Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän kurs? Har ni andra förslag för denna målgrupp? De studiemotiverande platserna bör fortsätta. Det är också viktigt med en stor volym på allmän kurs. Det är Folkbildningsrådet som avgör medelstilldelningen till folkhögskolorna, men en extra satsning kan bli aktuell också åren framöver. Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. De studiemotiverande kurserna i folkhögskolans regi är mycket framgångsrika och innebär en ny chans för elever som tidigare misslyckats med sina studier i det ordinarie utbildningssystemet. arbetar för att satsningen ska få fortsätta. Folkhögskolorna har med sin stora frihet en unik möjlighet och förmåga att möta elevernas behov. De studiemotiverande folkhögskolekurserna har lyckats få fler som står långt ifrån arbetsmarknaden in i sysselsättning. Satsningen bör nu utvärderas i förhållande till andra liknande insatser. Nya och Alliansen har flera förslag för att få fler i sysselsättning, bland annat yrkesintroduktionsanställningar. ser positivt på de studiemotiverande folkhögskolekurserna. Därför bör de få fortsätta även efter 2014. konstaterar att folkhögskolorna är en bra studieform för personer som av olika anledningar inte funnit sig tillrätta i övriga utbildningssystemet. Folkhögskolorna hjälper årligen tusentals människor till högre studier och etablering på arbetsmarknaden. Därför satsar vi stort på folkhögskolorna. Vi vill skapa 10 000 fler utbildningsplatser på folkhögskolornas allmänna linjer. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög i Sverige, närmare 25 %. Folkhögskolornas särskilda engagerande pedagogik har visat sig kunna uppnå väldigt goda resultat bland de unga som slagits ut från gymnasieskolan, ibland så tidigt som under grundskolans högstadium. Folkhögskolorna ger unga människor möjlighet att ta en examen motsvarande gymnasieexamen, ger framtidstro och en väg tillbaka som leder till arbete och utbildning. Vi delar Folkbildningsrådets uppfattning att folkhögskolorna är en oerhört viktig resurs för att möta det ökande behovet av kompetensgivande utbildning. Det är viktigt att ta tillvara den kompetens som folkhögskolorna har när det gäller att genom uppsökande verksamhet och andra aktiviteter nå unga människor och kunna visa vilka möjligheter folkhögskolan har avseende utveckling och utbildning. Vi föreslår därför att rekryteringen av unga till folkhögskolan sker genom samarbete mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna. Vi föreslår ytterligare 1000 nya platser till en kostnad av 60 miljoner kronor.
Ja, det finns fortfarande ett sådant behov. Vi vill också införa en generell rättighet att läsa in gymnasieskolan. Det ska kunna ske antingen inom den kommunala vuxenutbildningen eller på folkhögskola. Unga som idag befinner sig i jobbgarantin för ungdomar ska kunna få studiemedel som i sin helhet består av bidrag. Vi har för närvarande inte satsat några extra pengar för en utökning av Folkhögskolornas verksamhet i vår budget. Blir frågan aktuell om nedläggning av kurser kommer vi ta saken under allvarligt övervägande. Att få elever studiemotiverade är oerhört viktigt och Folkhögskolorna har otvivelaktigt uppvisat goda resultat. Vi arbetar hela tiden med att finna lösningar för ungdomars studiemotivation, bl.a. med satsningar på mer praktiskt inriktade utbildningar. 