WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund

Internationell jämförelse av fastighetsskatter En jämförelse av fastighetsskatter och andra fastighetsrelaterade skattekostnader i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Tyskland WSP Analys och strategi på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

2 (21) Innehåll Sammanfattning...3 Inledning...4 Beskrivning av bostadsmarknaden i Danmark, Finland, Norge och Tyskland...4 Beskrivning och jämförelse av boendeskatter...5 Skatter och avgifter i Sverige 2009...5 Boendeskatter i Danmark...6 Boendeskatter i Finland...6 Boendeskatter i Norge...7 Boendeskatter i Tyskland...7 Sammanfattande tabeller...8 Jämförelser på mikronivå av överlåtelseskatter vid köp och försäljning...10 Fastighetsskattens nivå och andel av BNP och totala skatteuttaget...15

3 (21) Sammanfattning WSP Analys & Strategi har för Villaägarnas räkning jämfört boendebeskattningen i Sverige med beskattningen i Danmark, Finland, Norge och Tyskland. Rapporten innehåller först en faktadel där skattesystemen beskrivs. Jämförelser görs dels för skattekostnader i samband med bostadsbyte i ett mikroperspektiv och dels för den löpande fastighetsskatten i ett makroperspektiv. Sverige är det land som har de högsta skatterna vid bostadsbyte. Här utgår stämpelskatter, kapitalvinstskatt och numera också uppskovsskatt, s.k. ränta. Sverige är det enda land som har evig kapitalvinstbeskattning vid bostadsbyte. I Finland och Norge utgår ingen kapitalvinstskatt om man bott mer än två år. I Danmark är gränsen tre år och i Tyskland tio år. Överlåtelseskatter vid köp finns i alla jämförda länder. Den är lägst i Danmark och högst i Tyskland. I Finland utgår ingen överlåtelseskatt för förstagångsköpare mellan 18 och 40 år. Sverige är det enda land i jämförelsen som inte beskattar lägenhetsköp. Att köpa bostadsrätt i Sverige är skattebefriat. Av de jämförande länderna är det bara i Danmark som fastighetsskattens andel av BNP är större än i Sverige. Fastighetsskattens andel av BNP har nästan halverats för de svenska hushållen under 2000-talet, men ligger trots det betydligt högre än Norge, Finland och Tyskland. För hushåll är Sverige det land som har den högsta fastighetsskatten/avgiften både som andel av BNP och som andel av det totala skatteuttaget. (Uppgifter för Danmark saknas)

4 (21) Inledning Studien är en uppföljning av en analys Villaägarna genomförde 2006 ( Boende- och fastighetsskatter en nordeuropeisk utblick ). Jämförelsen denna gång koncentrerar sig på Danmark, Finland, Norge och Tyskland och de övergripande frågorna är: Ligger Sverige fortfarande i topp bland de länder där husägare betalar mest fastighetsskatt? Vilka överlåtelseskatter finns vid köp och försäljning av fastigheter i de olika länderna? Har andra länder skillnader i beskattning och avgifter för småhus respektive flerbostadshus med äganderätt/bostadsrätt? Hur stor andel av det totala skatteuttaget avser fastighetsskatter? Hur stor andel av BNP utgörs av fastighetskatter? Rapporten inleds med en genomgång av bostadsmarknaden i de olika länderna. Därefter beskrivs skattesystemen. Detta avsnitt avslutas med ett antal jämförande analyser. I nästa avsnitt görs en jämförelse av överlåtelseskatter vid köp och försäljning. I avsnittet därefter jämförs fastighetsskattens nivå i förhållande till ett antal variabler. Beskrivning av bostadsmarknaden i Danmark, Finland, Norge och Tyskland Danmark är ett av de länder i världen som under de senaste åren haft en kraftig prisnedgång på bostäder. Detta har skett efter några år med kraftigt stigande priser. I dagsläget sker dock en viss återhämtning. I Danmark finns ägda bostäder både i form av småhus och som lägenheter i flerbostadshus. En mycket liten andel bor också i s.k. andelslägenheter, som kan jämställas med våra bostadsrätter. Har under flera år haft fastighetsskattestopp. Finlands bostadsmarknad påminner mycket om den svenska, men med något lägre variationer i prisnivån på bostäder. Men en mycket stor andel av bostäderna i Finland ägs av de boende, ungefär två tredjedelar. Lägenheter ägs ofta i form av aktiesällskap. Norsk ekonomi är mycket expansiv och prisutvecklingen på bostadsmarknaden har bara under en kort period i samband med finanskrisen varit skakig. I Norge finns både andelslägenheter och privatägda bostäder. De flesta äger själva sina bostäder. Många hyr också ut delar av sina villor så att det skapas små hyreslägenheter s.k. hybel.

