Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder

Transkript

1 Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder 2010:1

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: 49-7/2010 ESV-nr: 2010:1 Copyright: ESV Rapportansvarig: Björn Andersson

3 INNEHÅLL Innehåll 1 Inledning Bakgrund Definitioner Kommunal fastighetsavgift Statlig fastighetsskatt Tidigare använd prognosmetod Den nya prognosmetoden Modellens struktur Kortfristiga prognoser Medelfristiga prognoser Kontinuerlig uppdatering av data Referenser Bilaga

4 Inledning 1 Inledning De flesta småhus- och hyreshusenheter för bostäder beskattas fr.o.m. inkomståret 2008 med en kommunal fastighetsavgift istället för som tidigare med statlig fastighetsskatt. Vissa småhus- och hyreshusenheter (t.ex. obebyggd tomtmark) beskattas dock fortfarande med statlig fastighetsskatt. Med anledning av de nya beskattningsreglerna har Ekonomistyrningsverket (ESV) utvecklat nya metoder för att göra prognoser. För att förbättra precisionen på prognosen av kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt upprättades en ny prognosmodell som baseras på de s.k. värderingsenheternas taxeringsvärden. Denna PM beskriver de nya metoderna för att prognostisera den kommunala fastighetsavgiften respektive den statliga fastighetsskatten på bostäder. PM:n inleds bl.a. med en kort beskrivning av den beräkningsmodell som användes tidigare. 4

5 Bakgrund 2 Bakgrund 2.1 Definitioner Detta och nästkommande kapitel innehåller några centrala begrepp som utgör viktiga parametrar i den nya prognosmetoden. Därför görs här en kort beskrivning av dessa begrepp. Taxeringsenhet - En taxeringsenhet är den egendom som ska taxeras för sig vid en fastighetstaxering. I normalfallet utgör en fastighet en taxeringsenhet. En taxeringsenhet kan dock utgöras av en del av en fastighet eller flera fastigheter eller flera fastighetsdelar, tillhörande olika fastigheter. Värderingsenhet - En värderingsenhet är den egendom som ska värderas för sig. En värderingsenhet kan bestå av en hel taxeringsenhet eller en del av en taxeringsenhet, dock aldrig av egendom som hör till flera taxeringsenheter. Exempelvis ska varje småhus och hyreshus med ett byggnadsvärde över kr utgöra en värderingsenhet. Det innebär att om det t.ex. finns flera småhusbyggnader på en taxeringsenhet kommer denna att delas upp i minst lika många värderingsenheter. Taxeringsvärde - Ett taxeringsvärde bestäms för varje skatte- och avgiftspliktig taxeringsenhet. Taxeringsvärdet delas upp på de byggnader och markenheter som tillhör taxeringsenheten. Maxbelopp - Med maxbelopp menas här den maximala kommunala fastighetsavgift som kan utgå på en värderingsenhet ett visst år var maxbeloppet på en småhusvärderingsenhet med en byggnad äldre än 10 år kronor. Brytpunkt - Med brytpunkt menas här det minsta sammanlagda taxeringsvärdet en värderingsenhet måste vara åsatt för att enheten ska beskattas med maximal kommunal fastighetsavgift (maxbeloppet) var brytpunkten för en småhusvärderingsenhet kronor. 2.2 Kommunal fastighetsavgift De flesta småhus- och hyreshusenheter för bostäder beskattas fr.o.m. inkomståret 2008 med en kommunal fastighetsavgift. Om en värderingsenhets taxeringsvärde överstiger en beräknad brytpunkt består den kommunala fastighetsavgiften av ett fastställt maxbelopp. I annat fall består avgiften av en andel av värderingsenhetens taxeringsvärde. Därför måste varje värderingsenhets taxeringsvärde beaktas vid prognostisering av den kommunala fastighetsavgiften. 5

