Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001

2 (23)

Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare... 9 Andel dagligrökare... 10 Snusning... 10 Hur får ungdomarna cigaretter... 11 Att diskutera... 11 ALKOHOL... 12 Andel alkoholkonsumenter... 12 Vilka sorter har ungdomar smakat på?... 13 Berusning och intensivkonsumtion... 14 Problem i samband med alkoholkonsumtion... 16 Hembränd sprit, smuggelsprit... 16 Att diskutera... 17 NARKOTIKA... 18 Haft möjlighet att prova narkotika... 18 Har använt narkotika... 18 Vilken sort?... 19 ATT DISKUTERA... 19 SKOLTRIVSEL - SKOLK... 19 SAMBAND... 20 ÖPPNA KOMMENTARER... 21 Skola... 21 Information... 21 Fritid... 21 Tillgänglighet... 22 Föräldrar och andra vuxna... 22 Behandling... 22 Straff eller påföljder... 22 Polisinsatser... 22 ATT DISKUTERA... 23 REFERENSER... 23 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2002 Frågor om rapporten: Eva Annerås eller Annemarie Hultberg, Uddevalla Kommun, tel. 0522-96 000 3 (23)

4 (23)

Sammandrag 37 procent av pojkarna och 40 procent av flickorna röker och/eller snusar. Rökningen är vanligare bland flickor än pojkar. 40 procent av flickorna mot 22 procent av pojkarna röker. Var femte flicka och mindre än var tionde pojke röker varje eller nästan varje dag. Ungdomar köper i hög utsträckning cigaretter själva. Tre av fyra ungdomar har druckit alkohol senaste året. Hälften av de undrsökta ungdomarna har druckit så mycket att de känt sig berusade verkar i högre utsträckning än pojkar få problem i samband med alkoholkonsumtion. 8 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna har någon gång använt narkotika. Åtta av tio ungdomar trivs bra eller mycket bra i skolan. En undersökning av det här slaget kan sammanfattas på många sätt. Om man med normalt menar det som de flesta gör, så kan man sammanfatta undersökningsresultaten så här: Den normala eleven i Uddevalla år 9 skolkar inte, har inte använt narkotika, intensivdricker inte, röker inte och definitivt inte varje dag. Det är enligt den definitionen dock normalt att ha varit berusad. Undersökningen i sammandrag Skolkar inte Trivs i skolan Har inte använt narkotika Intensivdricker inte Ja Nej Har inte varit berusad Röker inte varje dag Röker inte 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5 (23)

6 (23)

Om undersökningen Den här undersökningen genomfördes i november 2001 på uppdrag av Uddevalla kommun. Samtidigt gjordes en motsvarande undersökning bland eleverna åk 2 på gymnasiet i kommunen. I undersökningen ingår eleverna på de kommunala skolorna år 9 i Uddevalla, inklusive tre friskolor. Undersökningen omfattade 40 frågor plus tio frågor som berör kunskaper om sexuellt överförda infektioner. Denna sista del i undersökningen redovisas i en särskild rapport. Frågorna om drogvanor baseras på frågeformulär som CAN (Centralförbundet för alkohol-, och narkotikaupplysning) årligen genomför i ett urval av svenska skolor, men vårt formulär har ett reducerat antal frågor. I vårt formulär har några öppna frågor tillförts. Inmatningen av materialet, bearbetning och rapport har utförts av Per Blanck, Fritsla. Svarsandel Bortfallet är lågt i denna undersökning; 12 procent, 548 elever av 617 har besvarat enkäten. Det interna bortfallet, de frågor som lämnats obesvarade eller besvarats felaktigt, till exempel med flera alternativ på en fråga som bara får besvaras med ett alternativ, är också lågt. Två enkäter har sorterats bort vid bearbetningen på grund av att de konsekvent fyllts i med orealistiska svar. Läsanvisning Tolkningen av den här undersökningen måste göras försiktigt eftersom det rör sig om om relativt få svarande. Bilden som ges är en ögonblicksbild och jämförelser kan vara vanskliga. Undersökningens värde ligger i att den kan vara ett av flera instrument för att beskriva verkligheten. Ungdomarnas, skolpersonalens, fritidsledarnas, föräldrarnas och polisens upplevda verklighet är andra viktiga indikatorer. Med hjälp av den samlade bilden kan man föra en diskussion om hur förhållandet bland ungdomarna i kommunen är. Jämförelser har på relevanta områden gjorts med den rikstäckande undersökning som CAN gör på samma åldersgrupp. Om inget annat anges är det undersökningen 2001 som använts som jämförelse. (CAN, 2001). CAN genomför sin enkät på vårterminen och man bör vid jämförelse ta hänsyn till att ungdomarna i riksundersökningen är några månader äldre än ungdomarna i den här undersökningen. Erfarenhetsmässigt är det så att ungdomar tenderar öka sin användning av alkohol och andra droger ju äldre de är. 7 (23)

