Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige



Relevanta dokument
Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

begränsad klimatpåverkan

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

1 Potentiella ekonomiska besparingar i Sverige med ett samordnat pantsystem för Å-PET inom EU/EES

Klimatplan för Örebro kommun

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

Gården i ett livscykelperspektiv

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Om Returpack. Pantmärken

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Innehållsförteckning

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

1. Brief och förberedelser. Förberedelser. Skicka ut en inbjudan till alla som deltagit i er SPN-undersökning

Klimat- bokslut 2010

Minskad klimatpåverkan från förbrukningsmaterial

Konsumentföreningen Stockholm. Enkätundersökning. Juni 2011

Vattenhålet. Säsongsarbetarnas SISTA RYCK sid 10. Skärpt konkurrens om TV-PUBLIKEN. på Vin & Sprit

Tillsyn av plastflaskor och metallburkar Årsrapport 2015

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA

Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Föräldrajuryn om Halloween

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Jämförelse av dricksvatten - översiktlig livscykelanalys (LCA)

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

När ska vattnet kokas?

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Policy Brief Nummer 2012:4

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Föräldrajuryn - om badkläder till barn

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Askor i Sverige Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Inför rapportering av 2014 års utsläpp

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Vad händer sen? en lärarhandledning

Att återvinna metaller är TUFFT!

ANVÄNDARMANUAL. Översikt över säkra och energieffektiva bilar Upprättad av: Lena Nilsson

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

LAGRING av färska frukter och grönsaker samt spannmålsprodukter Underlag till regler för minskad klimatpåverkan inom livsmedelsproduktionen

3 Den offentliga sektorns storlek

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin och Thomas Tangerås

En hållbar framtid. Sedan december 2010 är vi en av få inom vår bransch som är miljöcertifierade enligt ISO : 2004.

Förslag till Konsumenternas utvecklade inköpsunderlag

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Okunskap och myter om bröd

Miljömål för alla. Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Gunvor Bergquist.

E-handeln 2014 SILENTIUM AB COPYRIGHT

Energikartläggning Värmbols FC

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Kontrollprojekt Material i kontakt med livsmedel café. Miljökontoret 2015 Lina Lundberg. Linköpings kommun linkoping.se

Produktionsvolym och energiförbrukning

En bubblare bland giganterna Tester

Uppföljning av långväga buss 1999

I DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2015 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB

Klass 6B Guldhedsskolan

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Miljöanpassade inköp

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Bärförädling ska skapa jobb i Glommersträsk

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Oktahamn Vårat koncept Energi

Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

Vad händer med vårt klimat?

Perspektiv Helsingborg

ANALYS AV BESÖKSNÄRINGEN I UPPSALA KOMMUN Magnus Johansson Jan Fineman Mina Mashouri

Hygien och redlighet inom bageri och konditori

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Transkript:

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige En undersökning av Konsumentföreningen Stockholm, augusti 2005 För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor, tel 08-714 39 71, 070-341 55 30 Anna Carlsson, informatör, tel 08-714 39 72, 070-341 55 31 Webbsida: www.konsumentforeningenstockholm.se

