Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Enheten för statistik och analys Sammanfattning Denna promemoria beskriver den svenska forskarutbildningens storlek och sätter den i relation till högskolans rekryteringsbehov åren 2011-2015 när det gäller forskande och undervisande personal. Den förväntade doktorsexaminationen under denna femårsperiod analyseras såväl totalt som nedbruten på olika områden. Som en bakgrund görs inledningsvis en jämförelse med forskarutbildningens dimensionering i nordiska grannländer. Enligt de prognoser som presenteras i denna PM för perioden 2011-2015 kommer antalet personer som avlägger doktorsexamen inom samhällsvetenskap och humaniora endast marginellt att överstiga det rekryteringsbehov som uppstår till följd av pensionsavgångar och sektorns förväntade tillväxt när det gäller doktorsexaminerad personal under de kommande åren enligt skattningar i PMn. Under antagandet om hälften så stor tillväxt motsvarar doktorsexaminationen inom samhällsvetenskap och humaniora ca 1,5 gånger rekryteringsbehovet. Inom övriga områden (naturvetenskap, teknik och medicin) kommer antalet nya doktorsexamina 2011-2015 att klart överstiga rekryteringsbehovet inom högskolan. I likhet med tidigare kommer en stor andel av de doktorsexaminerade inom naturvetenskap, teknik och medicin att söka sig till arbeten utanför högskolesektorn. Under början av 1990-talet var antalet doktorander i förhållande till befolkningsmängd tre gånger fler i Sverige jämfört med våra nordiska grannländer. Sedan dess har forskarutbildningsvolymen i Finland ökat kraftigt. Antalet doktorander i Danmark och Norge har ökat, men i en lägre takt än i Finland. Samtidigt som dessa ökningar skett i våra grannländer har antalet doktorander i Sverige minskat på senare år.
Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Indelningsgrunder och statistikkällor... 3 Forskarutbildningen i Norden (exkl. Island)... 4 Antal doktorander... 4 Antal examina... 4 Forskarutbildningen i Sverige... 6 Examination i förhållande till högskolans behov... 10 Antal pensionsavgångar... 11 Förväntad tillväxt av högskolesektorn... 12 Examination i förhållande till högskolans rekryteringsbehov på grund av pensionering aroch tillväxt... 13 Diskussion... 14 Bilaga A. Uppgifter om forskarutbildningen i Sverige... 17 Nyantagning till forskarutbildningen och antalet doktorander... 17 Nettostudietid... 18 Genomströmning... 19 Prognos för antalet doktorexaminationer... 20 Bilaga B. Skattning av pensionsavgångar... 23 Avräkning av andel som är 65 år och äldre... 23 Bilaga C. Beräkning av kvoter mellan antalet nya doktorsexamina och uppskattat rekryteringsbehov.... 25 2 (25)
Inledning En betydande andel av forskningen inom den svenska högskolan bedrivs inom forskarutbildningen. Det är svårt att säga exakt hur stor andelen är, men ca en tredjedel av de ekonomiska forskningsresurserna kan uppskattas vara kopplade till verksamhet inom forskarutbildningen 1. Ett sätt för lärosätena att komma till rätta med ekonomiska underskott i mitten av 00- talet var att minska antagningen till forskarutbildningen. Dessutom minskade Stiftelsen för Strategisk forskning (SSF) vid denna tidpunkt sin tidigare omfattande finansiering av forskarskolor. Till följd av den minskade antagningen till forskarutbildning i mitten av 00- talet kommer sannolikt antalet doktorsexaminerade per år att minska i början av 2010- talet. Denna minskning sker samtidigt som antalet pensionsavgångar inom högskolan ökar i och med att de stora årskullarna från 1940-talet når pensionsålder. Denna promemoria syftar till att undersöka frågan om hur den svenska forskarutbildningen är dimensionerad i förhållande till personalsituationen inom högskolesektorn i dag och i framtiden. Dimensioneringen belyses dels genom en jämförelse med forskarutbildningens storlek i de nordiska grannländerna, dels genom en jämförelse med den svenska högskolesektorns rekryteringsbehov de närmaste åren. Rekryteringsbehovet uppskattas baserat på kommande pensionsavgångar samt att en fortsatt ökning av den doktorsexaminerade personalen inom högskolan sannolikt kommer att ske under de närmaste åren. Indelningsgrunder och statistikkällor Eftersom nyantagning, examination och pensionsavgångar varierar mellan olika forskningsämnesområden presenteras statistiken uppdelad enligt följande: humaniora och religionsvetenskap (H), samhällsvetenskap inklusive rättsvetenskap och juridik (S), medicin inklusive odontologi och farmaci (M), naturvetenskap inklusive matematik (N), teknik (T), SLU 2 samt kategorin Övrigt som till stor del utgörs av vårdvetenskap och tvärvetenskapliga ämnen (de senare framför allt vid Linköpings universitets temainstitutioner). Uppgifter om forskarutbildningen för denna PM har hämtats från SCB:s statistikdatabas. En närmare metodologisk beskrivning finns i bilaga A. Personalstatistik för den svenska högskolesektorn sammanställs av både SCB och Högskoleverket i offentliga databaser. Indelningarna när det gäller t.ex. ämne och 1 Vid lärosätena anställda doktorander med doktorandtjänst stod år 2009 för en tredjedel av högskolesektorns FoU-årsverken, www.scb.se. En hel del personer som genomgår forskarutbildning har dock inte doktorandtjänst. Vidare ska beaktas att lönekostnaden för doktorander är lägre än genomsnittet för dem som genomför FoU-årsverken. Sammantaget leder detta till den grova uppskattningen om ca en tredjedel. Andelen var sannolikt högre i mitten av 00- talet då anställda doktorander stod för 40 % av genomförda FoU-årsverken 2005. Innan 2005 genomförde SCB sin undersökning av antalet FoU-årsverken inom högskolesektorn på ett annat sätt vilket försvårar jämförelser längre tillbaks i tiden. 2 SLU särskiljs i sin helhet, dvs. lärosätet blir i sammanställningen ett eget område. 3 (25)
