Åldrande befolkning --- en fördelningsfråga Thomas Lindh, Linnéuniversitetet och IF Ladda ned eller beställ rapporter från www.framtidsstudier.se
Diskussionsfrågor De flesta går igenom livets alla stadier. Vad ska man då mena med rättvisa mellan generationer? Framtidens generationer är väldigt många och hur framtiden kommer att te sig om 100 år omöjligt att förutsäga. Hur ska då sådan rättvisa åstadkommas?
Disposition Lägesbeskrivning Sveriges åldrande Fakta och möjligheter Demografi och ekonomi jämviktssystem Hur påverkar demografi ekonomin Demografi och framtiden Prognoser och globala perspektiv
Understanding how to adjust economic policy with respect to future demographic change will be a crucial question for policy makers in the aging industrial countries Alvin Hansen AER 1939, presidential address at AEA.
Lägesbeskrivning: Sveriges åldrande Den ekonomiska politikens anpassningmöjligheter
Befolkningsandel 65+ (FN WPP) 30 Summa av Population age 65+ 25 Major area, region, country or area * EUROPE France 20 Sverige Italien Germany Greece Ireland Italy Poland Spain Sweden United Kingdom 15 Europa 10 1980 1990 2000 2010 2020 2030 Year
Beroendekvoter (0-19+65+/20-64), skattningar och projektioner (FN WPP) 100.0 90.0 Spain Italy 80.0 70.0 60.0 Sweden Germany EUROPE Poland Ireland United Kingdom Spain France Germany Sweden Italy 50.0 40.0 30.0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
Svenska åldersgrupper (SCB) 2005 2015 100+ 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 40 000 60 000 80 000 kvinnor män 105+ 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 40 000 60 000 80 000 kvinnor män Generationsväxlingen
Nuvarande krisen? Risk scenario Upptagenhet med att hålla statsskulden låg medför minskande investeringar i offentlig konsumtion och överföringar mellan generationer. Därmed försämrade framtidsutsikter för de stora ungdomskullarna. Därigenom undermineras den framtida skattebasen och utsikterna för framtida välfärd för den äldre befolkningen Möjligheter Offensiva investeringar inom offentlig sektor för att förbättra och expandera utbildningssektorn för att snabba upp arbetsmarknadsinträde och familjebildande och öka rekryteringen till vård och utbildningstjänster
Intergenerationella överföringar Den grundläggande hållbarhetsfrågan för varje samhälle är reproduktion Reproduktion kräver omfördelning från aktiva vuxna till beroende åldersgrupper Åldrande stör balansen i omfördelningssystemet Oavsett om familjebaserat, individualiserat (lån och sparande) eller offentligt förmedlat Därför måste politiken variera med demografin Normpolitik suboptimal
Vad är NTA? Konsumtion arbetsinkomst = netto off o priv överföringar + + kapitalinkomster - sparande Livscykelunderskott: överföringar och kapitalbaserade omfördelningar (köp och försäljningar av kapitaltillgångar, lån och utlåning, kapitalinkomster och sparande). Förmedlat genom privata eller offentliga institutioner, t ex familj, stat, landsting och kommuner, finansiella institutioner och välgörenhet.
Normaliserad med genomsnitttlig arbetsinkomst 30-49 Källa: NTA projektet 2007 Sverige: sen självförsörjning, sent beroende Österrike tvärtom och USA sen försörjning tidigt beroende 1.5 Livscykelunderskott per capita 1 0.5 0-0.5-1 Age Österrike (2000) Sverige (2003) USA (2003)
Mäns bidrag till konsumtionen och deras egen konsumtion Längst ner samma för schimpanshanar Kvinnors bidrag till konsumtionen och deras egen konsumtion Längst ner samma för schimpanshonor Källa: Robson & Kaplan (2003)
Transfereringar Sverige 2003 per capita och aggregerat 2 1.5 1 0.5 Offentliga transfereringar Ut: skatt, soc avg In: off kons o transfereringar 0-0.5-1 0.8 0.6 0.4 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 0.2 ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD 0 Privata transfereringar Inom o mellan hushåll Kapitalmarknadsomfördelning Inflöden: Krediter, kapitalinkomst, arv National Transfer Accounts hemsida http://www.ntaccounts.org/ -0.2-0.4-0.6-0.8 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD
Investeringar i framtida humankapital Avgörande för hållbarheten i de äldres välfärd. Humankapitalets livscykel varierar mellan länder. Takten i åldrandet varierar mellan länder De ekonomiska och sociala konsekvenserna varierar också. Demografiska förändringar förändrar de ekonomiska jämvikterna. Politiska åtgärder har mycket olika tidshorisonter. Även om trenderna är gemensamma blir detaljerna avgörande för när och hur politiska åtgärder bör sättas in.
