Inspirationsdag 24 november 2011 dokumentation Socialt företagande Sammanlagt närmare 140 personer, varav många deltagare, hade mött upp på Föreningsgården Kvarnhjulet i Tyresö för att ta del av erfarenheter som gjorts av olika sociala arbetskooperativ och berätta om sina egna. Under dagen bjöd föreningen Medvind i Tyresö på hembakta kakor och smörgåstårtor. Kooperatörer från Ljusdal kom på besök för att berätta om sitt framgångsrika arbete och stora nätverk. De inspirerande kooperatörerna från Unitis i Ljusdal Bosse, Patrik och Maria fick presenter med sig hem: julbockar tillverkade av Snickargruppen Torpängen i Nynäshamn. Andreas Jonsson, Tyresö och Lars Bryntesson, Värmdö, inledde För varje KomAn-konferens blir vi fler och fler, och det är jätteroligt, sa socialnämndens ordförande i Tyresö, Andreas Jonsson, sedan han först sagt att han var lite nervös: Det är man alltid när man ska stå på en scen och prata. Andreas hoppades att alla deltagare som samlats skulle få en riktig feel-good-dag, och önskade hjärtligt välkommen till Tyresö. Därnäst talade Lars Bryntesson, oppositionsråd i Värmdö. Han betonade hur viktigt det är att ge varje människa möjlighet att delta i arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar. Lars berättade också om när det sociala arbetskooperativet Ekhaga i Värmdö beskrev sin verksamhet för politikerna i fullmäktige. Och om hur det kändes att gå från att delta i daglig verksamhet till att bli företagare. Jag lovar, inte ett öga var torrt! Anna Lexelius, lokal projektledare i Tyresö: Vad är socialt företagande? Anna, som efter årsskiftet blir projektchef för hela KomAn, gav en övergripande bild av vad socialt företagande är och kan bidra med. Hon beskrev den dubbla affärsidén att sälja varor eller tjänster, men också att skapa arbete för personer som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. En sak betonande hon särskilt: Sociala företag kan utföra så många tjänster som verkligen behövs i samhället! Man kan tycka att sociala företag bara kostar, men de bidrar faktiskt till skatteintäkterna, fortsatte Anna. På andra håll i landet, som Dalarna till exempel, bidrar de också till regional tillväxt. Det tänker man kanske inte på här i Stockholmstrakten. Anna kunde också berätta att det finns cirka 300 sociala företag i Sverige, och att de som jobbar där är cirka 10 000. 1
Hon avslutade med två boktips. Läs gärna Sociala företag vidgar arbetsmarknaden av Bosse Blideman och Eva Laureli samt Att arbeta för arbete av Bosse Blideman och Yngve Karlsson. Delar av den stora publiken. Fredrik Hedlund och Kurt Lindblom om Kooperativet Ekhaga, Värmdö Fredrik berättade först om hur han hade det tidigare. Han var inskriven i daglig verksamhet och jobbade med återvinning i kommunhuset. Det var inte så roligt att arbeta på ett sånt ställe. Men chefen tvingade mig att fortsätta eftersom jag var bra på pappersåtervinning. När jag kom till Ekhaga sa jag till Kurt att jag istället ville jobba på en cykelverkstad. Vi tillverkade så många fina saker på Ekhaga,fortsatte Fredrik. Men när vi sålde dem gick alla pengarna till Värmdö kommun. En dag fick vi frågan om vi ville bilda ett kooperativ. Vi läste en massa och tänkte att varför ska inte vi handikappade få starta ett kooperativ för? Ja, du blev så irriterad på pengarna, minns Kurt, som arbetat med Ekhaga länge och följt deltagarnas väg till kooperatörer med eget ansvar och beslutanderätt. Om man jobbar med funktionsnedsatta vet man bäst och vill tvinga in folk i en fålla, fortsatte Kurt. En metod är möten. Man sitter där, två personer utan funktionsnedsättning