ålderskategorier skiljer sig emellertid åt och för att få en så heltäckande bild som möjligt kombineras i denna PM statistik från båda myndigheterna. För att uppskatta antalet pensionsavgångar har statistik om den forskande och undervisande personalen med doktorsexamen använts 3. En närmare metodologisk beskrivning finns i bilaga B. Från SCB har dessutom en kohortbeställning gjorts. Den statistiken följer de disputerade 2004/2005 med avseende på tjänst inom högskolesektorn och annan sysselsättning i Sverige fram till år 2009. Den nordiska statistiken är hämtad från NIFU (Nordisk Institutt for Studier av Innovasjon, Forskning og Utdanning). NIFU får data från de nationella statistikmyndigheterna. Forskarutbildningen i Norden (exkl. Island) Antal doktorander I början av 1990-talet hade Danmark, Finland och Norge ungefär lika många doktorander per capita (ca 500 per miljon invånare) medan antalet i Sverige var ca tre gånger så högt (1500 per miljon invånare). Sedan dess har antalet doktorander i Finland ökat kraftigt. I Sverige kulminerade antalet doktorander i mitten av 00-talet för att på senare år minska. Antalet doktorander i Danmark och Norge har ökat successivt under de senaste 20 åren och år 2010 var antalet per capita i dessa länder i det närmaste uppe på samma nivå som i Sverige (figur 1a). Antal examina Som framgår av figur 1b har antalet doktorsexamina per miljon invånare ökat i alla de redovisade nordiska länderna. Finland är det land där antalet doktorsexaminationer ökat mest. Från 1990 till 2009 steg antalet doktorsexamina där från 100 till 300 per miljon invånare och år. Med tanke på förändringarna i antalet doktorander kan man förvänta en fortsatt ökad examination i Danmark, Finland och Norge medan doktorsexaminationen i Sverige kan förväntas minska (se en mer detaljerad prognos för Sverige i nästa avsnitt). Examinationen i Danmark och Norge kan antas nå upp till Sveriges nivå inom några år. Den finländska doktorsexaminationen förväntas öka markant även de kommande åren. 3 Tjänstekategorier: professor, lektor, forskarassistent, adjunkt, annan forskande och undervisande personal samt teknisk och administrativ personal, dvs. samtliga kategorier exklusive gäst- och timlärare. 4 (25)
Antal per miljon invånare Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 1. Antal doktorander (a) och doktorsexamina (b) per capita i de nordiska länderna exklusive Island (källa NIFU). (a) doktorander 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1990 2000 2010 (b) doktorsexamina 350 300 250 200 150 100 50 0 1990 2000 2010 Finland Sverige Norge Danmark Om man ser på hur det totala antalet doktorsexamina per år fördelar sig på olika områden finner man inte särskilt stora skillnader mellan länderna (figur 2). I Sverige svarar det medicinska området för den största andelen av alla avlagda examina. Vidare kan noteras att det avläggs procentuellt fler doktorsexamina i lantbruksvetenskap/veterinärmedicin i Danmark och Norge än i Finland och Sverige. Andelen examina i samhällsvetenskap ökar i Norge samtidigt som andelen teknikvetenskapliga examina minskar. I Finland ökar de teknikvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områdena sina andelar av samtliga avlagda examina samtidigt som andelen för medicin minskar. Det ska påpekas att som framgått av figur 1 har de andelsmässiga förändringarna skett samtidigt som doktorsexaminationen ökat kraftigt i alla de fyra redovisade nordiska länderna. 5 (25)
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 2. Fördelningen av doktorsexamina på forskningsämnesområde i de nordiska länderna 1990-2010 (källa NIFU). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Lantbruk/Veterinärmedicin Medicin Teknik Naturvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora 20% 10% 0% Danmark Finland Norge Sverige Forskarutbildningen i Sverige Som tidigare konstaterats har de olika forskningsämnesområdenas andelar av det totala antalet årligen avlagda doktorsexamina varit förhållandevis stabila i Sverige under de senaste 20 åren. Medan figur 2 visar utvecklingen i grova drag ges i figur 3 en mer detaljerad bild av doktorsexaminationen i Sverige med uppdelning på olika forskningsämnesområden 4. 4 I bilaga A finns uppgifter om nyantagning och antalet doktorander under samma tidsperiod och med samma indelning på olika forskningsämnesområden. 6 (25)
Figur 3. Doktorsexaminationen i Sverige 1990-2010 per forskningsämnesområde, SLU har särskilts (källa SCB). 900 800 700 600 500 400 300 200 medicin teknikvetenskap naturvetenskap samhällsvetenskap humaniora och religionsvetenskap SLU övriga forskningsområden matematik odontologi farmaci rättsvetenskap/juridik 100 0 Den sammanlagda examinationsfrekvensen var som högst år 2008 (2 914 doktorsexamina) och minskade åren 2009 och 2010 till färre än 2 600 doktorsexamina per år. Minskningen är sannolikt en direkt följd av den minskade antagningen till forskarutbildningen i mitten av 00-talet (figur 4). 7 (25)
