Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad

Transkript

1 2011 : 3 ISSN Stockholms Handelskammares analys Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad Förord Huvudstadsregionen växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet är lågt. De senaste 20 åren har bostadsbyggandet varit otillräckligt i förhållande till befolkningsökningen. De höga kostnaderna som är förenade med att flytta utgör också ett problem. Vi har kraftiga inlåsningseffekter i princip alla boendeformer. I den här analysen tittar vi närmare på problemen i det ägda beståndet och föreslår ett antal förändringar som skulle bidra till att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Den höga reavinstskatten gör att människor väljer att bo kvar i sina hus och bostadsrätter för att de inte kan minska sina boendekostnader genom att flytta till ett mindre boende. Detta skapar allvarliga problem för huvudstadsregionen eftersom flyttkedjorna stannar upp och det leder i sin tur till en trögrörlig bostadsmarknad. I analysen presenteras även en undersökning som visar att bostäder kan frigöras om reavinstskatten sänks. För att inte landets tillväxtmotor ska börja hacka måste regeringen vidta alla åtgärder som krävs för att öka tillgången på bostäder i huvudstadsregionen. Huvudansvarig för rapporten är vår analytiker Sofia Linder. Stockholm i april Maria Rankka VD Stockholms Handelskammare Stockholms bostadsmarknad är trögrörlig med en stor, växande och allvarlig bostadsbrist.

2 Trögrörlig bostadsmarknad En väl fungerande bostadsmarknad är avgörande för Stockholmsregionens framtida kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Men situationen på bostadsmarknaden har blivit akut. Den är trögrörlig och det finns en stor, växande och allvarlig bostadsbrist. Skattesystemets utformning påverkar rörligheten på bostadsmarknaden. I dag har vi flyttskatter som hämmar Stockholms bostadsmarknad. Det handlar om reavinstskatt vid försäljning av bostäder och stämpelskatter vid bostadsköp. Enligt en SKOP-undersökning uppger stockholmshushåll att de skulle flytta om reavinstskatten sänks. Skälen till att läget har blivit akut är att länets befolkning växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet släpar efter kraftigt. Men det beror också på hårda regleringar av bostadsmarknaden. De senaste tre åren har befolkningen i länet ökat med ca invånare samtidigt som det enbart färdigställts ca bostäder. Bara för att möta den stora befolkningsökningen hade det behövts nyproducerade bostäder. Länet har nu ett underskott på ca bostäder. Det är lika mycket som hela bostadsbeståndet i Sveriges fjärde största kommun, Uppsala. 1 Tillgången på bostäder fyller en viktig funktion för arbetsmarknaden. Personer måste kunna flytta inom och mellan regioner när det dyker upp arbetstillfällen. Det är viktigt för företagens möjligheter att rekrytera arbetskraft. Om problemen inte åtgärdas finns det risk för att regionens utveckling och tillväxt bromsas. Det skulle behöva byggas betydligt mer än i dag under en lång period. Men för att lindra bostadsbristen behövs flera åtgärder. Stockholms bostadsmarknad kännetecknas av att den är trögrörlig med påtagliga inlåsningseffekter. Rörligheten måste öka för att bostadsbeståndet ska utnyttjas maximalt. En av de viktigaste åtgärderna är att göra det lättare och billigare att byta bostad. Många hushåll bor i dag kvar i för stora bostäder för att de inte kan minska sina boendekostnader genom att flytta till en mindre. Det förklaras till stor del av höga transaktionskostnader i samband med en flytt inom det ägda beståndet, framför allt