och talar om för en som har en sådan att han har fel. Det kallar jag förtryck. Kurt pekade också på de speciella problem det medför att leva i de slutna system, vilket ofta är vad som erbjuds personer med funktionsnedsättning: en alldeles för liten erfarenhet av samhället och hur det fungerar. Fakta om social företagsamhet Socialt företagande i KomAn är ett alternativ till, eller en utvecklingsväg för, kommunal daglig verksamhet. Grundidén är att det istället bildas en ideell eller ekonomisk förening som drivs av medlemmarna själva. Varje medlem i föreningen har en röst och det är deras behov, idéer och drömmar som styr. I ett socialt arbetskooperativ har medlemmarna startat en förening som ansvarar för det man producerar. Arbetet sker i egen takt och efter vars och ens förmåga. Kooperatörerna bestämmer själva om de ska kallas medlemmar, delägare eller kooperatörer. De fattar beslut om vad som ska produceras, vilka tjänster som ska utföras och vad inkomsterna ska användas till. Kommunen betalar kostnaderna för personal och lokaler, enligt avtal/överenskommelse med föreningen. Ett socialt arbetskooperativ kommer igång på så sätt att medlemmarna tillsammans lär sig hur man startar och driver ett kooperativ. Alla har något viktigt att bidra med, efter vars och ens förutsättningar och förmågor. Personalens roll är att ge det stöd och råd som efterfrågas, men det är kooperatörerna som styr. Ofta går kooperatörerna utbildningar som ökar kvaliteten i verksamheten. Det kan handla om livsmedelshygien, hur man räknar en kassa, trädgårdsutbildning med mera. Det kan också vara så att någon som har arbetat en tid i kooperativet vill prova på ett arbete ute på den öppna arbetsmarknaden. En möjlighet är då att börja i KomAns insats Supported Employment. Andra kan känna att de har svårt att komma fram till vad de vill göra. De kanske behöver gå en av KomAns mobiliseringskurser först, för att hitta sitt verkliga intresse. I dagsläget finns det tio blivande sociala företag som bildats inom ramen för KomAnprojektet, med sammanlagt ett 80-tal deltagare. Haninge: Snickeriet, Bil & cykel Nynäshamn: Kiosk- och serviceverksamhet Tyresö: Medvind, Lopporna Värmdö: Ekhaga, Ren Servis, Trädgårdsgruppen, Skattkammaren Glada miner under kaffepausen, då Medvind serverade kaffe och hembakta chokladrutor. 2
gånger per år, nu inte alls. Jag har bra dagar och dåliga dagar, men går ändå till jobbet. Jag vaknar med ett leende, och somnar på samma sätt. Jag vill sprida detta till världen det är det bästa som hänt mig! Behöver det påpekas att det blev långa, varma applåder? Sådana hördes många gånger under inspirationsdagen! Vad varje föredragshållare behöver: ett glas vatten och en klocka som visar tiden Åsa Askerwall, Anna Larsson m.fl. från Nynäshamn om hur en kiosk blev två och en hel del till Det började med en kiosk på äldreboendet Rosengården i januari 2010. Den byggdes av snickargruppen från Berga by. Nu finns det en kiosk även på Balders äldreboende. Dessutom kör man runt en kioskvagn. Efter årsskiftet tar man över kiosken på Bragegården. Alla deltagare har hela tiden kommit med idéer och förslag, och nu har vi både kioskoch serviceverksamhet, berättade Anna. Serviceverksamheten består bl.a. av catering, ledsagning, flytthjälp, fönsterputs, lokalvård och förrådsarbete. Det finns också en trädgårdsgrupp. Erfarenheterna visar att deltagarna har fått ökad arbetsförmåga. Sjukfrånvaron har minskat, liksom inläggningarna på sjukhus. Här är några citat där deltagarna uttrycker vad kooperativet betytt för dem: Jag känner mig betydelsefull. Jag kan ta kritik. Jag känner