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antal doktorander (streckad linje) Antal nyantagna och doktorsexaminerade (heldragna linjer) Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 4. Totalt antal aktiva doktorander (vänster axel, streckad linje), doktorandnybörjare och doktorsexamina (höger axel, heldragna linjer) i Sverige 1990-2010 (källa SCB). 24 000 4 000 18 000 3 000 12 000 2 000 6 000 0 Doktorander Nyantagna Doktorsexamina 1 000 0 Som framgår av figur 4 var det även i slutet av 1990-talet förhållandevis stora fluktuationer i antagningen till forskarutbildning. Dessa fluktuationer resulterade dock inte i någon motsvarande variation i examinationsfrekvensen. En möjlig orsak till det är 1998 års forskarutbildningsreform som kan ha resulterat i en ökad antagning på papperet precis före reformen, vilket i sin tur gav en minskad antagning under de följande åren 5. I realiteten är det dock inte säkert att doktorandstudiernas egentliga igångsättande varierade i samma utsträckning som den officiella statistiken indikerar. Forskarutbildningsreformen 1998 kan även ha inneburit att personer som varit doktorander under förhållandevis lång tid kom att slutföra sina avhandlingar och disputera i början av 00-talet 6. Därmed ledde den minskade nyantagningen i slutet av 1990-talet inte till någon märkbar minskning av examinationsfrekvensen. Däremot är det troligt att den kraftiga minskningen i nyantagningen till forskarutbildningen i mitten av 00-talet kommer att leda till en fortsatt minskning av examinationsfrekvensen under de närmaste åren. Detta framgår av figur 5a som visar 5 Se t.ex. bilaga A, figur A1. 6 När det gäller humaniora och samhällsvetenskap kan påpekas att det åren 1998-1999 gjordes särskilda satsningar med såväl anslagsmedel som bidrag från Riksbankens jubileumsfond som stöd till doktorander med otillfredsställande studiefinansiering vilka bedömdes med hjälp av extra finansieringsstöd kunna slutföra sin utbildning inom de närmaste åren. 8 (25)
antalet doktorsexamina åren 2004-2010 och en beräknad prognos 7 för antalet examina åren 2011-2015. I figur 5b visas utvecklingen fram till år 2015, uttryckt i relation till examinationsfrekvensen 2004 8, så som den ter sig enligt Vetenskapsrådets prognosmodell. Figuren ger följande bild av utvecklingen inom olika forskningsämnesområden: i. Examinationen inom medicin kommer fortsatt att vara något högre än nivån år 2004 (>800 doktorsexamina per år). ii. Inom teknikvetenskap avlades år 2010 knappt 400 doktorsexamina, att jämföra med drygt 600 år 2004. Antalet kommer eventuellt att återigen öka något 2011 men först år 2014 förväntas antalet återigen vara uppe på samma nivå som 2004. iii. Inom naturvetenskap väntas antalet doktorsexamina minska från 440 år 2010 till ca 400 år 2015. iv. Utvecklingen inom samhällsvetenskap liknar på en något lägre nivå utvecklingen inom naturvetenskap. Det kommer dock att ske en viss återhämtning i examinationsfrekvensen åren 2013-2014. v. För humaniora och religionsvetenskap indikerar prognosmodellen att nedgången som inleddes under 00-talet kan förväntas fortgå. Antalet doktorsexamina inom humaniora väntas minska från 200 år 2010 till 120 examina år 2015 vilket skulle innebära en halvering jämfört med nivån 2004 (figur 5b) och i så fall en återgång till nivån i början av 1990-talet (figur 3). 7 Med hjälp av statistiken för forskarutbildningen är det möjligt att göra en skattning av doktorsexaminationen under de kommande åren. I korthet går metoden ut på att per forskningsämnesområde beräkna en genomsnittlig examinationseffektivitet som tillsammans med uppgifter om nyantagningen en bruttostudietid tidigare används för att skatta antalet examina. De metodologiska detaljerna för skattningsmodellen återges i bilaga A. 8 Dvs. examinationen inom de olika forskningsämnesområdena år 2004 uttrycks som 100 % för att tydliggöra förändringarna 2005-2010 samt de av Vetenskapsrådet prognosticerade förändringarna 2011-2015. 9 (25)
Antal doktorsexamina, relativt år 2004 Antal doktorsexamina Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 5. (a) Faktiskt och av Vetenskapsrådet prognostiserat antal doktorsexamina 2004-2015. Streckad linje avskiljer data från SCB och prognosen för åren 2011-2015. (b) Uppgifter som andel av 2004 års nivå (den heterogent sammansatta kategorin Övrigt återges inte). 1000 Uppgifter från SCB Prognos av VR 2011-2015 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2004 2006 2008 2010 2012 2014 M T N S H SLU ÖVRIGT 140% 120% Uppgifter från SCB Prognos av VR 2011-2015 100% 80% 60% 40% M T SLU S N H 20% 0% 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Examination i förhållande till högskolans behov I detta avsnitt jämförs det prognostiserade antalet doktorsexaminerade 2011-2015 med skattningar av pensionsavgångar och högskolesektorns förväntade tillväxt de kommande åren. 10 (25)
Antal pensionsavgångar År 2010 fanns det ca 17 000 individer med doktorsexamen bland högskolans forskande och undervisande personal 9. Som framgår av figur 6 har andelen personer 60 år och äldre bland denna personal ökat under 00-talet 10. Figur 6. Andel av den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen som varit 60 år eller äldre 2001-2010 inom olika forskningsämnesområden (källa Högskoleverket). 