Sammanfattning Den totala konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige under 2003 ledde uppskattningsvis till utsläpp av mellan 17 000 och 20 000 ton koldioxid. De totala koldioxidutsläppen från konsumtionen av buteljerat vatten motsvarar det årliga koldioxidutsläppen från cirka 4 500 oljeuppvärmda normalvillor eller 3 000 svenskars totala utsläpp eller koldioxidutsläppet från 6 000 bilar. År 2003 konsumerades totalt 181,4 miljoner liter buteljerat vatten (både inhemskt och importerat, kolsyrat och icke kolsyrat) i Sverige, enligt Bryggareföreningen. 2004 hade konsumtionen ökat med 5 procent till 190,6 miljoner liter buteljerat vatten. Konsumtionen av buteljerat vatten har fördubblats från år 1992. Det stilla vattnet, utan kolsyra, har ökat mest de senaste åren (procentuellt räknat). Koldioxidutsläppen orsakade av en 50 cl PET-flaska kan antas vara större än för en 100 cl eller 150 cl återvinnings PET-flaska, eftersom mindre volym ger upphov till större mängd förpackningsmaterial per volymenhet, vilket i sin tur leder till större miljöpåverkan. Flaskor som återanvänds är bättre ur miljösynpunkt än engångsflaskor, och av dem är PET bättre än glas. För samtliga flaskvatten är det produktionssteget som ger upphov till den största miljöpåverkan. Det omfattar produktion av material och förpackning, tappning av dryck, rengöring av förpackningar, kylning av dryck hos konsument, återvinning och avfallshantering. 1 När det gäller transport av flaskvatten, är tåg att föredra, eftersom det går åt mindre energi och utsläppen av koldioxid och kväveoxider är lägre. Transport med tåg som drivs med svensk el, ger minst utsläpp. Studien visar också att konsumentens eget val av transport från affären har mycket stor betydelse för hur stor miljöpåverkan blir, men oavsett hur transporten sker, så är det alltid högre miljöpåverkan än om man tar vatten ur kranen. 2 Undersökningen baseras på en tidigare rapport från Konsumentföreningen Stockholm/SIK Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA) som presenterades i juni 2004. Koldioxidutsläppen har därför beräknats på 2003 års konsumtion av buteljerat vatten, 181,4 miljoner liter. Undersökningen har utförts av SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, i Göteborg i mars 2005 på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm. SIK bedriver strategisk och tillämpad forskning på livsmedelsområdet. 1 Uppgifterna är hämtade ur Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA) Konsumentföreningen Stockholm/SIK 2004, www.konsumentforeningenstockholm.se 2 Se fotnot 1.

Totala koldioxidutsläpp från buteljerat vatten i Sverige Den totala konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige under 2003 ledde uppskattningsvis till utsläpp av mellan 17 000 och 20 000 ton koldioxid. Beräkningarna baseras på antaganden som beskrivs nedan. Inledning År 2003 konsumerades totalt 181,4 miljoner liter buteljerat vatten (både inhemskt och importerat) i Sverige, enligt Svenska Bryggareföreningen. På uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm har SIK gjort beräkningar för att uppskatta hur mycket koldioxid som konsumtion av buteljerat vatten ger upphov till. Beräkningarna baseras på en tidigare rapport, Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA), som SIK har utfört på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm. Några vanligt förekommande buteljerade vatten som konsumeras i Sverige har använts som exempel för att se vilka förpackningstyper som är vanliga samt hur de transporteras. Statistik Enligt Bryggareföreningens statistik (2003) såldes 149,2 miljoner liter vatten inom landet av Bryggareföreningens medlemsföretag (försäljning av detaljhandelns egna varumärken och import är inte inkluderat). Av dessa stod returglas 33 cl för 48,8 procent, PET returflaskor 150 cl för 30,7 procent och övriga förpackningstyper för 20,5 procent, se tabell nedan. Tabell 1 Buteljerat vatten fördelat mellan olika förpackningstyper producerade och sålda av Bryggareföreningens medlemsföretag under 2003 (försäljning av detaljhandelns egna varumärken och import är ej inkluderat). Förpackningar 2003 % Returglas 33 cl 48,8 PET returflaskor 150 cl 30,7 Plastflaskor återvinning 50cl 12,1 Burkar 4,8 Platsflaskor återvinning övriga 3,0 Returglas egna system 0,3 Engångsglas 0,3 TOTALT 100 Källa: Svenska Bryggareföreningen Det buteljerade vatten som säljs som detaljhandelns egna varumärken eller importeras motsvarar 32,2 miljoner liter (=181,4-149,2). Detta vatten antas främst vara olika typer av återvinnings PETflaskor.