5 (21) Tyskland har sedan öst och väst återförenades haft en lugn prisutveckling. Inga kraftiga ned- eller uppgångar. Man har relativt god tillgång på bostäder, men det finns stora regionala skillnader (syd, väst och öst). I Tyskland är andelen privata bostadsägare låg (i hela Tyskland omkring 40 procent) särskilt i städerna (i Berlin bara 11 procent). Det vanligaste är att man hyr sin bostad (i hela Tyskland ca 55 procent). Hyresbostäderna har god kvalitet och är lättillgängliga. Antalet äganderättslägenheter ökar dock något i Berlin under senare år. De som köper sin bostad gör det ganska sent i livet eftersom det krävs en relativt hög kontantinsats (20-30 procent). De som köper bostad har således ofta en stabil ekonomi och andelen bolåneskulder av Tysklands BNP är låg. Man har försökt gynna bostadsköp och under många år haft ett system där förstagångsköpare fått generösa bidrag. Detta anses ha understött en tradition att bara köpa bostad en gång i livet och minskat benägenheten att flytta. Beskrivning och jämförelse av boendeskatter Skatter och avgifter i Sverige 2009 Kommunal fastighetsavgift 1 under boendetiden. 0,75 % av taxeringsvärdet eller maximalt 6 362 kronor för äganderätter (vanligen småhus/villor och radhus) och 0,40 % av taxeringsvärdet eller maximalt 1 272 kronor för bostadslägenheter (hyres- och bostadsrätter). Överlåtelseskatt vid köp. Lagfartsavgift på 1,5 % på köpeskillingen eller taxeringsvärdet (om det är högre). Dessutom tillkommer en expeditionsavgift på 825 kronor vid köp av småhus och ägarlägenheter (ej bostadsrätter). Stämpelskatt/pantbrevsskatt 2 % på det intecknade beloppet på nytillkomna pantbrev (+ en administrativ avgift, 375 kronor per pantbrev) på fast egendom (ej bostadsrätter). Bostadsrättsköpare betalar överlåtelse- och pantsättningsavgift vid inträdet i bostadsrättsföreningen (till föreningen). Kostnaden är (2009) totalt 1 498 kronor (maximalt uttag medges med 2,5 resp. 1 % av prisbasbeloppet). Kapitalvinstskatt 22 % på vinsten vid försäljning. Uppskov möjligt för vinster från 50 000 kronor till 1 600 000 kronor 2 vid köp av nytt boende. Uppskovsränta 0,5 % per år på hela uppskovsbeloppet. Maximalt uppskov ger ränta på 8 000 kronor per år. Förmögenhetsskatten togs bort i Sverige 2007. 1 Begränsningsregler för pensionärer gör att ingen behöver betala mer än 4 % av sin beskattningsbara inkomst i fastighetsavgift för sin permanentbostad. 2 Från och med taxeringsåret 2010 är det maximala uppskovet 1 450 000 kronor.