8 (23)

Resultat Tobak Andel tobakskonsumenter Röker och/eller snusar du? 37% 40% Tobakskonsument är i den här undersökningen den som röker och/eller snusar från varje dag till bara ibland. Andelen tobakskonsumenter är nästan densamma för pojkar och flickor. Andel rökare Röker du? (från varje dag till bara ibland) 22% 40% 9 (23)

I den här gruppen ingår de ungdomar som röker någon gång ibland till varje dag. Andelen rökande pojkar är något lägre jämfört med CAN s undersökning som anger 30 procent rökande pojkar och för flickor något högre, här anger CAN 36 procent. Feströkarna, det vill säga de som svarat att de röker vid festliga tillfällen och på veckoslut är cirka 12 procent. Noteras bör också att ca 40 procent svarar att de aldrig rökt. Andel dagligrökare Röker varje, eller nästan varje dag 7% 19% Dagligrökandet är lika stort som feströkandet som utövas av 12 procent av ungdomarna i undersökningen. Jämfört med CAN:s undersökning (Andersson, 2000) är läget när det gäller dagligrökande i Uddevalla det samma som i riket som helhet. I CAN s undersökning 1999 anger 10 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna dagligrökning. Snusning 29 procent av pojkarna uppger att de snusar, 22 procent dagligen eller nästan dagligen. Snusning är en vana bland de unga männen - under en procent av flickorna anger varje-dags-snusning, 5 procent att de snusar bara ibland. 40 procent av pojkarna och nära 70 procent av flickorna har aldrig snusat. 10 (23)

Hur får ungdomarna cigaretter Hur får du vanligen tag i cigaretter? Annan över 18 år som bjuder Annan över 18 år som köper åt mig Från egna föräldrar utan lov Från egna föräldrar med lov Bjuden av kompisar Köper av kompisar Köper själv Detta är en flervalsfråga, man kan markera mer än ett alternativ. Summan kan därför bli högre än 100 procent, andelen är beräknad på dem som besvarat frågan (144 pojkar, 163 flickor). Ungdomar köper i hög utsträckning sina cigaretter själva. Den andra stora källan är att man blir bjuden av kompisar. Föräldrar har rätt liten betydelse för tillgången. Mönstret är det samma när det gäller att få tag på snus. Att diskutera Det är ganska uppenbart att åldersgränsen 18 år för tobaksköp inte fungerar i praktiken. Hur kan man agera för att förändra denna situation? Det är en ungdom av tio som röker dagligen, men ytterligare två av tio som röker på fester och tillfälligt. Denna tillfälliga rökning är ingalunda harmlös, utan riskerna för ett nikotinberoende är stort, få människor klarar att på sikt bara hålla sig till feströkning. Hur agerar nöjesarrangörer, fritidsgårdar, lärare i samband med skolfester/skolresor på rökning bland ungdomar i dessa festsammanhang? Hur ser reglerna och praktiken ut när det gäller snusning/rökning på skoltid? Är det möjligt att snusa inomhus? 11 (23)

