Att arbeta effektivt med miljöledningssystem

Projektredovisning till NUTEK 2006-01-09 NUTEKS uppgifter: Projektnr: P16726-1 Diarienr: 200303763 Stödid: 204284 Att arbeta effektivt med miljöledningssystem Nätverket för effektivare miljöledningssystem

Nätverket för effektivare miljöledningssystem NUTEK projektnr. P16726-1 För upplysningar om denna rapport, kontakta: Lars Jonsson SIS, Swedish Standards Institute Tel: 08-555 520 36 lars.jonsson@sis.se Elinor Kruse Teknikforetagen Tel: 08-782 09 31 elinor.kruse@teknikforetagen.se Inger Strömdahl Svenskt Näringsliv Tel: 08-553 431 14 inger.stromdahl@svensktnaringsliv.se Bengt Littorin Naturvårdsverket Tel: 08-698 11 02 bengt.littorin@naturvardsverket.se

Sammanfattning Denna rapport har tagits fram inom ramen för ett NUTEK-finansierat projekt som genomförts inom Nätverket för effektivare miljöledningssystem. Nätverket består av ett tjugotal representanter från myndigheter, branschorgan, enskilda företag, standardiseringsorgan och forskningsinstitut inom området miljöledningssystem. Syftet med projektet har varit att identifiera drivkrafter till att effektivisera tillämpningen av dagens miljöledningssystem, bland annat med avseende på miljöprestanda och affärsmässighet I rapporten presenteras ett flertal exempel på organisationer som har förbättrat sin miljöprestanda, utvecklat affärsnyttan samt uppnått kostnadsbesparingar med hjälp av sitt miljöledningssystem. Affärsnyttan står inte främst att finna i att nya kunder lägger order till följd av miljöledningssystemet utan handlar snarare om att miljöledningssystemet blir ett verktyg för ökad effektivisering och minskad resursanvändning vilket leder till minskade utgifter och kostnadsbesparingar. Att i ökad utsträckning kommunicera öppet om resultatet av miljöledningsarbete är en viktig del i att skapa insikter om miljöns betydelse för företaget och dess verksamhet. För miljöledningsarbetet i stort är det också viktigt genom att det sprider en god allmänbild av det frivilliga miljöarbetet och dess resultat. Myndigheternas roll genom olika stödjande insatser för näringslivets arbete med miljöledningssystem eller andra frivilliga instrument behandlas också. Utöver olika ekonomiska incitament och i lagtillämpningen har myndigheterna också en viktig roll genom offentlig upphandling. Myndigheter på alla nivåer och inom alla politikområden har en stor möjlighet och ansvar att påverka marknaden genom att skapa en efterfrågan av miljöanpassande varor och tjänster som upphandlande enhet. Erfarenheter från myndighetsinspektioner visar att företag med miljöledningssystem har ett mer utvecklat miljötänkande samt att strukturen med ordning och reda i företaget också underlättar lagefterlevnaden. Miljöledningssystemet leder ofta till ökad medvetenhet om vilka regler och lagar som berör den egna verksamheten. Något som i sig också kan underlätta arbetet för tillsynsmyndigheterna när de granskar en verksamhet som har infört ett miljöledningssystem. För att behålla en hög trovärdighet för miljöledningssystemen är det viktigt för de certifierade företagen och deras kunder att en certifiering har samma betydelse oavsett vem som utfört revisionen. Inom certifieringsorganen diskuteras erfarenheter utifrån tillämpning av miljöledningsstandarderna i syfte att nå harmonisering och få till stånd en likartad revisionspraxis. Vi har identifierat två områden där det finns brister i tillämpningen av systemen och där revisorernas roll som kulturbärare är viktig. Det ena är ett behov av ökad fokusering på miljöförbättringar snarare en ledningssystemets dokumentation. Det andra är att i större grad inkludera de indirekta effekterna av produkters och tjänsters påverkan inom systemgränserna. Stockholm i januari 2006 v

Summary This report has been prepared by the Swedish network for efficient environmental management systems, as part of a project financed by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (NUTEK). The network consists of around 20 representatives from authorities, industry organisations, individual companies, standardisation organisations and research institutes within the environmental management field. The purpose of the project has been to identify driving forces that may contribute to a more efficient application of today's environmental management systems with respect to, among others, environmental performance and business lines. This report presents a number of examples of how organisations may improve their environmental performance, increase their business potential and achieve cost reductions due to their implemented environmental management system. The business potential is not primarily related to an increased order stock due to the environmental management system, but rather a result of the management system being a tool for increased efficiency and reduced resource use, which in turn leads to lowering costs. Communicating to the public the results of the environmental work is an important part of establishing environmental management based on business lines. Environmental management in general may also benefit from a widespread positive image of the results of voluntary environmental measures. The role of authorities supportive actions directed to the business world s environmental management work is also dealt with in this report. In addition to financial incitements and legal practice the authorities also play an important role in public procurement. Authorities at all levels and within different societal fields have an important potential to, in their role as purchasers, influence the market by increasing the demand for environmentally sound goods and services. Experience from authority inspections prove that organisations with an environmental management system possess a more mature environmental awareness and that the structure based on keeping documents in order also facilitate law observance. The environmental management system often leads to a clearer picture, within the organisation, of what laws affect the activities. This is something which may also facilitate the work of the supervising authorities when reviewing an organisation. In order to maintain a high level of credibility for environmental management systems, it's important for the certified organisations and their customers that a certificate has the same meaning, no matter who conducted the revision. Experience is shared and discussed among the certifiers, from an environmental management standards' application point of view. All with the purpose of facilitating harmonisation and achieving a consistent revision practice. Two areas have been identified as showing inferiority in system practice, where the role of the auditor as a model is considered important. The one is the need for increased focus on improvement of environmental performance rather than on the management system documentation. The other is to a higher degree including the indirect effects of the goods and services impacts within the system boundaries. Stockholm, January 2006 vii