reavinstskatt, stämpelskatter och mäklararvode. De höga transaktionskostnaderna i samband med flytt i Stockholmsregionen bidrar till att bromsa de viktiga flyttkedjorna. Det gäller alla kostnader som är förknippade med att söka och teckna avtal om en ny bostad och eventuellt avveckla en tidigare. Det vill säga sök- och informationskostnader, förhandlings- och avtalskostnader, övervakningskostnader, registrering och försäkringskostnad, mäklararvoden, och inte minst, skattekonsekvenser. En annan åtgärd för att främja rörligheten och öka tillgången på bostäder är att underlätta och skattebefria andrahandsuthyrning. Dyrt att köpa och sälja bostad i Stockholms län Fastighetsbeskattningen slår fortfarande hårt mot länet. Detta trots att skatten på innehav av småhus och lägenheter i flerbostadshus har avskaffats och ersatts med en kommunal fastighetsavgift. Det handlar om höga skatter i samband med försäljning av villor, radhus och bostadsrätter liksom vid anskaffande av villor och radhus, det vill säga reavinstbeskattning och stämpelskatter (lagfart och pantbrev). Men också om ränta på uppskjuten reavinstskatt. Många hushåll i stora och lågt belånade bostadsrätter och småhus upplever ofta, när de funderar på att flytta, att alla alternativ till det aktuella boendet ter sig dyrare. Vid flytt från eget ägt boende till hyresrätt utlöses all eventuell realisationsvinst utan möjligheter till uppskov. Vi har räknat på vad en flytt inom det ägda beståndet kostar och hur stora merkostnader skattesystemet skapar. Detta för att se om det kan inverka på flyttbesluten. Vi utgår ifrån en genomsnittlig Sverigevilla 2 i Stockholms län, i riket och i övriga riket (när de tre storstadsregionerna exkluderas) samt en bostadsrätt till samma pris. 1 Underskottet på bostäder beräknas utifrån länets befolkningsökning och antalet färdigställda bostäder, från och med 1990, givet att det behövs 600 nya bostäder per nya invånare (enligt den regionala utvecklingsplanen för Stockholm) och med hänsyn till den årliga permanentningen av fritidshus som ägt rum. Antalet färdigställda bostäder för 2011 baseras på en uppskattning utifrån kvartalssiffrorna för Fastighetsbyråns årliga jämförelse av en identisk villa, se mer i metodavsnittet. 2

3 Våra beräkningar 3 visar att skattekostnaden för en flytt i Stockholms län, för ett hushåll som bott 20 år respektive 40 år i sin Sverigevilla, i genomsnitt uppgår till respektive kronor. Därtill kan läggas mäklararvodet som ökar flyttkostnaden ytterligare, till respektive kronor. Det är en dubbelt så hög kostnad som riksgenomsnittet. I räkneexemplet där hushållet bott kortare tid (sedan år 2000) och flyttar från en bostadsrätt till en genomsnittlig Sverigevilla i länet uppgår skattekostnaden till drygt kronor. Den totala flyttkostnaden hamnar på kronor när mäklararvodet adderas. Även här är såväl skattekostnaden som den totala flyttkostnaden den dubbla jämfört med riksgenomsnittet. SKOP-undersökning visar att flyttskatterna slår hårt mot Stockholm En flytt inom det privatägda bostadsbeståndet i Stockholms län kan således innebära stora kostnader som kan urholka hushållens boendekapital. Skatterna, tillsammans med de övriga transaktionskostnaderna som kan uppkomma vid en flytt, kan därmed inverka på enskilda hushålls beslut att flytta. De höga flyttskatterna i samband med flytt i Stockholmsregionen bidrar till att bromsa de viktiga flyttkedjorna. För att få ett begrepp om hur många hushåll som verkligen påverkas av de höga flyttskatterna har vi låtit SKOP genomföra en telefonundersökning till länets invånare stockholmshushåll bor onödigt stort De som