6 (21) Skatter och avgifter skiljer sig mycket sällan mellan småhus och bostäder i flerbostadshus i de övriga länderna. I Sverige är skillnaderna mellan köp av småhus och bostadsrätt i vissa fall stora. Boendeskatter i Danmark Ingen skillnad i beskattning mellan äganderätter i småhus och flerbostadshus. I Danmark finns både fastighetsskatt och fastighetsvärdeskatt. Fastighetsskatten (tomtskatt som beräknas på tomtens värde) beslutas av och betalas till kommunen. Grunden är en värdering av tomtens läge och husets tillstånd. Ca 3 % av markvärdet. Det görs en årlig värdering av fastigheterna som utgör underlag för taxeringsvärdet och den statliga fastighetsvärdebeskattningen. Skattelagstiftningen är komplicerad och ofta används äldre värderingar av fastigheterna. Den statliga fastighetsvärdeskatten är 1 % av fastighetsvärdet upp till 3,04 miljoner DKK (2010) och 3 % på resten 3. Överlåtelseskatten uppgår till 0,6 % på värdet (försäljningspriset eller senaste värdering) samt ca 1 100 DKK i avgifter. Stämpelskatten (tingslysning av pant) på pantbeloppet är 1,5 % samt en administrativ avgift på 1 400 DKK. Ytterligare registreringsavgifter uppgår till ca 750 DKK vid köp av normalstort boende. I Danmark finns ingen reavinstbeskattning på privata bostäder som ägs av den boende (om de ägt mer än tre år) 4. Kapitalvinstskatten i övrigt är 40 %. Förmögenhetsskatt togs bort i Danmark 1997. Boendeskatter i Finland Kommunal fastighetskatt 0,60-1,35 % på mark och 0,32-0,75 % på bostadsbyggnad (beslutas av kommunen) av bostadens (byggnad och mark) återanskaffningsvärde (beskattningsvärde som motsvarar det svenska taxeringsvärdet). Men i Finland bygger man ofta på äldre värderingar, vilket medför att återanskaffningsvärdet blir lågt beräknat. Överlåtelseskatt betalas av köparen och baseras på köpesumman. 1,6 % vid lägenhetsköp (samma skattesats som övriga aktieöverlåtelser) och 4,0 % vid husköp 5. 3 Begränsningsregel för pensionärer gör att de får en skattelättnad på 4 promille, dock högst 6 000 DKK per år för permanentbostaden. 4 Gäller även andelslägenheter. 5 Undantag: Förstagångsköpare mellan 18 och 40 år som äger minst 50 % av bostaden.

7 (21) Ingen stämpelskatt på pantbrev. Registreringsavgifter vid köp, ca 150 euro. Kapitalvinstskatten är på 28 %, men betalas inte om man ägt och bott i fastigheten i mer än två år. Förmögenhetsskatten togs bort i Finland 2006. Boendeskatter i Norge I Norge finns ingen skillnad avseende skatter för olika typer av ägda bostäder. Fastighetsskatten är numera en frivillig kommunal skatt i Norge som tas ut av ungefär en fjärdedel av kommunerna och får inte överstiga 0,7 % av värdet (ligningsverdien). Överlåtelseskatten betalas till staten och är 2,5 % på köpesumman. Dessutom betalas en tingslysningsavgift för registrering av kontraktet på 1 548 NKR och en attestavgift på 202 NKR (2010). Stämpelskatt finns inte, men tingslysning av pantbrev kostar 1 935 NKR (2010). Vid ägarbyte av andelslägenhet betalas en mindre summa till andelslaget, men inte någon överlåtelseskatt (enl. ovan). Förmögenhetskatten (formueskatt) finns kvar i Norge och är 1,1 % på belopp över 700 000 NKR. Värdet (ligningverdi) ska avspegla marknadsvärdet och modellberäknas utifrån prisstatistik på omsatta bostäder och tar hänsyn till bostadens läge, ålder, storlek och bostadstyp. Det finns ingen kapitalvinstbeskattning på bostäder som man ägt under minst två år och bott i själv minst ett år. Vid övrig försäljning är beskattningen 28 % av vinsten. Boendeskatter i Tyskland Fastighetsskatten är ingen stor fråga i Tyskland, eftersom den betraktas som relativt låg. Man gör ingen skillnad mellan olika bostads- eller hustyper avseende skatter och avgifter. Ingen löpande fastighetsskatt för boende. Fastighetsägare av hyreshus betalar dock fastighetsskatt. Viss markskatt tas också ut av kommunerna. Transaktionsskatt vid fastighetsöverlåtelse (Grunderwerbsteuer) betalas till de lokala myndigheterna och varierar mellan olika delstater. Den vanligaste skattesatsen är 3,5 % på försäljningsvärdet, men t.ex. Berlin har 4,5 %. Skatten betalas av köparen som också betalar obligatoriska registrerings- (Grundbuchamt) och advokatkostnader (Notarkosten) på ca 1-2 % av bostadens värde (Kaufpreis). Stämpelskatt på nya lån finns inte i Tyskland.

