Södertörnsnyckeltalen för Kultur-Fritid 26 HANINGE KOMMUN TYRESÖ KOMMUN SALEMS KOMMUN
Innehållsförteckning Inledning, sammanfattning sid 3 Verksamhetsbeskrivning sid 4 Befolkningsstatistik sid 9 Idrottsanläggningar sid 1 Bibliotek sid 13 Fritidsgårdar sid 19 Föreningsstöd sid 23 Allmän kultur sid 29 Musik- / kulturskola sid 3 Räkenskapssammandrag sid 35 2
SÖDERTÖRNSNYCKELTAL ÅR 26 KULTUR-FRITID Kontaktpersoner: : Ingela Hjelm-Skoogh : Stein Carlsson : Börje Lasses : Lottie Palmborg : Susanne Wall, Michael Rosendahl : Rolf Johanson : Olle Lindström : Madeleine Holm INLEDNING Detta är nionde året som kultur- och fritidsgruppen tagit fram nyckeltal inom sina verksamhetsområden. Antalet nyckeltal och definitionerna av dem har stabiliserats. Vi redovisar 22 olika nyckeltal, omspännande sex olika verksamhetsområden. I nyckeltalen ingår inte overhead-kostnader eller kostnader på andra förvaltningar. Undantaget är nyckeltal 7 som bygger på räkenskapssammandraget till SCB och som innehåller beräknade overheadkostnader. Tidsserier redovisas i 26 års prisnivå. Enligt direktiven skall en jämförelse åren 24 26 presenteras. Några kommuner har av olika skäl inte kunnat lämna vissa uppgifter under vissa år. Det redovisas med siffran i materialet.. Gruppen vill betona att nyckeltalen inte redovisar alla dimensioner av verksamheterna. Väsentligt är kvalitet, bemötande, serviceanda m m som nyckeltalen inte ger svar på. För att få svar på bl a kvalitetsfrågor bör t ex samordnade brukarundersökningar göras. Nytt för denna redovisning är att vi presenterar en kort beskrivning av innehållet i varje kommuns kultur- och fritidsverksamhet. Kultur- och fritidsverksamhet är för kommunerna nästan helt frivillig. Undantaget avser bibliotek. Bibliotekslagen påbjuder bl.a. att varje kommun skall ha folkbibliotek. Förekomsten, omfattningen och inriktningen på kultur- och fritidsverksamheten som en del av det totala kommunala tjänsteutbudet blir därmed en kvalitet i sig för kommunerna som är intressant att jämföra. Sammanfattning Nyckeltalen för kultur- och fritidsverksamhet i Södertörnskommunerna ger underlag för jämförelse mellan kommunerna, om verksamhetens omfattning (ekonomi), inriktning och innehåll (profil) och förändringar (trender). Ett område som ännu inte är utvecklat är nyckeltal som visar på medborgare och brukares uppfattning om verksamheternas kvalitet. En målsättning hos berörda kultur- och fritidschefer är att nyckeltalsområdet kvalitet ska utvecklas. Omfattning och ekonomi skiljer sig stort. Brutto är omfattningen av kultur- och fritidsverksamhet i och störst ca 23 kr per invånare och år, medan knappt 13 kr och knappt 15 kr ligger på de lägsta nivåerna. Ett samband med kommunstorlek dem emellan kan konstateras, men som är störst kommun har en relativt låg nivå ca 175 kr och ligger på knappt snittet av alla kommuner i Södertörn när det gäller kultur och fritids andel av kommunens totala verksamhet. Andelen kultur och fritid hos Södertörnskommunerna av all kommunal verksamhet är 4,1 % att jämföra med Stockholms län 4,3 % och riket 4,8 %. Motsvarande värde för och är 3
för båda 5 % trots en tydligt sjunkande tendens de senaste åren. I, och ökar omfattningen av kultur och fritid under treårsperioden. Inriktning och profil visar på stora likheter på så sätt att innehåll och verksamhetsindelning ser relativt lika ut om än i skillnader i omfattning. Alla kommuner har numera någon form av kulturskola t.ex. Det finns ändå unika inslag som ex Torekällbergets museum i, järnåldersbyn Hogslaby i. Båda dessa kommuner lockar särskilt med omfattande kulturprogram. har en tydlig ungdomskulturell profil med barnkonstmuseet och sina 9 mötesplatser för ungdomar med särskilt rikt innehåll i musik- och ungdomshuset Huset. Elitidrottens villkor är en viktig fråga i. Möjligheten till en rik fritid genom naturen till lands och havs lyfts fram av några kommuner men särskilt i och, som också satsar särskilt mycket på stöd till föreningslivet. har byggt ett kulturhus och satsar tydligt på fritidsgårdar med högt öppethållande och många besök. lyfter fram närhet och god tillgång på bibliotek, kulturskola, idrottsanläggningar, spontanaktiviteter i natur samt förebyggande ungdomsverksamhet med fritidsgårdar. Förändringar trender visar sig i form av: Kultur och fritid minskar något som andel av all kommunal verksamhet. De som har satsat mest sparar och de som har satsat mindre ökar. Kulturhus skapas med bibliotek, konst och kulturprogram. Internet, musik- och filmmedia blir allt viktigare. Kulturskolor får ett utökat pedagogiskt innehåll omfattande fler konstarter. Innehållet i ungdomsverksamheten/fritidsgårdarna utvecklas. Fokus på barn och ungdom betonas. Föreningars åtagande för skötsel/ägande av anläggningar med kommunalt stöd ökar. Kultur och fritid i kommunens totala marknadsföring lyfts fram. Webbaserade tjänster och information får ökad betydelse. Möjligheter till spontana fritidsaktiviteter stärks. Konstgräs. Ett eftersatt utvecklingsområde är att jämförande kvalitetsmätningar baserade på kund/brukarupplevelse saknas. Kultur och fritid i kommun Kultur- och fritidsverksamheterna i drivs av både kommun, föreningar och andra organisationer. Fritidsverksamhet I finns cirka 28 registrerade föreningar varav hälften får föreningsbidrag från kommunen. Verksamheten hyr även ut kommunens fotbollsplaner, sporthallar, simhallar och skollokaler. I kommun finns 8 fritidsgårdar, 6 träffpunkter och 3 temagårdar som drivs av olika organisationer. De får alla stöd för sin verksamhet från kultur- och fritidsförvaltningen i kommun. Det finns även verksamheter som drivs av kultur- och fritidsförvaltningen; däribland Ungdomens Hus, en fritidsgård för äldre ungdomar, Musikhuset Kärsby, en fritidsgård i Norsborg. Kommunen driver även två inomhusbad, Fittja och Storvretsbadet samt Rackethallen där det finns tennis-, badminton- och squashplaner. Kulturverksamhet I kommunens kulturutbud finns bland annat konsthall med inriktning på samtida konst och X:etmuseet samt Bildverkstan som är en pedagogisk verksamhet. Kulturskola erbjuder musik, drama, teater och dans till barn och unga. På Kulturpedagogiska enheten arbetar kulturpedagoger med drama, bild, media, musik, teater, skapande svenska, dans, kulturarvspedagogik och genomför olika projekt i kommunens skolor och förskolor. I Fittja ligger Framtidsverkstan som bland annat har fritidsverksamhet för barn i närområdet. Kulturverksamheten driver också ungdomstidningen Shoo. 4