Antaganden för beräkningar För att räkna på de totala koldioxidutsläppen i samband med buteljerat vatten görs följande indelning. Tabell 2 Buteljerat vatten konsumerat i Sverige under 2003. Förpackningar 2003 miljoner liter Returglas 33 cl 72,8 PET returflaskor 150 cl 45,8 Övrigt inom Bryggareföreningen* 30,6 Övrigt utanför Bryggareföreningen** 32,2 TOTAL 181,4 * Övriga förpackningstyper (exklusive returglas 33 cl och PET returflaska 150 cl) som produceras och säljs av Bryggareföreningens medlemsföretag. ** Övrigt buteljerat vatten som säljs som detaljhandelns egna varumärken eller importeras. Vid analysen av de buteljerade vatten som undersöktes i studien Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA) var det förpackningen som gav upphov till störst koldioxidutsläpp i samtliga fall. I studien togs data fram för Ramlösa i 33 cl glasflaska och 150 cl retur PET-flaska, och dessa data har här använts för att beräkna utsläppen orsakade av den totala mängden buteljerat vatten som konsumeras i dessa förpackningstyper i Sverige (se volymer i tabell 2). Även om utsläppen i samband med tillverkningen av dessa förpackningar kan antas vara likartade oavsett var tillverkningen sker i Sverige, så varierar utsläppen i samband med transporterna, beroende på val av transportslag och var i landet produktionen av vattnet sker. Distribution av Ramlösa sker med tåg (antaget drivet med svensk medelel), vilket ger mycket låga utsläpp av koldioxid. Detta innebär att det framräknade värdet på hur stora koldioxidutsläpp buteljerat vatten i 33 cl glasflaska och 150 cl retur PET-flaska ger upphov till, är baserat på ett mycket koldioxidsnålt transportsystem, och är därmed sannolikt något underskattat. I studien Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA) studerades även 100 cl och 150 cl återvinnings PET-flaskor av ett antal olika varumärken och dessa får representera den resterande mängd buteljerat vatten som konsumeras i Sverige: 62,8 miljoner liter (se tabell 2). Vad gäller det vatten som säljs som detaljhandels egna varumärken eller importeras, förefaller det mest troligt att större delen utgörs av just olika typer av återvinnings PET-flaskor. I Bryggareföreningens egen försäljning ingår dock engångsglas, burkar och 50 cl PET-flaskor, men data för detta har ej tagits fram. Generellt kan man säga att koldioxidutsläppen orsakade av en 50 cl PET-flaska (som även står för större delen av resterande förpackningstyper inom Bryggareföreningens medlemsföretag, se tabell 1) kan antas vara större än för en 100 cl eller 150 cl återvinnings PET-flaska, eftersom mindre volym ger upphov till större mängd förpackningsmaterial per volymenhet, vilket i sin tur leder till större miljöpåverkan. För att få ett lite större spann på resultatet används därför både lägsta och högsta värdet (olika varumärken gav olika resultat) på koldioxidutsläpp för återvinnings PET-flaskan som beräknades i studien Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA).

Tabell 3. Beräkningar av Co 2 utsläpp, lägsta och högsta värdena VATTEN miljoner liter gram CO2 per liter ton CO2 33 cl glasflaska 72,81 97,9 7 128,06 150 cl RPET 45,80 41,5 1 900,88 övrigt BR 30,59 126 3 853,84 Övrigt importerat + ej BR 32,20 126 4 057,20 TOTALT 181,40 16 939,98 VATTEN miljoner liter gram CO2 per liter ton CO2 33 cl glasflaska 72,81 97,9 7 128,06 150 cl RPET 45,80 41,5 1 900,88 övrigt BR 30,59 180 5 505,48 Övrigt importerat + ej BR 32,20 180 5 796,00 TOTALT 181,40 20 330,42 RPET = PET-returflaska BR = produceras och säljs av Bryggareföreningens medlemsföretag Ej BR = t ex detaljhandelns egna varumärken Beräkningarna av koldioxidutsläpp baserar sig på Konsumentföreningen Stockholms rapport Jämförelse av dricksvatten översiktlig livscykelanalys (LCA) som presenterades juni 2004. Rapporten finns att hämta på www.konsumentforeningenstockholm.se Jämförelse av de koldioxidutsläpp som buteljerat vatten ger upphov till De koldioxidutsläpp som det buteljerade vattnet som vi konsumerar i Sverige ger upphov till motsvarar: lika mycket koldioxid som cirka 6 000 personbilar släpper ut per år (antaget 200 gram CO 2 per km, körsträcka 1500 mil/år) eller lika mycket koldioxid som cirka 3 000 svenskar släpper ut per år (antaget att varje svensk orsakar utsläpp om 6 ton CO 2 per capita) eller lika mycket koldioxid som cirka 4 500 villor, oljeuppvärmda, förbrukar på ett år (antaget att en villa på 125 m 2 förbrukar 15 000 kwh och 75 gram CO 2 per MJ olja) Samtliga siffror i jämförelsen är medelvärden från två olika utsläppsscenarier. Scenario 1 = 17 000 ton koldioxid och scenario 2 = 20 000 ton koldioxid.