bor i småhus eller bostadsrättslägenhet fick frågan, Har du i dag ett onödigt stort boende utifrån hushållets och bostadens storlek? En av sex invånare i Stockholms län (16 procent) som bor i villa, radhus eller bostadsrättslägenhet anser att de har onödigt stort boende. Det är en något större andel i förortskommunerna (20 procent) än i Stockholms stad (10 procent), vilket sammanhänger med att det är fler som bor i villor och radhus än i bostadsrättslägenheter som anser sig ha onödigt stort boende. Det motsvarar knappt bostäder som är onödigt stora för sitt hushåll. Det i sin tur motsvarar nio procent av länets totala bostadsbestånd med privat äganderätt. Boende i villa, radhus eller bostadsrätt: Andelen stockholmare i olika åldersgrupper som upplever att de bor onödigt stort utifrån hushållets och bostadens storlek. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ålder I åldersintervallet år anger mer än var tredje invånare (35 procent) att de bor onödigt stort och drygt var fjärde invånare (27 procent) i åldersgruppen år. Sett utifrån inkomst är andelen som anger att de bor onödigt stort högst, 22 procent, bland den tredjedel av invånarna som har lägst inkomst. Det beror förmodligen på att många äldre invånare, som bor onödigt stort, uppbär pension bostäder kan komma ut på marknaden Skulle du fl ytta om reavinstskatten var betydligt lägre jämfört med i dag? Av dem som bor i villor, radhus eller bostadsrätter är det 14 procent av invånarna som skulle flytta om reavinstskatten var betydligt lägre än i dag. Det motsvarar bostäder som teoretiskt sett skulle kunna komma ut till försäljning på marknaden. Vår SKOP-undersökning visar att en kraftig sänkning av reavinstskatten skulle få minst inverkan på flyttbenägenheten i den äldsta åldersgruppen. Endast fem procent av invånarna mellan 75 och 84 år anger att de skulle flytta vid sänkta skatter. Det kan jämföras med 16 procent i åldersgruppen år, 15 procent 3 Se bilaga. 4 Ett antal beräkningar sker för att invånarnas svar ska kunna omvandlas till privatägda bostäder. Se mer i metodavsnittet. 3

4 bland åringarna och 13 procent i gruppen år. Bland dem som angav att de bor onödigt stort skulle var fjärde flytta vid en betydande sänkning av reavinstskatten. Resultatet visar att en kraftig sänkning av reavinstskatten vid försäljning av privatbostäder skulle kunna generera en betydande flyttvåg. De bostäderna som skulle kunna bli tillgängliga motsvarar nästan var tionde bostad (8 procent) inom beståndet med privat äganderätt. Det ger ringar på vattnet. Flyttskatterna förstör Stockholms flyttkedja Svaren indikerar att många hushåll i dag inte flyttar på grund av de höga skattekostnaderna vid flytt. Undersökningen visar också att det inte bara gäller för de äldre hushållen som bott länge i sina bostäder, är lågt belånade och bor billigt. Det gäller även för övriga åldersgrupper. En bidragande förklaring är säkerligen de senaste årens stora prisuppgång på marknaden och att en flytt urholkar bostadskapitalet, inte minst när en bostadsrätt säljs och en villa ska köpas. De yngre invånarna i familjebildande ålder är den grupp som tycks drabbas mest av de höga flyttskatterna. Av vår SKOP-undersökning framgår att de inte bor onödigt stort (96 procent) och att en stor andel skulle flytta vid en kraftig sänkning av reavinstskatten (16 procent) stockholmshushåll som äger sin bostad bor onödigt stort bostäder kan komma ut på marknaden om reavinstskatten sänks kraftigt Reformera fastighetsbeskattningen Sänk reavinstskatten och fasa ut uppskovsreglerna Skattesystemets utformning påverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Det