Tre valbara scenarion: Öka den effektiva arbetsstyrkan Arbeta längre: bättre hälsa, snabbare utbildning Arbeta mera: öka arbetstid, minska semester Utbildning: effektivare, konkurrenskraftig arbetsmarknadsanpassning Invandring Arbetsmarknadsintegration: inslussning, utbildningsanpassning Öka barnafödandet. Familjepolitik: 5-15 år Direkt 10-50 år 5-25 år 25-60 år bättre barnomsorg, föräldraanpassat arbetsliv och utbildning
Ekonomiska konsekvenser av åldrandet i Sverige närmaste decenniet Sparandet går ner Budgetbalansen försämras Inflationstrycket ökar Tillväxten stagnerar Handels- och bytesbalans försämras Ökat beroende av den globala ekonomin Regionala obalanser förvärras Ökad omfördelning nödvändig Väsentligen en följd av ökad försörjningsbörda (inte specifikt de äldre) Därmed blir den lättaste lösningen att minska födelsetalen och därigenom rädda välfärden för den nuvarande generationen av makthavare
Transfereringar Sverige 2003 per capita och aggregerat 2 1.5 Offentliga transfereringar 1 0.5 0 0.8-0.5 0.6-1 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD Privata transfereringar 0.4 0.2 0-0.2-0.4 Kapitalmarknadsomfördelning -0.6-0.8 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD National Transfer Accounts hemsida http://www.schemearts.com/proj/nta/
Gamla Barn Demografin och ekonomin Ett jämviktssystem Vuxna
Varför är åldersfördelning viktigt? 1. Åldersfördelningen varierar kraftigt 2. Den går att förutsäga relativt väl 3. Förändringar i åldersfördelningen är korrelerade med ekonomiska och sociala förändringar 4. Biologiska och ekonomiska skäl talar för att dessa korrelationer är relativt stabila över tiden
Två observationer 1. De flesta makroekonomiska modeller antar en stabil demografi 2. Den demografiska transitionen implicerar att industrialiserade ekonomier inte kommer i närheten av en stabil befolkningsfördelning detta århundrade De makrodata vi observerar är från ekonomier i demografisk ojämvikt.
Praktisk ekonometri Enkel OLS: y S u Barn 0-14 Unga vuxna 15-29 Mogna vuxna 30-49 Medelålders 50-64 Unga pensionärer 65-74 Äldre äldre 75+
Demografiskt baserade makroprognoser National saving rate GDP growth rate 35% 15% 30% 25% 10% 20% 5% 15% 10% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 National saving rate Predsav 0% -5% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 Gross investment rate Inflation rate, CPI 35% 20% 30% 15% 25% 10% 20% 15% 5% 10% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 0% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 Investment rate Predinv -5% Current account/gdp Government financial saving rate 10.0% 10% 5.0% 0.0% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 5% 0% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005-5% -5.0% -10% -10.0% -15%
Vad åldersmodeller inte kan förklara 1 National saving rate 35% 30% 25% 20% 15% 10% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 National saving rate Predsav
Vad åldersmodeller inte kan förklara 2 Government financial saving rate 10% 5% 0% -5% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005-10% -15%
Extern balanspolitik? Current account/gdp 10.0% 5.0% Credit squeeze Float 92 0.0% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005-5.0% Devaluation 82-10.0%
Investeringar Gross investment rate 35% 30% 25% 20% 15% 10% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 Investment rate Predinv
Inflation Inflation rate, CPI 20% 15% 10% 5% 0% -5% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005
Tillväxt GDP growth rate 15% 10% 5% 0% 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005-5%
Åldersprofiler för olika makroekonomiska variabler National saving rate GDP growth rate 2 1 1 0-1 0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+ 0-1 0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+ -2-2 Gross investment rate Inflation 2 4 1 0-1 -2 0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+ 3 2 1 0-1 0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+ -3-2 Current account/gdp Government financial saving, rate of GDP 2 2 1 1 0-1 0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+ 0 0-14 15-29 30-49 50-64 65-74 75+ -2-1 -3-2
Tillväxt i sysselsättning 3% 2% 1% 0% 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015-1% -2% -3% old data forecast estimate new data estimate with dummy 93 forecast (dummy93) -4% -5% -6% -7%
