Deltagare Vårt ansva till en god PBL? n y h e t s b r e v Arena 2 maj Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Janna Valik Generaldirektör Boverket och Ordförande i kommittén Ny PBL på rätt sätt. Ett år med nya PBL Hur har den nya lagen påverkat byggandet av Sverige? Speakers corner Näringslivet sammanfattade sina erfarenheter genom att olika aktörer fick uttrycka sina tankar om Nya PBL. Företrädare från Boverket, kommuner, Länsstyrelsen lyssnade och reflekterade kring Speakers corner. Boverket informerade om pågående arbete för att underlätta tillämpningen av nya PBL. Ny PBL ur olika synvinklar Advokat Magnus Josefsson, Mannheimer Swartling Advokatbyrå.
PBL på rätt väg... Den 2 maj 2012 var det ett år sedan den nya plan- och bygg lagen (PBL) trädde i kraft. Hur har det gått? Har syftena uppnåtts? Vad ser samhällsbyggnadssektorns olika aktörer som framgångsfaktorer framöver? Med syftet att mötas runt dessa frågor bjöd kommittén Ny PBL på rätt sätt, in runt 60 representanter för bygg- och materialindustrin, projektörer/arkitekter, byggherrar, fastighetsägare, kommuner, länsstyrelsen och centrala myndigheter till Arena 2 maj i Stockholm. Framförallt näringslivet inbjöds att delge sina erfarenheter av den nya lagen. Janna Valik, ordförande i kommittén Ny PBL- på rätt sätt och Speakers Corner generaldirektör på Boverket, inledde mötet. Det är så otroligt viktigt att alla länkar i en kedja fungerar. Tanken med PBL är att vi ska få ordning och reda. Vi är alla viktiga länkar i PBL-processen. Det är också angeläget att det finns ett rättvisesystem. Den nya plan- och bygglagen ska bidra till att skapa ett system så att tillämpning och lagstiftning blir mer enhetlig över landet. Boverkets generaldirektör Janna Valik Ni är särskilt inbjudna för att vi ska ställa oss frågan hur allting har gått sedan den nya lagen kom. Vi ska tillsammans reflektera över vilka upplevelser vi har haft, vad vi kan lära oss av det och ta med oss framåt, betonade Janna Valik. Näringslivet sammanfattade sina erfarenheter genom att olika aktörer fick uttrycka sina tankar om Nya PBL. Robert Deli, chefsjurist, Wallenstam, Som fördelar ser vi en något smidigare samrådsprocess som förhoppningsvis leder till en smidigare planprocess. Vi ser bristande flexibilitet i konkreta byggregler, t ex buller och tillgänglighetsfrågor. Det ställs idag samma krav i städer som landsbygd och på nybyggnation ställs också högre krav vilket är hämmande för tillväxt. Vi hoppas på en mer flexibel tillämpning framöver. Karin Ahlzén, arkitekt och kontorschef på White, Ännu så länge har vi inte märkt så stor skillnad. Men bygglovprocessen ger den största förändringen i vårt arbete. De ökade kraven på tillgänglighet gör att vi behöver lägga ner mera arbete på innehållet i tidigt skede. Det blir en mer framtung tidplan tillsammans med ett nytt sätt att arbeta i ett tidigt skede, vilket känns bra. En risk är att bygglovhanteringen känns skarpare och ställer högre krav på kompetensen ute i kommunerna. Magnus Norberg, projekt- och inköpschef på Diligentia, Den stora vinsten är att lov kan få laga kraft, vi slipper riva en balkong när huset är byggt. Sen skulle vi vilja se mer nyanserade krav på anmälningspliktiga åtgärder och att man ser över vilka frågor som man verkligen behöver pröva i bygglovsprocessen. Är det möjligt att låta byggherrar certifiera sig? Vi tror och vet att vi är duktiga på att bygga för egen förvaltning och det skulle underlätta hanteringen. 2
Kjell Jansson, VD i Besqab Vi tycker att lagstiftningen är ett steg i rätt riktning. En farhåga vi har är att det är en ytterligare instans för överprövning. Överklagningsärenden har ökat och länsstyrelserna är fullständigt överhopade. Kompetenskraven på kommunerna är högre och i Stockholm kan vi ha ca nio månaders väntetid för att få tag i en planhandläggare. Ett enkelt förslag är att man bör samorda resurser mellan kommuner så att man bättre kan nyttja kompetensen. Charlotta Faith-Ell, affärsutvecklare, ansvarig för PBL utbildningar, WSP Som konsulter följer vi i många fall med i ett projekt under längre tid som planhandläggare eller liknande resurs. En fördel är att vi jobbar för flera kommuner och vi kan på så sätt bidra med våra olika erfarenheter. Vi har ännu inte sett så stor