EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 24 juli 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/2088(COS) Par2 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens memorandum om livslångt lärande (SEC(2000) 1832 C5-0192/2001 2001/2088(COS)) Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott Föredragande: Kathleen Van Brempt (delegering av beslutanderätten artikel 62 i arbetsordningen) Föredragande för yttrandet: Herman Schmid för utskottet för sysselsättning och socialfrågor Hughesförfarandet PR\446448.doc PE 303.763
MOTIVERING I. INLEDNING Man lär så länge man lever! Det är bra många som tycker att ett sådant uttalande inte låter som något löfte, utan i stället som någonting som de inte kan känna någon större entusiasm för. Likväl är det så, att Livslångt Lärande är framtiden, nu då vi lever i den nya informationsåldern 1. Tidigare upphörde de flesta människor med att utbilda sig samtidigt som de slutade skolan. De som sedan ville komma en pinne högre upp på samhällsstegen, de gick på kvällskurser. I dag rekommenderas LLL som något nödvändigt för samhället. Vårt välstånd är beroende av det. En utbildning, antingen den avslutats med ett examensbevis eller inte, erbjuder inte längre några utsikter till ett fast anställningsförhållande livet igenom. Livslångt lärande kan på nytt öppna möjligheter för alla och envar. Alltså också för lågutbildade som i dag är utsatta för den största risken att bli utslagna. En förutsättning för detta är emellertid att den snedvridning som råder i dag rättas till. I dagens läge förhåller det sig så att LLL fortfarande alltför ofta innebär att en redan bestående ojämlikhet förstärks: den som redan är (hög)utbildad skaffar sig ännu mera utbildning genom vuxenkurser och kan på det sättet öka på sitt försprång. Så framgår det av en undersökning från OECD nyligen 2 att det just är de som inte fått någon utbildning efter grundskolan och har begränsade läs- och skrivfärdigheter som är minst böjda för att i vuxen ålder delta i olika former av påbyggnadsundervisning. Mindre än 4 procent av alla dem som är inskrivna för sådan undervisning i tre fjärdedelar av alla OECD-länder hör till denna kategori av människor. Det är bara i fyra länder (Belgien, Sverige, Förenade kungariket och Australien) som andelen för denna grupp uppgår till mera än 11 procent. Denna ojämlikhet i fråga om deltagandet i undervisningen gäller inte bara för sådana kurser som folk går på eget initiativ utan också för sådan utbildning som ges på företagens initiativ. Arbetsgivarna lägger relativt sett ut mycket mer pengar på att utbilda högutbildade arbetstagare. Ojämlikheten i fördelningshänseende när det gäller utbildning inom ramen för arbetsmarknaden är störst i Belgien. I Belgien deltar 40 procent av vuxna med universitetsutbildning i undervisnings- och utbildningsinitiativ som hänger samman med deras eget arbete, medan motsvarande andel för sådana vuxna som endast gått grundskolan är endast 5 procent. Livslångt lärande är också ett viktigt sätt för folk att på nytt kunna komma med och delta i samhällslivet, eller fortsätta längre med sitt deltagande. I dag är det många unga föräldrar, framför allt mammor, som inte ser någon annan möjlighet att förena arbete och familjeliv än att dra sig tillbaka från arbetsmarknaden. Men då de sedan vill återknyta kontakten med arbetslivet, efter det att barnen blivit litet äldre, då är det inte så lätt gjort. För personer i denna kategori kan det gå lättare att komma tillbaka in i arbetslivet om de gått någon kurs. För äldre arbetstagare kan fortsatt utbildning vara ett sätt att förhindra att de alltför tidigt avförs ur arbetslivet. 1 I fortsättningen skall begreppet livslångt lärande förkortas LLL. 2 "Education policy analysis 2001", Centre for educational research and information. OECD publications. PE 303.763 2/7 PR\446448.doc
Dock är det inte bara av ekonomiska skäl som det är av intresse att folk fortsätter att lära sig. Fortsatt utbildning är framför allt av betydelse för människorna själva. Livslångt lärande öppnar nya möjligheter. Om folk får ett tillfälle att själva lära sig nya saker och pröva på dem, då börjar de också tycka det är trevligt att lära sig. Livslångt lärande är ett sätt att bättre förstå världen och allt vad som hör till den och också fördjupa sig i det kunskapsstoff som erbjuds. Dessa orsaker är således mycket mera omfattande än de rent ekonomiska skälen och i dem ingår också deltagande på det sociala, kulturella och samhälleliga planet. II. EUROPA: EN POLITIK TILL FÖRMÅN FÖR LLL Memorandumet om LLL är ett europeiskt initiativ som gjort sig förtjänt av omfattande stöd. Med sina sex kärnbudskap försöker Europeiska kommissionen sätta i gång en brett upplagd samhällsdebatt med alla berörda parter. Föredraganden är mycket nöjd med detta initiativ, framför allt