Demografi och framtiden Befolkningen bär samhällets minne
Prognoser Åldersstruktur speciellt i den äldre befolkningen har stor tröghet Oberoende projektioner relativt tillförlitliga Mätfel i Sverige relativt små och variationen i åldersstruktur stor Korrelationer relativt stabila Men det finns gott om skattningsproblem Lågfrekvent variation och persistens kräver långa serier
1998 prognos för 0.12 byggnadsinvesteringar 0.11 0.1 0.09 0.08 0.07 0.06 0.05 0.04 0.03 0.02 0.01 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Residential investments as share of GDP Pure age model ENS National Accounts data
Uppdaterad prognos av 0.15 byggnadsinvesteringar 0.1 0.05 0 1949 1954 1959 1964 1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2014 2019-0.05 Pure age model 1950-2004 Forecast 2004 Residential investment/gdp Forecast 1997 OBS. NRs officiella årssifror finns bara till 2008, kvartalssiffrorna skiljer sig kraftigt
6% 5% 4% Svensk BNP/cap tillväxt uppdatering maj 2010 Från global panelmodell 111 länder 1950-1998 IJoF 2007 3% 2% 1% Svensk tidsseriemodell 1950-2003 JoF 2004 Konjunkturinstitutets prognos 2010-2011 (april- 2010) 0% -1% 1995 2000 2005 2010 2015 2020-2% -3% -4% -5% -6% -7%
Svensk BNP/cap tillväxt uppdatering nov 2011 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 111 länder 1950-1998 IJoF 2007 Tidsseriemodell 1950-2003 JoF 2004 KI Dec 2010 KI Mars 2009 KI nov 2011 0% -1% 1995 2000 2005 2010 2015 2020-2% -3% -4% -5% -6%
Backcast of global model 1820-1950 100000 10000 1000 100 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 maddison*pwt backcast +95% -95%
Tre frågeställningar: Nr 1 1. Bytesbalans och sparande? Bytesbalansen (och handelsbalansen) försämras närmaste decenniet Hushållssparande ingen robust korrelation med demografin Variation i nationella sparkvoten huvudsakligen offentligt sparande
Coefficients OECD gmsn investeringar och 1 sparande 0.5 0-0.5-1 -1.5-2 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Age Investment, only age Investment, with controls Investment, with lag Saving, only age Saving, with controls Saving, with lag
Tre frågeställningar: Nr 2 Arbetsutbud och efterfrågan, offentlig och privat. Arbetsutbudet blir generellt mer högutbildat Efterfrågeökning inom offentlig sektor beror på politiska beslut, gäller även offentligt finansierade men privat tillhandahållna varor och tjänster En yngre arbetskraft bör medföra mer churning och lägre produktivitetstillväxt Med sannolikt ökad migration och urbanisering kommer arbetsgivarnas marknadsmakt att minska Regional mismatch av behov och arbetskraft kommer att öka Den yngre arbetskraftens rörlighet ökar men den äldre arbetskraftens rörlighet minskar.
Andel Offentlig sektor åldersstigen behöver nyrekrytera Åldersfördelning 2008 Offentlig sektor Privat sektor 0.3 0.25 0.2 0.15 0.1 0.05 0 16-19 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60-64 år 65+ år
Regionala skillnader kommer att bli stora Uppsala 2007 Hultsfred 2007 101 91 101 91 81 81 71 71 61 61 51 51 41 41 31 31 21 21 11 11 1 1 2000 1500 1000 500 0 500 1000 1500 2000 150 100 50 0 50 100 150 kvinnor män kvinnor män Kommunalt självstyre av äldrevård och skola sannolikt inte hållbart
Tre frågeställningar: Nr 3 Den offentliga sektorns finansiering. Ca 80 % av den offentliga budgeten utgör intergenerationella transfereringar Det går inte att belägga något entydigt samband mellan offentlig sektors storlek och den ekonomiska utvecklingen Ökade beroendekvoter innebär krav på ökad omfördelning Vi blir också mer beroende av omvärlden
Organisation av omfördelning Vilket är effektivast?: Offentlig sektor och beskattning (Sverige) Skattekilar, skalfördelar och försäkring Individuell omfördelning över livscykeln och privat sparande (USA) Asymmetrisk information och osäkerhet, ökad kapitalstock Dynastisk omfördelning och obetalt hushållsarbete (Japan) Könsjämlikhet och fruktsamhet
Andelar i äldreöverföringar Kapital Offentlig Familj
160 000 Det svenska åldrandet under förra seklet 140 000 2000 120 000 100 000 1940 1960 80 000 1920 1980 60 000 1900 40 000 20 000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110+
400 000 FNs befolkningsprognos 2015 Antal 1000-tal individer i 5-årsklasser 350 000 ASIEN 300 000 250 000 200 000 150 000 AFRIKA 100 000 50 000 LATINAMERIKA EUROPA 0 NORDAMERIKA 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 100+ Afrika Asien Europa Latinamerika Nordamerika
