsläpp av ozonnedbrytande ämnen innehållande klor eller brom. Ozonnedbrytande ämnen är långlivade och hinner färdas långa sträckor, vilket orsakar en påverkan som kvarstår under flera decennier. I Montrealprotokollet, som är en global miljökonvention, förbinder sig Sverige och övriga länder att begränsa tillverkning och användning av halogenföreningar, som förstör ozonskiktet i övre atmosfären. Detta har resulterat i att uttunningen av ozonskiktet har brutits. Ultraviolett strålning ökar. Foto: Martina Lönnbom Åtgärder och länets kommuner har genomfört ett tillsynsprojekt för miljöriktigt omhändertagande av rivningsmaterial, inklusive ozonnedbrytande ämnen. Ett tunt ozonskikt medför att människor utsätts för en ökad ultraviolett strålning. I Kalmar län har den allvarligaste formen av hudcancer, malignt melanom, ökat sedan 1970-talet. Information om hur man solar rätt kan vara en kompletterande, kortsiktig åtgärd. Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner, CFC och klorfluorkolväten, HCFC. Dessa finns i bland annat kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och i skumplast.

HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN 13 Åtgärder för temaområde Klimat Starta en miljöskola Beteendeåtgärder - det ska vara lätt att göra rätt Ansvarig Energikontoret, Miljömål Samordna samhällsbetalda transporter Genom at samordna godstransporter och upphandling av dessa minska behovet av transporter Optimera rutterna för bilresor inom t. ex hemtjänst mm Arbeta med energifrågor i fysisk planering / Klimatkommissionen Öka biogasproduktionen i länet Utnyttja potentialen av all möjlig biogasproduktion i länet. Ett län medstror djurhållning lämpar sig för biogasproduktion Flermyndighetsprojekt för framtagande av poängsättning/betygsättning av kommunal fysisk planering ur olika perspektiv Arbeta aktivt med Klimatsamverkan Kalmar län. Samla länets resurser för att genomföra åtgärder Genomföra handlingsprogrammet för Nooil Målet är att Kalmar län är en fossilbränslefri region2030 Genomföra en kampanj för begränsning av dubbdäcks användning. Syftet är att minska luftens innehålla av partiklar Informera om miljövänlig vedeldning Sträva efter att gamla vedpannor byts ut till miljögodkända med ackumulatortankar, Regionförbundet, LRF, Energikontor sydost / Klimatkommissionen och regionförbundet m fl Regionförbundet Länets kommuner Landsting Länsstyrelse Linnéuniversitetet m fl Kommunen Kommunen

14 HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN Åtgärder Ansvarig Miljömål Åtgärda skyddade byggnadselement och lämningar som hotas av försurning, luftföroreningar m.m i länet. Syftet är att bevarar dessa. Använda RANE-projektets vårdprogram som tagits fram för hällristningar. Programmet ska tillsamman med nya bedömningar/ny kunskap genomföras Genomföra energieffektivisering av gamla hus på ett varsamt sätt genom Energismart Kommunerna/Fastighetsägarna Genomföra projektinriktad tillsyn och egenkontroll gällande ozonnedbrytande ämnen. På så vis påskyndas en minskad yrkesmässig användning och utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Verka för att det ska vara gratis i alla kommuner att lämna in avfall som innehåller köldmedia Syftet är att få kontroll på avfall innehållande ozonnedbrytande ämnen Kommunen Kommunen

HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN 15 Temaområde miljögifter Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats eller utvunnits i länet ska varken hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är en förutsättning för att flera av de övriga miljömålen ska vara möjliga att uppnå. EU:s kemikalielagstiftning, REACH, och de nationella miljömålen syftar bland annat till att tillsynen ska bli effektivare, att särskilt farliga ämnen ska fasas ut, samt att grundkunskapen om ämnens och varors hälso- och miljöegenskaper ska förbättras. Flera av etappmålen är satta till 2018-2020. Möjligheten att begränsa miljöpåverkan från kemikalier genom lagstiftning är starkt beroende av hur EU:s kemikaliepolitik utformas och hur REACH tillämpas. Det är egentligen bara för tungmetaller som bilden är någorlunda heltäckande. Först på senare år har en mer systematisk miljöövervakning påbörjats när det gäller de övriga prioriterade ämnena. Det visar sig då att fler miljögifter, organiska tennföreningar till exempel TBT, bromerade flamskyddsmedel, bland annat PBDE, polyaromatiska kolväten, PAH, samt nonyl- och oktylfenoler förekommer i mätbara mängder i vår vattenmiljö. I kustmiljön sker övervakning främst i organismer, trenden är här att halterna av tungmetaller minskar. För kvicksilver är nivån i fisk dock så hög att alla vattenförekomster klassas med ej god kemisk status. Detta avspeglar sig bland annat i Livsmedelsverkets rekommendationer kring intag av fisk. Jordbruket är en stor och betydelsefull näring i länet. Många kemikalieintensiva grödor odlas, till exempel potatis, jordgubbar och lök. Många bekämpningsmedel har fasats ut men kan finnas kvar i mark, sediment och i vatten från tidigare användning. Användningen av växtskyddsmedel har inte minskat, men genom ny lagstiftning försöker man öka användningen av icke-kemiska metoder. I länet finns det gott om enskilda brunnar. För dessa saknas skyddsföreskrifter och för flertalet sker ingen provtagning. Många kommunala vattentäkter har gamla skyddsföreskrifter som behöver uppdateras. Plastleksaker kan innehålla farliga ämnen. Foto: Kalmar län Kalmar län har en lång industriell historia med till exempel många glasbruk, sågverk, träimpregneringsanläggningar, pappersbruk, gruvor, järn- och kopparverk, batterifabriker och hamnar. De har i många fall lämnat spår efter sig i form av deponier, förorenad mark, vatten och sediment. Många spännande platser som berättar länets historia kan alltså också vara miljöfarliga. Mellan åren 2000 och 2013 har de på ett systematiskt sätt identifierats och riskklassats. Sju av de högst prioriterade områdena har åtgärdats. De senaste åren har så kallade hormonstörande ämnen fått mer uppmärksamhet. Man känner till, eller misstänker, att det finns över 800 kemikalier som bedöms kunna störa hormonsystemet. Många är vanliga i samhället, i miljön och förekommer i produkter. Extra känslighet råder för foster, barn och ungdomar. Eftersom exponeringen av kemikalier i samhället är omfattande är det angeläget att prioritera var och i vilken ordning åtgärder behöver sättas in. Arbetet måste dock bedrivas på bred front. En spridning av luftföroreningar från bland annat industrier och förbränningsanläggningar har skett inom och till länet. Förhöjda halter i fisk av flera långlivade miljögifter påvisas därför i miljöövervakningen. Tillståndet i vattenmiljön för de av EU prioriterade ämnena är till stora delar okänd.