Kommunens verksamhet innefattar också Järnåldersbyn Hogslaby där barn och allmänheten lever järnåldersliv för en dag. Kulturmånaden pågår årligen och erbjuder kostnadsfritt en stor mängd kulturprojekt riktat till skolorna och förskolorna. Kommunen arrangerar också kulturläger årligen med ett brett utbud från kulturens olika inriktningar. Kommunen erbjuder det ekonomiska stödet Drömdeg vars främsta syfte är att främja och skapa förutsättningar för ungdomar att initiera, driva och genomföra egna projektidéer och drömmar. På kommunens 6 bibliotek erbjuds ett stort urval av böcker, ljudböcker, musik, filmer och andra medier liksom kvalificerad informationssökning, vägledning och stöd till studier. Biblioteken använder IT, SMS och nya tekniska lösningar för att utveckla verksamheten och stärka kommunikationen med medborgarna. Biblioteket är en av de få öppna platser i samhället där människor möts. Kulturprogram och aktiviteter som sagostunder, barnteater, författarbesök och föreläsningar anordnas här. När det gäller andra aktörer som erbjuder ett kulturutbud så är Riksteatern, Cirkus Cirkör och Clowner utan gränser viktiga aktörer inom scenkonsten. I finns flera mötesplatser för kultur och utbildning. Subtopia i Alby är ett internationellt kulturcentrum för nycirkus och en plats för breda kulturaktiviteter för ungdomar. I Tumba finns Xenter med kvalificerade utbildningar inom både media- och TV-spelsutveckling. Kultur och fritid i kommun kommuns Kultur- och fritidsförvaltnings verksamhet omfattar idrotts- och friluftsverksamhet, bibliotek och kulturverksamhet, fritidsgårdsverksamhet, föreningsstöd samt kulturmiljöfrågor Idrotts- och friluftsavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunens samtliga idrotts- och friluftsanläggningar. Anläggningarna drivs till största del i egen regi. Skötsel och underhåll av kommunens badplatser, spår och leder, friluftsområdet Rudan, service för det rörliga friluftslivet i skärgården samt drift av vandrarhemmen på öarna Fjärdlång och Huvudskär ingår också i avdelningens ansvarsområde. Avdelningen handlägger stöd till föreningar genom bidragsgivning, handhar föreningsregister samt sköter upplåtelse av fritidslokaler och anläggningar. Avdelningen för bibliotek och kultur ansvarar för folkbiblioteken och den allmänna kulturverksamheten. I kulturhuset i Handen ligger huvudbiblioteket, där även den sociala biblioteksverksamheten, med service till personer med särskilda behov bedrivs. taltidning ges ut med 44 nr per år. Förutom huvudbiblioteket finns ytterligare fyra bibliotek. Kulturhuset innehåller bibliotek, konsthall, bildverkstad, teaterlokal och kulturrum för programverksamhet. Avdelningen ansvarar även för kommunens konstnärliga utsmyckning på allmänna platser. Fritidsgårdsavdelningen ansvarar för verksamhet för ungdomar vid fritidsgårdar och träffpunkter. Den öppna verksamheten är fritidsgårdarnas centrala verksamhetsidé. Det finns fem fritidsgårdar och fem träffpunkter. Dessutom finns en mötesplats för äldre ungdomar i form av ett ungdomscafé, samt ett samarbetsprojekt för tjejer och musik kallad No remorse. Fritidsverksamhet för funktionshindrade bedrivs integrerat vid flera fritidsgårdar och träffpunkter. På en av fritidsgårdarna är verksamheten helt anpassad till funktionshindrade ungdomar (Jordbro). Avdelningen bedriver också fältuppdrag med uppsökande och förebyggande verksamhet bland ungdomar. Förvaltningen ansvarar också för frågor om kulturmiljön, samt har ett operativt ansvar för Idrottscampus, ett samarbete med flera intressenter där elitidrottare, kan kombinera högskolestudier med träning. Kultur- och fritid i Verksamhetsiden är att alla växer i våra möten. borna ska ges möjligheter till lustfyllda, spännande och grändöverskridande möten där kommunens vision delaktighet tillsammans med profilen kunskap berikar utgör grunden för en verksamhet med hög kvalitet. Fritid Huvuduppgifter är att erbjuda föreningarna välskötta anläggningar till nolltaxa, ge ekonomiskt stöd till föreningarna i form av bidrag, administrera bokningen av kommunens lokaler samt tillsammans med kommunens fastighetsbolag och Miljö- och samhällsbyggnadskontoret ansvara för s spår och leder. I egen regi driver kommunen Visättra sportcenter, Hallen samt Rådsparken (djurparklek). Föreningsdrift finns av Vårbyhallen medan Skogåshallen drivs av en privat entreprenör. Anläggningarna ägs av kommunens fastighetsbolag Huge Fasigheter AB som också svarar för driften av Björkängshallen, Källbrinks IP och Stortorps IP. 5
Bibliotek har 6st bibliotek varav ett Huvudbibliotek i centrala. Biblioteken har en hemsida med 24- timmarsserice, ett biblioteksdatasystem och ett gemensamt mediabestånd. Skogås bibliotek är helt nyrenoverat med den senaste tekniken vad gäller utlåning, märkning och lagring av media. Biblioteken erbjuder förutom utlåning av media, bokprat/bokinformation till barngrupper/skolklasser. Kommuninvånare med annat modersmål än svenska får hjälp att hitta läsning och information på sitt eget språk. Funktionshandikappade och äldre erbjuds anpassade media och särskild service. Kultur och Ungdom I ligger ansvaret för den öppna ungdomsverksamheten på kulturavdelningen. Detta har medfört att ungdomsverksamheten i större omfattning numera erbjuder professionell kultur för ungdomar som besöker den öppna ungdomsverksamheten. I finns 9 mötesplatser för ungdomar bland annat musik- och ungdomshuset Huset som har minst tre offentliga kulturevenemang per vecka, replokaler, inspelningsstudio och en stor och bred kursverksamhet för ungdomar. Huset arrangerar årligen en ungdomsfestival utomhus. Café Krut en integrerad verksamhet för funktionshindrade ungdomar finns på två av våra mötesplatser. Scenhöst är kommunens kulturprogram för höstlovslediga ungdomar. I kommunens kulturutbud finns bland annat Internationella barnkonstmuseet med stor internationell samling av barnteckningar, konstverkstad och utställningar, Litografiska museet ett unikt arbetslivsmuseum som drivs av Litografklubbens arkiv i nära samarbete med kommunen och Tvätterimuseet som har kommunalt stöd. Offentliga kulturevenemang arrangeras i