gäller framför allt skatter riktade mot säljaren av en bostad. I dag finns möjlighet att skjuta upp reavinstskatten vid en försäljning av en bostad om man köper en ny. Regeringen avskaffade den statliga skatten på innehav av bostäder Reformen finansierades med införandet av en kommunal fastighetsavgift och med en ränta på beviljad uppskjuten reavinstskatt. Dessutom höjdes reavinstskatten med två procentenheter till 22 procent och ett tak på maximalt uppskov infördes (som i dag uppgår till kronor). Uppskovet kan betraktas som ett lån från staten. Det införda maxtaket och räntan slår hårt mot Stockholmsregionen på grund av de höga bostadspriserna. Nästan 80 procent av alla uppskov är från 2001 eller senare. Det är framför allt de yngre åldersgrupperna som har stora uppskov. I grunden är det möjligheten att rulla kapitalvinstskatter framför sig som skapar problem och gör att nuvarande uppskovsregler inte är långsiktigt hållbara. För att stimulera rörligheten på bostadsmarknaden bör regeringen sänka reavinstskatten. Detta skulle stockholmshushåll skulle flytta om reavinstskatten var betydligt lägre än i dag. delvis kunna finansieras genom att successivt fasa ut beviljade uppskov. Ett intressant förslag att titta närmare på är Skatteverkets remissvar från En reformerad beskattning av bostäder. Där motsatte sig Skatteverket höjningen av reavinstskatten och föreslog i stället en sänkning av den till 15 procent. Denna skulle då finansieras genom att avskaffa uppskovsmöjligheten och fasa ut beviljade uppskov. En sänkning av reavinstskatten skulle också vara ett närmande till vad som gäller i övriga EU. Ett alternativ till en betydande sänkning av reavinstskatten är att ta hänsyn till den reala värdestegringen. Reavinstskatten beräknas på det nominella värdet och tar ingen hänsyn till inflationen. I Sverige har vi en stor andel 1930-, 40- och 50-talister som bor i stora villor och bostadsrätter med låg eller ingen belåning. För dem är det i dagsläget inte ekonomiskt försvarbart att flytta till mindre boende. Det påverkar rörligheten och utnyttjandet av bostadsbeståndet. Rörligheten skulle med stor sannolikhet öka om bostadens inköpspris räknades upp med inflationen vid beräkning av reavinsten. 4

5 Ersätt de proportionella stämpelskatterna med fasta avgifter De senaste decenniernas kraftiga prisstegringar på bostadsmarknaden har medfört att stämpelskatter, dvs. lagfarter och pantbrev, slår hårt mot Stockholmsregionen. Detta eftersom de baseras på köpeskillingen uppgick de totala stämpelskatterna för lagfart och pantbrev till ca 1,6 miljarder kronor respektive ca 900 miljoner kronor. Stockholms län betalar 30 procent av den statliga stämpelskatten samtidigt som länet står för 16 procent av antalet småhusförsäljningar (endast permanentboende). Handelskammaren anser att det bör införas en fast avgift som motsvarar den administrativa kostnad som är förknippad med att upprätta lagfarter och pantbrev, alternativt en avgift baserad på bostadens storlek. Det skulle innebära att stämpelskatten för en likvärdig villa skulle bli lika hög oavsett var i landet den ligger. Regeringen måste vidta alla de åtgärder som krävs för att öka tillgången på bostäder i regionen så att huvudstadsregionen kan fortsätta att vara Sveriges tillväxtmotor. Slutsats Våra beräkningar visar att det är rimligt att anta att de höga flyttskatterna har stor betydelse för många hushålls flyttbeslut. Om ett hushåll i Stockholmsregionen köper en dyrare bostad än den gamla blir ökningen ännu mer påtaglig. Det ger i sin tur en betydande effekt på kostnaden för såväl stämpelskatter