8 (21) Kapitalvinst/Reavinstbeskattning (15-42 procent) finns enbart för bostadsförsäljningar som sker inom en tioårsperiod, vilket enbart gäller ett litet fåtal husförsäljningar i Tyskland. Sammanfattande tabeller Tabell 1: Skatter och avgifter vid bostadsköp Överlåtelseskatt vid köp 6 Stämpelskatt/Pantbrev Övriga köpesumman Avgifter lånebeloppet Avgifter Procent på Procent på avgifter Danmark Småhus 0,60% 1100 DKK 1,50% 1400 DKK 750 DKK Lägenheter samma som ovan samma samma samma samma Finland Småhus 4,00% 8 150 euro ingen ingen ingen Lägenheter 1,60% 8 150 euro ingen ingen ingen Norge Småhus 2,50% 1 548 NRK ingen 1935 NRK 202 NRK Lägenheter samma som ovan samma ingen samma samma Tyskland Småhus 2,5-4,5% ingen 1,0-2,0% Lägenheter samma som ovan ingen samma Sverige Småhus 1,50% 875 SEK 2,00% 375 SEK/st Lägenheter ingen ingen ingen ingen 1498 SEK Kostnaderna i Tyskland förefaller vara högst, men å andra sidan köper inte tyskarna bostäder så ofta. Småhusköparna i Sverige drabbas av samtliga typer av skatter och avgifter, medan bostadsrättsköparna endast får betala en låg avgift till den nya föreningen. I Finland är det också skillnad mellan småhusköpare och andelsköpare av lägenheter men skillnaderna är betydligt mindre än i Sverige. Undantaget i Finland innebär att den som köper sitt första hus eller lägenhet och då är mellan 18 och 40 år inte behöver betala skatt vid bostadsköpet. Danmark är det land som har högst pantbrevskostnader, men deras kostnader för bostadsköp blir totalt sett betydligt lägre än svenskarnas. Norge har högre överlåtelseskatt än Sverige, men ingen stämpelskatt på pantbrev. 6 Lagfartsavgifter och övriga överlåtelseskatter. 7 I de övriga länderna jämför äganderättslägenheter med de svenska bostadsrätterna (finns i princip inte i de övriga länderna). 8 Den s.k. Överlåtelseskatten för småhus och lägenheter i Finland betalas inte av unga (18-40 år) förstagångsköpare.