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 NÄTVERKET FÖR EFFEKTIVARE MILJÖLEDNINGSSYSTEM... 1 1.3 PROJEKTANSÖKAN TILL NUTEK... 2 1.4 SYFTE... 2 1.5 GENOMFÖRANDE... 2 1.6 ORGANISATION... 4 1.7 FÖRMEDLING AV GODA EXEMPEL TILL FÖRETAG... 4 2 STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV MILJÖPRESTANDA... 5 2.1 NÄR MILJÖLEDNINGSSYSTEMET LEDER TILL FÖRBÄTTRADE MILJÖPRESTANDA... 6 2.2 FRAMGÅNGSRIKT UTNYTTJANDE AV MILJÖLEDNINGSSYSTEMET I FÖRETAGETS AFFÄRSUTVECKLING... 9 2.3 KOSTNADSBESPARINGAR MED HJÄLP AV MILJÖLEDNINGSSYSTEM... 11 3 AFFÄRSMÄSSIGA INCITAMENT FÖR PROAKTIVT MILJÖLEDNINGSARBETE... 14 3.1 MILJÖMYNDIGHETERNAS ROLL OCH MÖJLIGHET ATT STÖDJA NÄRINGSLIVETS ARBETE MED MILJÖLEDNINGSSYSTEM... 14 3.2 5 GODA EXEMPEL PÅ PROAKTIVT MILJÖARBETE SOM GIVIT EKONOMISK VINNING... 18 3.3 NÄR PROAKTIVT MILJÖARBETE GER EKONOMISK VINNING... 21 3.4 KOMMUNICERA MILJÖ... 22 4 ENHETLIGA TILLÄMPNINGAR AV KRAVNIVÅER VID MILJÖREVISIONER... 24 4.1 ATT SÄKERSTÄLLA JÄMN KVALITET I MILJÖREVISIONSARBETET... 24 4.2 GEMENSAMMA BEDÖMNINGSGRUNDER OCH TOLKNINGAR AV STANDARDEN... 25 5 SLUTSATSER... 27 5.1 FÖRBÄTTRADE MILJÖPRESTANDA, AFFÄRSNYTTA... 27 5.2 MYNDIGHETERNAS STÖD... 27 5.3 LAGSTIFTNING OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM... 28 5.4 FÖRENKLADE MILJÖLEDNINGSSYSTEM... 28 5.5 KOMMUNICERA MILJÖ... 28 5.6 ENHETLIGA TILLÄMPNINGAR AV KRAVNIVÅER VID MILJÖREVISIONER... 29 6 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 30 6.1 FÖRBÄTTRADE MILJÖPRESTANDA, AFFÄRSNYTTA... 30 6.2 MYNDIGHETERNAS STÖD... 30 6.3 LAGSTIFTNING OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM... 30 6.4 FÖRENKLADE MILJÖLEDNINGSSYSTEM... 30 6.5 KOMMUNICERA MILJÖ... 30 6.6 ENHETLIGA TILLÄMPNINGAR AV KRAVNIVÅER VID MILJÖREVISIONER... 31 Bilagor A B C D E RAPPORT FRÅN DELPROJEKT OM STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV MILJÖ- PRESTANDA GODA EXEMPEL RAPPORT FRÅN SEMINARIUM OM REVISIONSFOKUS PÅ PRODUKTER OCH TJÄNSTER RAPPORT FRÅN WORKSHOP OM FÖRENKLADE MILJÖLEDNINGSSYSTEM RAPPORT FRÅN SEMINARIUM OM JÄMN KVALITET I MILJÖREVISIONSARBETET RAPPORT FRÅN WORKSHOP OM KOMMUNIKATION AV MILJÖPRESTANDA ix

F G RAPPORT FRÅN KONFERENS OM ATT ARBETA EFFEKTIVT MED MILJÖLEDNINGSSYSTEM DELTAGARE I NÄTVERKET FÖR EFFEKTIVARE MILJÖLEDNINGSSYSTEM x

1 Inledning 1.1 Bakgrund Företagens ökade behov av att arbeta systematiskt med miljöfrågor har lett till att det sedan början av nittiotalet har växt fram olika frivilliga system för miljöledning. ISO 14001 är det internationellt mest tillämpade miljöledningssystemet. Inom EU finns också den frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen EMAS som baseras på ISO 14001. Därutöver finns en rad exempel på olika former av förenklade system som miljödiplomeringar och liknande. Det finns skillnader mellan de olika systemen men de är i grunden administrativa system som ska ge en organisatorisk förankring för integrering av miljöhänsyn och underlätta för organisationer att hantera miljöpåverkan från sina aktiviteter, varor och tjänster. Systemen kännetecknas av att de ska bidra till att begränsa och förebygga miljöpåverkan och säkerställa att lagar och andra miljökrav efterlevs. Utöver det ska de bidra till att organisationens miljöprestanda kontinuerligt följs upp och förbättras över tiden. I september 2003 publicerades rapporten Effektivare miljöledningssystem - en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring 1 på uppdrag av NUTEK, Naturvårdsverket och Svenska ESF-rådet. Rapportens sammantagna bedömning är att miljöledningssystem fungerar mycket bra och att miljöledningssystem som verktyg har stora fördelar eftersom de har en utformning som passar bra för näringslivets sätt att arbeta och redan tillämpas i stor omfattning. Det finns många exempel på positiva erfarenheter från användningen av miljöledningssystem. Bland annat har miljökunskapen höjts generellt, många miljöförbättrande åtgärder har genomförts, företagens lagefterlevnad och kontroll har ökat. Man arbetar många gånger mer strukturerat både med miljöfrågor och andra ledningsfrågor, och det har gett effekter på företages kultur genom att "vi-känslan" stärkts. Slutligen har de företag som inom sin bransch varit tidigt ute med att införa miljöledningssystem vunnit affärsmässiga fördelar. I rapporten framkommer också att de miljöförbättrande åtgärder som kan identifieras genom ett strukturerat miljöledningsarbete idag inte utnyttjas fullt ut och att potential till ytterligare utveckling och förbättring finns. I rapportens slutsatser föreslås följande åtgärder för att förstärka miljöledningssystemen: förstärkt fokusering på ständig förbättring av miljöprestanda; tydliggör produktperspektivet och stärk livscykelperspektivet; stärk de affärsmässiga incitamenten för framsynt miljöledningsarbete; underlätta miljöledningsarbetet för små och medelstora företag; utveckla modeller för att kompetensutveckla viktiga aktörer; utveckla former för att få fram enhetligare kravnivåer vid revisioner; stärk samverkan mellan aktörer. 1.2 Nätverket för effektivare miljöledningssystem Under ovan nämnda rapports framtagande genomfördes två rundabordsamtal med representanter från den offentliga och privata sidan. Efter att rapporten presenterades hölls ytterligare två 1 Naturvårdsverekt Rapport 5304. 1