och pantbrev som den månatliga räntekostnaden. Länets bostadsägare har höga boendekostnader och är högt belånade, vilket gör dem mer utsatta för höga flyttkostnader. Månadskostnaden i ett nytt boende i samma prisklass som det gamla kan bli betydligt högre efter flytten. Vid flytt till hus tillkommer dessutom stämpelskatterna som baseras på köpeskillingen. Det motverkar flyttbeslut och medför att många bor kvar i för stora bostäder för att det är svårt att minska sina boendekostnader genom att flytta till en mindre. Det måste bli lättare och mer lönsamt att byta bostad. Handelskammaren vill därför se en fortsatt reformering av fastighetsbeskattningen. En av de viktigaste åtgärderna för att öka rörligheten är att göra det lättare och billigare att byta bostad. Dagens reavinstbeskattning tillsammans med stämpelskatt, mäklararvoden, pantbrev och lagfart utgör en så stor kostnad att många avstår från flytt, även i de fall man söker något enklare, mindre och billigare. Det finns mycket som talar för att rörligheten på bostadsmarknaden skulle öka betydligt om reavinstskatten sänktes kraftigt från dagens nivå på 22 procent. Parallellt med en sådan sänkning skulle möjligheten att skjuta upp reavinstskatten successivt kunna fasas ut, för att delvis finansiera sänkningen. Ett intressant alternativ är att beräkna reavinstskatten på bostadens reala värdeökning, dvs. att inköpspriset räknas upp med inflationen. Hur höga transaktionskostnaderna blir beror i hög grad på bostadens försäljnings- och inköpspris. En annan viktig faktor är hur länge hushållet har ägt bostaden och när boendekarriären inleddes. Vid försäljning av bostad tillkommer ofta ett mäklararvode på ca 3-5 procent av försäljningspriset. 5

6 Fastighetsbeskattning 2011 Taxeringsvärde 75 procent av husets marknadsvärde. Byggnaden och markens storlek, kvalitet och dess läge samt försäljningspriser på sålda småhus i närområdet är avgörande för beräkning av marknadsvärdet. Kommunal fastighetsavgift 0,75 procent av taxeringsvärdet på ett småhus, dock högst kronor inkomståret (indexerad uppräkning med basbeloppets utveckling) samt för flerbostadshus 0,4 procent av taxeringsvärdet (dock högst kronor per lägenhet och år). Ett nybyggt hus är helt befriad från fastighetsavgift i fem år och får halv avgift de följande fem åren. Fr o m taxeringsåret 2010 omfattas även arrendetomter och enkla sommarstugor och andra byggnader utan taxeringsvärde (dvs. under kronor) av fastighetsavgiften. Kapitalvinstbeskattning, reavinst Kapitalvinstskatt på vinst vid försäljning av privatbostäder, 22 procent av vinsten. Uppskovsmöjligheter Vid köp av ny bostad finns möjlighet att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten vid en försäljning av bostad genom uppskov. Uppskovsbeloppet måste vara minst kronor och kan maximalt vara kronor. Beroende på hur mycket som betalades för den nya bostaden kan man få uppskov med hela eller delar av vinsten. Uppskoven är även räntebelagda sedan 2008 med motsvarande 0,5 procent av uppskovsbeloppet och räntan är inte avdragsgill. Det gäller för alla uppskov, alltså även de uppskov som är knutna till försäljningar som skett tidigare än (Före 2008 fanns det ingen begränsning för uppskovsbeloppets storlek och ingen räntebeläggning). Taket på 1,45 miljoner kronor gäller för uppskov som är knutna till försäljningar som sker under 2010 eller senare. Äldre uppskov kan uppgå till högre belopp. För äldre uppskovsbelopp får reglerna från 2008 betydelse när det gamla uppskovsbeloppet tas upp till beskattning på grund av försäljning av bostaden och ett nytt uppskovsbelopp ska beräknas. Lagfart