16 HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Utmaningar Mängden kemiska substanser som förekommer i vår vardag, i textilier, inredningsdetaljer, leksaker, hygienartiklar, livsmedel med flera ökar ständigt. Användningen har ökat vår levnadsstandard, men också medfört att fler och fler ämnen förekommer mer eller mindre okontrollerat i vår omedelbara omgivning. Den kemitekniska utvecklingen har gått och går så snabbt att forskning och lagstiftning långt ifrån alltid hinner med. Arbete kvarstår med att ta fram relevanta delmål och konkreta insatser. Det finns stora brister i kunskapen om bland annat kombinationseffekter, hormonstörande ämnen och nanomaterial, det vill säga partiklar i storleksintervallet 0,000001-0,0001 mm. Halter av farliga ämnen, inklusive läkemedelsrester, i vattenmiljön är ofta dåligt kända. Det gäller såväl i anslutning till industrier, avloppsanläggningar, jordbruksområden såväl som intill urbana miljöer. Åtgärder Med den stora kemikalieanvändning som förekommer i samhället bör arbetet med miljögifter bedrivas inom områdena information och kunskapsuppbyggnad för producenter och konsumenter. Övervakning av miljögifter och återgärder för att sanera redan spridda miljögifter och föroreningar behöver öka. Som privatperson har man stor möjlighet att påverka miljön genom sina val av kemikalier och produkter. Det finns många i länet som arbetar för att miljökvalitetsmålet giftfri miljö ska uppnås. Det sker förutom via myndighetsutövning i kommunala bolag, i näringslivet, i landstinget, på universitetet och i ideella föreningar. Flertalet utbildningsinsatser och projekt genomförs inom Miljösamverkan sydost, vars webbplats uppdateras med aktuella insatser. Kunskapsbrist är tyvärr en betydelsefull faktor som påverkar valen av konkreta åtgärder. Att utreda och övervaka miljön är viktigt för att möjliggöra rätt prioriteringar i det fortsatta arbetet. Fortsatt övervakning av miljögifter i olika vatten är av central betydelse. Vi måste kunna upptäcka var problem finns och vilka de är. Bedömningen är att fler ämnen än idag, behöver analyseras. Regionförbundets handlingsprogram Giftfri vardag i Kalmar län inriktas just på att öka kunskapen inom näringsliv och offentlig sektor. Fler måste veta mer om de kemikalier som används i vardagen och deras påverkan på människa och miljö. Det gäller även för producenter, importörer och offentlig förvaltning. Deponi i Emsfors. Foto: Kalmar län Det finns ett stort antal förorenade områden i länet. Med dagens takt i saneringsarbetet kommer det att ta mycket lång tid att åtgärda alla de områden som idag innebär en risk för miljön eller för människors hälsa. I december 2013 fanns det 45 områden i riskklass 1 (mycket stor risk för människors hälsa och miljö) och ca 300 områden i riskklass 2 (stor risk för människors hälsa och miljö). Totalt i länet har ca 4000 förorenade områden identifierats. Att utreda och övervaka miljön är viktigt för att möjliggöra rätt prioriteringar i det fortsatta arbetet. Fortsatt övervakning av miljögifter i olika vatten är av central betydelse. Vi måste kunna upptäcka var problem finns och vilka de är. Bedömningen är att fler ämnen än idag behöver analyseras. För att kunna driva saneringsprojekt och åtgärda förorenade områden krävs ofta en gemensam finansiering av ansvarig verksamhetsutövare och staten. Ökad tillsyn och tillsynsvägledning är ett steg i detta. Det regionala programmet för efterbehandling av förorenade områden beskriver länets strategi. Vid saneringsåtgärder bör hänsyn tas till delar som är kulturhistoriskt värdefulla. De utgör en

HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN 17 påminnelse om platsens industriella historia och en del av länets rika industriarv. I landsbygdsprogrammet för 2014-2020 kommer Greppa näringen att fortsätta som miljöprojekt. Växtskydd har varit och kommer troligen även i fortsättningen att vara en viktig del av projektet. Då ingår enskild rådgivning och kurser till lantbrukare om hantering och miljöstrategiska val av växtskyddsmedel. utbildar årligen sprutförare för behörighet att spruta mark. Oskarshamns hamn. Foto: David Lokrantz Tillstånd för en utökning av befintliga miljöfarliga verksamheter ska inte beviljas om resultatet befaras öka belastningen av kemikalier i omgivningen. Utsläppen ska hållas nere genom att man väljer mindre miljöbelastande kemikalier eller genom att verksamheten förbättrar sina interna reningsanläggningar. Genom information och tillsyn kan miljögifternas belastning på samhället minska, men åtgärder behöver vidtas av alla; myndigheter, verksamhetsutövare och enskilda privatpersoner.

18 HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN GOD LIVSMILJÖ I KALMAR LÄN Åtgärder för temaområde giftfri miljö Giftfri vardag i Kalmar län I syfte att minska exponering och påverkan av kemikalier i vardagen genomförs åtgärder i tre steg: Ökad kunskap Förslag till delmål och konkreta aktiviteter Genomförande av konkreta aktiviteter Utreda och åtgärda förorenade områden För att förorenade områden inte ska utgöra ett hot mot människors hälsa och miljön behöver åtgärder vidtas genom både privat och offentlig finansiering. Övervakning av miljögifter Miljöövervakningsprogrammet utökas till att omfatta alla för länet relevanta, prioriterade ämnen i vattendirektivet i syfte att få en tydligare bild över var problem finns. Tillsyn kemikalieanvändning I syfte att minska belastning och risker med farliga kemikalier ökas tillsynen med fokus på prioriterade ämnen inom industri och användning av bekämpningsmedel. Ansvarig Regionförbundet Kommuner Landstinget Linnéuniversitetet Näringsliv Kommuner Näringsliv Kommuner Näringsliv Kommuner Berörda miljömål Miljökrav vid upphandling För att minska användning och förekomst av farliga kemikalier ställs miljökrav i samband med offentlig upphandling. Landstinget Kommuner Regionförbundet Linnéuniversitetet