rundabordsamtal för att diskutera hur de i rapporten identifierade områdena och föreslagna åtgärder till förbättring skulle kunna tas om hand och utvecklas av de aktörer som är mest berörda. Viljan att ta tag i de identifierade bristerna och problemen visade sig vara stor. Det rådde en mycket stor enighet bland aktörerna om att fortsätta arbetet med att uppnå mer effektiva miljöledningssystem. Därför bildades i november 2003 ett nätverk av centrala aktörer inom miljöledningsområdet i Sverige, baserat på deltagandet i tidigare genomförda rundabordssamtal. Nätverket består av representanter från ett tjugotal organisationer. Däribland myndigheter, branschorgan, enskilda företag, standardiseringsorgan och forskningsinstitut inom området miljöledningssystem. Nätverket har därmed en bred förankring i samhället vad gäller miljöledningssystem. Genom sin breda sammansättning och kompetens kan nätverket spela en central roll i miljöledningsarbetet i Sverige och bland annat utnyttjas för att fånga upp idéer och förmedla dem vidare samt vara en katalysator för olika initiativ. Ingående aktörer bedriver redan idag var för sig aktiviteter inom miljöledningsområdet. Genom nätverket samordnas dessa aktiviteter och enskilda aktörers aktiviteter kommer därmed att kunna förstärkas och få större genomslagskraft samtidigt som dess kvalitet kan säkerställas. 1.3 Projektansökan till NUTEK Nätverket lämnade i slutet av år 2003 in en projektansökan till Nuteks program för Miljödriven affärsutveckling. Projektansökan avsåg ett tidsbegränsat arbete med att identifiera drivkrafter och utveckla dem för att ytterligare effektivisera tillämpningen av dagens miljöledningssystem. 1.4 Syfte Syftet med detta projekt har varit att identifiera drivkrafter till att effektivisera tillämpningen av dagens miljöledningssystem, bland annat genom att fokusera på olika vägar till ökad miljöprestanda och affärsmässighet. 1.5 Genomförande Med utgångspunkt från genomförd problemanalys och identifierade behov i form av drivkrafter, tillämpning och kunskap, som redovisas i rapporten NV Rapport 5304, har projektet valt en fördjupning i följande delprojekt: Ständig förbättring av miljöprestanda Dagens praxis är att miljöledningsarbete alltför ofta fokuserar på administrativa rutiner istället för konkret arbete med miljöprestanda. Detta delprojekt har ägnats åt att identifiera och analysera goda exempel, t.ex. investeringar och produktutveckling, från företag där miljöledningssystemet har lett till reella förbättringar med avseende på miljöpåverkan och ekonomisk nytta. Resultaten av detta delprojekt kommer att kommuniceras för att kunna inspirera andra företag till liknande satsningar för att uppnå ständig förbättring av miljöprestanda. Stärka de affärsmässiga incitamenten för proaktivt miljöledningsarbete Ett problem med dagens miljöledningssystem är den ibland vaga kopplingen till affärsnytta. Det finns ett stort behov av att förstärka integrationen av miljöledningssystem med företagens strategiska verksamhets- och affärsutveckling. Former för detta kan utvecklas och drivkrafter stärkas genom samarbete med myndigheter, inhandlare/uppköpare i före- 2

tag och organisationer och konsumenter. Detta delprojekt har bland annat undersökt faktorer för myndigheters ekonomiska uppmuntran och stödjande insatser i syfte att stärka inköpares efterfrågan av produkter från företag med ett strukturerat miljöarbete. Enhetliga tillämpningar av kravnivåer vid miljörevisioner Ett problem i samband med revisioner är avsaknad av mekanismer som säkerställer en önskad jämn kvalitet, dels med avseende på revisioner i företagen, dels med avseende på bedömningsgrunder och tolkningar av standarden. Delprojektet har arbetat med dessa frågor genom de samverkansaktörer knutna till revisionsverksamheten som ingått i nätverket. 1.5.1 Dialog kring särskilda frågeställningar i fyra workshops Fyra välbesökta och uppskattade seminarier har genomförts i Nätverkets regi för att särskilt diskutera några av de områden som belystes i naturvårdsverkets rapport 5304: Produkter och tjänster i miljöledningssystem En workshop om produkter och tjänster i miljöledningssystem genomfördes den 10 maj 2004 i Göteborg av SWETIC tillsammans med SWEDAC och MIS. Denna workshop samlade en stor skara revisorer och andra intressenter. Bland annat presenterades förändringar i nya ISO 14001. Förenklade miljöledningssystem En workshop kring förenklade miljöledningssystem, anordnades den 24 augusti 2004 av IVL i Stockholm. Cirka 85 personer deltog i denna workshop där sex olika förenklade miljöledningssystem presenterades. Det konstaterades att systemen sinsemellan är mycket lika varandra och i hög grad omfattar kravelementen i ISO 14001. Jämn kvalitet i miljörevisionsarbetet Ett seminarium med fokus på ständiga förbättringar, anordnades den 8 november 2004. Seminariet hade drygt 80 besökare varav 65 revisorer från certifieringsorgan vilket representerar halva revisorskåren. Syftet med seminariet var att få en ökad samsyn kring begreppet ständig förbättring och tillföra ny kunskap och praktiska tips i revisionsarbete. En slutsats som drogs var att många revisorer inte tillämpade revision mot kravet om ständig förbättring i överhuvudtaget eller i tillräcklig grad. Kommunikation av miljöprestanda En workshop om miljökommunikation hölls den 18 november 2004. Syftet med denna workshop var att ge en överblick kring dagsaktuella frågor om miljökommunikation; Vilka behov som finns på marknaden och från myndighetshåll, från miljöorganisationer och konsumenter. Under diskussioner i panel och i grupper med workshopdeltagare behandlades frågeställningen "Hur förbättrar vi kommunikation av miljöprestanda?". 1.5.2 Konferens om att arbeta effektivt med miljöledningssystem Den 9 november 2005 arrangerade Nätverket en konferens i Stockholm "Att arbeta effektivt med miljöledningssystem" med 130 deltagare. Under konferensen medverkade flera av de i Nätverket ingående organisationerna med anförande som belyste olika aspekter av miljöledningsarbetet, med fokus på bl.a. förbättring av miljöprestanda och ökad affärsnytta. 3

Föredragshållarna visade under konferensen exempel på hur miljöledningssystem bidrar till bl.a: effektivare miljöarbete med fokus på att förebygga inte korrigera; produkternas miljöprestanda och miljöanpassad produktutveckling kommer alltmer i fokus; goda möjligheter till kostnadsbesparingar; förbättringar på områden som är viktiga ur miljösynpunkt och som också är svåra att lagstifta om; ett systematiskt miljöarbete underlättar vid miljötillsynen och vid utarbetandet av miljötillståndsansökningar; förbättrad miljöprestanda inom prioriterade områden som energi, transporter, avfall m.m.; bättre samverkan mellan företag och myndigheter. 1.6 Organisation Genomförare av projektet har varit Nätverket för effektivare miljöledningssystem, bestående av personer från olika myndigheter, branschorganisationer och företag som samarbetar för att utveckla miljöledningsarbetet i Sverige. En styrgrupp bestående av representanter från SIS, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Naturvårdsverket har svarat för ledningen av projektet. Följande 22 aktörer har deltagit i arbetet: Företag: ABB Bro Bygghandel Enell Sustainable Business ITT Flygt AB Kemi & Miljö Trelleborg AB AB Volvo Intresseorganisationer: Föreningen Svenskt Näringsliv Miljörevisorer i Sverige Miljöstyrningsrådet SIS, Swedish Standards Institute Skogsindustrierna SWETIC Teknikföretagen Myndigheter: Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket NUTEK Stockholms stad SWEDAC Forskning: IVL Svenska Miljöinstitutet AB Linköpings universitet Luleå Tekniska Universitet Nätverket har sammanträtt åtta gånger under projekttiden, 1 januari 2004 31 december 2005. 1.7 Förmedling av goda exempel till företag Samtliga underlagsrapporter inklusive de goda exemplen återfinns i sin helhet i denna rapports bilagor A--F. Rapporterna hålls dessutom tillgängliga för nedladdning från www.iso14000.nu. De goda exemplen som finns beskrivna i underlagsrapporten i bilaga A kommer dessutom att publiceras på Närinslivets Miljöchefers (NMC) webbplats som en del i deras exempelsamling. 4

