Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk



Relevanta dokument
Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Contortan i SCAs skogsbruk

SCA Skog. Contortatall Umeå

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

Fröplantager 1(22) Ask. Fraxinus excelsior. Plantagens: Klonernas: Namn Rikslängdnr. Kategori. latitud (N) latitud (N) altitud.

Produktionshöjande åtgärder

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Stockholm

Tall i contortamiljö Hur klarar svensk tall kraftig exponering av contortans skadegörare?

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Storskogsbrukets sektorsansvar

Risker för svampsjukdomar i teori och praktik

Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal

Lokal nr 3. Jordkull, Svalöv

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

ARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspoulationer

Strategi Skogligt genbevarande i biotopskyddsområden

PRODUKTIONSHÖJANDE ÅTGÄRDER

Skogsstyrelsens författningssamling

Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) Johan Sonesson Emma Holmström, SLU Erika Olofsson, Lnu Karin Hjelm, Skogforsk

Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt

Skogsplantor våren 2015

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

Arbetsrapport nr 541 År Titel. Lägesrapport för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall.

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Contortatall och miljön

Heminredning till lågt pris men inte vilket pris som helst

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka

Överlevnad, skador och tillväxt i ett försök med svartgransprovenienser

Förädling och förökning av gran intryck från en studieresa i östra Canada

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund

KS/ , TN Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

Regler om användning av främmande trädslag Naturskyddsföreningens remissvar

SE plantor öppnar för nya möjligheter. Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes. m f. Förädling av barrträd. Fröplantag. Test.

DUBBEL TILLVÄXT HON FIXAR MED VANLIGA PLANTOR FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK. Nr SKOGFORSK TESTAR INVERS- MARKBEREDNING CONTORTA NORRLANDS -TURBON

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!?

ÖKAD TILLGÅNG OCH ANVÄNDNING AV FÖRÄDLADE PLANTOR

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Minnesanteckningar Centrala Frö- och Plantrådets möte nr 65

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Enaforsholms PINETUM

Prislista skogsplantor 2018

I korta drag. Produktion av skogsplantor 2018 JO0313 SM 1901

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Arealer. Virkesförråd. Bonitet och tillväxt. Avverkningsförslag. hektar. Produktiv skogsmark. Impediment myr. Impediment berg.

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81. Värmlands län

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Effektiv skogsskötsel projektgruppen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor

Fröproduktion och frökvalitet efter pollinering i isoleringstält i tallfröplantager.

SKSFS 2002:2 Bilaga 1

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Resultat från två sydsvenska försök med tamaracklärk

ARBETSRAPPORT. Förädlingeffekter för simulering med Hugin i SKA 08. Ola Rosvall & Ulfstand Wennström FRÅN SKOGFORSK NR

I korta drag. Produktion av skogsplantor 2017 JO0313 SM Sammanfattning. Korrigerad Production of seedlings 2017

Contortatall i Sverige

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Genetisk variation. Konsekvenser av skogsträdsförädling och fröplantager beträffande genetisk variation och skadegörare

Bra plantor för din framtida skog FRÅN NORRPLANT

Skogsstyrelsens författningssamling

Policy för hållbart skogsbruk

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

I korta drag. Produktion av skogsplantor 2016 JO0313 SM Sammanfattning. Fördjupning. Production of seedlings 2016

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Projektledare: Clas Fries, Skogsstyrelsen. Skogsskötselserien Skogsträdsförädling 2010

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Skogens skötsel. Rapport från Future Forests Urban Nilsson (redaktör) Future Forests Rapport 2013:1

Rätt planta på rätt trakt Undersökning av Bergvik Skogs planterade hyggen

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Prislista Södras Nycklar

SCA Skog i korthet. Nyckeltal

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Planens namn Naisjärv 1:2, sim Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

Skogsbrukscertifiering

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen UMEÅ Töre Sbs

Contortatallen i Sverige

Excellent certifiering. Skogsbrukscertifiering. generationer. 9 viktiga direktiv att följa. Så certifierar du din skog

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Transkript:

Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg Ola Rosvall Skogforsk

Introduktion av nya trädslag 1. Motiv för och konsekvenser av nya trädslag 2. Behov av kunskap och fältförsök 3. Försöksläget art för art 4. Hur hantera oundviklig kunskapsbrist

Motiv för nya trädslag Effektivare råvaruproduktion Framtida handlingsfrihet Lösa specifika problem FoU om nya trädslag ger även ökad kunskap om inhemska trädslag

Andra konsekvenser Ekologiska effekter: träd, bestånd, landskap Markens produktionsförmåga Angrepp av skadeorganismer Biologisk mångfald på olika nivåer Självspridning (Kulturella, värderingsgrundade effekter)

Ansvar och avvägning? Effekter i beståndet Externa effekter i omgivande bestånd Oönskad självspridning, Spridning av skadeorganismer Fragmentering Avvägning mellan olika nyttovärden och risker Avstå från ett nytt trädslag Begränsa användningens omfattning

2. Behov av kunskap och försök Produktions och vedegenskaper Ekologi, förökning, skadegörare. Skötselsystem Fröförsörjning Genetik, växtfysiologi, patologi, ekologi, skogsskötsel, ekonomi