samhörighet. Jag är glad när jag går hem. Jag har fått fasta rutiner. Jag är en mer öppen person idag. Anna: Jag började som deltagare först. Efter tre månader fick jag lönebidrag och nu är jag handledare på 75 procent. Utan kooperativet hade jag aldrig kommit så långt! Min egen erfarenhet har jag haft väldigt stor nytta av. Åsa: Från början jobbade jag en timme i veckan, nu tre dagar. Jag låg inne sex-sju Morgan Björling avslutade med att berätta om sitt arbete i Leveransgruppen inom den dagliga verksamheten. Den levererar frukt efter telefonbeställningar. Gruppen gör också en egen tidning, Kom Loss, som bl.a. fått komma till Fryshuset och intervjua Barbados! Snickeriets produkter väckte intresse. Magnus Carlsson och Peter Gartz från Haninge om Snickeriet Flera av Snickeriets deltagare har kommit in via KomAn. Vi kallar den för Firman, inledde Magnus, som jobbat på Snickeriet i två år. Peter och Magnus gnabbades i all vänskaplighet däruppe på scenen. Det är jag som är handledare och bestämmer allt Magnus: Nej, det är vi som bestämmer! Vi bestämmer om pengarna! Vad använder ni nöjeskassan till? Magnus: Bowling. Ja, jag var ju med, men inte fick jag bowla för era pengar Känns Snickeriet annorlunda mot daglig verksamhet? fortsatte Peter. JA!! Det är roligare nu, svarade Magnus. 3
Skattkammaren i Värmdö sålde hantverk. Ett bra tillfälle, tyckte många, att handla julklappar! Peter avslutade med att berätta om Snickeriet ur sitt perspektiv som handledare: Ärlighet är en grundsten. Allt måste upp på bordet från början. Jag ska ju handleda en grupp som ska sköta en firma. Vilka är vi? Hur mår vi? Vad är svårt för mig? Kan jag läsa eller inte läsa? Sedan måste jag ta bort mig själv som arbetsledare. Jag måste ta bort rösträtten. Jag ska inte lägga mig i. Ibland har jag fått en artig fråga: Kan vi inte hålla möten själva? Peter tillstod att det kan vara svårt ibland. Beslutar kooperatörerna att köpa en dyr borrmaskin så Men det är inte jag som fattar besluten. Jag kan vara en konsekvensbeskrivare. Tala om att köper ni den så finns det inte pengar till skruvar. De måste göra sina egna erfarenheter. Jag får låta det gå åt pipan. Kraschpedagogik, skulle man kunna säga. Medvind från Tyresö visade film Innan lunchen, då vi smorde kråset med föreningen Medvinds goda smörgåstårtor, visade de en film som de gjort om sin verksamhet. Premiär, om än i oklippt version. Medvind är ett blivande socialt kooperativ. Vilka goda smörgåstårtor vi blev bjudna på! Bockarna från Snickerigruppen Torpängen i Nynäshamn var populära. Många köpte en. Långväga gäster: Unitis från Ljusdal! Maria Norman, Patrick Larsson och Bosse Hed I Ljusdal i Hälsingland finns sedan 13 år arbetskooperativet Unitis. Man har 14 medlemmar och de flesta är kvar sedan starten. Man har en butik och ett café, för då får man träffa så många trevliga människor. Unitis bildades eftersom varken deltagare eller personal trivdes med kommunens dagliga verksamhet. Maria, som är ordförande i den ekonomiska föreningen, betonade den viktigaste skillnaden mellan att ha ett arbetskooperativ och att delta i daglig verksamhet: Man står på egna ben! Hon berättade också att det tog nästan tre år att komma igång: Till en början ville kommunen inte ens diskutera möjligheten att vi skulle få bilda ett kooperativ. Patrick, kooperatör sedan starten: Man ville ha ett jobb, och träffa människor utanför den här cirkeln. När man möter kunder ska man vara positiv och glad, det tycker jag vi sköter bra. Flera kooperatörer har fått kompisar bland kunderna. Unitis har gett oss ett stort kontaktnät. Vi är med i Företagarföreningen, ett nätverk i Hälsingland, Coompanion och SKOOPI. Vi åker på kongresser, utbildningar och träffar folk från hela landet. Maria berättade att Unitis idag har ett avtal med Arbetsförmedlingen, eftersom vi är duktiga på att få människor att gå framåt. Unitis driver också ett biståndsprojekt i 4