2 Ständig förbättring av miljöprestanda Huvuduppgiften för ett miljöledningssystem är att integrera miljöfrågorna i verksamheten och därigenom förbättra organisationens miljöprestanda. Detta fokus säkerställer att man inte fastnar i ett administrativt system utan bygger ett verktyg för att strukturera, leda och förbättra miljöarbetet. För att ett strategiskt miljöarbete skall leda till bättre miljöprestanda krävs att de miljömässiga och ekonomiska effekterna kan tydliggöras. Det finns ett antal frågeställningar som ledningen måste hantera för att ta ställning till frågans prioritet, t ex: Vilka är motiven till en organisation skall arbeta med miljö? Kan miljöarbetet förbättra affärerna? Kan vi göra kostnadsbesparingar? Hur mycket kostar själva miljöarbetet? Förespråkare för att arbeta strategiskt med miljöfrågor pratar ofta i termer av minskad energiförbrukning, minskad vattenanvändning, minskad mängd avfall, effektivare resursförbrukning, etc. Men vad innebär det i monetära mått? Organisationens argument för att inte arbeta med ett strategiskt miljöarbete är ofta att vi har inte råd just nu, trots att det visat sig att arbetet kan ge kostnadsbesparingar istället. För att ett miljöarbete ska få genomslagskraft är det viktigt att argumenten också presenteras i form av potentiella kostnadsbesparingar. Det finns fortfarande en bild av miljöledningssystem som kostsamma och byråkratiska system där kopplingen till företagets affärsidé och ekonomiska bärkraftighet är svag. Det är därför viktigt att lyfta fram konkreta exempel på vad som kan åstadkommas miljömässigt samt vad ett miljöledningssystem det ger ekonomiskt för företaget och bredare som mervärde i samhället, hos kunder, myndigheter, frivilligorganisationer, etc. Det man i tidigare studier redan konstaterat är att ett proaktivt miljöarbete ofta lönar sig samt att formaliserade verktyg ger bättre resultat 2. Det har dock upplevts som svårt att kunna fastställa och konkret beskriva hur mycket ett sådant arbete egentligen kostar, vilka kostnadsbesparingar man kan göra samt vad det kostar att inte arbeta med ett strategiskt miljöarbete mot hållbar utveckling. Det strukturerade miljöarbetet måste kunna integreras som en självklar del i affärsstrategin. Men för att så skall kunna ske måste vi också kunna påvisa affärsfördelar med en sådan strategi. En affärsstrategi kan utvecklas utifrån ett uppfattat behov hos marknaden eller ett förväntat behov hos marknaden i det mer proaktiva företaget. Gemensamt är ändå marknadsbehovet nu och i framtiden. Det är viktigt att peka på mekanismerna för hur miljöarbetet kan utvecklas till hållbara affärsstrategier och att också peka på lyckade sådana exempel. Marknaden är den primära drivkraften, med mer eller mindre stöd från samhället. Redan idag driver internationella företag på utvecklingen av miljö och social prestanda hos underleverantörer i många utvecklingsländer med svag lagstiftning och/eller kontroll av lagefterlevnad. 2 Det lönsamma miljöarbetet: Miljöstategier och resultat i småföretag. NUTEK B2004:5 5

Ett pedagogiskt och effektivt sätt att förmedla kunskap och erfarenheter av ett lyckat arbete med miljö och hållbar utveckling är att beskriva Goda exempel 3 som konkret beskriver vad som gjordes och vad det resulterade i. Goda exempel kan i många fall inspirera andra företag och organisationer, och därmed sprids exemplen, och företag som fortfarande är reaktiva förstår att ett aktivt och proaktivt arbete med miljö och hållbar utveckling faktiskt kan vara ekonomiskt lönsamt. 2.1 När miljöledningssystemet leder till förbättrade miljöprestanda Exemplen nedan visar på företag som genom sina miljöledningssystem har förbättrat sin miljöprestanda, använt systemet för att utveckla affärer samt gjort kostnadsbesparingar med hjälp av sina miljöledningssystem. I många fall uppfyller de alla tre kraven på en gång. Miljöprestanda hänger ofta intimt ihop med resursbesparingar och den frisläppta kreativiteten i en förändringsprocess leder till nya utvecklingsidéer. 2.1.1 ABB Automation Technolgies AB/Machines Enheten ABB Automation Technologies AB/Machines, med 350 anställda, är den första enheten inom ABB-koncernen som ISO 14001-certifierades. Under perioden 1995-2005 har företaget arbetat strukturerat med ett antal miljömål som resulterat i ett stort antal miljöförbättringar. Många av miljöförbättringarna fokuserar på energi- och materialbesparingar, reducerade utsläpp till luften, samt minskade mängder av vanligt och farligt avfall. Exempel på resultat från dessa åtgärder: 70% reduktion av elförbrukningen 60% reduktion av fjärrvärmeförbrukningen 90% reduktion av avfall till deponi 65% reduktion av emissioner till luften. I delkapitlet Företag som gjort kostnadsbesparingar med hjälp av sina miljöledningssystem beskrivs de kostnadsbesparingar som företaget gjort under åren. 2.1.2 Bostads AB Poseidon BostadsAB Poseidon är ett av Göteborgs största bostadsföretag, som äger och förvaltar drygt 23 000 lägenheter i Göteborgs kommun. Sammanlagt bor ca 40 000 hyresgäster i lägenheterna. En fastighets största miljöpåverkan sker i form av energianvändning för uppvärmning och uppvärmning av varmvatten. För varje procent som Poseidon kan reducera energianvändningen sänks koldioxidutsläppet med 240 ton. Poseidon har satsat stort genom datoriserad driftövervakning, ventilationsstyrning och värmeinjustering, för att minska energianvändningen. Tillsammans med dessa åtgärder sker även en månadsvis uppföljning via driftstatistik. Från årsskiftet 1999/2000 har Poseidon minskat energianvändningen med nästan 20%, dvs. med sammanlagt ca 4 800 ton. 3 Exemplets makt. Utvärdering av hur arbetet med gopda exempel fungerar i miljöarbetet. Rapport 5259 Naturvårdsverket 2002. 6