skillnad eftersom detaljplaneprocesser tar lång tid och vi är fortfarande till stor del kvar i det gamla systemet. Fördelar är möjligheten att fördjupa översiktsplanen och göra tematiska tillägg för t.ex. vindkraft. En översiktsplan kan snabbt bli inaktuell när förutsättningarna förändras. Gunnar Jönsson, VD för Fiskarhedenvillan Vi brinner för kvalitet så alla högre krav som gynnar konsumenten är vi positiva till. Nackdelen är att handläggningstiden har ökat. De små kommunerna som förut hade korta handläggningstider säger nu; vi har 10 veckor på oss. I de större kommunerna verkar 10 + 10 veckor vara vanligt. Kostnaderna har ökat. Största utmaningen är dock att kommunerna hanterar bygglovsprocessen olika. Det måste till en större enhetlighet mellan kommunerna, ansåg Gunnar Jönsson. Myndigheternas tankar Introduktionen pågår för fullt, fortfarande gäller övergångsregler. Kommunerna är nyckelaktörer tillsammans med Länsstyrelserna men utan näringslivets aktörer fungerar inte kedjan, konstaterade Dick Hedman, samhällsbyggnadschef i Västra Götaland. Han var samtalsledare för Speakers Corner och ledde även det reflekterande samtalet med myndighetsrepresentanter efter näringslivets inspel. PBL är en lagstiftning där kommunerna gör jobbet, det är nu en inkörningstid i våra 290 kommuner. Vi är i startskedet och jobbar för att hitta effektiva arbetssätt. Vår huvuduppgift är att förbättra kvaliteten. Här måste stat och kommun jobba ihop så att vi får vägledning kring hur vi ska kunna tillämpa lagen på ett I det reflekterande samtalet med myndigheterna deltog Ann-Sofie Eriksson, SKL, Martin Storm, Boverket samt Dick Hedman och Anna-Lena Österborg från Länsstyrelsen enhetligare sätt. Nya PBL innebär fler uppgifter för kommunerna samtidigt som det är en generationsväxling där behovet av kompetensförstärkning är stort, menade Ann-Sofie Eriksson. Vi måste se alla delar i hela processen där andra berörda myndigheter måste in och samverka kring t.ex riksintressen, strandskydd och buller mm, betonade Anna-Lena Österborg. Den viktiga frågan framåt är HUR vi kan samverka bättre? Kommittén har sammanfört Boverket, länsstyrelsen och kommunerna. Det samarbetet ska vi hålla i och fortsätta med, det är en framångsfaktor, avslutade Martin Storm. 3
Civil och bostadsminister Stefan Attefall Stefan Attefall inledde med en resumé av hur regeringens bostadspolitik ser ut och vilka utmaningar vi har på bostadsområdet. Sverige behöver komma upp ur den kroniskt låga investeringstakten vad gäller bostadsbyggandet. Det har nu tagit nio år att arbeta om och ta fram den nya plan- och bygglagen vilket visar på komplexiteten i frågorna. En effektivare process var målet och vi har bara börjat resan, konstaterade han i sin inledning. Ministern gav exempel på frågor som han möter på sin rundresa till olika stadsbyggnadskontor runt om i Sverige. Tidsgränsen för bygglov har ännu inte förkortats i den takt som det var tänkt. Det finns höjda avgifter som kan ifrågasättas. Kompetensfrågorna är viktiga, det är brist på handläggare. Kontrollansvariga måste utbildas. Stefan Attefall avslutade sin anförande med att framföra ett stort tack till alla som bidrar i den här processen med kunskaper och goda erfarenheter. Ett särskilt tack framfördes till kommittén Ny PBL på rätt sätt. Stefan Attefall, vad har du hört från näringsliv och myndigheter och hur sammanfattar du ditt viktigaste budskap? Det är att vi är på väg men vi är inte färdiga. Den nya PBL ser jag som en grundläggande förutsättning. Vi måste jobba med de frågor som dyker upp som inte fungerar bra. Nu har vi flera uppdrag på gång. Det efterlyses mer tydlighet kring exploateringsavtal och det tittar vi nu på i en speciell utredning. Ett viktigt fokus för mig är att vi måste utöka byggandet i landet. Kvalitetsfrågorna är viktiga, miljöfrågorna ska ha hög prioritet samtidigt som vi måste jaga det som förenklar och förbilligar möjligheterna att bygga nytt. Det jag hört här idag bekräftar bilden av var problemen sitter, en del kan vara rutinfrågor och vi behöver se över en del regler, bl.a. hur sanktionssystemet fungerar. Där finns en hel del saker att fundera på när det gäller om vi har det mest effektiva regelverket. Det som är viktigt långsiktigt är Civil- och bostadsminister Stefan