staden Cochabamba i Bolivia, där personer med psykisk funktionsnedsättning inte ens räknades i den senaste folkräkningen 2005. Det handlar så mycket om bemötande, inte i första hand om pengar. Men man vill att sönerna och döttrarna ska få hjälp i skolan så att de kan lära sig läsa, räkna och skriva. Här hördes plötsligt en röst från publikhavet: Det är underbart att höra er prata! En applåd!! Bosse uppmanade andra arbetskooperativ att också starta biståndsprojekt. Det är möjligt genom SHIA, som i sin tur får pengar från biståndsmyndigheten Sida. SHIA betalar 87 procent, Unitis 13 procent av kostnaderna. Ett av grupparbetena handlade om att starta kooperativ. Diktläsning och grupparbeten Inspirationsdagen fortsatte med att en av gästerna läste en fin dikt och som tack fick en röd ros. Det fick alla som medverkade från scenen. Därefter följde grupparbeten på olika teman kring att starta och jobba i arbetskooperativ och samarbeta i en förening. Gunilla Carlsson och Kurt Andersson om KomAns metodik för socialt företagande Det första steget är att tänka nytt, konstaterade de. Vem ska ha nyckeln? Vem ska svara i telefon? Om någon inte kommer, ska handledaren ringa eller någon av kooperatörerna? Sedan är det viktigt att utgå ifrån vad var och en kan och vill jobba med, sa Kurt. Det viktigaste är att vi är väldigt, väldigt flexibla och hänger med när människor utvecklas, betonade Gunilla och Kurt fyllde i: Vi får inte gå i personalfällan. Om någon vill gå vidare kan vi inte säga vänta, vi hade tänkt oss en annan utveckling för dig. Konferencier Lars Lindblom, Trädgårdsgruppen i Värmdö, tar en välbehövlig paus i glatt sällskap. Vi kan inte heller säga jag har en deltagare nej, vi är en grupp! Vi har varandra. Avslutning Lars Lindblom, konferencier tillsammans med Markus Fröberg, Medvind, fick sista ordet: Jag är väldigt glad att jag ställde upp på det här, kan nästan leva på den glädjen hela livet! Fakta om KomAn KomAn är ett drygt treårigt projekt som delfinansieras av Europeiska socialfonden, ESF, med 50 mkr. Projektet pågår t.o.m. mars 2013. Målsättningen är att skapa nya vägar ut i arbetslivet för personer med psykiska, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar samt förvärvade hjärnskador. Kommunerna Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö samarbetar i projektet, tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Värmdö kommun är huvudman. Läs mer på www.komanprojektet.se. Kontakt: KomAn, socialt företagande Maria Stokstad, Värmdö, insatsledare 08-570 475 95, maria.stokstad@varmdo.se samt Kurt Lindblom Andersson, 0739-88 05 79 kurt.lindblom-andersson@varmdo.se Birgitta Andersson, Nynäshamn, 076-125 86 36, birgitta.b.andersson@nynäshamn.se Gunilla Carlsson, Tyresö, 073-688 76 38, gunilla.carlsson@tyreso.se Peter Gartz, Haninge, 08-606 75 24, aspgartz333@hotmail.com Anna Lexelius, projektchef KomAn 070-413 04 32, anna.lexelius@varmdo.se Om dokumentationen Den här dokumentationen har skrivits på ett sådant sätt att många ska kunna ta del av den. Den tar upp en mycket liten del av all intressant information som gavs under dagen. För mer information, ring eller melja någon av KomAns kontaktpersoner för socialt företagande (ovan). Text, foto, layout: Eva Stenvång Lindqvist Frilansbyrån Optimala ord, eva@optimalaord.se 5