30% Övr 25% S M 20% 15% H Totalt N T SLU 10% 5% 0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Ökningen är en effekt av att antalet personer 60-64 år ökat, samt att det blivit fler som fortsatt arbeta även efter fyllda 65 år. Antalet pensionsavgångar 2011-2015 uppskattas såsom det antal individer som 2010 var i ålderskategorin 60-64 år. Detta åldersintervall anges inte för den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen i Högskoleverkets statistikdatabas. Med hjälp av åldersuppdelad statistik från SCB för det totala antalet heltidsekvivalenter professorer och lektorer har därför här gjorts en skattning av antalet doktorsexaminerade forskande och undervisande personal i ålderskategorin 60-64 av dem som är 60 år eller äldre (se bilaga B). Detta ger inte det exakta antalet kommande pensioneringar eftersom många fortsätter att arbeta efter fyllda 65 år, samtidigt som personer som 2010 redan var 65 år och äldre kommer att gå i pension någon gång 2011-2015. Dessa båda osäkerheter kan dock antas ta ut varandra. Det förväntade antalet pensionsavgångar 2011-15 framräknat på detta sätt presenteras i bilaga B. 9 http://hsv.se/statistik/statistikomhogskolan/personal/ 10 Att notera är dock att andelen inom humaniora börjat minska efter en topp mitten av 00-talet. 11 (25)
Förväntad tillväxt av högskolesektorn I de följande beräkningarna antas att högskolesektorn kommer att fortsätta att expandera under de kommande åren och därmed får ett ökat rekryteringsbehov 11. När det gäller forskande och undervisande personal kan nya anställningar tillkomma vars innehavare förutsätts ha doktorsexamen. Vidare kan en förskjutning ske mellan tjänstekategorier till förmån för sådana där doktorsexamen krävs. Dessutom ökar andelen doktorsexaminerade inom olika tjänstekategorier. I första hand gäller detta lektorer där andelen med doktorsexamen ökat 2001-2010 från 81 till 85 %, en ökning som kan antas fortsätta även framöver. Även om den ekonomiska situationen inom högskolesektorn är förhållandevis god för tillfället är det osäkert hur mycket resurser som kommer att gå till att skapa nya tjänster kontra till exempelvis investeringar i forskningsutrustning eller bättre villkor för befintlig personal. Trots dessa osäkerheter bör en skattning av tillväxt ingå i föreliggande analys. En linjär regression baserad på data 2001-2010 har därför använts för att skatta utvecklingen 2011-2015 12 när det gäller doktorsexaminerad forskande och undervisande personal per forskningsämnesområde (figur 7). Den skattade tillväxten inbegriper både nya tjänster och en ökad andel doktorsexaminerade bland de som innehar redan befintliga tjänster. Figur 7. Doktorsexaminerad forskande och undervisande personal 2001-2010 som underlag för att skatta utvecklingen 2011-2015 (källa Högskoleverket). 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 S M T N H Övr SLU 1 000 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 11 I bilaga C presenteras även en beräkning utan tillväxt. 12 Utvecklingen 2011-2015 utgår från befintlig statistik för år 2010 till vilken ökning enligt den linjära regressionen förs. 12 (25)
kvot mellan doktorsexamination och skattat rekryteringsbehov Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Examination i förhållande till högskolans rekryteringsbehov på grund av pensionering aroch tillväxt Med hjälp av det prognostiserade antalet doktorsexamina, pensionsavgångar och en förväntad ökning av antalet doktorsexaminerade i den forskande och undervisande personalen 2011-2015 beräknas en kvot. Denna kvot utgör en skattning av relationen mellan examination och rekryteringsbehov (figur 8 13 ). En kvot nära ett innebär att en stor andel av de doktorsexaminerade behöver rektryteras till högskolans personal. Figur 8. För olika forskningsämnesområden anges i femårsintervall kvoten mellan doktorsexamination och summan av pensionsavgångar och tillväxt (se bilaga C för beräkningsunderlag). 7 6 5 4 3 2 1 0 N T M H S Även om beräkningarna innefattar ett stort mått av osäkerhet är bilden tämligen entydig. Under den studerade perioden minskar antalet doktorsexamina i förhållande till rekryteringsbehovet inom samtliga forskningsämnesområden. Den framräknade relationen mellan antalet examina och rekryteringsbehovet minskar inom naturvetenskap, teknik och medicin från 5-6 i mitten av 00-talet till 3-4 under den prognostiserade perioden 2011-2015. Relationen mellan examina och rekryteringsbehov inom humaniora och samhällsvetenskap ligger från början på en lägre nivå än de andra forskningsämnesområdena och minskar under den studerade perioden ned till en situation där examinationen endast marginellt överstiger rekryteringsbehovet. Den förhållandevis snabba tillväxten inom samhällsvetenskap (figur 7) leder till att relationen mellan examination och rekryteringsbehov blir allra lägst för detta område (figur 8). I figuren återges inte den heterogent sammansatta kategorin Övrigt eller SLU (vars personal inte nödvändigtvis rekryteras bland dem som doktorerat vid lärosätet). 13 För att studera utvecklingstrender genomförs samma beräkning som ett glidande medelvärde för varje 5-årsintervall från 2002-2006 till 2011-2015 (för närmare detaljer se bilaga C). 13 (25)