9 (21) Tabell 2: Skatter under boendetiden Land Bostadstyp Fastighetsskatt, % på värdet Ev. alt. /Fast kostnad per år undantag Förmögenhetsskatt Danmark Småhus 1 % upp till tax.värde 3,04 milj, därefter 3 % Pensionärer ingen Lägenheter samma ingen Mark plus ca 3 %, olika per kommun ingen Finland Småhus 0,32-0,75 % av marknadsvärdet ingen Lägenheter samma ingen Mark plus 0,60-1,35 % Norge Småhus Max 0,7 % 9 1,1% 10 Lägenheter samma samma Tyskland Småhus ingen ingen Lägenheter ingen ingen Mark Varierar mellan kommuner ingen Sverige Småhus 0,75 % eller 6 362 kr/år Pensionärer ingen Lägenheter 0,40% eller 1 272 kr/år ingen I Tyskland betalar man inte skatt under boendetiden, förutom vissa kommunala markskatter. Skatterna under boendetiden är numera maximerade i Sverige. I Norge varierar fastighetsskatten mellan olika kommuner i landet 75 procent av kommunerna tar inte ut någon skatt alls och bland övriga tar inte alla ut maximalt tillåten skattesats. Norge är däremot det enda land som har kvar förmögenhetsskatten. Danmark har, liksom Sverige, undantag och begränsningsregler för pensionärer. 9 Frivilligt beslut per kommun. 10 På belopp över 700 000 NRK.

10 (21) Tabell 3: Skatter vid försäljning Land Bostadstyp Kapitalvinstskatt Regler för undantag Danmark Småhus 40% Om ägaren bott mer än 3 år Lägenheter samma Finland Småhus 28% Om ägaren bott mer än 2 år Lägenheter samma Norge Småhus 28% Om man bott i bostaden under 12 av de föregående 24 månaderna och ägt den under minst 2 år. Lägenheter samma Tyskland Småhus 15-42 % Om ägaren bott mer än 10 år. Om man köper nytt boende. Lägenheter samma Sverige Småhus 22% Inga undantag, men uppskov beviljas vid köp av nytt boende upp till 1 450 000 kr, men kombineras med en uppskovsränta. Lägenheter samma Skattesatsen är lägre i Sverige än i jämförda länder, men Sverige är det enda land som tar ut kapitalvinstskatt undantagslöst vid bostadsförsäljningar. I princip innebär reglerna i de övriga länderna att bostadsförsäljningar utan spekulativt syfte (med korta boendetider och utan att innehavaren bott i bostaden) mycket sällan förekommer. Jämförelser på mikronivå av överlåtelseskatter vid köp och försäljning När olika skattesystem ska jämföras kan olika ansatser väljas. Nedan presenteras tre olika jämförelser. I den första jämförs beskattningen i samband med köp och försäljning vid antagandet att fastigheterna har samma inköps- och försäljningspris. I den andra görs jämförelsen baserad på medelpriset för bostäder i de olika städerna. Denna jämförelse ställs därefter i relation till medelinkomster i respektive land. Jämförelsen bygger på statistik över vad en medelvilla kostar i storstadsregionerna Stockholm, Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Berlin år 2009. Inkomstuppgifterna avser genomsnittslöner efter skatt i respektive land år 2009. Jämförelsen avser överlåtelseskatter vid köp och försäljning. En jämförelse på mikronivå avseende fastighetsskatten under boendetiden är svår att genomföra eftersom nivåerna i de övriga länderna varierar mellan kommunerna. Vill man få en övergripande bild av beskattningens totala effekt bör en jämförelse istället göras på makronivå. Denna jämförelse återkommer i nästa avsnitt.

11 (21) Tabell 4a: Överlåtelseskatter och kostnader i storstadsregionerna vid samma inköpspris, 3,5 miljoner kronor. Omräknat till svenska kronor Skatter och avgifter vid köp Skatter vid försäljning, vid reavinst på 1 milj. kronor Summa överlåtelse skatter, SEK Stad Köpenhamn 66 000 0 66 000 Helsingfors 0-142 000 0 0-142 000 Oslo 92 000 0 92 000 Berlin 252 000 0 252 000 Stockholm Villa 110 000 220 000 330 000 Stockholm Bostadsrätt 1 500 220 000 221 500 Den summerade beräkningen bygger på samma prisnivå som i Stockholm och en boendetid på tio år som ger en reavinst på en miljon kronor. I själva verket är reavinsten sannolikt större än detta belopp efter tio år.