2. Kommer ni att verka för att folkhögskollärarprogrammet får fortsätta samt att folkhögskollärarexamen blir den femte områdesbehörigheten? Folkhögskolelärarprogrammet ska vara kvar. Vi vill reformera och modernisera examensbestämmelserna i linje med de önskemål som finns från sektorn, men det är i dag inte aktuellt att göra folkhögskollärarexamen till en femte områdesbehörighet. Vi är positivt inställda till folkhögskollärarprogrammet. I dagsläget har vi inget skarpt förslag för att göra folkhögskollärarexamen till den femte områdesbehörigheten. Vi arbetar för att folkhögskollärarprogrammet ska få finnas kvar. Nya vill inte förändra de nuvarande förutsättningarna för folkhögskollärarprogrammet. Vi vill se över möjligheten för folkhögskollärarexamen att bli den femte områdesbehörigheten. Det behövs utbildningar för alla typer av lärare. Därför bör folkhögskollärarprogrammet fortsätta. Däremot har vi inte än tagit ställning till om folkhögskollärarexamen ska bli den femte områdesbehörigheten. Det är viktigt att vi har en folkhögskollärarutbildning av bra kvalitet. Vi tycker att det är glädjande att så många är intresserade av att utbilda sig till folkhögskollärare. Vi vill se över möjligheterna att öppna upp för att fler lärosäten kan ge en folkhögskollärarutbildning. Om utbildningen finns på fler ställen så underlättar det för fler att ta del av utbildningen. I dagsläget är det inte aktuellt att göra folkhögskollärarexamen till en femte områdesbehörighet. Ja, vi vill att den ska få fortsätta. Regeringen har låtit göra en utredning om folkhögskollärarutbildningen, som dock inte offentliggjorts. Vi tycker att regeringen snarast ska återkomma med förslag på detta område. Lärarförsörjningen är mycket viktig för folkhögskolornas framtid.
Vi ser gärna att Folkhögskollärarprogrammet är kvar då vi anser det fyller en viktig funktion. Vi har inga planer på att föreslå en nedläggning av detta och tar för givet att utbildningen får vara kvar. När det gäller examen har det precis införts för andra lärarkategorier. Vi anser att denna reform måste sätta sig innan vi går vidare med fler lärarkategorier. 3. Vad kommer ni att göra för att även folkhögskollärare ska få ta del av kommande särskilda fortbildningsinsatser? Fortbildning för lärare inom folkhögskolan är viktigt, särskilt ur ett arbetsgivarperspektiv. Hur eventuella statliga fortbildningssatsningar kommer att utformas under nästa mandatperiod är för tidigt att uttala sig om. Vi verkar för att även folkhögskollärare ska kunna ta del av fortbildningssatsningar, och för en dialog om detta. Behovet av goda förutsättningar för fortbildning är stort inom många yrkeskategorier. Vi har inga skarpa förslag för särskilda insatser för folkhögskollärare, men arbetar för att skapa bättre villkor för yrkesverksamma som vill fortbilda sig. De satsningar på fortbildning som hittills aviserats från Nya och Alliansen är riktade till lärare i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Vi ser här ett stort behov av vidareutbildning för att stärka svenska elevers skolresultat. Fortbildning är viktig för att lärare ska kunna utvecklas i sitt yrke och därigenom bli ett ännu bättre stöd för sina elever. Alla lärare borde ha möjlighet att delta i fortbildningsinsatser, därför har i våra budgetmotioner anslagit pengar för att fler lärare ska omfattas av de statliga fortbildningsinsatser som står till buds. Vi har inte i detalj formulerat vilka lärargrupper som ska omfattas av de olika fortbildningsinsatserna, men vi anser att folkhögskollärarna har en viktig uppgift och bör få så goda arbetsvillkor som möjligt. Vi vill på sikt se en ny kompetensförsäkring mellan staten och parterna på arbetsmarknaden för att garantera en återkommande kompetensutveckling för de som jobbar. Som ett första steg har vi föreslagit en kompetensförsäkring för lärare. Vi har inga sådana förslag i nuläget. Vi skall titta på hur fortbildningen för lärare på Folkhögskolor ser ut nu. Alla lärarkategorier har rätt till fortbildning i någon form. Vi kommer dock inte föreslå något lärarlyft för folkhögskollärare.