2.1.3 Diskteknik AB Diskteknik AB tillverkar, försäljer och distribuerar disk-, tvätt- och rengöringsmedel. Företaget utför också service och reparationer på diskmaskiner och övrig diskrumsutrustning för storkök. Diskteknik har tagit fram ett eget återvinnings- och återanvändningssystem för plastförpackningar. På tre år har företaget minska plastförbrukningen med 127 ton och kundernas avfall med samma kvantitet. Tillsammans med minskade transporter av nytt material, minskade mängder avfall från restauranger uppgår den totala besparingen av fallsmängden till 155 ton, för perioden 1995-1997, dvs. för en 3-årsperiod. Företagets framgångsrika affärsutveckling och kostnadsbesparingar i samband med denna förändring beskrivs också i de två nedanstående delkapitlen. 2.1.4 Exakta Fjädrar AB Exakta Fjädrar AB tillverkar industrifjädrar (drag-, tryck-, vrid- och bladfjädrar) och transportband för livsmedelsindustrin. Företaget tillverkar årligen ca 12 000 olika industrifjädrar, i olika typer av material (rostfritt stål, fjäderstål, mässing, fosforbrons och glödgad koppar). Tillverkningen genererar avfall, utsläpp till luft och vatten och förbrukar energi. Genom ett strukturerat miljöarbetet identifierades 67 miljöförbättringar, av vilka 52 nu är avklarade. En av dessa miljöförbättringar fokuserade på framtagandet av ett slutet system för vattnet vid trumlingen av produkterna. Den väggmonterade flockningsanläggningen sparar 70 m3 vatten, ca 190 liter poler- och rostskyddsmedel per år. Efter förångning återstår nu 7 kg farligt avfall som torrsubstans per år, att jämföra med tidigare 71 000 kg förorenat vatten. 2.1.5 Förlängda Armen AB Förlängda Armens företagsidé är att vara andra företags förängda arm, dvs. Hjälpa till med olika sorters tjänster som bl.a innefattar tryckeri, trycksaksdistribution, lager och godstransporter. Företaget sticker också ut genom att Våga vara laglig, genom att hålla hastigheter i trafiken och allmänt köra lagligt. Genom miljöutbildning och löpande information om miljöarbetet har företaget minskat utsläppen till luften från transporterna med 21%. Samtidigt har effektiviteten i transporterna ökat med 22%. Företagets framgångsrika affärsutveckling och kostnadsbesparingar i samband med denna förändring beskrivs också i de två nedanstående delkapitlen. 2.1.6 Göta Färgeri AB Göta Färgeri AB tillverkar plyschklädsel. Vid denna tillverkning uppstår 40 ton klippludd av polyester. Detta avfall har löpande skickats till förbränning, och därmed kopplade kostnader för transporter och förbränningen. Genom att göra om avfallet till råvara för produktion av annan produkt har mängden avfall kunnat minskas med 40 ton/år. Företagets framgångsrika affärsutveckling och kostnadsbesparingar i samband med denna förändring beskrivs också i de två nedanstående delkapitlen. 7

2.1.7 ITT Flygt AB Emmaboda ITT Flygt ABs fabrik i Emmaboda tillverkar dränkbara pumpar och omrörare för vatten- och avloppsanläggningar, med energibesparing, översvämningskontroll, dränering vid byggen och i gruvor, bevattning och en rad andra processer. Under perioden 1999-2003 minskade den totala energiförbrukningen med 6%. Om hänsyn tas till att produktionen ökade under perioden så uppgår minskningen i energiförbrukningen till 9%. Tidigare användes ganska stora mängder olja, vilken numera ersatts av fjärrvärme. Spillvärmen från smältverket återvinns. Den totala minskningen av energiförbrukningen i smältverket uppgår till ca 1,3 GWh. Värmepumpar och solfångare har installerats, liksom att frekvensstyrda kompressorer införskaffats för att ge optimal användning av tryckluft. Användningen av vatten i processerna har effektiviserats och under perioden 1998-2003 minskat med 36%. Gjuterisanden som innehåller bentonit är numera klassat som ett inert material, istället för avfall. Detta innebär att gjuterisanden kan användas som täckningsmaterial på den kommunala avfallsdeponin. År 2003 genererades 4 800 ton gjuterisand som därmed kunde återanvändas som täckningsmaterial istället för att resultera i deponeringskostnader som avfall. Vid målningen av pumparna avskildes tidigare överskottsfärgen i en vattenridå och detta genererade ca 40 ton farligt avfall per år. Genom en processförändring och att överskottsfärgen i stället samlas upp på torra pappersfilter, erhålls ett avfall som klassa som brännbart. Företagets framgångsrika affärsutveckling och kostnadsbesparingar i samband med denna förändring beskrivs också i de två nedanstående delkapitlen. 2.1.8 M-real i Husum AB M-real i Husum är en massa- och pappersfabrik som haft miljöledningssystem i snart tio år. En viktig del i det inledande miljöarbetet var att förbättra källsorteringen. Genom införandet av miljöledningssystemet uppnåddes ett effektivt källsorteringssystem, som sträckte sig betydligt längre än lagkraven. Bland annat identifierades möjligheten att återanvända hylsor i stället för att deponera dem. Genom det strukturerade miljöarbetet finns ett system för avvikelserapportering. Antalet registrerade avvikelser har minskat, vilket har gett en säkrare och lönsammare drift. Under den senaste tioårsperioden har sammanlagt ca 3500 förbättringsåtgärder avseende miljö, kvalitet och arbetsmiljö införts. 2.1.9 Stora Enso Kvarnsveden AB Vid produktionen vid Stora Enso i Kvarnsveden uppkommer avfall i form av flygaska. Genom teknik- och processutveckling har denna flygaska kunnat transformeras till råvara för att ta fram ett täckningsmaterial. Flygaskan blandas med bio- och fiberslam, och kan därmed användas för att täta olika typer av deponianläggningar. Den sammanlagda mängden flygaska under ett år uppgår till ca 35 000 ton. Genom teknik- och produktutvecklingen är denna mängd avfall inte längre ett miljöproblem, utan en tillgång. 8