Alkohol Andel alkoholkonsumenter Alkoholkonsumenter 79% 76% Definitionen på alkoholkonsument är här; den som åtminstone en gång om året eller mera sällan dricker ett glas öl, 2 cl vin eller 2 cl sprit eller 2 cl starkcider/blanddryck. Detta är analogt med den definition som CAN använder. Svaren på frågan om man druckit öl, eller starkare alkoholdryck under de senaste 12 månaderna ger den här fördelningen: Alkoholkonsument senaste 12 månaderna Ja, flera gånger 52% 55% Ja, en gång 22% 16% Nej 25% 28% Skillnaderna mellan pojkar och flickor är här obetydliga. 12 (23)

Vilka sorter har ungdomar smakat på? Vilka sorters alkohol? Smuggelsprit Hembränt Hemtillv vin Sprit Vin Starkcider/alkoläsk Starköl Folköl Resultatet ovan fås genom att räkna hur många ungdomar som anger att de dricker respektive sort på ofta-frågorna Ex. Hur ofta brukar du dricka folköl?för smuggelsprit och hembränt har dessa frågor använts och alla som svarat att de druckit spritsorten ifråga tagits med. När dessa redovisas längre fram är bara de som druckit sådan sprit de senaste tolv månaderna medräknade. Skillnaderna mellan könen när det gäller val av alkoholdrycker är liten. na dricker i något högre utsträckning än pojkarna hembränt och vin. De konsumtionsvanor som finns bland vuxna, där kvinnor föredrar vin framför öl, går igen också här. Den söta och smakneutrala starkcidern och alkoläsken är populär bland ungdomar. Man kan också konstatera att ungdomar verkar ha lika god tillgång till såväl systemvaror, som folköl från vanliga livsmedelsbutiker. Användningen av smuggel och hembränt är visserligen lägre, men med tanke på att hanteringen är kriminaliserad är andelen ungdomar som konsumerat detta ändå hög. 13 (23)

Berusning och intensivkonsumtion Har det någon gång hänt att du druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? 57% 60% Något under två tredjedelar av ungdomarna anger att de någon gång varit berusade. Skillnaden mellan pojkar och flickor är försumbar. Intensivkonsumtion av alkohol (18-24 cl sprit) Aldrig Mer sällan Några gånger per år Någon gång i månaden Ett par gånger i månaden Någon gång i veckan Dricker inte alkohol 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Intensivkonsumtion kan vara att man vid ett och samma tillfälle dricker till exempel fyra burkar starköl eller sex burkar folköl. Mönstret när det gäller intensivkonsumtion är i stort sett det samma för pojkar och flickor. 14 (23)

Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig Sällan Någon gång ibland Nästan varje gång Varje gång Dricker inte alkohol 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Ungefär en tredjedel av ungdomarna anger att de blir berusade, varje eller nästan varje gång de dricker alkohol. En tredjedel av pojkarna och 20 procent av flickorna anger att de aldrig eller sällan blir berusade. Hur bersuad var du senaste gången du kände dig berusad? 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Obs! andel av dem som besvarat frågan! Skalan i diagrammet är den skala som finns i enkäten där ungdomarna själva markerar hur berusade de var på en tiogradig skala från lite berusad till mycket berusad. Det finns här en liten skillnad mellan pojkarnas och flickornas svar i undersökningen. na anger i högre utsträckning kraftig berusning i sina svar. 15 (23)

Problem i samband med alkoholkonsumtion Har du haft något av följande problem i samband med att du druckit alkohol? En eller flera gånger. Baksmälla Bråk med polis Bestulen/rånad Oskyddat sex Oönskat sex Sämre skolprestationer Problem till lärare Problem till vänner Problem till föräldrar Förstört saker el kläder Tappat pengar/värdesaker Olycka/skadats Bråkat/slagits Grälat 0 10 20 30 40 50 60 na ligger över pojkarna på samtliga variabler här utom slagsmål. CAN:s undersökning (Andersson, 2000) har inte samma ensidiga utfall åt flickornas håll, men proportionerna är i stort sett de samma. Hembränd sprit, smuggelsprit Har du druckit hembränd sprit de senaste tolv månaderna? 26% 35% CAN anger att 35 procent av pojkarna och 36 procent av flickorna druckit hembränt de senaste tolv månaderna. na i Uddevalla ligger alltså under detta. 16 (23)