Centrumkyrkan, på Scenen Reflekt som är ett samarbete med studentkåren på Södertörns högskola och i Aulan kommunens konserthall. Sjödalsparken och Stortorpsparken har kulturprogram under sommarmånaderna. Dessutom görs en särskild offentlig kultursatsning under sommaren i Vårby, Flemingsberg och Skogås. Jazz och 1m konst är återkommande större evenemang. Förskolan och skolan kan utan kostnad ta del av ett brett och kontinuerligt utbud av olika kulturaktiviteter och Kulturprogram arrangeras för äldre i särskilda boenden. Teater Sláva har verkat inom kommunen i 4 år och har avtal som ger kommunalt stöd. Bidrag ges till kulturföreningar och studieförbund I samarbete med och ges en katalog ut varje år med kultur- och fritidsaktiviteter för funktionshindrade. Kulturskolan Kulturskolan erbjuder kommunens barn och ungdomar i åldrarna 8-19 år en frivillig, avgiftsbelagd verksamhet inom områdena musik, dans och drama. Dessutom genomförs en rad projekt med rytmik och grundläggande musikträning för grundskoleklasser främst i storstadsområdena. Denna verksamhet är avgiftsfri. Kulturskolan i är anslagsfinansierad och budgeten ligger hos Kultur- och fritidsnämnden. s kommun I kommunens egen regi finns idrottsanläggningar, fritidsgårds- och biblioteksverksamhet. I kommunen finns en större idrottshall, Björkestahallen, och två större gymnastikhallar. För det rörliga friluftslivet finns Hälsans stig, Oxvretens elljusspår och Jägarskogens spår. På sjön Yngern plogas det skridskobana när vädret så tillåter. s kommuns övriga kultur- och fritidsverksamhet sker i samverkan med föreningslivet. Barn- och ungdomsföreningarna är mycket aktiva och svarar för ett stort utbud av idrotts- och fritidsaktiviteter. Ekonomiska bidrag till föreningarna utgår enligt regelverket för föreningsbidrag. Skötsel av Hökmossbadet och elljusspår sköts genom samverkansavtal mellan kommunen och föreningslivet. Kulturevenemang genomförs bl.a. i Qulturum Sländan och i Folkets Parker. Även hembygdföreningen och bygdegårdsföreningen har aktiviteter för invånarna. Tillsammans med föreningarna anordnar kommunen Valborgsmässofirande och Nationaldagsfirande. s kommun har inga egna studieförbund, utan ingår som en del i förbunden i. Fritidsgården arbetar långsiktigt med kvalitetstänkande. Fritidsgården arbetar med öppen verksamhet, men kommer under året också att arbeta med riktad tjej- och killverksamhet. Ett nytt bibliotek invigdes 26 med mer ändamålsenliga lokaler och möjlighet till ett bredare utbud i form av böcker, Internet, släktforskning m.m. Kulturskolan har egna lokaler i en paviljong på Lillhagaskolan där det finns möjlighet till både orkesterövning och enskild undervisning. Kultur och fritid i s kommun erbjuder genom det geografiska läget vid kusten på Södertörn ett mycket rikt kultur- och fritidsliv. Den vackra naturen, det omfattande bad- och båtlivet och vidsträckta natur- och skogsområden inbjuder till såväl härliga skogspromenader som sköna naturupplevelser. Med en befolkning på 25 invånare, geografiskt uppdelad i fyra större kommundelar, Sorunda, Stora Vika och Ösmo är den sammantagna ytan tämligen omfångsrik. Från och med den 1 januari 27 har kommunfullmäktige låtit inrätta en särskild kultur- och fritidsnämnd. Detta för att ytterligare lyfta fram kultur- och fritidsfrågornas värde i ett expanderande och tillväxtfrämjande perspektiv med fokus på god folkhälsa. 6
Framträdande kännetecken är framförallt sommartid en attraktiv turistort med bl a en fantastisk skärgård och en välbesökt gästhamn och här finns populära vandringsleder och badplatser. Ett annat av s mest framträdande kännetecken är, utöver det natursköna, även ett rikt föreningsliv som förmår att tillgodose de allra flesta fritidsintressen. I kommunens föreningsregister finns över 16 registrerade föreningar, varav ca 4-talet bedriver barn och ungdomsverksamhet och får någon form av kommunalt bidrag. Faktauppgifter I kultur- och fritidshänseende förfogar s kommun över flera attraktioner. Vi har en kulturskola innehållande alla fyra konstformer, dvs. såväl musik som dans, teater och konst. Ett huvudbibliotek, geografiskt beläget i tätorten, med såväl en konsthall som ett bild- och folkrörelsearkiv. Vi har två integrerade biblioteksfilialer i Sorunda och Ösmo, innehållande skolbiblioteksverksamhet samt folkbiblioteksverksamhet. Här finns ett allaktivitetshus i tätorten, innehållande såväl fritidsgårdsverksamhet för ungdomar som dagverksamhet för barn i mellanstadieåldern och verksamhet för vuxna samt därtill tre mer renodlade traditionella fritidsgårdar i de övriga kommundelarna. Vidare finns en ishall och en simhall, fem större idrottshallar och ett antal mindre gymnastiksalar, en bowlinghall, tennishall och grustennisbanor för utomhusspel, Kvarnängens idrottsområde med bl a två fotbollsplaner, löparbanor och kastplaner samt även gott om utrymme för idrotter som bågskytte, varpa och paintball mm. Idrottsplatserna Ösmo, Viksängen och Sunnerby, samt fotbollsplanerna Gudby i Sorunda, samt i Stora Vika. Dessutom finns sex olika utomhusbad med campingplats och fyra belysta motionsspår och under vintertid även skidspår, samt vid tjänlig väderlek under årets kallaste period även ett antal iordninggjorda naturisbanor. Kultur och fritid i s kommun s Kommun är beläget i länets sydvästra delar som en grön kil från Mälaren ner till sjön Uttran. Kommunen med ca 15 innevånare består till 3/4-delar av den vackra Bornsjöbygden. Man bor företrädesvis i och Rönninge samt flyttar in i den nya stadsdelen Söderby, som är ett gammalt sanatorium som ombildas till bostäder. Ett utmärkande drag för s kommun är att det pågår en stor inflyttning samt att det är landets yngsta kommun. Här finns flest ungdomar per capita i hela landet. Fritiden i s kommun bedrivs gärna i de gröna områdena, i parker, på cykelvägar, i motionsspår eller på idrottsanläggningarna. sborna och de unga har en god tillgång till idrottsanläggningar såsom idrottshallar, bollplaner mm. Två fullstora idrottshallar och tre st mindre hallar finns. En gräsplan och två fullstora grusplaner finns för fotbollsspel och en näridrottsplats. Den första konstgräsplanen och ytterligare en näridrottsplats planeras under 27. I kommunen finns också en ishall och en simhall. Kultur- och fritidsverksamheterna kännetecknas av höga besökstal