2.1.10 Södra Timber Värö Södra Timber Värö ingår i Södras dotterföretag Södra Timber, och är ett av Södra nio sågverk. Under 2002 producerade sågen 200 000 m3 sågade trävaror. Under produktionen uppkommer stora mängder biprodukter i form av bark, flis och spån. Dessa biprodukter används som energiråvara för massabruket Södra Cell Värö, beläget ca 500 m från Södra Timber Värö. Södra Timber Värö har infört en rad energibesparande åtgärder som sammanlagt har minskat energiförbrukningen med 1 400 MWh. Detta har uppnåtts huvudsakligen genom ny styr- och reglerteknik. 2.2 Framgångsrikt utnyttjande av miljöledningssystemet i företagets affärsutveckling Det går att dela upp de utvecklade affärerna i två grupper. 1. Utvecklingen av produkterna. 2. Miljöprofilen i sig blir efterfrågad och det strukturerade miljöarbetet leder till nya kunder. Det finns i flera fall möjligheter att använda produkterna på nya sätt eller i nya sammanhang. Restprodukter som tidigare betraktades som avfall, säljs idag ibland med vinst, vilket visar på ett annat sätt att tänka. Det är förändringen i synsätt som öppnar nya dörrar som vi inte lagt märke till förut. I ett samhälle där miljöfrågorna har stor betydelse kan företagets miljöarbete leda till att nya kunder strömmar till, därför att varumärket förknippas med ett offensivt miljöarbete. 2.2.1 Kundrelationer 2.2.1.1 Wirsborgs Åkeri AB Wirsbo Åkeri AB är ett litet familjeföretag som utför transporter för kunder i Stockholm med omnejd. Tidigare var arbetssituationen stressig med många små kunder. Med de många små kunderna var det också svårt att samordna transporterna, med ökad bränsleförbrukning som följd. Tack vare ett strukturerat miljöarbete har företaget nu fått en stor kund, som motsvarar 2/3 av företagets hela omsättning. Denna stora kund har ökat möjligheten att planera körningarna, och därmed minska stressen när det gäller arbetstider, raster och ledighet. En stor kund innebär självfallet en viss sårbarhet, om denna kund säger upp eller inte förlänger kontraktet. Men det innebär också en plattform att stå på för att stärka arbetsinsatserna mot övriga kunder. 2.2.1.2 Skanska Fastigheter Stockholm AB Skanska Fastigheter i Stockholm arbetar i projektform, vilket göra att det kan vara svårt att beräkna miljöförbättrande åtgärder för hela företaget. Genom införandet av ett 4-punktsprogram och ett tätt arbete med sina kunder, har företaget infört system att beskriva och arbeta med miljöpåverkan, livscykelkostnader, flexibiltet och enkelhet. Med detta program har företaget kunnat minska energiförbrukningen i nybyggnationer med 5%, motsvarande 2,2 kg CO2/m2 och år. 9

Minst ett stort nybyggnadsprojekt har företaget erhållit genom sitt proaktiva miljötänkande vid byggnation ITT Flygts nya huvudkontor i hallonbergen, som invigdes våren 2002. 2.2.2 Produktutveckling 2.2.2.1 Luleå Lokaltrafik AB Luleå Lokaltrafik AB är ansvarig för kollektivtrafiken i Luleå kommun. Under ett antal år har företaget steg för steg noterat att resandefrekvensen minskade. Genom ett nytt linjenät baserat på strategiskt valda stomlinjer har nu antalet resande ökat med 20-30%. Signalprioritering och effektivare linjenät har samtidigt gjort att bussarnas genomsnittshastighet ökat med 12%, medan antalet timmar som bussarna kör bara har ökat med knappt 2%. 2.2.2.2 ITT Flygt AB Emmaboda ITT Flygt AB - Emmaboda har ovan beskrivit som ett gott exempel vad gäller förbättrad miljöprestanda. Genom att företaget har kunnat erbjuda kommunen sanden från gjuteriet som täckningsmaterial för den kommunala avfallsdeponin, har företaget kunnat göra om ett avfallsproblem med åtföljande kostnader till en tillgång och kostnadsbesparing för kommunen. Mer om intäkter kopplade till denna nya produkt beskrivs i nästa delkapitel. 2.2.2.3 Göta Färgeri AB Göta Färgeri AB har ovan beskrivit som ett gott exempel vad gäller förbättrad miljöprestanda. Genom nytänkande och uppfinningsrikedom har företaget kunnat göra ett avfallsproblem med kostnader till en ny produkt, som gett helt nya kunder och inkomster. Den nya produkten som tidigare betraktade som avfall i form av klippludd av polyester är nu en absorbentläsa för olja och kemikalier. Företaget har alltså fått en helt ny kundkategori genom sin nya produkt. Mer om intäkter kopplade till denna nya produkt beskrivs i nästa delkapitel. 2.2.2.4 Diskteknik AB Diskteknik har ovan beskrivit som ett gott exempel vad gäller förbättrad miljöprestanda. Genom det strukturerade miljöarbetet och den förbättrade miljöprestandan, har Diskteknik skapat 3 nya arbetstillfällen. 2.2.2.5 Förlängda Armen AB Förlängda Armen har ovan beskrivits som ett gott exempel vad gäller förbättrad miljöprestanda. Genom miljöarbetet och den förbättrade miljöprestandan, har Förlängda Armen kunnat ta in ytterligare ett uppdrag på vart 8 befintligt uppdrag. 10

2.3 Kostnadsbesparingar med hjälp av miljöledningssystem 2.3.1 ABB Automation Technologies AB/Machines ABB Automation Technologies AB/Machines beskrevs under förbättrad miljöprestanda ovan. Den sammanlagda besparingen under åren 1995-2003 uppgår till 61 miljoner kr. Under samma period har investeringar kopplade till förbättringsarbetet uppgått till 8,5 miljoner kr. Den totala vinsten uppgår därmed till 53 miljoner kr. Det bör dock nämnas att det inte räcker med att bara investera i hårdvara. Personalen måste övertygas om att använda utrustningarna på rätt sätt. Machines har för detta utvecklat ett utbildningsmaterial som förankrar miljöarbetet hos personal och ledning. 2.3.2 Bostads AB Poseidon Bostads AB Poseidon beskrevs under förbättrad miljöprestanda ovan. Från årsskiftet 1999/2000 har Poseidon gjort en årlig kostnadsbesparing på 25-30 miljoner kr. Självklart finns det kostnader kopplade till att införa omfattande energibesparing. Datoriseringen av hela fastighetsbeståndet kostade ca 50 miljoner kr, och övriga investeringar uppgick till 30-40 miljoner kr. Pay-off tiden hamnar således på 3-4 år, vilket inte är dåligt för en långsiktig fastighetsägare. 2.3.3 Diskteknik AB Diskteknik AB beskrevs under både förbättrad miljöprestanda och framgångsrik affärsutveckling ovan. Disktekniks totala besparingar under perioden 1995-1997 uppgick till 5,035 miljoner kr, samtidigt som kostnaderna uppgick till 3,717 miljoner kr. Der ekonomiska resultatet, dvs. vinsten i miljöinsatsen uppgick till 1,3 miljoner kr. 2.3.4 Exakta Fjädrar AB Exakta Fjädrar AB beskrevs under förbättrad miljöprestanda ovan. Genom de miljöbesparande åtgärderna inom avfallshanteringen har företaget minskat avfallskostnaderna med 350 000 kr, till en investeringskostnad på 30 000 kr. Mellanskillnaden på 320 000 kr är därmed en direkt kostnadsbesparing i avfallshanteringen. Företaget slipper också betala olika typer av miljöavgifter på sammanlagt 500 000 kr efter att de miljöförbättrande åtgärderna införts. 2.3.5 Förlängda Armen AB Förlängda Armen AB beskrevs under både förbättrad miljöprestanda och framgångsrik affärsutveckling ovan. Genom att köra bilar och lastbilar på ett miljöanpassat sätt, hålla hastigheter etc. har företaget sparat ca 130 000 kr/år i minskade bränslekostnader. Dessutom sparar företaget pengar genom sänkt självrisk på försäkringar, mindre slitage på vagnsparken, färre fordonsskador och därmed mindre behov av miljöstörande omlackeringar och resurskrävande utbyten av reservdelar. 2.3.6 GB Glace AB Den förändrade avfallshanteringen, där avfallet istället för att gå till deponi går till en biogasanläggning, innebär att företaget har sparat ca 500 000 kr under två år. 11