Diskussion Det som orsakar den förändrade relationen mellan doktorsexamination och rekryteringsbehov är att examinationsfrekvensen sjunker samtidigt som rekryteringsbehovet ökar på grund av att särskilt stora pensionsavgångar är att vänta. Dessutom kommer antalet doktorsexaminerade i högskolesektorns forskande och undervisande personal sannolikt att fortsätta att öka under de närmaste åren. Särskilt låga kvoter kommer enligt prognosberäkningarna som presenteras i föreliggande PM att uppstå inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Flera faktorer kan dock innebära att det faktiska utfallet inte blir som figur 8 förutspår. Högre kvoter mellan examination och rekryteringsbehov kan orsakas av att nedgången i examinationsfrekvens inte blir så kraftig som den använda modellen ger vid handen. T.ex. kan effektiviteten (fler som slutför utbildningen) inom forskarutbildningen komma att öka. Idag avslutar ungefär en av fyra doktorander forskarutbildningen utan doktorsexamen (bilaga A). Examinationsfrekvensen skulle även kunna stiga om den genomsnittliga bruttostudietiden förkortades från dagens nivå på ca 12 terminer. Vidare kanske tillväxttakten när det gäller doktorsexaminerad forskande och undervisande personal inte blir så kraftig som beräkningsmodellen förutspår. Detta på grund av att färre grundutbildningsstudenter är att vänta under de kommande åren till följd av minskande årskullar av studenter. Eftersom osäkerheten är stor presenteras i bilaga C beräkningar utifrån olika antaganden om tillväxt. Det kan dock vara så att den förändring som indikeras i figur 8 i verkligheten blir ännu större med tanke på att antalet utändska doktorander i den svenska högskolan ökat under den studerade perioden. Av samtliga som påbörjade forskarutbildning i Sverige år 2010 utgjorde utländska medborgare ca en tredjedel (varav hälften kom från Asien) och av samtliga aktiva doktorander utgjorde de utländska ca en fjärdedel. Ser man på alla doktorsexamina som avlades detta år stod utländska medborgare för ca en femtedel. Sannolikt kommer andelen utländska personer av de som doktorerar i Sverige att öka markant under de kommande åren, utvecklingen 2001-2010 framgår av figur 9. 14 (25)
Andel utländska doktorandnybörjare, doktorander och doktorsexamina Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 9. Andel utländska doktorandnybörjare, utländska doktorander och doktorsexamina avlagda av utländska medborgare i Sverige 2001-2010 (källa SCB). 35% 30% 25% Doktorandnybörjare Doktorander Doktorsexamina 20% 15% 10% 5% 0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Det är svårt att bedöma hur den svenska högskolesektorns rekryteringssituation påverkas av den ökande andelen utländska doktorander 14. Säkert råder olika förhållanden inom olika ämnesområden. Inom t.ex. matematik, naturvetenskap och teknikvetenskap var andelen utländska doktorandnybörjare 45-50 % år 2010. Inom t.ex. humaniora och juridik var motsvarande nivå ca 15 %. På totalnivå kan det förväntas att inom några år svarar utländska doktorander för ungefär en tredjedel av de doktorsexamina som avläggs i Sverige. Med ökande satsningar på FoU-verksamhet i t.ex. Asien är en möjlig utveckling att en ökande andel nyexaminerade doktorer kommer att lämna Sverige efter forskarutbildningen och därigenom inte finns tillgängliga för rekrytering till tjänster inom den svenska högskolesektorn. De uppgifter som sammanställts i denna PM bygger i hög utsträckning på olika antaganden vilket skapar viss osäkerhet. Det kan dock noteras att uppgifter från SCB om en specifik kohort doktorsexaminerade (2004/05) ger en bild som överensstämmer med modellberäkningarna i och med att en stor andel av av de doktorsexaminerade inom humaniora och samhällsvetenskap är sysselsatta inom högskolesektorn (figur 10). 14 Definition enligt SCB (http://www.scb.se/statistik/uf/uf0204/2010a01b/uf0204_2010a01b_sm_uf21sm1101.pdf, sidan 38): Med utländska doktorander avses personer som hos Migrationsverket angivit studier som grund för bosättning och som invandrat mindre än två år innan studierna påbörjades. Eftersom inte alla studenter ansöker om uppehållstillstånd hos Migrationsverket så räknas även utrikes födda doktorander som invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades. 15 (25)
2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 10. Sysselsättning för doktorsdisputerade i Sverige år 2004/2005 (källa SCB). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Doktorsdisputerade 2004/2005 H S M N T Sysselsatta vid högskolan Ej i register Sysselsatta utanför högskolan Ej sysselsatta Inom medicin, naturvetenskap och teknik var andelen av de doktorsexaminerade som är sysselsatta inom högskolesektorn lägre än inom humaniora och samhällsvetenskap. Samtidigt är den andel inom medicin, naturvetenskap och teknik som inte återfinns i det svenska sysselsättningsregistret 15 (eller är arbetslösa) hög (figur 10). Vid en jämförelse med uppgifter för en kohort som doktorsexaminerades 1998/99 16 ser man att andelen som inte återfinns i sysselsättningsregistret är högre i 2004/05-kohorten. Detta skulle kunna tyda på att en större andel av de doktorsexaminerade lämnar landet efter avslutad utbildning. Statistiken är dock svårtolkad eftersom kategorin även inbegriper personer som lämnat Sverige för en post-doc-vistelse utomlands och som ännu inte återvänt. I de följande bilagorna återges mer detaljerat de underlag som ligger till grund för de beräkningar som presenterats i denna PM. Eftersom osäkerhet råder kring i vilken utsträckning den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen kommer att tillväxa under de kommande åren presenteras i bilaga C tre olika varianter, (i) tillväxt enligt figur 7, (ii) hälften av detta, samt (iii) ingen tillväxt. Det bör återigen poängteras att ingen tillväxt av den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen är ett osannolikt scenario. Detta eftersom andelen doktorsexaminerade inom det redan befintliga antalet anställningar sannolikt kommer att öka de närmaste åren. 15 http://www.scb.se/pages/product 7892.aspx 16 Data återges inte. 16 (25)