och låga kostnader, främst inom Bibliotek, allmänkultur och Kulturskola. I kommunen satsas idag mycket på förebyggande ungdomsverksamhet och fritidsgårdsverksamheten med sin fritidsfältare (till hälften knutna till skolan) är en del av denna satsning. Även fritidsgårdarna har ökat sina besökstal väsentligt bl a genom denna satsning. Inom föreningsverksamheterna utmärker sig genom att fortfarande ha nolltaxa för barn- och unga, samt att man ej fördelar bidrag till studieförbundens vuxenverksamhet. Men man stöder flickaktiviteter 5-2 år med en krona extra per aktivitet. I finns ett bibliotek, ett friluftsbad samt fritidsgården Huset samt Rönninge Ungdomscafé. En särskild satsning på ungdomsverksamhet har skett genom de fyra skolanknutna fritidsfältarna samt ungdomssajtprojektet. Kultur- och fritid i Kommun kommuns kultur- och fritidsverksamhet genomförs för att göra det mångkulturella attraktivt och ge alla bor möjlighet att uppleva, lära och agera inom områdena kultur och fritid. I kommunens regi finns inom kultur: Luna kulturhus i stadens centrum med stadsbibliotek, konsthall, Café Nova (ungdomscafé) med kulturell inriktning, Café Blå, biljettcentrum. Bibliotek finns också i stadsdelen Hovsjö och kommundelarna Järna, Hölö-Mörkö och Vårdinge. Torekällberget med friluftsmuseum och stadsmuseum som också svarar för Bilogiska museet på annan plats och kommunens kulturmiljövård. Kulturskola som erbjuder barn och ungdomar kurser i estetiska ämnen, ca 11 % av kommunens 13-19 åringar har tillgång till detta. Kulturprogram ges på egna och andras scener i kommunal regi och i samarbete med andra. Stadsscenen Estrad med tillhörande konferens- och scenytor renoveras och får anslutning till ett nytt stadshus 28. Bidrag ges till kulturföreningar (hanteras av förenings och idrottsenheten). 7
Teatergruppen Oktober har verkat inom kommunen sedan 7-talet och har kontrakt som ger kommunalt bidrag. Kulturhuset i Järna drivs av en antroposofisk stiftelse och har ett omfattande program vår och höst. Kulturhuset i Järna får visst bidrag från kommun och samarbetar med programverksamhet. Tom Tits Experiment är Sveriges största vetenskapsmuseum med över 4 pedagogiskt utformade experiment inom teknik och naturvetenskap (drivs som ett kommunägt bolag). I kommunens regi inom fritid Bidrag ges till ideella föreningar inom idrott och fritid. Kommunala idrottsanläggningar i form av bollplaner och sporthallar. Kommunens skolgymnastiksalar hyrs ut kl. 17-22 vardagar och kl. 7-22 på helger. Nio fritidsgårdar och en fritidsverksamhet för personer med funktionshinder. Flera friluftsbad varav de större är utarrenderade. Närhet till hav, insjö, och skog i allmänhet ger stora möjligheter till spontant friluftsliv. Småbåtshamnar är utarrenderade eller annars privata. Idrott på hög nivå bedrivs bl.a. inom ishockey, basket, fotboll och orientering. Sydpoolen ett av landets största äventyrsbad, drivs av ett bolag helägt av Riksbyggen. Bolaget får genom avtal ett kraftigt ekonomiskt stöd av kommun.. Bollhallen med banor för tennis, bowling och badminton drivs som en stiftelse med visst ekonomiskt stöd från kommunen. Axa Sport center med Scaniarinken är en modern s.k. eventarena som drivs som ett bolag helägt av SSK. Fotbollsarena drivs av ett bolag som på sikt ska ägas av en allians av fotbollsklubbar. Båda dessa bolag har avtal med kommunen som ger relativt stora bidrag. Kultur och fritid i kommun Var du än befinner dig i har du natur, kultur, skärgård, bad och storstad inom räckhåll. kommun ligger cirka en och en halv mil sydost om Stockholm och har drygt 41 invånare och 1 småföretag. Kollektivtrafiken är väl utbyggd och via motorvägen når man Stockholm på 2 minuter. är en kommun med goda förutsättningar att ge invånarna en innehållsrik fritid. I kommunens regi finns inom kultur: - Kulturskolan, med drygt 8 elever inom musik, dans, bild eller teater. - Ett huvudbibliotek placerat i centrum samt två filialer i strand och Trollbäcken. - Konsthall med tillhörande bildverkstad med tonvikt på svensk samtidskonst. - Bidrag till kulturföreningar och kulturevenemang. - Kulturstipendier till kulturellt verksamma personer i kommunen. - Biografen forellen i samdrift med tyresö filmförening. Inom fritid finns i kommunen: - I finns ett rikt föreningsliv. Över 2 föreningar har verksamhet inom kommungränsen. De 46 bidragsberättigade föreningarna har 19.5 medlemmar varav 9. är i åldrarna 7-2år. - Inom Alby naturreservat ligger Alby friluftsgård. Alby friluftsgård vid Albysjön öster om Krusboda är centrum för friluftslivet i. Alby är ett närrekreationsområde med friluftsgård, motionsslingor, friluftsbad, värdefull natur och mycket mera. - Samlingslokaler för olika verksamheter finns i Forellaulan, Bollmora föreningsgård, Alby friluftsgård och kommunens skolor. - Bollmoravallen ligger i Bollmoradalen mellan centrum och simhallen. Bollmoravallen bildar tillsammans med ishallen, simhallen och Bollmorahallen ett sammanhängande idrottsområde i praktiskt närhet till centrum. Bollmoravallen har två gräsplaner, en med naturgräs och en med konstgräs. - Trollbäckens idrottsplats. Här finns en konstfryst isrink samt en grusplan 1x6 metersom spolas i mån av väder. - simhall drivs av Medley på uppdrag av kommun. I anläggningen finns två bassänger, en 25- meters och en mindre övningsbassäng för den som inte vill ge sig ut på djupt vatten. Plaskdamm finns för de allra minsta. Runt stora bassängen finns plats för 25 åskådare. - Det finns sex stora idrottshallar i : Nybodahallen, Bollmorahallen, Wättingehallen, Trollbäckshallen, hallen och Strandhallen. Här bedriver kommunens idrottsföreningar verksamhet kvällar och helger under säsong. - Ridanläggningen på Fårdala gård ägs av kommunen. Ett nytt stall byggdes 1989 för 54 hästar. Ryttarförening disponerar anläggningen av kommunen för sin verksamhet och står för drift och underhåll. - Därutöver finns en rackethall, två gym, två minigolfbanor, en 9-hålsgolfbana som nu byggs om till 18 hål. - Befintliga fritidsgårdar är Nyboda fritidsgård, Bergfotens fritidsgård, Träffpunkterna Strand, Kringlan och Krusboda 8
Befolkningsstatistik 26 12-31 Totalt antal invånare 26-12-31 77 553 72956 9 192 8 69 24 992 14 715 81 791 41 476 Antal invånare 13-19 år 26-12-31 8 52 76 9 91 955 2 657 1 729 8 18 4 582 Antal invånare 7-19 år 26-12-31 14 47 1323 16 348 1 711 4 456 3 79 13 862 8 189 Antal invånare 7-2 år 26-12-31 15 2 1452 17 486 1 85 4 711 3 255 14 925 8 669 9