2.3.7 Göta Färgeri AB Göta Färgeri AB beskrevs under både förbättrad miljöprestanda och framgångsrik affärsutveckling ovan. Genom att lyckas göra om ett avfall, som tidigare kostade pengar att ta hand om, har företaget tagit fram en helt ny produkt, med ett nytt kundsegment som köpare. Detta innebär att en årlig kostnad på ca 50 000 kr för att ta hand om avfallet, nu genererar en inkomst på 4,5 miljoner/år för den nya produkten. 2.3.8 ITT Flygt AB Emmaboda ITT Flygt AB - Emmaboda beskrevs under både förbättrad miljöprestanda och framgångsrik affärsutveckling ovan. ITT Flygt i Emmabodas olika satsningar inom energi-, vatten- och avfallsområdet har genererat minskade utgifter enligt följande; Energi Den totala kostnadsbesparingen uppgår till 1,6 miljoner kr under 5 år (1999-2003). Vatten Den totala kostnadsbesparingen uppgår till 0,15 miljoner kr under 6 år (1998-2003). Avfall i form av gjuterisand Den totala besparingen av deponiskostander för 2003 uppgick till 7,2 miljoner kr, samtidigt som kommunen sparar 3,5 miljoner kr genom att slippa köpa in ny bentonit. Avfall i form av överskottsfärg Genom att avfallsmängden decimerats och typen av avfall förändrats har avfallskostnaden minskat med 0,25 miljoner kr/år 2.3.9 Lahega Kemi AB Lahega Kemi ABs verksamhetsområde avser produktion och försäljning av underhållsprodukter till bl. a fordonsmarknaden och livsmedelsindustrin, samt hygienprodukter. Genom att rena och återanvända alkohol görs en årlig besparing på 120 000 kr. Till detta kommer också att den totala mängden avfall som måste destrueras avsevärt minskat, vilket medfört ytterligare 90 000 kr i besparing under första halvåret 2002. Källsorteringen av avfallet har minskat kostnaderna med 40 000 kr/år. Bättre hantering av plasterna i avfallet har genererat en vinst på 100 000 kr/år. Den sammanlagda totala besparingen för 2002 för minskad råvaruförbrukning och bättre avfallshantering uppgår till sammanlagt 1,5 miljoner kr. 2.3.10 Roslagståg AB Roslagståg AB har som arbetsuppgift att ansvara för trafiken på Roslagsbanan i Stockholm nordöstra delar. Arbestuppgiften innebär att köra ca 2,5 miljoner tågkilometer per år, transportera ca 30 000 personer per dag, motsvarande ca 10 miljoner passagerare per år. Detta goda exempel är inte miljörelaterat, utan relaterat till åtgärder för att minska korttidssjukskrivningarna hos personalen. Förutom att sjukskrivningarna minskat, från 12-15% till ca 1,5%, har resandefrekvensen ökat med 9% och framkomligheten med 10%. De totala årliga sjukskrivningskostnaderna har minskat från 13,5 miljoner kr till 1,5 miljoner kr. Oavsett vem som betalar kostnaderna för sjukfrånvaro så handlar det om en besparing på 12 12

miljoner kr. Vilka åtgärder vidtog Roslagståg AB för att minska sjukfrånvaron? Företaget tog kontakt med personalen innan kontraktet med SL övertogs, för att på ett tidigt stadium berätta om sina ambitioner, planer och mål, avtalet med personalen blev snabbt klart, lönerna höjdes till snittet för branschen, bra och öppna kontakter öppnades med facket, personalen får ledigt när man ber om det, personalen är delaktig i schemaläggning, hela personalen är med i arbetet och blir därmed engagerad, bonus delas ut till gemensamma saker, friskvårdsprojekt har igångsatts, personaltidningen kommer ut 4 gånger per år och ett kamratstödsprojekt har satts igång. 2.3.11 Stora Enso Kvarnsveden AB Stora Enso Kvarnsveden AB beskrevs under förbättrad miljöprestanda ovan. Genom att använda bottenaska som en resurs, tillsammans med bio- och fiberslam, har företaget minskat den årliga deponikostnaden med 12,25 miljoner kr. Transportkostnaderna är desamma oavsett deponi eller tätningsmaterial. Avfallsanläggningens deponikostnad uppgår till 1 000 kr/ton, tillsammans med en deponiskatt på 370 kr/ton. Både dessa utgifter slipper företaget genom att göra om avfallet till ett tätningsmaterial. 2.3.12 Sundsvalls Tidning AB Genom att se över sina transporter har Sundsvalls Tidning AB kunnat minska antalet transporter av makulatur med 50%, vilket genererat en minskad utgift på 66 000 kr/år. Genom sortering har annat avfallsspill kunnat lagras längre och hämtning sker en gång per månad istället för 3 gånger per månad. Genom att ersätta plastanvändning för inplastning av tidningsbuntar, med underpapper i packsalen, har en besparing erhållits på ca 188 000 kr/år (plastkostnad 288 000 kr/år, underpapper 100 000 kr/år, investering i ny maskin 114 000 kr, vilket ger en avskrivning på 7 månader). 2.3.13 Tetra Pak Business Support Tetra Pak Business Support ansvarar bl. a för energieffektivisering och energioptimering inom Tetra Paks fastigheter i Sverige. Med basår 2002 har man nu globalt satt ett mål att innan årsskiftet 2005/2006 minska energianvändandet per omsatt krona med 15%. Under 2003 minskade energianvändningen för fastigheterna i Sverige med 21% per omsatt krona. Vid Tetra Paks Råbyholmsanläggning i Lund har ett energieffektiviseringsprogram (installation av värmepump) resulterat i följande; Värmepumpen tar till vara på spillvärmen från kylproduktionen och minskar på detta sätt naturgasförbrukningen för uppvärmningen av lokalerna med mer än 6 500 MWh/år, motsvarande en minskad CO2-emission på 1 800 ton/år. Investeringen för värmepumpen uppgick till 3 miljoner kr och energibesparingen ger 1,6 miljoner kr. Värmepumpen är därmed avskriven på mindre än två år. 2.3.14 TeliaSonera fastnätsverksamhet Under åren 2002-2003 minskade företaget resekostnaderna med ca 10 miljoner kr, vilket motsvarade ca 10% av de totala resekostnaderna. Antalet flygresor minskade med 50%, vilket också resulterade i omfattande emissionsreduceringar. 13