Bilaga A. Uppgifter om forskarutbildningen i Sverige Nyantagning till forskarutbildningen och antalet doktorander I figur 3 i huvudtexten återgavs antalet doktorsexamina per forskningsämnesområde 1990-2010. För samma tidsperiod och indelat på samma sätt återges nedan antalet doktorandnybörjare (figur A1) och antalet doktorander (summan av hel- och deltidsaktiva, figur A2). Figur A1. Antalet doktorandnybörjare i Sverige 1990-2010 per forskningsämnesområde (SLU har särskilts, källa SCB). 1 200 1 000 800 600 400 200 teknikvetenskap medicin samhällsvetenskap naturvetenskap humaniora och religionsvetenskap övriga forskningsområden SLU matematik rättsvetenskap/juridik odontologi farmaci 0 17 (25)
Figur A2. Antalet hel- och deltidsaktiva doktorander i Sverige 1990-2010 per forskningsämnesområde (SLU har särskilts, källa SCB). 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 medicin teknikvetenskap samhällsvetenskap naturvetenskap humaniora och religionsvetenskap SLU övriga forskningsområden matematik odontologi rättsvetenskap/juridik farmaci 500 0 Nettostudietid Genomsnittlig total nettostudietid för att avlägga en svensk doktorsexamen mellan 2004 och 2010 var 8,5 terminer (tabell A1). Störst minskning av studietiden under denna period har skett inom humaniora-religionsvetenskap, där nettostudietid minskade från 11,8 terminer till under tio terminer. Trots minskningen har området, tillsammans med juridik, fortfarande den längsta nettostudietiden för att avlägga doktorsexamen. Inom naturvetenskap och teknik registreras endast små variationer i nettostudietiden som uppgår till ca 8,5 terminer. Inom medicin har nettostudietiden ökat från 7,0 terminer år 2004 till 7,7 terminer år 2010, vilket ändock innebär kortast nettostudietid. En möjlig orsak till den korta studietiden inom medicin kan vara att forskarstuderande i medicin inte registreras som doktorander förrän de fullgjort en del av forskarutbildningen. Ökningen i studietid kan i så fall reflektera att allt fler forskarstuderande inom det medicinska området verkligen registreras när utbildningen inleds. Till skillnad från andra tabeller och figurer särskiljs inte SLU i tabellerna A1 och A3 då statistikkällorna inte gör detta möjligt. Uppgifterna för skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering (SJL) antas i de fortsatta beräkningarna gälla för SLU. 18 (25)
Tabell A1. Genomsnittlig nettostudietid per forskningsämnesområde för avläggande av doktorsexamen 2004-2010 (källa SCB). Forskningsämnesområde 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Medel 2004-2010 Rättsvetenskap/juridik 10,3 10,2 8,9 11,4 11,0 8,9 11,0 10,2 Humaniora och religionsvetenskap 11,8 11,0 9,7 9,4 9,5 9,1 9,3 10,0 Samhällsvetenskap 10,0 9,5 9,3 9,1 9,2 8,8 9,1 9,3 Medicin 7,0 7,5 7,2 7,5 7,6 7,8 7,7 7,5 Farmaci 8,5 8,2 7,7 8,7 8,4 8,1 8,7 8,3 Odontologi 7,8 5,9 7,2 6,0 7,5 7,3 8,0 7,1 Naturvetenskap 8,5 8,5 8,5 8,4 8,4 8,5 8,5 8,5 Matematik 8,5 8,2 8,2 8,3 8,3 8,4 8,1 8,3 Teknikvetenskap 8,8 8,7 8,5 8,4 8,6 8,6 8,4 8,6 Övriga forskningsämnesområden 7,9 7,8 7,7 7,7 8,1 8,2 8,2 7,9 Veterinärmedicin 8,6 9,0 7,9 7,8 8,2 7,6 8,1 8,2 SJL 8,6 8,6 8,5 8,9 8,8 8,5 8,7 8,6 Totalt 8,8 8,6 8,3 8,5 8,6 8,3 8,6 8,5 Genomströmning Bland de som påbörjar en forskarutbildning finns de som aldrig tar ut en doktorsexamen. Antingen för att de avslutar utbildningen med en licentiatexamen eller för att de avslutar utbildningen utan någon examen. Ett sätt att uppskatta forskarutbildningens effektivitet när det gäller doktorsexamination är att beräkna en sorts verkningsgrad. Denna beräknas som kvoten mellan det antal som tagit ut doktorsexamen under ett år och de som oberoende av anledning lämnat forskarutbildningen samma år. De som lämnat forskarutbildningen uppskattas som antalet nyantagna till forskarutbildningen korrigerat för förändringen i antalet doktorander mellan gällande och föregående år 17. I tabell A2 visas de verkningsgrader som beräknats för respektive forskningsämnesområde på detta sätt. Tabell A2. Uppskattade verkningsgrader (%, se text ovan för närmare förklaring) per forskningsämnesområde (samt för SLU) när det gäller doktorsexamination inom forskarutbildningen. Forskningsämnesområde Verkningsgrad (%), forskarutbildningen 2004-2010 Rättsvetenskap/juridik 63 Humaniora och religionsvetenskap 73 Samhällsvetenskap 72 Medicin 86 Farmaci 82 Odontologi 80 17 Om vi gör en badkarsanalogi, mängden utrinnande vatten under en viss tidsperiod kan skattas med hjälp av mängden inrinnande vatten under samma tidsperiod plus nivåförändringen i badkaret som inträffat under tidsperioden. En svaghet är att antalet doktorander (dvs. vattennivån i analogin) inte mäts vid respektive årsskifte. Räknat över flera år kan dock detta anses vara ett mindre problem för denna skattning. 19 (25)