för att kommissionen spelar en styrande och främjande roll. Nu är det tid att skissera upp en politisk ram för begreppet LLL, med en fingervisning till alla berörda parter att axla sitt ansvar. Vi kan inte tillåta att den grundläggande diskussionen om detta skjuts upp, om vi vill ta på allvar de ambitiösa mål som formulerats vid Europeiska rådet i Lissabon, Feira och senast i Stockholm och handlar om att Europa skall bli världens mest dynamiska ekonomi. I detta betänkande försöker föredraganden klargöra vad som enligt hennes förmenande bör vara de väsentliga punkter som begreppet LLL bör stödja sig på. För det första: principen om jämlikhet och demokratisering LLL erbjuder oss en unik möjlighet att på allvar demokratisera undervisningen. Genom LLL måste vi ge oss in på att byta ut det nu rådande tänkesättet om att var och en får en enda chans till utbildning i livet mot ett synsätt som går ut på att det finns ett flertal möjligheter till utbildning genom hela livet. Detta innebär med andra ord att den enda chans som folk i dag ges och som gäller under den tid de är mellan 6 och 18 år måste bytas ut mot chanser som gäller hela livet ut. Det avgörande i det här sammanhanget är att LLL skall finnas att tillgå för alla medborgare, oavsett deras ålder, ursprung och utbildning, alltså för alla medborgare som lagligen uppehåller sig på Europeiska unionens territorium. Undervisning är nyckeln till framgångsrikt deltagande. Därför är det av stor betydelse att den politik vi bedriver sänker tröskeln för deltagande i LLL. För det andra: individens utveckling av sig själv LLL får inte göras till bara en fråga om "insatser". LLL handlar också om hur samhället skall se ut, om att människor skall få en möjlighet att i ökad grad vara med och gestalta samhället. LLL måste bidra till att ta fram det bästa i varje enskild människa och erbjuda ett svar på den enskildes behov av att förkovra sina kunskaper och berika sig i inre måtto. Denna princip innebär en hänvisning till den bredare diskussionen om ökade investeringar i mänskligt kapital och frågan om kreativitet kontra produktivitet. PR\446448.doc 3/7 PE 303.763
För det tredje: den enskildes rätt till livslångt lärande LLL bör rent konkret innebära ett omsättande i praktiken av varje enskild persons rätt att genom hela livet utöka sina kunskaper och förbättra sina färdigheter. Det väsentliga i detta sammanhang är att LLL måste beteckna en övergång från läroplikt till lärorätt. III. IMPULSER TILL EN DYNAMISK PROCESS För att begreppet LLL skall kunna omsättas i praktiken behövs det åtgärder såväl på europeisk som nationell och regional nivå. I detta sammanhang är det av väsentlig betydelse att den nuvarande politiken ges ett annat innehåll, såväl utbildnings- som arbetsmarknadspolitiken. Vi kan inte fortsätta med att klamra oss fast vid den nuvarande utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken och tro att den är en helhet som inte får ruckas på. Medlemsstaterna har här ett stort ansvar: de måste ju uppbjuda det politiska mod som behövs för att de skall kunna dra i gång en dynamisk process och få bort de nuvarande stötestenarna. En av de viktigaste förändringarna som vår politik måste få till stånd är att skapa "inlärningsglädje". LLL måste få en positiv ton över sig; folk måste tycka det är roligt att lära sig och måste i sin tur få uppleva att det arbete de lagt ner på inlärningen värderas. Många som studerar tycker att det är ett nödvändigt ont. Om vi bedriver verksamhet till förmån för begreppet LLL utan att ta hänsyn till själva andan i nutiden, där de unga ställs inför en "rädsla för att misslyckas", då kommer vi aldrig att lyckas med den verksamhet vi bedriver. Därefter är det av väsentlig betydelse med tanke på en ökad uppslutning bakom LLL att begreppet gestaltas flexibelt. I dagens läge utgör ett stelbent system med stränga tillträdeskrav ofta ett hinder. Lågutbildade avskräcks alltför ofta av den rigoröst skolmässiga karaktären hos lärandet. Därför är det viktigt att det utarbetas individuellt utformade modeller, så att varje enskild persons behov kan bemötas så snabbt som möjligt. I det här sammanhanget är det ett oeftergivligt krav att ingångströskeln är låg. Framför allt med tanke på de lågutbildade är det av vikt att det tas hänsyn till dem med hjälp av att de inom LLL erbjuds tjänster som står dem synnerligen nära. Vill man att LLL skall ha framgång, då är det mycket viktigt att vi ger oss i kast med att utveckla ett helhetsbetonat begrepp. Dels handlar det om livslångt lärande, alltså ett lärande som inte omfattas av några tidsmässiga begränsningar så att varje enskild människa har rätt till nya möjligheter att lära så länge hon lever. Dels handlar det också om livsbrett lärande, alltså ett lärande som inte omfattas av några rumsmässiga begränsningar så att varje enskild människa