3 Affärsmässiga incitament för proaktivt miljöledningsarbete Utöver de sociala aspekterna innebär hållbar utveckling i ett företag bl.a. att miljöanpassade produkter säljs såväl som att verksamheten är utformad på ett miljöeffektivt sätt samt att den skapar mer lönsamma affärer. Det måste finnas en affärsmässighet i arbetet, förbättrad miljöprestanda räcker inte. Miljöledning är ett verktyg för struktur och ordning men på samma gång kan det användas som en komponent i affärsutvecklingen. Den potentialen har vi bara börjat att utforska och det finns mycket kvar att göra. Affärsmässigheten uppstår som en följd av ökad efterfrågan på miljöanpassade produkter och förbättrad miljöprestanda. Ett företags miljöledningsarbete är i många fall grunden till de miljökrav på leverantörer som företaget ställer. Detta i sin tur ger upphov till en lönsamhet av förbättrad miljöprestanda hos leverantörsföretaget. Denna interaktion i leverantörskedjan är en av hörnstenarna i miljöledningssystem som bygger på ISO 14001. Efterfrågan av denna typ är, en så länge, förhållandevis svag på många marknader och har inte givit upphov till en stark utveckling på införande av miljöledningssystem [förbättrad miljöprestanda]. Idag är minskad miljöbelastning och kostnadsbesparingar motiv för miljöledningsarbetet men i förlängningen är det viktigt att vi talar om denna förändring i termer av affärsstrategier där ledningssystemet är redskapet men miljöarbetet i sig utgör argumentet för kunden. Det är viktigt att förstå hur samhället kan stödja de drivkrafter som genererar efterfrågan av ett proaktivt miljöarbete. Centrala frågor är alltså på vilket sätt de drivkrafter kan initieras som behövs; Hur upplever företagen själva sin investering i miljön, hur räknar man hem investeringen? Många mindre företag har svårt att få grepp om miljöledningssystemen både av ekonomiska och kunskapsmässiga skäl På vilket sätt kan mindre företag stödjas och motiveras till att ta de första stegen mot ett strukturerat miljöarbete? På vilket sätt påverkar miljöledningssystemen kartan för myndigheterna och finns det anledning att se över uppdrag och strategier för att optimera resultatet i miljöarbetet? 3.1 Miljömyndigheternas roll och möjlighet att stödja näringslivets arbete med miljöledningssystem. Redovisning av delprojekt 2; Stärka de affärsmässiga incitamenten för proaktivt miljöledningsarbete En konkret redovisning av identifierade viktiga faktorer för myndigheters ekonomiska uppmuntran och stödjande insatser 4. Nätverket beslutade om genomförande av en workshop för att uppfylla kraven från delprojekt 2. Kemikalieinspektionen, IVL och Naturvårdsverket stod som gemensam värd för workshopen och nedan redovisas resultatet. Syftet med workshopen var att utifrån myndighetsperspektivet belysa möjligheter och roller vad det gäller myndigheters ekonomiska uppmuntran och stöd- 4 Beslutsbrev från NUTEK angående projektet Effektivare miljöledningssystem 14

jande insatser för ett proaktivt miljöledningsarbete. Bland deltagare på workshopen fanns representanter från nationella myndigheter, departement, företag och kommuner. Redovisningen nedan bygger på individuella minnesanteckningar från workshopen och ska inte betecknas som en fullständig utredning på området utan reflekterar snarare deltagarnas uppfattning i sakfrågan. Frågeställningarna nedan arbetades fram i samarbete mellan Kemikalieinspektionen och IVL. 3.1.1 Möjligheterna och viljan hos myndigheter att genom ekonomiska incitament och andra insatser stödja näringslivets frivilliga miljöarbete. Har miljömyndigheterna överhuvudtaget en roll att stärka de affärsmässiga incitamenten? Om ja vad krävs för att myndigheterna ska ta den rollen? En myndighets roll i förhållande till stödjande insatser kan variera beroende på ett antal olika faktorer. I frågan om myndigheternas roll att stödja näringslivets arbete med miljöledningssystem eller andra frivilliga instrument är det viktigt att särskilja de olika roller som en myndighet kan ha. En vanlig roll för myndigheterna är rollen som tillsynsmyndighet där den främsta uppgiften är att kontrollera lagefterlevnad. Flera myndigheter har också uppdrag som miljömålsansvarig eller sektoransvarig myndighet. I dessa fall är uppgiften att arbeta för att miljömålen uppfylls. Myndigheter har också en viktig roll genom offentlig upphandling. Myndigheter på alla nivåer och inom alla politikområden har i denna roll en stor möjlighet och ansvar att påverka marknaden genom att skapa en efterfrågan av miljöanpassande varor och tjänster genom rollen som upphandlande enhet. Det är också viktigt att vara medveten om att myndighetens uppdrag från regeringen i form av bland annat instruktioner och regleringsbrev i stor utsträckning styr myndighetens arbete och utrymme att agera och prioritera aktiviteter med syfte att uppmuntra och stödja företagens arbete med miljöledningssystem. Olika myndigheter har olika uppdrag och detta påverkar vilka möjligheter man har att stödja och uppmuntra arbetet med miljöledningssystem. Denna bakgrund är viktig i diskussionen om roller och möjligheter för incitament. Det finns dessutom skillnader mellan myndigheter på lokal, regional och nationell nivå som är viktiga att beakta i diskussioner om stödjande insatser. I rollen som upphandlande enheter har myndigheterna en viktig roll och också goda möjligheter att som föregångare ställa krav vid upphandling och därmed skapa en efterfrågan. I rollen som tillsynsmyndighet eller miljömålsansvarig har myndigheterna mycket små möjligheter att arbeta med ekonomiska incitament. Beslut om ekonomiska incitament fattas på en högre nivå. Myndigheterna kan dock arbeta fram förslag på ekonomiska incitament. För att komma vidare i frågan behöver man klargöra olika myndigheters roller och förutsättningar att arbeta med ekonomiska incitament och andra stödjande insatser. Skillnader både vad det gäller vilken nivå myndigheten agerar på samt i vilken roll (som tillsynsmyndighet, miljömålsmyndighet eller upphandlande enhet) kan till exempel behöva tydliggöras. Vill man utöka den delen av myndigheternas arbete behöver man också påverka myndig- 15