1. IDROTTSANLÄGGNINGAR 1.1 Aktivitetsyta (kvm) idrottshallar / 1 invånare Visa tillgången på aktivitetsytor vad avser idrottshallar. Detta nyckeltal avser lokaler som upplåts till föreningar och allmänhet. Avser ishallar, idrottshallar samt gymnastikhallar om minst 1m x 16m. Biytor t ex korridorer, omklädnadsrum mm inräknas ej. Endast aktivitetsytor (även isytor). Resultat 26: 314 216 223 342 325 347 263 223 IDROTTSHALLAR Aktivitetsyta (kvm) per 1 invånare 4 35 3 25 2 15 1 5 342 342 325 31 38 314 285 285 262 227 216 218 223 26 26 376 364 347 263 243 243 223 212 29 24 25 26 : En ny hall togs i bruk 25. : En ny idrottshall uppfördes under hösten 26. : Det ingår en fotbollshall i konstgräs 7 m. En ishall i Järna i Järna har tillkommit 26. : Kommunen övertog i januari 26 den så kallade GSM-hallen från Ericsson, vilket förklarar den relativt kraftiga ökningen av idrottshallsytan. : Ny stor hall på Dalarö och ny mellanhall i Vega 1
1.2 Aktivitetsyta (kvm) bollplaner / 1 invånare Visa tillgången på aktivitetsyta vad avser bollplaner. Avser fullstorleksplaner (11-manna, gräs och grus) som används aktivt för matcher och träning. Kan även vara basebollplan o dyl. Ej 7-mannaplaner. Avser endast aktivitetsyta. Ej biytor, omklädningsrum mm. Resultat 26: 971 1 234 1 71 2 79 1 249 1 134 1 519 133 BOLLPLANER Aktivitetsyta (kvm) per 1 invånare 35 3 25 2 15 1 5 99 1269 1266 1234 983 971 3268 2793 279 1543 1519 1373 1265 1266 1249 1277 1189 114 12 171 1134 155 141 133 24 25 26 : En spontanidrottsplats har tillkommit 26. På Brunna IP och Brantbrinks IP grusplanerna har byggts om till konstgräs. 17 % av kommunens aktivitetsyta är konstgräs : Två nya gräsplaner på Ribby ängar, en grusplan i Brandbergen avställd på grund av byggprojekt på skolan, en grusplan har lagts om till konstgräs. : : Fördelningen är 63 % (5) gräsplaner och 37 % (3) grusplaner. : En ny arena för elitfotboll i konstgräs blev färdig och togs i bruk 25. Det finns två fullstora fotbollsplaner i konstgräs. Nyttjandet av grusplanerna minskar (vinterträning). : Ny näridrottsplats 25, inga konstgräsplaner ännu. : I aktivitetsytan räknades tidigare en 11-manna konstgräsplan med. (se 1.3) 11
1.3 Aktivitetsyta (kvm) bollplaner konstgräs / 1 invånare Visa tillgången på aktivitetsyta vad avser bollplaner i konstgräs. Avser fullstorleksplaner (11-manna, gräs och grus) som används aktivt för matcher och träning. Kan även vara basebollplan o dyl. Ej 7-mannaplaner. Avser endast aktivitetsyta. Ej biytor, omklädningsrum mm. Resultat 26: 165 91 76 169 256 BOLLPLANER KONSTGRÄS Aktivitetsyta (kvm) per 1 invånare 3 25 256 2 15 165 169 1 91 76 5 24 25 26 : På Brunna IP och Brantbrinks IP grusplanerna har byggts om till konstgräs. 17 % av kommunens aktivitetsyta är konstgräs : Planerar att anlägga en konstgräsplan kommande år. : har inga konstgräsplaner. : har inga konstgräsplaner, men planerar att anlägga en sådan kommande år. : En ny arena för elitfotboll i konstgräs blev färdig och togs i bruk 25. Det finns två fullstora fotbollsplaner i konstgräs. Nyttjandet av grusplanerna minskar (vinterträning). : En näridrottsplats invigdes 25. Planerar att anlägga en konstgräsplan kommande år. : Två nya planer färdigställdes under året samt att en ytterligare blir klar till hösten 27 : Avser konstgräsyta inkl. skyddszoner, 11-mannaplan samt 7-mannaplan. har en spontanidrottsplats i bostadsområdet Granängsringen. 12
2. BIBLIOTEK 2.1 Årsöppettimmar / 1 invånare Visar tillgängligheten till folkbiblioteket. Avser årsöppettimmar på folkbibliotek med filialer tillgängliga för allmänhet inkl. öppet enbart i tidningsrum. Inkl. bokbussens öppettid (ej körtid). Resultat 26: 133 82 76 194 12 16 81 13 BIBLIOTEK Årsöppettimmar per invånare 25 2 177 177 194 15 1 14 132 133 86 88 82 78 87 76 81 98 12 111 19 16 83 8 81 11 13 126 5 24 25 26 : Öppettiderna minskade 25 eftersom vi hade stängt på grund av ombyggnader och bokbussen stod på verkstad under en period. 26 har öppettimmarna ökat något igen. : Nytt bibliotek. Utökade öppettider från 31 tim/v i gamla lokaler till 39 tim/v, + 11 tim/v enbart för tidningsläsning och lättservice. Total öppettid 5 tim/v. : Adderade timmar från huvudbiblioteket och två filialbibliotek. Antalet öppettimmar har ökat på huvudbiblioteket och på filialen i Sorunda. Fr.o.m. oktober 25 har huvudbiblioteket ökat öppettimmarna med 8 timmar/vecka. : Minskning 25 pga stängning och därefter provisoriskt bibliotek i samband med ombyggnad. : Under 26 extra anslag för ökat öppethållande på biblioteken i Jordbro och Brandbergen samt söndagsöppet på Kulturhuset. : Minskning pga ombyggnad av ett bibliotek. Biblioteket stängt maj-nov. : En ny biblioteksfilial har öppnats under hösten 26. 13
2.2 Utlån / invånare Visar utnyttjande av biblioteket vad gäller utlån av media. Avser folkbibliotekens utlån av böcker, tidskrifter och AV-media. Skol- och sjukhusbibliotekslån medräknas ej. Resultat 26: 6,7 5,9 4,3 4,8 5,1 7,5 4,6 6,1 BIBLIOTEK Utlån per invånare 8 7 6 5 4 3 2 1 7,3 6,8 6,7 5,9 5,9 5,9 4,6 4,5 4,6 4,6 4,3 4,8 5,2 5,3 5,1 7,5 7,5 7,5 6,4 5,4 4,6 6,6 6,2 6,1 24 25 26 : Efter flera års uppgång ser vi nu en nedgång i utlåningen. 25 var en orsak troligen det minskade öppetthållandet (se ovan). En annan orsak kan vara att IT-systemet varit problemdrabbat och datorerna står, vilket får många besökare att vända i dörren. Utlåningen för 26 är i det närmaste oförändrat jämfört med 25, men befolkningsökningen gör att nyckeltalet blir något lägre. : Utlåningen på låg nivå 25-26 pga stängning och provisoriskt bibliotek i samband med ombyggnad. : Marginell minskning som överensstämmer med övriga länet och landet 26. : Nya biblioteket öppnade 14/8 och har lockat till sig många nya låntagare. Utlåningssiffran strävar mot snittnivå i länet.. Flera skolor i kommunen saknar eget skolbibliotek och använder biblioteket under öppettider istället. : Ett bibliotek stängt maj-nov pga ombyggnad 14