4. Kommer ni att medverka till att myndiga ungdomar som inte gått i gymnasieskolan istället skulle kunna välja folkhögskolan en utbildningsform som utifrån sin särart också kan ge grundläggande behörighet? Myndiga elever kan idag välja att studera på folkhögskolan. Det är viktigt att den möjligheten finns kvar. En folkhögskola som vill komma ifråga för den kommunala skolpengen kan också bli huvudman för en egen gymnasieskola Vi har en positiv grundinställning men behöver mer underlag om konsekvenserna innan vi tar definitiv ställning. driver inte något sådant förslag. Nya och Alliansen kommer i första hand verka för att fler elever avslutar gymnasiet med godkända betyg. För de som inte avslutar gymnasiet kommer det finnas goda möjligheter att läsa in sina betyg inom vuxenutbildningen. Ja. Folkhögskolorna är viktiga. Av Folkbildningsrådets utvärderingar framgår att de flesta som läst grundläggande behörighet på folkhögskolor klarar högre studier på ett bra sätt. Därför måste folkhögskolorna finnas som ett alternativ för unga som inte gått klart gymnasiet. Vi vill göra det möjlighet för unga att redan efter avslutad grundskola söka de allmänna kurserna på folkhögskola inom ramen för gymnasievalet. Det innebär att det blir möjligt att söka till folkhögskolan direkt efter grundskolan och därmed läsa hela gymnasieutbildningen på folkhögskola. Dessa utbildningsplatser ska finansieras av kommunerna genom skolpengen. Utbildningen i den formella skolan passar inte alla elever och vi tycker inte att man ska behöva misslyckats inom det offentliga skolsystemet för att få söka sig till en folkhögskola. Vi har inget sådant förslag, men vi är positiva till tanken. Vi har även föreslagit att det ska utredas om elever som inte kommer in på nationella program på gymnasiet i stället kan erbjudas möjlighet att läsa vid folkhögskola. Nej, vi anser att just denna åldersgrupp måste ha en grundläggande gymnasieutbildning då det finns problem med behörigheter och liknande. Om samma behörighet skall ges så måste ju utbildningen vara likvärdig. Då försvinner ju själva vitsen med att gå på Folkhögskola. I speciella fall där t.ex. en svår social situation eller där drogproblematik ligger för handen, skulle man dock kunna medge undantag. Det är något vi kommer att titta på i framtiden. Problemet då blir ju tyvärr att man samlar elever med problematik, vilket kanske inte heller är lyckat, men vi skall titta på det.
5.Vill ni verka för ett högre samhällsbidrag (stats- och landstingsbidrag/ regionbidrag) till folkhögskolorna? Folkhögskolorna står för en mycket viktig del av folkbildningen, och ska ha tillräckliga ekonomiska resurser. Vi avser att fortsätta räkna upp anslaget till folkbildningen. Fördelningen till folkhögskolorna avgör sedan Folkbildningsrådet. Ja, vi vill verka för detta. s inställning är att folkbildningen fyller en mycket viktig funktion i samhället. Vi fortsätter att bevaka folkhögskolornas intressen och verkar för att de ekonomiska förutsättningarna för folkhögskolornas verksamhet ska vara goda. Nya och Alliansen har stärkt resurserna till svensk folkbildning. Vi ser inte i dagsläget att det finns utrymme för ytterligare förstärkningar. Ja. satsar på att 10 000 fler platser på folkhögskolorna ska skapas. Vi är medvetna om de svårigheter som folkhögskolor kan ha med ekonomin. För tillfället har vi inga förslag inom området, men är beredda att se över frågan under kommande mandatperiod. Ja. Etablerandet och bevarandet av folkhögskolor i hela landet ska stödjas. Utöver regeringens anslagsnivåer föreslår vi 50 miljoner kronor ytterligare per år till folkbildningen, där ju folkhögskolorna ingår. Vi har inte anslagit några extra pengar för detta i vår nuvarande budget. Folkhögskolorna fyller en mycket viktig funktion som komplement till andra skolformer och måste få en ärlig chans att leva vidare. Det är vår fasta målsättning.