har rätt att förkovra sitt kunnande på de mest mångskiftande områden, också i informella sammanhang. Detta är mycket viktigt, eftersom den enskilde på det sättet sporras till lärande, utan att detta för den skull behöver utmynna i något formellt examensbevis och att olika faktiska kunskaper och färdigheter hos den enskilde individen på det sättet erkänns. Med tanke på detta anser föredraganden också att det är viktigt att det arbete som folk lägger ner på att utbilda sig antingen detta sker under eller efter deras formella utbildningstid skall belönas på lämpligt sätt. Detta är viktigt för lågutbildade som visserligen kan olika saker men känner sig avskräckta av formella examina och examensbevis. Om dessa människor vet om att det sätts värde på dem för sådant som de kan lära sig inom den fortsatta utbildningen, PE 303.763 4/7 PR\446448.doc
då kommer det också att bli lättare att få dem att intressera sig för sådan utbilning. Vissa medlemsstater har redan faktiskt erkänt detta. I Danmark antog folktinget i maj 2000 en rad åtgärder inom politiken, vilka syftar till att sådana kunskaper och färdigheter som förvärvats genom arbete och erfarenhet skall kunna få ökat erkännande, i Finland har myndigheterna offentliggjort en förklaring med en vision om LLL och metoder för erkännande av ickeformellt och informellt lärande. Också Nederländerna, Förenade kungariket och Sverige erkänner icke-formella och informella aktiviteter på lärandets område. IV. KONKRETA UPPGIFTER FÖR EUROPA Om Europeiska unionen själv vill framstå som trovärdig på området LLL, då måste unionen omsätta detta begrepp i gemenskapspolitiken. Detta innebär följande för föredraganden: - begreppet LLL måste genomföras på ett övergripande sätt inom de europeiska strukturfonderna, i de nuvarande och kommande programmen för Europeiska unionen och i Sjätte ramprogrammet för forskning, - i de europeiska sysselsättningsriktlinjerna för 2002 måste bindande riktmärken uppställas för rätten till LLL och inte bara kommissionen utan även rådet måste ta på sig sitt ansvar i detta sammanhang, -det måste uppställas gemensamma mål, riktlinjer, indikatorer och riktmärken utgående från bästa tillvägagångssätt i medlemsstaterna varvid strävandemålet skall bestå i genomsnittet från de tre medlemsstater som uppvisar den bästa prestandan. Därutöver skall Europeiska kommissionen i samband med utarbetandet av ett europeiskt CV utarbeta ett system baserat på studiepoäng som sammanför de nuvarande instrumenten för utvärdering och erkännande i ett enhetligt system och som också står öppet för erkännande av erfarenheter som förvärvats på icke-formell väg. Till sist är föredraganden nogsamt medveten om att ett europeiskt system för LLL kommer att kosta pengar. Ytterligare anslag kommer att behövas framför allt i det skede då vi börjar avgränsa konkreta mål för politiken såsom allas rätt till LLL, vidsträckt tillträde till undervisning under de tidiga levnadsåren, ett avsevärt större deltagande i vuxenutbildningen, ett bredare och mångsidigare utbud. Föredraganden sluter inte upp bakom den tendens som gör sig gällande i allt flera länder, nämligen en tendens att förlägga flödet av bidrag från undervisningsinrättningarna till de enskilda studerandena och ersätta eller komplettera stipendierna med lån. Föredraganden förespråkar på denna punkt ett arbete på två plan. Först och främst bör alla ha rätt till grundläggande utbildning med stöd ur allmänna medel. Detta måste vara den första av de grundläggande uppgifter som skall handhas av myndigheterna. Därefter måste det arbetas på ett kombinerat system där alla berörda parter tar sin del av det ekonomiska ansvaret. Av intresse i detta sammanhang är det brittiska undervisningsministeriets European Learning Account Project. Avsikten med detta är att undersöka hur individuella konton för lärande kan tjäna som ett medel för ökat deltagande i utbildning och underlätta finansieringen av den. PR\446448.doc 5/7 PE 303.763
Föredraganden är på alla sätt också spänd på att EIB:s direktör Maystadt skall bemöta hennes konkreta förslag om att investeringar från EIB inte längre skall vara begränsade till infrastrukturen utan också omfatta investeringar i människor, i det här fallet i LLL. V. AVSLUTNING Med detta betänkande har föredraganden försökt klarlägga hur begreppet LLL enligt föredragandens åsikt bör ges ett innehåll. Föredraganden hoppas att kommissionen vid utarbetandet av sina handlingsplaner skall göra bruk av bidrag från alla berörda parter som kommissionen tagit kontakt med inom ramen för sin brett upplagda samhällsdebatt. LLL är ju ett projekt som siktar på framtiden och där alla har en del av ansvaret. Föredraganden hoppas att förslag till konkreta politiska åtgärder kommer att framläggas under tiden för det belgiska ordförandeskapet. PE 303.763 6/7 PR\446448.doc