2.3 Besök / invånare Detta nyckeltal skall visa hur många som besöker biblioteket. Med besök avses det sätt respektive kommun registrerar besökare. En registrering = 1 besök. Resultat 26: 6,9 6,5 4,4 4,4 4,7 6,7-7,5 BIBLIOTEK Besök per invånare 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 7,8 7,3 6,9 6,6 6,7 6,5 4, 4,5 4,4 4,4 3,6 3,7 3,6 4,2 4,7 7,1 6,8 6,7 9,1 6,6 8,2 7,4 7,5 24 25 26 Sättet att räkna besök är olika. Placeringen av räknaren och andra aktiviteter och arrangemang i bibliotekslokalerna har betydelse. Tillförlitligheten i att jämföra mellan kommuner är inte den högsta. Även bibliotekens placering har betydelse. Utökade möjligheter till Webbtjänster kan tänkas påverka besöksantalet nedåt. : Besöken minskar. Detta har delvis samma orsaker som beskrivs i 2.2. Besöken i 24- timmarsbiblioteket på nätet har däremot ökat. På nätet kan man bland annat göra beställningar, låna om böcker och söka information. Tyvärr finns fortfarande ingen möjlighet att räkna dess besök. : Den negativa trenden med minskade besök har brutits. Ökning främst i storstadsområdena. : Besöken ökar något från en låg nivå. Nya bokhyllor, lånedisk, belysning i huvudbiblioteket samt fler datorer har skapat en trevligare atmosfär och ökad datortillgänglighet. Även ett av filialbiblioteken har nyligen (25) fått nya lokaler. Publikdragande arrangemang såsom författarafton har också bidragit till ökningen. : Antalet fysiska besök har minskat något medan besök på bibliotekets webbplats har ökat. : Redovisning av besök har inte kunnat genomföras på ett jämförbart sätt pga ombyggnation. : Även besöken på kommunens webbplats har ökat från 2,1 besök/invånare 25 till 2,3 år 26. 15
: Högre grad av självbetjäning via webb 26. : Ökat antal besök pga. ökad tillgänglighet och nytt huvudbibliotek. Många nyfikna besökare som vill se de om- och tillbyggda lokalerna. : Ett bibliotek stängt maj-nov pga ombyggnad 16
2.4 Mediakostnad/utfall, kr / invånare Nyckeltalet skall visa kommunens ekonomiska satsning på inköp av media, och är en indikator på förnyelsetakten i bibliotekens utbud. Med media avses böcker, tal- och kassettböcker, språkkurser, tidskrifter, video, CD-skivor etc. Mediainköp med hjälp av ex statliga bidrag skall ej medräknas. Resultat 26: 46 45 28 36 63 51 37 41 BIBLIOTEK Mediakostnad/utfall - kr per invånare 7 6 5 4 3 2 1 47 46 46 45 37 36 25 34 27 28 28 36 38 5 63 5 53 51 37 32 37 43 43 41 24 25 26 : Ingen förändring. : Har ej köpt in mer media då det ej har funnits plats. : Mediabeståndet utgör själva kärnan i biblioteksverksamheten. En långsiktig prioritering av budgetresurser för mediainköp har gett en kraftig ökning med 66 % jämfört med 24 på detta för biblioteken centrala område. : Minskning pga stängning och därefter provisoriskt bibliotek i samband med ombyggnad och besparing. : Inkluderar viss förskottsbetalning av 27 års media inköp : Förnyelsen av mediabeståndet har följt bokhandelsindex 24-26 : anslaget för media är höjt i budget 26 17
2.5 Bruttokostnad (kr) / invånare Visar kommunens ekonomiska satsning på folkbiblioteken Med bruttokostnader avses personal, lokaler, kapitaltjänst och övrig drift, exklusive statliga bidrag. Resultat 26: Brutto 41 374 256 271 357 227 368 365 Lokaler 19 % 3 % 22 % 8 % 2 % 14 % 25 % 22 % BIBLIOTEK Bruttokostnad (kr) per invånare 45 4 35 387 41 384 38 363 374 328 357 364 368 365 356 355 355 3 25 2 15 246 252 256 255 255 271 295 224 223 227 1 5 24 25 26 : 26 fick vi ett tillskott i budgeten för utveckling enligt biblioteksplanen. Utvecklingen gäller bland annat olika e-tjänster. Av bruttokostnaden är 19 % lokalkostnader. : Ökningen beror främst på att personalstyrkan på biblioteken har ökat sedan 24 med 1,32 tjänst (13 %) och att en större satsning på media har gjorts samt att lokalkostnader för Ösmo bibliotek tillkommit då det 25 flyttat från skolan till egna lokaler. : Ökade kostnader pga stängning och därefter flyttning och drift i provisoriskt bibliotek i samband med ombyggnad. : Höga lokalkostnader, framför allt på Kulturhuset. : Fram till inflyttningen till nya bibliotekslokalen i augusti 26, låg biblioteket i en mycket liten och billig lokal. Dessutom är personaltätheten extremt låg i förhållande till öppettiden : En ny biblioteksfilial har öppnats under hösten 26. Lokalkostnader uppgår till 8 kr per invånare (ca 22 %). 18
3. FRITIDSGÅRDAR 3.1 Årsöppettimmar / 13 19 åring Avser att visa tillgängligheten för ungdomarna. Årsöppettimmarna avser öppen verksamhet på dagar, kvällar och helger. Även öppna föreningsdrivna fritidsgårdar med kommunalt bidrag skall medräknas. Ingen inskriven verksamhet. Resultat 26: 1,3 2,6,8,8,8 1,1 1,1,6 FRITIDSGÅRDAR Årsöppettimmar per invånare 13-19 år 3 2,5 2 2,1 2,4 2,6 1,5 1,5 1,4 1,3 1,3 1, 1,1,8,8,8,7,7,6,6 1,4 1,3 1,1 1,1 1,1 1,1,3,8,6 24 25 26 : 25 minskade antalet öppettimmar något och antalet ungdomar ökade. Ingen förändring 26.. : Minskat öppethållande på Bergfotens fritidsgård beroende på helgdagarnas placering samt inget extra öppethållande under sommaren. : Ökade anslag för öppethållande : Fritidsgården flyttar till andra lokaler (Däckshuset) under sommaren, mer öppettimmar i den lokalen vilket medfört att fler ungdomar har hittat dit. Fritidsgården och Däckshuset har haft öppet parallellt under hösten. 19
3.2 Antal besökare / antal 13 19 åringar Visar intresset för att besöka fritidsgården Besökare avses de som kommer till fritidsgårdens öppna verksamhet, således ej inskriven verksamhet. Ej besökare till replokaler som bokas. Ej skolfritid. Resultat 26: 17 24 7 6 4, 11,5 9,2 6 FRITIDSGÅRDAR Antal besökare / antal 13-19 åringar 3 25 24 25 24 2 15 17 16 17 12 12 12 1 5 7 8 6 4 4 4 4 5 9 9 5 5 6 24 25 26 : De föreningsdrivna fritidsgårdarna hade ett minskat antal besök 25, men har ökat lite igen 26. Utöver den statistik som redovisas här ovan hade Musikhuset Lagret drygt 7 besök i sin riktade musikverksamhet och på konsertkvällar. : Pågår ett arbete med att kvalitetssäkra besöksstatistiken. : Endast kvällsverksamheten för 13-19 år är medräknad. Se även punkt 3.1 : Här ingår även besök i eftermiddagsverksamhet 1-12 år. Ökning av ungdomskullar under 25 och 26, samt att satsning på fritidsfältare som bl a har till uppdrag att ta med besökare från skola till fritidsgård. : En kraftig minskning trots ökade resurser. : Endast kvällsverksamhet 13-19 år. Vi har ingen verksamhet för tonåringar dagtid förutom skolverksamhet. 2