Har du druckit smuggelsprit de senaste tolv månaderna? 15% 16% När det gäller s.k. svartsprit, smuggelsprit och hembränd sprit, är det främst hembränd sprit som ungdomar kommer över. Att diskutera Det är en bra bit till målet att ungdomar i den här åldern inte skall dricka alkohol alls. Hur ser vi på det målet? Det är nära att en majoritet inte varit berusade. Om tio procent av ungdomarna byter sida blir det normala för en tonåring i den här åldern att inte ha varit berusad. Hur kan vi komma dit? na verkar ha problem i större omfattning i samband med att de dricker alkohol. Är det så att de är mera ärliga i enkäten och mot sig själva, eller är det så att de genom att dricka på samma sätt som pojkarna helt enkelt blir mer berusade? 17 (23)

Narkotika Haft möjlighet att prova narkotika Haft lust och möjlighet att prova narkotika Lust att prova,ja 7% 13% Möjlighet prova 19% 24% En större andel av flickorna har lust att prova narkotika och möjligheter att prova narkotika. I CAN`s undersökning är det 25 procent av pojkarna och flickorna som anger att de haft möjlighet att prova narkotika. Har använt narkotika Har du någon gång använt narkotika? 8% 11% Skillnaden mellan könen när det gäller att ha använt narkotika är försumbar. CAN anger i den rikstäckande undersökningen att 9 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna använt narkotika. 18 (23)

Vilken sort? Hasch och marijuana är det vanligaste preparatet som anges i enkäten. Här anges en lista på preparat i ordningsföljd efter hur vanliga de är i svaren, Det är bara hasch och marijuana som anges i fler än 10 enkätsvar. Hasch Marijuana Amfetamin Ecstasy Rökheroin LSD GHB Att diskutera Hur skall undervisningen kring narkotika se ut? Finns det risker med en alltför noggrann preparatinformation? Skapar sådan undervisning nyfikenhet? Skoltrivsel - skolk Hur trivs du i skolan? 1.Mycket bra 37% 28% 2.Ganska bra 46% 49% 3.Varken bra eller dåligt 10% 17% 4.Dåligt 5.Mycket dåligt 2% 4% 3% 2% Man bör notera att så många som åtta av tio trivs bra eller mycket bra i skolan och bara tre procent trivs mycket dåligt. 19 (23)

Brukar du skolka? 1.Nej, aldrig 46% 62% 2.Ja, ngn g per termin 27% 35% 3.Ja en g per månad 4% 8% 4. Ja 2-3 ggr per månad 5% 6% 5. Ja flera ggr per vecka 2% 3% Två tredjedelar av pojkarna och hälften av flickorna skolkar enligt den här enkäten aldrig. Under tio procent skolkar oftare än någon gång per månad. Samband Andra undersökningar (Andersson, 2000) har visat på samband mellan alkoholkonsumtion och konsumtion av andra medel som man också kan se i en den här undersökningen. Även trivsel i skolan samvarierar med alkoholkonsumtion. Tobaksbruk - alkoholbruk Av dem som inte röker (373 st) är det 38 procent som druckit alkohol flera gånger senaste året. Av dem som röker (167 st) är det 89 procent som druckit alkohol flera gånger senaste året. Trivsel i skolan - alkoholbruk Av dem som trivs mycket bra i skolan (178 st) är det 40 procent som druckit alkohol flera gånger senaste året Av dem som trivs sådär, till mycket dåligt (365 st) är det 60 procent som druckit alkohol flera gånger senaste året. 20 (23)