6 BAKGRUND 2.3 Statlig fastighetsskatt Vissa småhus- och hyreshusenheter beskattas med statlig fastighetsskatt. Den statliga fastighetsskatten består av en andel av värderingsenhetens taxeringsvärde. De småhus- och hyreshusenheter som beskattas med statlig fastighetsskatt är: Obebyggd tomtmark för småhus/hyreshus. Småhus/hyreshus som är taxerade som under uppförande, med tillhörande tomtmark Bostadsmark som är bebyggd enbart med bostadsbyggnad som har annan ägare (t.ex. arrendetomter), dvs. tomtmark till hus på ofri grund. (Fr.o.m kommer dessa enheter att beskattas med kommunal fastighetsavgift 1.) Bostadsmark som är bebyggd enbart med bostadsbyggnad som saknar byggnadsvärde, pga. att byggnadsvärdet inte blir minst kronor. (Fr.o.m kommer dessa enheter att beskattas med kommunal fastighetsavgift 2.) 2.4 Tidigare använd prognosmetod I den beräkningsmodell som tidigare användes vid prognostisering av kommunal fastighetsavgift fanns underlag för fastighetsskatt från tidigare taxeringsutfall lagrat, dvs. de underlag varifrån Skatteverket har beräknat olika personers fastighetsskatt vid tidigare beräkningar av fastighetsskatt. Detta underlag betraktades i modellen som taxeringsvärden och utifrån dem beräknades fastighetsavgiften. Detta innebar att de taxeringsvärden som användes i beräkningsmodellen inte var egentliga taxeringsvärden utan istället underlag på individ-/personnivå som tidigare användes vid beräkning av enskilda personers fastighetsskatteskyldighet. Detta innebar i sin tur att både taxeringsvärdena och antalet värderingsenheter blev felaktiga. Exempelvis är det vanligt förekommande att två personer äger ett småhus tillsammans (t.ex. 50 procent var). I ett sådant fall utgjorde tidigare underlag för fastighetsskatt för dessa personer halva värderingsenhetens taxeringsvärde, de båda personerna var alltså skyldiga att betala halva fastighetsskatten var. Detta ledde till att det i den tidigare prognosmodellen såg ut som om det var två olika värderingsenheter fastän det egentligen bara var en. Till följd av detta blev naturligtvis även det beräknade taxeringsvärdet felaktigt. Genom att räkna baklänges kan det konstateras att antalet småhusvärderingsenheter i den tidigare prognosmodellen var drygt 3,1 miljoner. (Det egentliga antalet är ungefär 2,4 miljoner 3 ). Det kan även konstateras att antalet småhusvärderingsenheter i den tidigare modellen som hade ett taxeringsvärde under kr (brytpunkten för år 2008) var drygt 2,6 miljoner, dvs. ungefär 84 procent. (Det egentliga antalet är ungefär 1,4 miljoner 4, dvs. ungefär 58 procent). 1 Proposition 2009/10:33, Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor 2 Proposition 2009/10:33, Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor 3 Enligt den nya modellen 4 Enligt den nya modellen 6

7 Bakgrund Med den tidigare prognosmodellen fanns det ingen möjlighet att prognostisera den statliga fastighetsskatten på småhus- och hyreshusenheter eftersom det inte gick att skilja ut dessa enheter ur materialet. Den statliga fastighetsskatten på dessa enheter bedömdes då till 0 kronor. (Med den nya prognosmodellen uppskattas den statliga fastighetsskatten på dessa enheter uppgå till ungefär 1,1 miljarder kronor 2008, se bilaga 1.) 7

8 Den nya prognosmetoden 3 Den nya prognosmetoden 3.1 Modellens struktur ESV har av Skatteverket mottagit en s.k. flatfil med fastighetstaxeringsuppgifter för I materialet ingår uppgifter om alla bostadsvärderingsenheter på lantbruksenheter (typkod som börjar med 1), småhusenheter (typkod som börjar med 2) och hyreshusenheter (typkod som börjar med 3). Av dessa uppgifter har en SQLdatabas upprättats. Värderingsenheterna har sorterats till någon av de sex nedanstående tabellerna, där de redovisas som en separat post. Kommunal fastighetsavgift lantbruksenheter Kommunal fastighetsavgift småhusenheter Kommunal fastighetsavgift hyreshusenheter Statlig fastighetsskatt lantbruksenheter Statlig fastighetsskatt småhusenheter Statlig fastighetsskatt hyreshusenheter Taxeringsvärdet på marken och byggnaden har tagits fram för varje värderingsenhet. Dessa värden har sedan summerats till ett totalt taxeringsvärde för varje värderingsenhet. Utöver taxeringsvärdet har ett flertal andra attribut hämtats ur flatfilen och kopplats till respektive värderingsenhet. Exempelvis finns uppgifter om var värderingsenheten är lokaliserad (län och kommun). Även byggnadens värdeår finns redovisad samt antalet lägenheter (gäller hyreshus). 3.2 Kortfristiga prognoser Ett maxbelopp och en brytpunkt beräknas för varje värderingsenhetstyp med kommunal fastighetsavgift det första prognosåret. Därefter beräknas den kommunala fastighetsavgiften för varje värderingsenhet. Om värderingsenhetens taxeringsvärde överstiger brytpunkten ( kr för småhusenheter år 2008) tilldelas maxbeloppet som värderingsenhetens kommunala fastighetsavgift. Om taxeringsvärdet understiger brytpunkten beräknas den kommunala fastighetsavgiften som en andel av värderingsenhetens taxeringsvärde. För värderingsenheter med statlig fastighetsskatt beräknas alltid skatten som en andel av värderingsenhetens taxeringsvärde. Värderingsenheter vars byggnad har ett värdeår 0 5 år före prognosåret anses vara avgiftsbefriade det aktuella året. Värderingsenheter vars byggnad har ett värdeår 6 10 år före prognosåret anses endast vara skyldiga till halv avgift. Finns flera byggnader på samma markenhet anses markens taxeringsvärde höra till den värderingsenhet vars byggnad har högst avgift (förekommer inte på hyreshusenheter). De värderingsenheter som inte har någon byggnad, eller har byggnad under uppförande, anses alltid skyldiga att betala hel skatt (förekommer 8