12 (21) Diagram 1: Summa överlåtelseskatter, givet köp för 3,5 mkr Överlåtelseskatter, omräknat till svenska kronor, 2009 SEK 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Köpenhamn Helsingfors Helsingfors, unga Oslo Berlin Sthlm/Villa Sthlm/BR Källa: Enl. tabell ovan, WSP Källa: Enl. tabell ovan, WSP Skatter vid köp Skatter vid försäljning I Köpenhamn är det allra billigast att köpa hus. I Oslo är det också relativt billigt. I Berlin är avgifterna höga vid bostadsköp, men tyskarna flyttar mycket sällan. Kostnaderna kan också vara relativt höga i Helsingfors. Men är man mellan 18 och 40 år när man köper sitt första hus eller lägenhet i Helsingfors betalar man ingen skatt alls. Sverige ligger i mitten vad gäller kostnaderna i samband med husköp. Men slår man ihop kostnader för att flytta (skatter vid köp och försäljning) blir skattetrycket högst i Stockholm. De undantagslösa beskattningarna i Sverige vid försäljning av bostäder gäller även bostadsrätter och innebär att överlåtelsekostnaderna för sådana också blir höga.

13 (21) Tabell 4b: Överlåtelseskatter och kostnader i storstadsregionerna vid köp av villa för medelpris i respektive stad, Omräknat till svenska kronor Stad Medelpris för villa 2009 11 Skatter och avgifter vid köp 12 Skatter vid försäljning 13, vid reavinst på 1 milj. kronor Summa överlåtelse skatter, SEK Köpenhamn 3 300 000 63 000 0 63 000 Helsingfors 4 000 000 0-162 000 0 0-162 000 Oslo 5 000 000 134 000 0 134 000 Berlin 3 400 000 245 000 0 245 000 Stockholm Villa 3 500 000 110 000 220 000 330 000 Stockholm Bostadsrätt 1 500 220 000 221 500 Prisnivåerna i städerna är relativt jämförbara. Oslo är allra dyrast, omräknat till svenska kronor (genomsnittlig kurs 2009). Detta gör att skatten ökar lite i Oslo jämfört med beräkningen i tabell 4a. Stockholms ligger på samma nivå som Köpenhamn och Berlin, medan Helsingfors ligger i mitten (delvis beroende på relativt hög eurokurs under 2009). Nedan följer en tabell med beräkning av skattekostnader i samband med bostadsköp och -försäljning i relation till lönenivån i respektive land. Tabell 5: Relativa flyttkostnader i storstadsregionerna Skattekostnad Stad Genomsnittslön, netto 2009, SEK 14 för husköp 2009, SEK Relativt nettolön, % Skattekostnad vid försäljning och reavinst på 1 milj. kr efter tio år, SEK Total flyttskatt, relativt nettolön, % Köpenhamn 247 000 63 000 26 0 26 Helsingfors 231 000 0-162 000 0-70 0 0-70 Oslo 306 000 134 000 44 0 44 Berlin 215 000 245 000 114 0 114 Stockholm 217 000 110 000 51 220 000 134 11 Källa: Realkreditrådet Danmark, Statistics Finland, Statistisk Sentralbyrå Norge, CBRE Berlin, Mäklarstatistik. 12 Genomsnittliga skattesatser. Antagande för beräkning av stämpelskatt för pantbrev: Ett lån till 80 % av köpesumman. 13 Försäljning efter tio års boendetid. I själva verket är reavinsten sannolikt större än detta belopp efter tio år. 14. Genomsnittslön brutto för samtliga inkomsttagare per land minus genomsnittligt skattetryck. Kronkurs genomsnitt för helåret 2009.