3.3 Bruttokostnad (kr) / invånare 13 19 år Visar kommunens ekonomiska satsning på verksamheten per invånare. Bruttokostnader är personal, lokaler, kapitaltjänst och övrig drift. Driftbidrag för att driva fritidsgårdar medräknas. Endast kostnader som hänförs till den öppna och traditionella verksamheten medräknas, vilket betyder att t ex kostnader som kan hänföras till skolfritiden (dagtid) inte skall tas med. Om lokalerna endast används för fritidsgårdsverksamheten så medräknas hela lokalkostnaden. Inga statliga bidrag är medräknade. Resultat 26 Brutto 1 93 385 2 17 1 725 1 377 1 81 2284 1 376 Lokaler 2 % 17 % 27 % 24 % 28 % 19 % 23 % FRITIDSGÅRDAR Bruttokostnad (kr) / invånare 13-19 år 35 3 25 2 15 1 5 396 385 2996 281 217 19 1894 193 177 1686 1725 1485 1377 895 869 2284 2135 257 193 181 1681 1789 1376 149 24 25 26 : 26 fick vi ett tillskott i budgeten för en ny föreningsdriven fritidsgård i Tumba. Under hösten pågick ombyggnationer och inredningsarbete och i januari invigdes den nya gården som fick namnet Southside. Andelen lokalkostnader för fritidsgårdarna är 2%. : En fritidsgård som tidigare drivits som intraprenad har övergått i vanlig kommunal regi. Övergången har medfört förändrad redovisning. : I lokalkostnaderna ingår även verksamheten för klubbenverksamhet, LSS-verksamhet samt Kulturskolan. Dessa går inte att särredovisa. : s av tradition relativt låga värde på bruttokostnad per invånare beror sannolikt på faktorer som mindre personalbemanning och mindre driftbudgetar än övriga södertörnskommuner. I finns nästan enbart kvällsanställd personal, relativt låga 21
driftanslag samt i flera fall inga medel avsatta för fortbildning eller utveckling. From. 26 sker dock en satsning på fritidsgårdarna genom att ett nytt Allaktivitetshus startats upp i tätorten samt : Kostnader har ökat pga budgettillskott och vissa särskilda satsningar. : Fr.o.m. 26 finns fyra halvtids fritidsfältartjänster inom fritidsgårdsverksamhetens ansvar och budget. : Varav lokalkostnader 316 kr per invånare 13-19 år (23%). 22
4. FÖRENINGSSTÖD 4.1 Föreningsbidrag (kr) netto / invånare Visar en del av kommunens satsning på ungdomsföreningsstöd per invånare. Med föreningsbidrag avses bidrag utbetalade för ungdomsverksamhet enligt generella regler. Totalt bidrag minus intäkter som föreningarna betalt för sin ungdomsverksamhet (i huvudsak lokalhyror) ungdomsverksamhet. Ej kulturbidrag, projektbidrag eller andra punktbidrag. Åldersgrupper: : 3-2 år : 7-2 år : 5-18 år : 5-2 år : 7-18 år : 5-2 år : 5-25 år : 7-2 år Resultat 26: 65 5 84 94 57 66 73 116 FÖRENINGSSTÖD Bidrag (kr) netto / invånare 14 12 11 114 116 1 8 6 79 71 65 49 5 5 95 92 94 88 84 94 78 71 66 68 68 66 68 57 73 4 2 24 25 26 : Minskningen från 24 till 25 beror dels på ökade intäkter och dels på något lägre bidragsutbetalningar. 26 minskar nettobidraget ytterligare och detta beror helt på ökade intäkter från uthyrningen. Vi förlängde säsongen på ishuset i Tumba med 1 veckor. Detta påverkar ju också driftskostnaderna för ishuset, men de redovisas på annat ställe. 23
: Förändring av bidragsreglerna har inledningsvis medfört lägre kostnader. : Nyckeltalet har minskat över treårsperioden genom besparingar på föreningsbidraget en samt genom ökade intäkter från lokaluthyrningen, vilket ska avräknas enligt nyckeltalsdefinitionen. För 26 har ingen besparing skett, men befolkningen har ökat vilket gör att nyckeltalets värde minskar något. : 44% av deltagartillfällena var flickor : 1 kr extra aktivitetsstöd fördelas till flickor 5-2 år. : Både antalet medlemmar och antal deltagartillfällen ökar i åldersgruppen 7-2 år. 24
4.2 Föreningskostnad (kr)/hyrd ungdomstimme i stor idrottshall Avser att visa en del av kommunernas sätt att stötta föreningslivets ungdomsverksamhet. Föreningskostnad är den timhyra (kr) som bidragsberättigad förening får betala för ungdomsverksamhet i idrottshall (minst 16m x 36 m) Resultat 26: 1 3 5 92 7 FÖRENINGSSTÖD Föreningskostnad (kr) per hyrd ungdomstimme i stor idrottshall 12 1 9 1 1 9 92 92 8 6 4 3 3 3 2 5 5 5 7 7 7 24 25 26 : Priset per ungdomstimme är 6 kr för gymnastiksalar och 92 kr för idrottshallar. : Har bokningsavgift 7 kr/timme. Vid matcher och arrangemang tas en timavgift ut. : Har bokningsavgift om 5 kr/timme. Vid matcher och arrangemang tas en timavgift ut. : Har -taxa för ungdomsföreningar 25
4.3 Antal bidragsberättigande deltagartillfällen för barn och ungdomar / invånare Detta nyckeltal är tänkt att visa ungdomsgruppens föreningsaktivitet. Deltagartillfällen (besök) är de som föreningarna redovisar till respektive kommun enligt de regler som används lokalt. Resultat 26: - 6,4 9,8 6,8 4,5 6,6 6,8 1,5 FÖRENINGSSTÖD Antal bidragsberättigade deltagartillfällen för barn och ungdomar / invånare 12 1 9,7 1,5 9,8 1 1,5 1,3 8 6 4 6,3 6,3 6,4 7,1 7, 6,8 5,8 5, 4,5 6,1 6,8 6,6 7,3 7,1 6,8 2 24 25 26 : kan ej redovisa detta nyckeltal. Andelen flickor (3-2 år) i våra bidragsberättigade föreningar är 47%. : 44% av deltagartillfällena var flickor : Ersättningen per deltagartillfälle är minskat med 1,5 kr. Nya bidragsregler medför att antal bidragsberättigade tillfällen per vecka begränsats. : En orsak till s låga värde kan vara kommunens bidragsregler. Stödet vänder sig till föreningar med verksamhet för 7-2 åringar. För 7-9 åringar begränsas de bidragsberättigade aktiviteterna till en gång per vecka och i åldersgruppen 1-2 år till högst två gånger per vecka. Enligt reglerna ska minst 9 % av medlemmarna vara folkbokförda i kommunen för att föreningen ska kunna få kommunalt bidrag. : 1 kr extra aktivitetsstöd fördelas till flickor 5-2 år. Andelen flickaktiviteter var 26 35 %. 26
: har ingen begränsning vad gäller antal tillfällen per vecka eller liknande begränsningar. : Andelen redovisade deltagartillfällen för flickor är 5,1 % av totalen. : Andel flickor är 35 %. 27
4.4 Studieförbundsbidrag brutto (kr) / invånare Avser att visa kommunernas ekonomiska satsning på studieförbundens verksamhet. I detta nyckeltal inräknas det totala bidrag som är avsatt för studieförbunden på särskilt budgetkonto. Lokalbidrag till studieförbunden, ex. utbetalade från föreningsbidragsanslaget, skall tas med. Resultat 26: 34 25 48 23 34 43 28,5 FÖRENINGSSTÖD Studieförbundsbidrag brutto (kr) / invånare 6 54 5 5 48 44 44 43 4 3 32 34 34 23 26 25 24 24 23 34 34 34 32 32 29 2 1 24 25 26 : fick tillskott i budgeten 25, men ingen förändring 26. : Anslaget minskades med 4 tkr i budget 24. : har inga generella bidrag till studieförbunden. : Ett minskat antal ansökningar inkom under 26. Antalet deltagartimmar minskade med 7,5 % 26 jämfört med 25. 28