Försöksverksamhet steg för steg Artjämförelser Systematiska proveniensförsök Produktionsförsök, förbandsförsök, gallringsförsök Experimentella praktiska planteringar för att studera ekologi och skötsel etc. Fröplantager Växtförädling

Contortatall Tre av SCA:s försöksserier Odlingsförsök Tall Contortatall SCA Forest Products 8

Förbandsförsök 625 träd per ha o o o o o o 10 000 träd per ha 2 500 träd per ha o o o o o o o o o x o x o o o o o o x x x x x o o o o o o x o x o o o o o o x x x x x o o o o o o x o x o o o o o o o o o o o o x o x o x o x o x o x x x o x x x o x o o o o o o o o o o x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x o o o o o o o o o o o x o x o x o x o x x x x x x x x x x x o o o o o o o o o o x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x o o o o o o o o o o o x o x o x o x o x o x x x o x x x o x o o o o o o o o o o x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x o o o o o o o o o o o x o x o x o x o x x x x x x x x x x x o o o o o o o o o o x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x o o o o o o o o o o o x o x o x o x o x o x x x o x x x o x o o o o o o o o o o x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x

Fröplantager Alla försök (73) Lögdö Norrberge Sör Nedansjö-Stavreviken Undersvik Sör Amsberg Galtström Närlinge Oppala Fröplantager och genetiska fältförsök med contortatall Larslund Österby Skörserum Rumhult Intressentmöte 14 juni / Tore Ericsson 2006

Två steg i ett Avkommeförsök i användningsområdet Plusträd i ursprungsbestånd Parallell fröplantage

Genetisk gallring av fröplantage

Svartgranprovenienser och plusträd

REKLAM! Nordiska proveniensoch familjetester

3. Försöksläget art för art Kunskap från många källor Ursprungslandet Äldre praktiska trial and error planteringar Grannländerna Systematiska försöksserier

Försök med nya trädslag i norra Sverige

Försök med nya trädslag i norra Sverige +++ bra, ++ tillfredsställande, + i viss mån, bristfällig,? osäkert Experiment Avkastning, kvalitet Ekologi, skogsskötsel Bestånd, experiment Frö och plantor Proveniensval Växtförädling Produktionsytor Frötäkt/fröplantage Förädlingspopulation A. sibirica +? A. lasiocarpa +++ ++ +?/ + Picea mariana +++ +++ ++?/ + Picea glauca +++ ++ + P. contorta +++ +++ +++ +++/+++ +++ P. banksiana ++ + + Larix laricina ++ + + Larix sibirica +++ ++ ++ +++/++ +

Försök med nya trädslag i södra Sverige

Nya trädslag i södra Sverige +++ bra, ++ tillfredsställande, + i viss mån, bristfällig,? osäkert Experiment Avkastning, kvalitet Ekologi, skogsskötsel Bestånd, experiment Frö och plantor Frötäkt/ Fröplantage Proveniensval Växtförädling Produktionsytor Förädlingspopulation Abies alba + ++ + +/ Abies grandis + + +/ Picea sitchensis + ++ ++ +/+ ny + Pseudotsuga m. + + ++ +/+ ny + Thuja plicata / P contorta +++ + + +?/+++ +++ Larix x ++ +++ +++ Ej akt./+++ ++ Populus sp ++ +++ +++ ++ klon ++ Populus x ++ +++ +++ ++ klon ++ Ädellöv Inte genomgånget här

4. Hur hantera ofrånkomlig kunskapsbrist Storskalig verksamhet kan inte prövas i förväg Storskalig artintroduktion är i sig ett experiment

Adaptiv skogsskötsel Adaptiv skötsel Systematisk uppföljning Analys Omprövning och anpassning Övervakningsprogram för de nya skogarna Experiment

Strategi för att hantera osäkerheten Måttlig användning Fördelning på landskapsnivå Bevara gamla bestånd Övervakning Beredskap för det oväntade Stödja forskning om trädslagens ekologi

Måttlig användning? 15 000 ha nya trädslag per år

Sammanlagd möjlig ökad avverkning i Sverige rimlig ökning milj. m 3 sk/år 120 100 80 60 40 20 0 Askgödsling Dikesresning Åkerplantering SE-plantor Gödsling 100 000 ha Contorta Tillåten 15 000 ha Förädling Fröplantage Föryngring Godkänd SKA Referens 2010 2030 2050 2070 2090

Spara gamla bestånd

Sammanfattningsvis En artintroduktion måste stödjas av kunskapsutveckling genom: Omfattande försöksverksamhet Systematisk uppföljning Sverige kanske behöver en övergripande försöksplan för nya trädslag

Proveniensguide för svartgran 60 50 TS 1100 Riskindex (överlevnadxmedelhöjd) Förflyttningseffekt (%) 40 30 20 10 0-10 -20-30 TS 1000 TS 900 TS 800 TS 700 TS 600 TS 500-40 13 12 11 10 9 8 7 6 Nordförflyttning --> <-- Sydförflyttning 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 Latitudförflyttning ( 0 )