Bakgrundsmaterial 1 Sustainable Policies in an Ageing Europe. A human capital response. Society and the Future Research Report Series no 3, Institute for Futures Studies, 2006. The impact of ageing on innovation and productivity growth in Europe, Research Report No. 28, Vienna Institute of Demography, 2006 The Relationship Between Demographic Change and Economic Growth in the EU, Research Report No. 32, Vienna Institute of Demography, Austrian Academy of Sciences. 2007 http://www.oeaw.ac.at/vid/download/fb32.pdf Sverige i en åldrande värld - framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen. Underlagsrapport 13, Globaliseringsrådet, Ministry of Education. 2008 http://www.regeringen.se/download/9d851a65.pdf?major=1&mino r=106433&cn=attachmentpublduplicator_0_attachment some other research. Ladda ned eller beställ rapporter från www.framtidsstudier.se
Bakgrundsmaterial 2 2009 Lindh, T and Malmberg, B: EU Economic Growth and the Age Structure of the Population. Economic Change and Restructuring, 42(3), 159-187. http://dx.doi.org/10.1007/s10644-008-9057-1 2009 de la Croix, D; Lindh, T and B Malmberg: Demographic Change and Economic Growth in Sweden: 1750-2050, Journal of Macroeconomics 31(1), March, Special Issue: Advances in Historical Macroeconomics. 132-148. http://dx.doi.org/10.1016/j.jmacro.2007.08.014 2008 Lindh T, B Malmberg, Demography and housing demand What can we learn from residential construction data?, Journal of Population Economics 21(3), 521-539. http://dx.doi.org/10.1007/s00148-006-0064-0 2008 Lindh T, Urban Lundberg: Predicaments in the futures of aging democracies, Futures 40(3), April, 203-217. http://dx.doi.org/10.1016/j.futures.2007.08.020 2008 de la Croix, D; Lindh, T and B Malmberg: Swedish Economic Growth and Education Since 1800. Canadian Journal of Economics 41(1), February, 166-185. http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2966.2008.00459.x 2008, Malmberg, B, Lindh, T and M Halvarsson, Productivity consequences of workforce ageing - Stagnation or a Horndal effect? Population and Development Review, Supplement to vol. 34, Population Aging, Human Capital, Accumulation and Productivity Growth, 238-256. 2007 Lindh T and B Malmberg, Demographically based global income forecasts up to the year 2050. International Journal of Forecasting Volume 23, Issue 4, October-December 2007, Pages 553-567. Online August 2007 http://dx.doi.org/10.1016/j.ijforecast.2007.07.005 2005, Lindh T, B Malmberg and J Palme, Generations at War or Sustainable Social Policy in Aging Societies, Journal of Political Philosophy 13(4), 470 489. (Swedish translation: 2006, Generationskrig eller uthållig socialpolitik i åldrande samhällen? Tidskrift för politisk filosofi, 10(3), 19-62.) Ladda ned eller beställ rapporter från www.framtidsstudier.se
Bakgrundsmaterial 3 2010, Dominique Anxo och Thomas Lindh. Vägen ur arbetslösheten ( the way out of unemployment) Konjunkturrådets rapport 2010: Råd till en finansminister, SNS Förlag. 11-26 2009, The Future Needs for Social Investment: Sweden as a Pilot Case. In: N Morel, B Palier and J Palme (eds), What Future for Social Investment? Institute for Futures Studies Research Report 2009/2, chap 8, 131-143. http://www.framtidsstudier.se/filebank/files/20091022$140156$fil$ L14XjdAIt31VUstBnU0K.pdf 2007, Lindh, Thomas and Malmberg, Bo Age structure effects on investment, saving and trade. Chapter 7 in: Population aging, intergenerational transfers and the macroeconomy, Robert Clark, Naohiro Ogawa and Andrew Mason (eds). Northampton, USA: Edward Elgar Publishing, 163-191. Ladda ned eller beställ rapporter från www.framtidsstudier.se
Bakgrundsmaterial 4 2011. Thomas Lindh: Social Investment in the Ageing Populations of Europe. Chapter 10 in Towards a social investment welfare state? Nathalie Morel, Bruno Palier and Joakim Palme (eds). Policy Press, Bristol. 261-284 2011, Ronald Lee, Andrew Mason (eds), Population Aging And The Generational Economy A Global Perspective. Edward Elgar Publishing 2011, Lindh, Thomas, Long-Horizon Growth Forecasting and Demography. Chap 21 in Hendry, David F. and Clements, Michael, Oxford Handbook of Economic Forecasting. Oxford University Press. 585-606 Ladda ned eller beställ rapporter från www.framtidsstudier.se