14 (21) Diagram 2: Total flyttskatt för villaägare, relativt nettolön. Procent, % 160 Flyttskatter i relation till nettolön 2009 140 120 100 80 60 40 20 0 Köpenhamn Helsingfors Helsingfors, unga, WSP Oslo Berlin Stockholm, WSP I detta perspektiv blir skattetrycket för villaägarna i Stockholm högst. I Tyskland är det dyrt att köpa, men billigt att sälja efter tio års boende. Skattetrycket i Helsingfors är också högt men undantag görs för förstagångsköpare mellan 18 och 40 år. Kostnaderna för bostadsbyte är lägst i Köpenhamn. Trots dyra småhus och relativt höga skatter i Norge kompenseras kostnaderna av lönenivån i Norge. Sverige är det enda land som tillämpar kapitalvinstskatt oavsett innehavstid. För kapitalvinster upp till 1 450 000 kronor finns möjlighet att få uppskov med beskattningen under vissa omständigheter. Man måste köpa en ny minst lika dyr bostad, men då utgår en skatt på den uppskjutna kapitalvinsten som motsvarar en bankränta på 3,3 %. De totala flyttskatterna blir mycket höga i Stockholm.

15 (21) Fastighetsskattens nivå och andel av BNP och totala skatteuttaget Då det finns regionala skillnader i de studerade länderna hur skatter tas ut kan det finnas anledning att försöka fånga boendeskatternas totala nivå. Detta är möjligt när det gäller fastighetsskatten, men svårare när det gäller skatter kopplade till köp och försäljning av fastigheter. Nedan redovisas därför endast utfallet för fastighetsskatten. Uppgifterna i Sverige för 2008 och 2009 avser fastighetsavgiften som ersatt den tidigare fastighetsskatten. Det bör dock noteras att då Sverige är det enda landet, i praktiken, där reavinster beskattas torde den totala beskattningen vara betydligt högre för Sverige än i de övriga länderna. I denna typ av internationella jämförelser ska man också vara medveten om att OECDs siffror inte är 100 % rättvisande. Exempelvis kan det finnas skillnader mellan vilka uppgifter de nationella statistikmyndigheterna sammanställer och skickar in till OECD. Resultaten ska således ses som indikativa och bidrar till att ge en övergripande bild av nivåer och trender. OECDs databas StatExtracts, Tax Database, ger oss jämförbar statistik för samtliga OECD länder avseende årlig utveckling av BNP, skattetryck och beskattningens komponenter. Denna genomgång är delvis en uppdatering av rapporten Boende- och fastighetsskatter en nordeuropeisk utblick från 2006 och avser de löpande skatterna under boendetiden som tas ut framför allt på kommunal nivå och kan variera inom länderna. I den tidigare rapporten var en begränsning att endast de totala fastighetsskatterna inkluderades och att man därför inte kunde skilja på hushållens och företagens skattebörda. För alla länder, exkl. Danmark 15, har vi nu data för andelen av BNP och totalt skatteuttag som kommer från hushållens inbetalning av fastighetsskatt. 15 Den danska fastighetsskatten är inte totalräknad, den sk. Grundskylden till kommunerna saknas.

16 (21) Diagram 3: Jämförbar ekonomisk tillväxt i de fem länderna 2000-2009 Index, 2000=100 (inhemsk valuta) 200 BNP-utveckling 175 150 125 100 75 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Danmark Finland Norge Tyskland Sverige Norge utmärker sig med mycket snabb tillväxt under 2000-talet, medan Tyskland fortfarande brottas med sammanslagningsproblemen.

17 (21) Diagram 4: Fastighetsskattens utveckling under åren 2000-2008, som andel av BNP i de fem länderna Procent 1,40 Fastighetsskattens andel av BNP 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Danmark Finland Norge Tyskland Sverige De svenska fastighetsskatterna ligger på en relativt sett hög nivå, men har sjunkit under 2000-talet. År 2009 hade vi recession i ekonomierna och BNP sjönk. Data om fastighetsbeskattningen är ännu inte publicerad, men eftersom den inte har någon direkt koppling till den allmänna ekonomiska utvecklingen har andelen i relation till BNP sannolikt ökat något under året. Norges skattetryck på fastighetsägarna har ökat något de senaste åren, trots att BNP stigit kraftigt. Fler kommuner tar ut skatt och har också höjt procentsatsen (från som lägst 0,2 % till maximal beskattning på 0,7 %).