5. ALLMÄN KULTUR 5.1 Bruttokostnad (kr) kulturarrangemang/invånare Visar vad kommunens allmänkulturverksamhet har kostat brutto per invånare. Bruttokostnader är kostnader för egna program, bidrag till öppna föreningsarrangemang, utställningar, lokaler för kulturarrangemang ex utställningshall, teater, personal som direkt jobbar med kulturfrågor. Ej konstinköp eller kulturminnesvård. Inga overhead-kostnader eller kostnader på andra förvaltningar. Ej kultur/musikskola, studieförbundsbidrag eller kulturstipendier. Resultat 26: Brutto 87 87 88 7 84 42 291 72 Lokaler 16 % 33 % 5 % 19 % 26,1 % 24 % ALLMÄN KULTUR Bruttokostnad (kr) kulturarrangemang / invånare 35 3 25 274 265 291 2 15 124 1 5 7 11 87 87 91 87 87 89 88 91 7 9 83 84 47 44 42 53 54 72 24 25 26 : År 25 fick vi ett tillskott i budgeten för cirkusverksamhet för barn och ungdomar, men vi har även en gjort en viss omfördelning mellan allmänkultur och kulturskola. 26 har vi en liten kostnadsökning som beror på kostnader för reparationer och brandskyddsåtgärder på konsthallen. Andelen lokalkostnader är 16 %. : Mindre bidrag utbetalda till föreningar som har haft verksamhet i Quturum, Sländan samt Folkets Park. : Vissa särskilda satsningar och ökade omkostnader pga ombyggnad. : : I kostnaderna ingår from 26 1,75 kultursekreterare. 29
6. MUSIK-/KULTURSKOLA 6.1 Bruttokostnad (kr)/invånare 7 19 år (grundskola/gymnasium) Visa hur mycket kommunerna satsar ekonomiskt på musik-/kulturskola i förhållande till antalet invånare i ålder 7 19 år. Bruttokostnad är personal, lokaler, instrumentinköp och övrig drift. Inga overheadkostnader eller kostnader på andra förvaltningar. Resultat 26: Brutto 915 519 733 1 558 1 456 1 624 1 135 962 Lokaler 15 % 9,6 % 18 % 19 % 15,3 % 8 % *enbart musikskola MUSIK- OCH KULTURSKOLA Bruttokostnad (kr) / invånare 7-19 år 18 16 14 12 1 8 6 4 2 164 1558 1441 1456 1417 137 893 92 915 733 65 681 519 493 443 1624 1229 1258 1135 122 946 937 962 92 24 25 26 : : Lokalkostnaden går inte att särredovisa då Kulturskolans verksamhet är integrerad med i skollokaler. : I ingår alla åldrar i målgruppen för Kulturskolans verksamhet. Kulturskolans har fått ökade elevavgifter jämfört med budget samt ett lönebidrag som inte budgeterats. Detta samt att målgruppen minskat gör att nyckeltalet ökar. : Ensemble verksamheten är numer medräknad : Ökade hyreskostnader och kapitalkostnader för inredning har påverkat. 3
: Fr o m 26 är Kulturskola och en budgetutökning kom till för nya verksamheter och för att minska köer. Förändrade rutiner för lokalkostnader gör att 26 års siffror ökar. 31
6.2 Bruttokostnad (kr)/elev i Kulturskolan (grundskola/gymnasium) Visa hur mycket kommunerna satsar ekonomiskt på musik-/kulturskola i förhållande till antalet elever. Bruttokostnad är personal, lokaler, instrumentinköp och övrig drift. Inga overheadkostnader eller kostnader på andra förvaltningar. Beräkning av elever är antal under vårtermin + antal under hösttermin delat med två. Resultat 26: * 8 57 839 8 826 9 693 11 4 8 363 1 135 1 26 *enbart musikskola Bruttokostnad (kr) / elev i Kulturskolan 14 12 9 11 499 12 11 4 1 14 1 135 1 26 9 836 1 7 574 8 57 8 39 8 826 9 693 7 879 8 363 8 595 8 95 8 18 7 449 7 752 8 65 8 7 279 7 27 8 164 6 519 6 4 2 24 25 26 : OBS! Nyckeltalet för 25 var felaktigt och är här justerat. 26 har kostnad /elev ökat eftersom antalet elever har minskat och kostnaderna ökat. Orsakerna till det minskade antalet elever flera. Bland annat har en del lärarresurser flyttats till den kulturpedagogiska enheten för att jobba med uppskattade projekt i för- och grundskola. : Kostnaden ökar pga höjda hyror. : Fr o m 26 är Kulturskola och en budgetutökning kom till för nya verksamheter och för att minska köer : Bruttokostnad per elev varierar beroende på att man tar in nybörjare vartannat åt. År 26 var det intag av nya elever därmed fler än 25. 32
6.3 Elev i kulturskolan / 7 19 åring i kommunen Visa hur många i åldersklassen som kommunerna erbjuder plats i kulturskola. Beräkning av elever är antal under vårtermin + antal under hösttermin delat med två. Resultat 26: * 11 % 4 % 8 % 16 % 13 % 2 % 11,2 % 9,3 % *enbart musikskola Elever i kulturskolan / invånare 7-19 år 25% 2% 19% 2% 15% 1% 12% 11% 9% 8% 14% 16% 13% 12% 12% 11% 1% 9% 5% 5% 4% % 24 25 26 : Fr o m 26 är Kulturskola och en budgetutökning kom till för nya verksamheter och för att minska köer 33
6.4 Kö till kulturskolan / 7 19 åring i kommunen Visa hur många i åldersklassen som kommunerna har i kö för plats i kulturskola. Beräkning av kö är antal under vårtermin + antal under hösttermin delat med två. Resultat 26: * 7 % 4,1 % 4,7 %,9 % 2,6 % 2,3 % 3,9 % 4,8 % *enbart musikskola Kö till kulturskolan / invånare 7-19 år 8% 7% 7,% 6% 5% 4% 4,1% 4,7% 3,9% 4,8% 3% 2% 2,6% 2,3% 1%,9% % 24 25 26 : Uppgiften kommer ur vårt elevdatasystem och är aktuell just nu. Det går inte att göra statistik bakåt i tiden. Siffran är 924 elever som står på kö och alltså inte går på något ämne alls. Av dessa 924 är 32 st barn som är för unga, 6 st ungdomar över 18 år och 25 st som står i kö på ämnen som vi inte haft på flera år. : Det är kö framförallt på gitarr, sång och slagverk. Vi skulle kunna ta emot flera inom blås pga litet intresse. Det är bra tryck på stråk, måttliga köer på teater, dans och bild. Konkurrens genom andra aktörer växer inom särskilt dans. : Det är kö framför allt till gitarr. : Fr o m 26 är Kulturskola och en budgetutökning kom till för nya verksamheter och för att minska köer : Elever i kulturskolans verksamhet kan finnas i kö till ett annat alternativ. 34
7. RÄKENSKAPSSAMMANDRAG 7.1 Räkenskapssammandrag brutto för Kultur & Fritid / invånare Resultat 26: Bruttokostnad/andel lokal % Brutto 228 1791 1751 1281 1497 1767 2317 1927 Lokaler 2 % 2 % 4 % 9,1 % 26,7 % 35 % 23, % 26,5 % RÄKENSKAPSSAMMANDRAG Brutto för Kultur-fritid per invånare 3 25 2 15 1 5 2492 247 228 1765 1791 1751 1643 1566 1581 1518 159 1497 1288 1335 1281 2311 2348 2317 1927 1757 1767 188 172 1399 24 25 26 : Ökning mellan 24-25 kommer av förändrade rutiner för bokning av lokalkostnader och kapitalkostnad. : Högre kostnader 25 pga ökade lokalkostnader och nybyggnation av idrottsanläggningar. 35