Ägarbeviset för en fastighet vid husköp. För att få lagfart betalas en stämpelskatt som motsvarar 1,5 procent av köpeskillingen plus en avgift på 825 kronor. Pantbrev Säkerhet för lån vid köp av bostad. Att lösa nya pantbrev kostar 2 procent av pantbrevets belopp i stämpelskatt plus en avgift på 375 kronor som pantbrev. Pantbrev ska täcka de belopp som köparen planerar att låna. Pantbrevet behöver inte förnyas vid övertagande av en fastighet men om man behöver låna mer än husets tidigare belåning ska det kompletteras med nya. (Köpesumma befi ntliga pantbrev handpenning) Källa: Skatteverket. Metod SKOP-undersökningen SKOP har, på vårt uppdrag, genomfört en telefonundersökning riktad till svenska medborgare i åldersgruppen 18 och 84 år bosatta i Stockholms län (v ). Totalt har personer intervjuats och bland de kontaktade personerna var det 87 procent som deltog i undersökningen. Befolkningen i svarspopulationen överstiger vida det befintliga bostadsbeståndet. Länet har ca invånare, i åldern år, och ca bostäder. Därtill måste vi i våra frågor ta hänsyn till att 70 procent i svarspopulationen anger att de bor i villa, radhus eller bostadsrätt och sätta deras svar i relation till att det privatägda bostadsbeståndet uppgår till ca bostäder. Det medför att det inte går att applicera invånarnas svar direkt på bostadsbeståndet. Därtill måste hänsyn tas till att ungefär varannan ung vuxen i åldern år bor kvar hemma eller saknar egen bostad. Utifrån svarspopulationens omfång och det privatägda beståndet räknar vi därför med att det bor 1,8 invånare (från svarspopulationen) i varje bostad. 6

7 Beräkningar över vad det kan kosta att flytta inom det ägda bostadsbeståndet Utifrån Fastighetsbyråns standardvilla, Sverigevillan , har beräkningar gjorts för ett antal kommuner med olika prisnivå. Vi redovisar tre exempel; den genomsnittliga Sverigevillan i riket, i Stockholms län och i övriga riket när de tre storstadsregionerna exkluderas. Det genomsnittliga försäljningspriset för en Sverigevilla i Stockholms län uppgick 2009 till drygt 3,7 miljoner kronor och till drygt 1,8 miljoner kronor i riket samt 1,3 miljoner kronor i riket exklusive storstadsregionerna. amorteringar. För att i möjligaste mån belysa den totala kostnaden för en flytt tar vi med mäklararvoden då det generellt är en stor post vid försäljning. Arvodena ligger normalt på ca 3-5 procent av försäljningspriset. Vi utgår från fyra procent i våra exempel. För den intresserade finns mer utförliga beräkningar i bilagan. Med skatter att finansiera i tabellerna avses de skattekostnader som uppkommer i samband med försäljningen och köpet av en ny bostad. Därtill adderas mäklararvodet i totalt belopp att finansiera. För att också visa hur skatten påverkas av var i flyttkedjan ett hushåll befinner sig har vi gjort beräkningar för ett hushåll som bott lång tid, 40 år respektive 20 år, i sin Sverigevilla och flyttar till en bostadsrätt. Sedan har vi gjort samma sak för ett hushåll med kortare bostadskarriär, med och utan uppskov, som flyttar från en bostadsrätt till en Sverigevilla. Metoden bygger till stora delar på en studie av KTH. + Försäljningspriset - Utgifter för försäljningen * - Inköpspris och lagfartskostnad ** - Förbättringsutgifter *** + Återföring av uppskov **** = vinst eller förlust * Mäklararvode är avdragsgillt. ** Beräknar utifrån SCB:s fastighetsprisindex, FPI. *** I våra beräkningar bortser vi från denna post. ****Maxtak för beviljade uppskov uppgår fr.o.m 2010 till kronor. För att förenkla våra beräkningar görs antagandet att hushållen köper en bostad som kostar lika mycket som den de