18 (21) Diagram 5: Utveckling av hushållens fastighetsskatter under åren 2000-2008, som andel av BNP i fyra länder Procent 0,70 Fastighetsskattens andel av BNP, Hushållens del 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Finland Norge Tyskland Sverige Data för Dan De svenska fastighetsskatternas särställning är ännu tydligare avseende hushållens fastighetsskatter trots en nästan halverad andel av BNP under 2000-talet ligger vi fortsatt på en betydligt högre nivå än övriga länder. Detta understryker ytterligare det resultat vi kommit fram till tidigare i rapporten för privata husägare har vi höga fastighetsskatter i Sverige. De tyska och finska skatteandelarna faller nu ner till samma nivå som de norska, när vi bara tar hänsyn till uttaget av fastighetsskatter 16 från privatpersoner. Men även här ser vi att de norska fastighetsskatterna har ökat något under senare år. Dock saknas tyvärr jämförbar information om Danmark där det inte finns någon möjlighet att dela upp skatter från privata och kommersiella fastighetsägare. De totala fastighetsskatternas andel av BNP har ökat i Danmark, så det hade varit intressant att kunna jämföra om detta även gällde hushållens skatter. Genomgången av boendebeskattningen i Danmark ovan kan indikera att skattetrycket för hushållen är relativt högt med två typer av fastighetskatt, överlåtelseskatt och stämpelskatt. Dock har man i Danmark i princip inte någon kapitalvinstbeskattning på fastigheter som ägs av de boende, såsom vi har i Sverige. De totala effekterna av detta syns inte i Sverige ännu och inte i diagrammet ovan. 16 För Tysklands del handlar det om de kommunala markskatterna, eftersom fastighetsskatt av svensk modell inte finns.

19 (21) Diagram 6: Skatteuttagets utveckling 2000-2008 i de fem länderna Andel av BNP, Procent 55,0 Totalt skatteuttag/skattetryck 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Danmark Finland Norge Tyskland Sverige Det totala skattetrycket är allra lägst i Tyskland, men har ökat något de senaste åren. Sverige och Danmark ligger på de högsta nivåerna, men har båda ett något minskat skattetryck under senare år.

20 (21) Diagram 7: Fastighetsskattens utveckling under åren 2000-2008, som andel av det totala skatteuttaget i de fem länderna Procent 3,00 Fastighetsskattens andel av totalt skatteuttag 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Danmark Finland Norge Tyskland Sverige Totalt sett är det en relativt liten del av det totala skatteuttaget som härrör från fastighetsskatterna i samtliga länder mellan 0,5 och 2,5 procent. Fastighetsskatternas andel av det totala skatteuttaget liknar mönstret för andelen av BNP. Det svenska skattetrycket minskar på senare år, men ligger tillsammans med Danmark på de högsta nivåerna. Norge har det lägsta andelarna som kommer från fastighetsskatter, men ökar andelen något på senare år. 2008 summerades fastighetsavgiften och fastighetsskatterna i Sverige till drygt 10 miljarder kronor. När de var som högst år 2005 var summan 14,5 miljarder kronor.

21 (21) Diagram 8: Utveckling av hushållens fastighetsskatter under åren 2000-2008, som andel av det totala skatteuttaget i fyra länder Procent 1,40 Fastighetsskattens andel av totalt skatteuttag, Hushållens del 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Finland Norge Tyskland Sverige Data för Dan Bilden blir densamma om man relaterar hushållens del av fastighetsskatten till det totala skatteuttaget som om man relaterar den till BNP.