Öppna kommentarer I den här enkäten fanns möjlighet att med egna ord lämna synpunkter på vad som kan göras i kommunen för att minska användningen av alkohol och droger bland ungdomar. Det är en omfattande mängd svar som kommit och de behöver analyseras ytterligare i samband med diskussioner kring åtgärder. Här ges några smakprov. Skola Mer undervisning om droger och alkohol. Upplysa dom om risker, biverkningar, följder och straff. Men jag dricker själv för det blir mycket roligare stämning på fester och man lär känna många fler kompisar. Ha ANT- undervisning tidigare. Vi hade det lite grann i sexan och sedan inte förrän i nian. Någon fd. narkoman kan väl gå ut i skolorna och prata om hur det var när personen var narkoman. Att det inte alls var så häftigt som man först trodde. Gå ut i skolorna och prata om det. Ex ta dit en gammal alkolist. Information Verkligen berätta hur farligt det kan vara om man har för mycket av något. Jag tror inte att det går innan alla människor blivit smartare och visare. Jag tycker att människor som jobbar inom det ska gå ut med info om hur farligt det är. Det är många som inte är medvetna om hur farligt det kan vara. Fritid Jag tror att många ungdomar dricker för att det är det enda som finns att göra i Uddevalla. Det händer nästan aldrig något, ungdomar har inga ställen att gå till. Så en av de saker ni kan göra är att starta grejer som finns att göra på helgerna. T ex större discon och andra evenemang. Undervisningen i skolan borde utökas, men det känns inte riktigt som om ungdomar slutar dricka för det Jag tycker att kommunen ska fixa mer saker för ungdomar att göra t ex disco, fester.. Ge oss ett alternativ att göra nåt annat. Jag menar Uddevalla är en jävligt tråkig stad för ungdomar. Det enda roliga i Uddevalla är att supa sig full. Hitta på nya saker för ungdomar och ordna alkohol- och drogfria fester och liknande. 21 (23)

Tillgänglighet Uppmana affärer att inte sälja till minderåriga. Kolla mer på systemet för folk som köper ut (förekommer mycket) bättre koll på vanliga typ ICA affärer. Förbjuda alkohol försäljning och strängare straff om man köper ut. Föräldrar och andra vuxna Det är ett svårt problem, föräldrar måste i tidig ålder förklara rätt och fel. Se till att föräldrarna har bättre koll på sina barn. Föräldrarna kan ju kolla vad ungdomarna har med sig ut och ha kontakt med dom genom t ex mobiltelefon. Man kan också bilda mera äldre människor som går på helgerkvällar på stan och håller ordning och reda. Behandling Sätta LVM på alla knarklangare Man kanske kan ordna grupper där man samtalar om hur farligt det är. Straff eller påföljder Hårdare straff mot droger (inte snus) så att folk inte vågar använda sig av det. Polisinsatser Sätta ut mer poliser. Eller helt enkelt göra det helt lagligt för då slutar de efter ett tag. Ha en speciell anti-drogstyrka som bara åker runt och wastar allt som har med droger att göra. Att polisen ska vara mer ute på stan och kolla så att det inte dricks b la alkohol. För att jag tycker det är många fulla människor i Uddevalla. Men polisen bör vara på Kungsgatan om de vill göra en insats. (gå dit och se så fattar du!) 22 (23)

Att diskutera Det är lång väg kvar till målet att inga ungdomar under 18 år skall dricka alkohol alls. Dock kan man med fog snart påstå att det är normalt i betydelsen något som en majoritet gör Det finns ett genomgående tema i resultaten i denna undersökning och det är att flickorna på flera områden har vidlyftigare vanor än pojkarna. Enligt diagrammet på sidan 16, innebär alkoholkonsumtion för dem problem i större omfattning än pojkarna. röker i större utsträckning både dagligen och i festsammanhang. De skolkar något mera än pojkarna. Behöver insatserna, bland annat undervisningen, på ANTområdet genusanpassas i högre utsträckning? Skall man låta flickorna diskutera de här frågorna tillsammans med vuxna, utan pojkarna närvarande och på sina egna villkor? Det är knappast girlpower eller uttryck för feminism att okritiskt överta pojkars/mäns vanor på det här området. Referenser Andersson, B. m.fl. Skolelevers drogvanor 1999, CAN 2000 CAN, Skolelevers drogvanor 2001, pressmeddelande, 2001-05-15, http://www.can.se 23 (23)