Naturvetenskap 81 Matematik 74 Teknikvetenskap 70 SLU 81 Övriga forskningsämnesområden 88 Medelvärde 78 Prognos för antalet doktorexaminationer En prognos över antalet doktorsexamina ett visst år beräknas som en funktion av antalet doktorandnybörjare en bruttostudietid tidigare multiplicerat med den uppskattade andel vars studier resulterar i en doktorsexamen. Studietider och verkningsgrader för framtida examina är okända. Av denna anledning används den genomsnittliga verkningsgraden för åren 2004-2010 som approximation av den framtida nivån, och en s.k. fördelningsnyckel. Fördelningsnyckeln utgörs av bruttostudietider som ligger till grund för beräkning av ett vägt glidande medelvärde och som fördelas över de enligt modellen möjliga examinationsåren (tabell A3). Tabell A3. Antal bruttostudietider per forskningsämnesområde (källa SCB) samt beräkning av ett vägt glidande medelvärde och tidsförskjutning motsvarande en fördelning av bruttostudietid. Medelvärde bruttotermin Viktad tidsförskjutning (år) Antal bruttostudieterminer Forskningsämnesområde 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2004-2010 8 7 6 5 Rättsvetenskap och juridik 15 14 14 16 15 12 14 14,3 0,3 0,5 0,2 Humaniora och religionsvetenskap 17 16 14 13 14 14 15 14,7 0,4 0,5 0,1 Samhällsvetenskap 15 13 13 13 13 13 14 13,4 0,5 0,5 Medicin 10 10 10 10 11 11 11 10,4 0,5 0,5 Farmaci 13 11 12 12 11 12 13 12,0 0,25 0,5 0,25 Odontologi 9 10 16 11 13 13 11 11,9 0,25 0,5 0,25 Naturvetenskap 11 11 11 11 11 11 11 11,0 0,5 0,5 Matematik 12 12 11 11 11 12 11 11,4 0,2 0,5 0,3 Teknikvetenskap 12 12 11 11 11 12 12 11,6 0,5 0,5 Övriga forskningsämnesområden 12 12 11 11 12 13 12 11,9 0,2 0,5 0,3 SJL 11 11 12 11 13 12 12 11,7 0,5 0,5 Den prognos som gjorts för åren 2011-2015 utgår från skattningen av verkningsgrader åren 2004-2010 (tabell A2) och fördelningsnyckeln när det gäller bruttostudietider (tabell A3). Det prognostiserade antalet doktorsexamina återges tillsammans med statistik för åren 2004-2010 i tabell A4. 20 (25)
examina prognos 2008-2010 Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Tabell A4. Faktiskt (källa SCB) och prognostiserat antal doktorsexamina 2004-2015 per forskningsämnesområde (se även huvudtext figur 5). Uppgifter från SCB Uppgifter enligt VRs prognos 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 M 800 871 879 845 859 914 895 839 822 829 876 899 T 625 638 639 632 686 546 500 509 552 607 660 706 N 515 488 442 511 483 452 440 413 393 387 415 400 S 391 348 391 408 452 393 369 318 293 290 326 362 H 257 237 221 243 224 214 197 174 135 118 119 137 SLU 124 127 117 126 105 100 98 85 86 104 110 104 Övrigt 51 49 79 88 105 103 93 75 82 90 94 107 Summa 2 763 2 758 2 768 2 853 2 914 2 722 2 592 2 412 2 364 2 425 2 601 2 715 Ett sätt att undersöka modellens anpassning är att jämföra det prognostiserade antalet doktorsexamina inom olika forskningsämnesområden med det faktiska utfallet åren 2008 2010 (dvs. använda beräkningsmetoden för år för vilka det finns facit i form av publicerad examinationsstatistik från SCB, figur A3). Figur A3. Prognostiserad och faktisk doktorsexamination under åren 2008-2010. 1000 800 600 400 200 0 0 200 400 600 800 1000 examina utfall 2008-2010 Modellen ger en förhållandevis god skattning för åren 2008-2010, vilket dock inte säkerställer att den fortsatta precisionen blir lika god. Både effektivitet och studietider kan komma att förändras vilket i så fall leder till ändrade antal doktorsexamina inom de olika forskningsämnesområdena. Utvecklingen av det som i föreliggande PM benämns verkningsgrad (kvoten mellan det antal som tagit ut doktorsexamen under ett år och de som oberoende av anledning lämnat forskarutbildningen samma år) går att beräkna under den studerade perioden (figur A4). En uppåtgående trend föreligger där variationer sannolikt har att göra med effekterna från 1998 års forskarutbildningsreform. En viss fortsatt ökningspotential finns sannolikt, men det kommer alltid finnas doktorander som av olika anledningar avslutar forskarutbildningen utan en doktorsexamen. 21 (25)
Verkningsgrad för forskarutbildningen beräknat som antalet doktorsexaminerade dividerat med det totala antalet som lämnat forskarutbildningen (glidande 3-årsmedelvärde) Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov För att med bättre precision skatta genomströmningen inom forskarutbildningen bör longitudinella studier genomföras. Dessa kan dock endast mäta genomströmning för doktorander som antagits långt tidigare. Metoden som i denna PM använts ger en sorts skattad nivå för flöden in i och ut ur forskarutbildningssystemet under senare år. I kongruens med att verkningsgraden när det gäller doktorsexaminationen inom forskarutbildningen är 70-80 % är att SCB i sitt senaste SM om forskarutbildningen anger att 27 % av nybörjarna år 2000 ännu inte doktorsexaminerats 18. Figur A4. Beräknad verkningsgrad (se text ovan för förklaring) när det gäller doktorsexamina inom den svenska forskarutbildningen 1992-2010. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 18 För mer detaljerade studier om genomströmning inom forskarutbildningen, se t.ex. Högskoleverkets rapport 2007:35 R: http://www.hsv.se/download/18.5b73fe55111705b51fd80004567/0735r.pdf 22 (25)
Bilaga B. Skattning av pensionsavgångar Avräkning av andel som är 65 år och äldre Statistik för den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen har använts i första hand (uppgifter från Högskoleverkets NU-statistikdatabas). Tyvärr är den äldsta åldersklassen i denna statistik 60 år och äldre. Eftersom kategorin 60 64 år saknas har denna grupp uppskattats med hjälp av statistik över antalet heltidsekvivalenter professorer och lektorer oberoende om de har doktorsexamen eller inte. Dessa uppgifter fördelat på åldersklasserna 60-64 och 65+ har hämtats från SCBs statistikdatabas och återges i tabell B1. Tabell B1. Professorer och lektorer, andel 60 64 år av 60 år och äldre (källa SCB). Antal heltidsekvivalenter 60-64 år 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 H 226 271 310 356 376 369 362 328 304 322 S 312 397 494 547 604 631 636 624 633 604 M 248 267 288 312 321 330 348 343 393 396 N 224 260 280 295 330 350 339 336 319 291 T 177 194 232 275 319 314 307 318 302 303 SLU 42 39 45 