Attefall att vi får mer förutsägbarhet kring lagprocessen. Där är exploateringsavtalen väsentliga och det har vi ännu inte hunnit titta på. Bristen på överskådlighet gör det svårt för nya och mindre aktörer att delta fullt ut. Det hämmar konkurrens och möjligheten att vara med. Samordning en mellan myndigheter är ju ett annat problem som tagits upp här. Vad gäller bullerreglerna är det problematiskt att vi har så olika tillämpningar. Men vi har arbetat med att få myndigheterna att mötas. Sådana möten som dagens är ju ett bra sätt att komma vidare i samordning och samverkan, tyckte Civil- och bostadsminister Stefan Attefall. Magnus Josefsson är advokat på Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Han gav praktiska exempel på saker som kan gå snett för byggherrar och entreprenörer. Magnus poängterade vikten av framförhållning och kommunikation mellan kommun, byggherre och entreprenör för att skapa trygghet i tidplanen. Det är viktigt med tydlighet i vilka krav och förutsättningar som gäller för att driftstarta produktion, sa han. 4
Yvonne Svensson Rättschef på Boverket, Redde ut begrepp och gick igenom ett antal aktuella områden och regeringsuppdrag som Boverket jobbar med just nu. Vad tar du med dig från den här dagen? För mig har det varit värdefullt att få höra näringslivets syn på nya PBL, jag pratar mest med kommuner och länsstyrelser i min vardag. Det jag tar med mig är att lagen tillämpas olika i olika kommuner. Man kan inte hitta på egna system för att gena över lagstiftningen. Är det regler som inte fungerar får man tala om det så att vi kan justera och skicka det vidare till dem som skriver lagtexterna. Såsom nu sker exempelvis kring sanktioner. Ytterst handlar det om demokrati, det är våra folkvalda i riksdagen som ska stifta lagarna. Självklart måste det förekomma skillnader beroende på lokala förhållanden. Men grundfrågorna ska gälla lika, konstaterade Yvonne. Åsa Ögren, ordförande i Byggnadsnämnden i Umeå Dina tankar om det som sagts? Våra handläggare har till uppdrag att leverera utifrån vad lagen säger. När byggherrarna kommer till oss önskar de ofta att komma fram smidigare, än vad lagen säger. Det faller tillbaka på den nationella nivån som skapar reglerna som vi ska följa. Då kan man inte vara arg på kommunerna och skylla på att de inte är smidiga. Så vad skulle underlätta? Något som skulle underlätta väldigt mycket är om man tar sig an Boverkets Byggregler. Det är en uppslagsbok och en bibel både för byggherrar och framförallt för våra handläggare. Det som står där ska följas. Man bör gå igenom och fundera på hur mycket som är byggherrens ansvar och hur mycket som är meningsfullt för kommunerna att fördjupa sig i. Antingen bestämmer man att Boverket har mandatet att formulera reglerna på det här sättet och då får man kommuner som försöker leva upp till allt detta. Eller så säger man till Boverket, ni har för mycket och för detaljerade krav som det måste rensas i. Jag Foto: Johanna Frenkel Åsa Ögren är ordförande i Byggnadsnämnden i Umeå sedan 10 år. känner att om man lagt ansvaret på den som bygger, då ska ansvaret ligga där och inte på kommunerna att driva byggherren till alla dessa detaljfrågor. Förenkla gärna byggreglerna så att kommunerna har lättare att acceptera kreativa och bra förslag som byggherrarna kommer med. Men som det är idag lever de inte altid upp till regelverket. Det som efterfrågas just nu är små lägenheter. Ska man följa Boverkets byggregeler kan ingen lägenhet bli mindre än 32 kvm. Vi vet att 20-25 kvm är fullt möjligt men då kan inte en diskbänk vara 160 cm lång, kommenterade Åsa Ögren från Umeå. 5 Anki Kaplan bygglovchef i Stockholms stad Anki tyckte dagen var värdefull och twittrade om innehållet i mötet. Vad tar du med dig från dagen? Jag är personligen mycket engagerad i kompetensutvecklingsfrågorna vilket blivit belyst här idag. Jag var med och startade en kurs på KTH, Bygglov i praktiken. Den riktar sig till dem som redan är i branschen. Sen måste vi alla också ta ansvar för att visa dagens ungdomar att det är attraktivt att jobba inom samhällsbyggnadsområdet. Vi behöver vara ute på de arenor där vi kan möta ungdomarna och vi behöver vara förebilder. För vad kan vara finare än att jobba praktiskt i en demokratisk samhällsbyggnadsprocess!