säljer. Detta trots att många som köper ett hus ofta betalar mer än vad de sålde det tidigare boendet för. I flera fall tillkommer det en årlig uppskovsränta och en årlig fastighetsavgift som maximalt kan uppgå till kronor respektive kronor inkomståret I våra beräkningar exkluderas kostnader för besiktning och flyttstäd/fysisk flytt samt driftskostnader (t.ex. el och hemförsäkring) samt räntekostnader och 5 Fastighetsbyråns mäklare värderar årligen vad en standardvilla på deras ort kostar. Sverigevillan är byggd 1980, har fem rum och kök, är 140 kvm och har en tomt på 500 kvm. 7

8 BILAGA Beräkningar från vår rapport Flyttskatter hämmar Stockholms bostadsmarknad (2010:2). Hushåll med lång bostadskarriär flyttar från villa till bostadsrätt Skattekostnaden för ett hushåll (som bott i sin villa sedan 1970) i Stockholms län är drygt dubbelt så hög som vad den är för en identisk flytt i riket. När de tre storstadsregionerna exkluderas blir skattekostnaden tre gånger så hög. För ett hushåll i Stockholms län innebär det att skattekostnaden uppgår till ca kronor. När mäklararvodet läggs till blir den totala flyttkostnaden ca kronor. Bott sedan 1970 Kommun Stockholms länssnitt (3,7 mkr) Riket (1,8 mkr) Skatter att finansiera Skatter att finansiera vid uppskov inkl. mäklararvode vid uppskov och mäklararvode Övriga rikets, exkl. storstadsregionerna (1,3 mkr) per år ur per år ur Anm. med ur avses uppskovsränta. Bott sedan 1990 Kommun Stockholms länssnitt (3,7 mkr) Riket (1,8 mkr) Övriga riket, exkl. storstadsregionerna (1,3 mkr) Skatter att finansiera Skatter att finansiera vid uppskov per år ur per år ur inkl. mäklararvode vid uppskov och mäklararvode per år ur per år ur Anm. med ur avses uppskovsränta. 8

9 Hushåll med kort bostadskarriär flyttar från bostadsrätt till villa En flytt från en bostadsrätt till en genomsnittlig Sverigevilla i Stockholms län kostar nästan dubbelt så mycket i skatt för ett Stockholmshushåll som i övriga riket. Skattekostnaden för flytten uppgår i vårt exempel till drygt kronor och den totala flyttkostnaden till kronor. Inget tidigare uppskov, bott sedan år 2000 Kommun Skatter att finansiera Skatter att finansiera vid uppskov inkl. mäklararvode vid uppskov och mäklararvode Stockholms länssnitt per år ka (3,7 mkr) Riket (1,8 mkr) per år ka per år ur per år ur Övriga riket, exkl. storstadsregionerna per år ka per år ur per år ur (1,3 mkr) Anm. med ka avses kommunal fastighetsavgift och med ur avses uppskovsränta Kostnaden för pantbrev vid köp av småhus är kopplat till den tidigare ägarens storlek på pantbreven (inteckning av belåning) som i sin tur beror på faktorer som fastighetsinnehavets längd och eventuella renoveringar mm. Vi har valt att uppskatta dess storlek utefter en genomsnittlig belåningsgrad och två olika alternativ; att den tidigare ägaren i exemplen bott i fastigheten sedan respektive 1990 med en belångsgrad på 63 procent 25. Tidigare uppskov på en miljon kronor respektive kronor, bott sedan år 2000 Kommun Skatter att finansiera Skatter att finansiera vid uppskov inkl. mäklararvode vid uppskov och mäklararvode Stockholms länssnitt (3,7 mkr) Uppskov en miljon kr per år ka Rikets per år ka per år ur per år ur (1,8 mkr) Uppskov kr Övriga riket, exkl. storstadsregioner per år ka per år ur per år ur (1,3 mkr) Uppskov kr Anm. med ka avses kommunal fastighetsavgift och med ur avses uppskovsränta 24 Ev extra pantbrev = amorterat Exempel (0,63 x ) (0,63 x ) x 0, = = x 0,02 = =

10 Stockholms Handelskammare Västra Trädgårdsgatan 9, Box , Stockholm Tel: , ISSN: Ansvarig analys: Sofia Linder, Ansvarig kommunikation: Andreas Åström,