46 52 56 59 59 65 69 Övr 47 67 83 96 128 134 148 149 163 179 1 276 1 496 1 733 1 926 2 129 2 185 2 199 2 158 2 179 2 165 Antal heltidsekvivalenter 65+ år 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 H 13 21 33 50 65 75 77 104 107 115 S 31 42 57 93 101 110 152 196 216 238 M 16 23 43 57 79 84 93 102 124 141 N 11 16 34 50 54 57 78 89 102 115 T 16 19 27 30 38 61 78 89 101 119 SLU 2 0 6 3 6 7 8 17 17 22 Övr 4 3 11 15 17 16 32 38 35 42 92 124 211 298 360 410 517 635 703 792 Andel 60-64 av summan över 60 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 H 95% 93% 90% 88% 85% 83% 82% 76% 74% 74% S 91% 90% 90% 85% 86% 85% 81% 76% 75% 72% M 94% 92% 87% 85% 80% 80% 79% 77% 76% 74% N 95% 94% 89% 86% 86% 86% 81% 79% 76% 72% T 92% 91% 89% 90% 89% 84% 80% 78% 75% 72% SLU 95% 100% 89% 94% 90% 89% 89% 78% 79% 76% Övr 92% 95% 88% 86% 88% 89% 82% 80% 82% 81% 93% 92% 89% 87% 86% 84% 81% 77% 76% 73% Procentsatserna i tabellen ovan används sedan för att skatta antalet i ålderskategorin 60-64 av den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen (tabell B2). 23 (25)
Tabell B2. Skattat antal doktorsexaminerade forskande och undervisande personer 19 i ålderskategorin 60-64 per forskningsämnesområde. Uppgifterna antas vara närmevärden för antalet pensionsavgångar under de fem efterföljande åren. A. Andel 60-64 av 60+ 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 H 0,95 0,93 0,90 0,88 0,85 0,83 0,82 0,76 0,74 0,74 S 0,91 0,90 0,90 0,85 0,86 0,85 0,81 0,76 0,75 0,72 M 0,94 0,92 0,87 0,85 0,80 0,80 0,79 0,77 0,76 0,74 N 0,95 0,94 0,89 0,86 0,86 0,86 0,81 0,79 0,76 0,72 T 0,92 0,91 0,89 0,90 0,89 0,84 0,80 0,78 0,75 0,72 SLU 0,95 1,00 0,89 0,94 0,90 0,89 0,89 0,78 0,79 0,76 Övr 0,92 0,95 0,88 0,86 0,88 0,89 0,82 0,80 0,82 0,81 B. Antal 60+ (HSV) 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 H 214 269 318 371 412 430 418 416 402 415 S 295 398 502 582 663 750 800 861 890 931 M 284 323 380 427 456 479 522 538 724 768 N 227 273 323 366 413 454 465 466 476 486 T 173 212 263 319 382 404 430 470 472 503 SLU 69 73 85 92 103 115 119 124 140 148 Övr 51 78 107 130 153 170 194 206 236 265 1 313 1 626 1 978 2 287 2 582 2 802 2 948 3 081 3 340 3 516 C. Skattat antal 60-64 (A*B) 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 H 203 250 288 325 351 357 344 316 297 306 S 268 360 450 497 568 639 646 655 663 668 M 267 297 331 361 366 382 412 415 550 566 N 217 257 288 313 355 390 378 369 361 348 T 159 193 235 287 341 338 343 367 354 362 SLU 66 73 75 86 92 102 106 97 111 112 Övr 47 74 94 112 135 152 160 164 194 215 1 226 1 505 1 761 1 983 2 209 2 360 2 389 2 382 2 530 2 577 19 Exklusive gäst- och timlärare. 24 (25)
Bilaga C. Beräkning av kvoter mellan antalet nya doktorsexamina och uppskattat rekryteringsbehov. Tabell C1. Beräkning av kvoter som återges i huvudtextens figur 8 samt två alternativa beräkningar. A. Skattning examina 02-06 03-07 04-08 05-09 06-10 07-11 08-12 09-13 10-14 11-15 H 1 249 1 239 1 182 1 139 1 099 1 052 943 837 742 682 S 1 914 1 931 1 990 1 992 2 013 1 940 1 825 1 663 1 597 1 590 M 4 086 4 189 4 254 4 368 4 392 4 352 4 330 4 299 4 261 4 265 N 2 396 2 466 2 439 2 376 2 328 2 299 2 181 2 085 2 048 2 008 T 2 956 3 099 3 220 3 141 3 003 2 873 2 793 2 714 2 828 3 035 SLU 592 606 599 575 546 514 474 473 483 488 Övr 274 313 372 424 468 464 458 443 434 448 B. Skattning pensionering 02-06 03-07 04-08 05-09 06-10 07-11 08-12 09-13 10-14 11-15 H 203 250 288 325 351 357 344 316 297 306 S 268 360 450 497 568 639 646 655 663 668 M 267 297 331 361 366 382 412 415 550 566 N 217 257 288 313 355 390 378 369 361 348 T 159 193 235 287 341 338 343 367 354 362 SLU 66 73 75 86 92 102 106 97 111 112 Övr 47 74 94 112 135 152 160 164 194 215 C. Skattning tillväxt 02-06 03-07 04-08 05-09 06-10 07-11 08-12 09-13 10-14 11-15 H 332 203 134 109 221 261 317 318 321 233 S 858 802 750 852 888 932 919 895 848 857 M 432 445 354 671 845 970 1 000 1 031 676 627 N 170 186 87 188 225 227 225 259 214 179 T 441 399 331 402 457 513 529 533 449 440 SLU 24 47 89 131 127 136 115 74 62 85 Övr 321 326 369 379 369 405 400 365 352 362 D. Beräknad kvot (A/(B+C)) 02-06 03-07 04-08 05-09 06-10 07-11 08-12 09-13 10-14 11-15 H 2,34 2,74 2,80 2,62 1,92 1,70 1,43 1,32 1,20 1,27 S 1,70 1,66 1,66 1,48 1,38 1,23 1,17 1,07 1,06 1,04 M 5,84 5,64 6,21 4,23 3,63 3,22 3,07 2,97 3,48 3,57 N 6,20 5,56 6,51 4,74 4,01 3,73 3,62 3,32 3,56 3,81 T 4,93 5,23 5,69 4,56 3,76 3,38 3,20 3,02 3,53 3,79 SLU 6,61 5,05 3,65 2,65 2,49 2,16 2,15 2,77 2,80 2,48 Övr 0,74 0,78 0,80 0,86 0,93 0,83 0,82 0,84 0,80 0,78 E. Beräknad kvot halv tillväxt (A/(B+(0,5*C))) 02-06 03-07 04-08 05-09 06-10 07-11 08-12 09-13 10-14 11-15 H 3,39 3,53 3,33 3,00 2,38 2,16 1,88 1,76 1,62 1,61 S 2,75 2,54 2,41 2,16 1,99 1,76 1,65 1,51 1,47 1,45 M 8,46 8,06 8,37 6,27 5,57 5,02 4,75 4,62 4,80 4,85 N 7,94 7,04 7,36 5,84 4,98 4,56 4,45 4,18 4,38 4,59 T 7,79 7,89 8,04 6,43 5,27 4,83 4,60 4,29 4,89 5,22 SLU 7,63 6,28 5,00 3,79 3,51 3,02 2,90 3,54 3,41 3,16 Övr 1,32 1,32 1,33 1,41 1,46 1,31 1,27 1,28 1,17 1,13 F. Beräknad kvot ingen tillväxt (A/B) 02-06 03-07 04-08 05-09 06-10 07-11 08-12 09-13 10-14 11-15 H 6,16 4,96 4,11 3,50 3,13 2,94 2,74 2,65 2,49 2,23 S 7,14 5,37 4,42 4,00 3,54 3,04 2,83 2,54 2,41 2,38 M 15,29 14,08 12,85 12,10 12,00 11,39 10,51 10,36 7,75 7,53 N 11,06 9,58 8,48 7,59 6,56 5,89 5,77 5,65 5,68 5,77 T 18,59 16,05 13,69 10,93 8,80 8,49 8,15 7,40 8,00 8,39 SLU 9,03 8,30 7,96 6,66 5,92 5,03 4,49 4,90 4,37 4,36 Övr 5,83 4,21 3,94 3,78 3,47 3,06 2,86 2,71 2,24 2,09 25 (25)