9 DEN NYA PROGNOSMETODEN endast på värderingsenheter med statlig fastighetsskatt). När avgifterna/skatterna har beräknats på alla värderingsenheter summeras de. Nedan framgår de principer varefter den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten beräknas: Tabell 1. Skattesatser för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder Maxbelopp Andel av Värderingsenhet Byggnads ålder 2008 taxeringsvärdet 0-5 år 0 kr 0 % Småhus 6-10 år kr 0,375 % > 10 år kr 0,75 % 0-5 år 0 kr 0 % 6-10 år kr 0,375 % Kommunal fastighetsavgift Statlig fastighetsskatt Småhus på lantbruksmark > 10 år kr 0,75 % 0-5 år 0 kr* 0 % 6-10 år 600 kr* 0,20 % Hyreshus > 10 år kr* 0,40 % Småhus - - 1,00 % Småhus på - - 1,00 % lantbruksmark Hyreshus - - 0,40 % * Maxbelopp per lägenhet 3.3 Medelfristiga prognoser Vid prognostisering av kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt för inkomstår efter det år som fastighetstaxeringsuppgifterna avser görs en omräkning av taxeringsvärden, maxbeloppen och brytpunkterna. Maxbeloppen och brytpunkterna räknas om med ett belopp som motsvarar inkomstbasbeloppets förändring mellan det aktuella prognosåret och det föregående året. Taxeringsvärdena räknas om var tredje år, då allmän eller förenklad fastighetstaxering kommer att äga rum. Åren däremellan anses taxeringsvärdena vara oförändrade. År 2009 kommer en förenklad fastighetstaxering för småhus äga rum. Lantmäteriverket har genomfört en provvärdering av småhusenheter inför 2009 års förenklade fastighetstaxering 5. I denna provvärdering har den genomsnittliga taxeringsvärdeförändringen per kommun prognostiserats. Taxeringsvärdena för småhusenheter har i prognosmodellen räknats om med denna prognostiserade värdeförändring. Alla värderingsenheters taxeringsvärden i samma kommun har därmed räknats om med samma procentuella taxeringsvärdeförändring. År Publicerades

10 Den nya prognosmetoden genomförs en förenklad fastighetstaxering av hyreshusenheter, 2011 genomförs en allmän fastighetstaxering av lantbruksenheter och 2012 genomförs en ny förenklad fastighetstaxering av småhusenheter. Vid dessa fastighetstaxeringar antas värdeförändringen följa en långsiktig trend. När taxeringsvärdena har räknats om för alla värderingsenheter och när maxbeloppen och brytpunkterna har beräknats för de olika värderingenhetstyperna beräknas avgiften/skatten per värderingsenhet. Detta görs för alla prognosår. Därefter summeras alla avgifterna/skatterna för varje prognosår. 3.4 Kontinuerlig uppdatering av data I slutet av varje år kommer ESV få en ny flatfil av Skatteverket med uppgifter från innevarande års fastighetstaxering. Då kommer tabellerna i databasen att uppdateras med de senaste fastighetstaxeringsuppgifterna. När databasen uppdateras med uppgifterna från 2009 års fastighetstaxering kommer lägenhetsregistret, i prognosmodellen, antagligen bli komplett. Därmed kommer prognosen av kommunal fastighetsavgift för hyreshus att bli mer träffsäker. I det material som ESV fick 2008 var inte lägenhetsinformationen komplett. Ungefär 19 procent av hyreshusen i materialet saknade, eller hade felaktig, uppgift om antal lägenheter. 10

11 REFERENSER Referenser Regeringens proposition 2007/08:27, Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m. Regeringens proposition 2009/10:33, Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor 11

12 Bilaga 1 Bilaga 1 Nedan redovisas ESV:s prognos på kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder från september uppdelad på de olika värderingsenhetstyperna. Kommunal fastighetsavgift Tusen kronor Småhus Varav inkomsttitel Varav inkomsttitel Småhus på lantbruksenhet Varav inkomsttitel Varav inkomsttitel Hyreshus (bostad) Varav inkomsttitel Varav inkomsttitel Reduktion pensionärer m.m Varav inkomsttitel Kommunal fastighetsavgift Inkomsttitel Inkomsttitel Kommunal fastighetsavgift Statlig fastighetsskatt på bostäder Tusen kronor Småhus Varav inkomsttitel Varav inkomsttitel Småhus på lantbruksenhet Varav inkomsttitel Varav inkomsttitel Hyreshus (bostad) Varav inkomsttitel Varav inkomsttitel Statlig fastighetsskatt - bostäder Del av inkomsttitel Del av inkomsttitel Statlig fastighetsskatt - bostäder Prognos, Statsbudgeten och de offentliga finanserna, September

13 13

14 ESV utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av staten. Vi tar fram bra beslutsunderlag för den ekonomiska politiken. Vi skapar goda förutsättningar för regering och riksdag till en tydlig och effektiv styrning av statliga myndigheter. Vi säkerställer god tillgång för myndigheterna till bra metoder och effektivt stöd i sin verksamhetsstyrning ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax ISSN: Stockholm ISBN: