2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar Gemensamma synpunkter från kommuner i norr och söder Nedanstående inledning till yttrande över remiss rörande regional inriktning för transportinfrastrukturen i Stockholms län är gemensam från Arlandakommunerna, Järfälla kommun, Stockholm Nordost, Sollentuna kommun och Södertörnskommunerna. Inriktningen och prioritetsordningen i redan beslutade RUFS 2010, Stockholmsöverenskommelsen och Länsplanen 2010-2021 måste vara utgångspunkten för kommande investeringar. De generella huvudprinciper som redovisas i förslaget ställer vi oss bakom. Förslaget till inriktning för transportsystemet måste emellertid förtydligas avseende att inriktningen ska stödja strategierna om samordning av transportinfrastruktur och bebyggelseutveckling samt även stödja en flerkärning region i enlighet med RUFS 2010. Det anges också att ett flertal pågående strategiarbeten har legat till grund för remissen, bland annat SLs Stomnätsstrategi. Här bör dock understrykas att bl.a. Stomnätsstrategin ännu inte är färdig eller förankrad i regionen. Inom Stockholmsregionen pågår flera olika planeringsinsatser som bygger på RUFS 2010:s vision, mål och strategier. Intensiva arbeten pågår för att t.ex. planera för regionala stadskärnor, ofta i ett nära samarbete mellan kommuner med koppling till respektive stadskärna, men också i samarbete med byggföretag, TMR, m.fl. Ändras inriktningen och prioritetsordningen för infrastrukturens utveckling ändras också förutsättningarna för planeringen. Skulle en ändrad inriktning medföra minskade infrastruktursatsningar till, mellan och inom de regionala stadskärnorna, innebär det att planeringen med kraftfulla satsningar på fler bostäder och arbetsplatser skulle ge en långsammare utbyggnadstakt och en lägre bebyggelsetäthet. Det skulle gå i motsatt riktning mot bostadsministerns målsättning om ett kraftigt ökat bostadsbyggande i Stockholmsregionen. Dessutom skulle den ändrade inriktningen medföra en ytterligare ökad trängsel på vägnätet. Olyckligtvis finns en otydlighet, både i det remitterade materialet och i samband med de workshops som genomförts under framtagandet, huruvida förslaget innebär en förändrad inriktning avseende hur infrastruktur- och trafiksatsningar bör ske i Stockholmsregionen. En ändring av inriktningen, som remissförslaget andas, skulle innebära en mer central satsning i regionen avseende infrastruktur/trafik. Detta istället för att utveckla infrastrukturen/trafiken till, mellan och inom de åtta yttre, regionala stadskärnorna i regionen, vilket också skulle avlasta de mer centrala delarna av infrastrukturoch trafiksystemen. 1
Vi förväntar oss en inriktning som på ett tydligt sätt utgår från Stockholmsöverenskommelsen samt Länsplanen för transportinfrastruktur 2010-2021, inklusive den inriktning som anges för åren 2022-2025 och som med större tydlighet riktar in utvecklingen mot visionen, målen och strategierna i RUFS 2010. Dessa dokument har redan en bred, regional politisk förankring. Det är angeläget att de politiska överenskommelserna om prioritetsordningarna för infrastruktur- och trafiksatsningar enligt RUFS 2010, Stockholmsöverenskommelsen och Länsplanen 2010-2021 ligger fortsatt fast. För att uppnå en regional enighet, med en balanserad tillväxt i hela Stockholmsregionen, behövs det strategiska infrastruktur- och trafiksatsningar, inte bara i områden där utveckling redan sker, utan framförallt i områden med uttalad potential, d.v.s. i enlighet med RUFS 2010. I detta perspektiv är det också nödvändigt att se en utökning av den tjänstemannagrupp som formerats för detta arbete, genom att en representant från var och en av Stockholmsregionens olika sektorer ingår. Synpunkter från Stockholm Nordost Inledning Stockholm Nordost gemensam vision och handlingsplan för regional stadskärna i Täby De sex kommunfullmäktigeförsamlingarna inom Stockholm Nordost antog under våren 2012 en ny vision avseende åren 2010-2040 med en utblick till 2050. Visionen visar hur kommunerna i Stockholm Nordost - gemensamt och var och en för sig - tar sitt ansvar för tillväxten i Stockholmsregionen. (www.stockholmnordost.se) Täby kommun har i samarbete med övriga nordostkommuner och TMR utarbetat en handlingsplan för att utveckla den regionala stadskärnan Täby centrum - Arninge. Handlingsplanen är samordnad med nordostvisionen och antogs våren 2012 av Täbys kommunfullmäktige. (www.taby.se/sv/stockholm-nordost/en-stark-vision/) En hållbar tillväxt av bostäder, befolkning, stadsstruktur, regional stadskärna och näringsliv förutsätter effektiva transporter. Kommunerna inom Stockholm Nordost har som målsättning att nordostsektorns växande arbets- och bostadsmarknader ska knytas samman med övriga Stockholmsregionen genom kraftigt förbättrad infrastruktur. Genom ett regionalt kapacitetsstarkt spårsystem ökar förutsättningarna för en hållbar utveckling av resandet. Kommunerna i Stockholm Nordost verkar därför gemensamt för ökad tillgänglighet i Nordostsektorns transportsystem. ökad kapacitet i Nordostsektorns transportsystem en ökad kollektivtrafikandel och minskad belastning på vägtrafiknätet för att begränsa klimatpåverkande utsläpp och reducera buller och partiklar i belastade stråk, främst E18 genom Danderyd och Täby Stockholms län förväntas enligt den nya framskrivningen växa med drygt femhundra tusen nya invånare år 2010-2030 och med ca en miljon fram till år 2050. Enligt visionen för Stockholm Nordost avser nordostsektorn att till år 2040 ge förutsättningar för ett bostadsbyggande för 100 000 fler invånare, dessutom 50 000 fler arbetstillfällen och en utvecklad stadsstruktur med en regional stadskärna. Nordostsektorns strategi är bl.a. 2
att stimulera täthet och flerkärnighet och att samordna utbyggnaden av bebyggelsen med transportsystemet. Bild från Stockholm Nordosts vision för tillväxt 2010-2040: Nordostsektornes läge i Stockholmsregionen. Nordostsektorn knyts till E4-stråket, Arlanda Uppsala samt till övriga regionala stadskärnor inklusive Stockholms centrala delar. Täby centrum - Arninge blir sektorns gemensamma stadskärna. Det stimulerar en ekonomisk tillväxt som gynnar alla kommuner i Stockholm Nordost och regionen som helhet. (Bearbetning utifrån RUFS 2010) Regionala överenskommelser om inriktningen för transportinfrastrukturen i Stockholms län. Strategier i RUFS 2010: Norra och södra regiondelarna hålls samman Flerkärnig utveckling Stärkt kapacitet till växande regiondelar Bättre möjligheter att pendla i regionen och i östra Mellansverige Bättre tillgänglighet till flygplatser och utbyggnad av transeuropeiskatransportnätet (TEN där vägstråket E18-Rosersberg-Arlanda-Kapellskär ingår) Effektiva och resurssnåla transporter Strategier i Länsplan 2010-2021: Stimulera täthet och flerkärnig utveckling Samordna utbyggnad av bebyggelse och transportsystem Effektiva och konkurrenskraftiga logistiktjänster Ett effektivt utnyttjande av infrastrukturen 3
Förbättra och underhålla befintlig infrastruktur Bygga ny infrastruktur i en snabbt växande region Stärkt kapacitet till växande regiondelar. Stockholm Nordost är en starkt växande regiondel där endast Danderyds kommun ligger utmed tunnelbane- eller pendeltågsnätet. Kapacitetsutredningen visar på kraftigt ökad trängsel främst på E18/Roslagsvägen och på Norrortsleden. Nordostsektorn har länets lägsta kollektivtrafikandel. Det innebär bland annat att gränsvärden redan idag överskrids, framför allt i Danderyd, för koldioxid och partiklar. Detta innebär att hastigheten på E18 från Arninge och in genom Danderyd från den 1 oktober 2012 - årligen under perioden 1 oktober - 15 april - har sänkts på vissa sträckor från 90 km/h till 70 km/h. Kapaciteten i trafiksystemet behöver därför förstärkas för nordostsektorn, främst med regionalt kopplad, spårburen kollektivtrafik, vilken även bidrar till att avlasta vägnätet i regionens centrala delar. Flerkärning utveckling. I RUFS 2010 anges att de regionala stadskärnorna måste få bättre tillgänglighet och tydligare koppling till järnvägsnät, regionalt vägnät, till tunnelbana och spårväg samt att de länkas samman via spårväg. Kärnorna behöver ha goda förbindelser till den centrala stadskärnan och bli knutpunkter för kollektiva tvärförbindelser och stombussar. Sammanfattning gemensamt prioriterade objekt Stockholm Nordost har sedan Stockholmsförhandlingen 2007 haft en gemensam prioritering för utvecklingen av trafikinfrastrukturen till och inom Nordostsektorn. Nordostkommunerna har också ställt sig bakom Stockholmsregionens strategier och prioriteringar för utvecklingen av trafiksystemet som anges i RUFS 2010 och de som anges i Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010-2021. Med anledning av att länet nu har en snabbare befolkningsökning och ett större behov av bostäder än vad som tidigare redovisats, ser Stockholm Nordost att behovet av att genomföra satsningar på Stockholmsregionens trafiksystem ökar ytterligare. Det finns därför ett ytterst stort behov av att både komplettera och förstärka det befintliga transportsystemet och av att tillskapa ny trafikinfrastruktur, främst spårburen kollektivtrafik. Nordostsektorn med sina drygt 230 000 invånare saknar idag en regionalt kopplad, spårburen kollektivtrafik. En långsiktigt hållbar tillväxt i Stockholm Nordost förutsätter framför allt en regional kapacitetsstark, spårburen kollektivtrafik som knyter samman Stockholm Nordost med övriga Stockholmsregionen: Roslagspilen - som tunnelbana, Roslagsbana eller järnväg - för att lösa resandebehoven på lång sikt. Roslagsbanan byggs, i ett första steg, ut mellan centrala Stockholm och Arlanda - Märsta som ett sammanhållet spårsystem. Den regionala stadskärnan Täby centrum - Arninge som ett nav i kollektivtrafiknätet med tvärförbindelser mellan Stockholm Nordost och övriga regiondelar. I kommande prioriteringar måste också frågor som säkerhet i vägnätet, tillväxtaspekter som framkomlighet för näringslivets transporter, tvärförbindelser mellan de regionala stadskärnorna och klimat- och miljöaspekter prioriteras. 4
Spårlösningar för nordostsektorn För nordostsektorns del har Stockholm Nordost, SL och Trafikverket nu återupptagit arbetet med att i en gemensam, fördjupad idéstudie utreda en långsiktigt hållbar lösning för ett regionalt och kapacitetsstark spårsystem till nordostsektorn. Resultatet av studien ska ge underlag till kommande paketlösning för Stockholmsregionen, där en regional spårförbindelse till nordost måste ingå med mycket hög prioritet. Idéstudien finansieras i huvudsak genom att de sex nordostkommunerna förskotterar det anslag som anvisats i gällande Länsplan för fortsatt utredning av Roslagspilen. SL genomför även en förstudie tillsammans med Stockholm Nordost, Sigtuna, SWEDAVIA, Trafikverket, Länsstyrelsen och TMR om en tvärförbindelse mellan Nordostsektorn och Arlanda. Av de studerade akternativen så ger en avgrening av Roslagsbanan från Vallentuna till Arlanda den största resenärsnyttan samtidigt som den kan knyta samman Nord och Nordost sektorn, Vetenskapsstaden med de regionala stadskärnanorna Täby centrum - Arninge, Arlanda - Märsta samt Uppsala. I enlighet med Stockholm Nordosts antagna vision är första prioritet, vad gäller utbyggnaden av kollektivtrafiken i Nordostsektorn, att staten medfinansierar investeringskostnaden om ca 2 250 Mkr plus fordon i den nationella planen för transportsystemet för en avgrening av Roslagsbanan till Arlanda. Utbyggnaden bör färdigställas under kommande planeringsperiod. I avvaktan på resultatet från den nu påbörjade åtgärdsvals- och idéstudien av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn, är det också av högsta prioritet att det i kommande inriktning för den samlade åtgärdsplaneringen anges en utbyggnad av Roslagspilen som tunnelbana, Roslagsbana eller järnväg. Prioritering Fullfölj RUFS 2010 och Länsplan 2010-2021 Prioriterade objekt som finns angivna i RUFS 2010 och i Länsplan för byggstart före år 2021: Utveckling av kollektivtrafiksystemet: Kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan etapp 2 enligt gällande tidplan. Statligt bidrag behöver anvisas till kommunala följdinvesteringar. Statliga följdinvesteringar Arninge hållplats. Stockholm Nordost anser att anslaget behöver utökas för Arninge Resecentrum. Roslagspilen: o Utveckling av vägsystemet: Spårreservat i RUFS, utredning finansierad i Länsplanen. Utredning pågår. E18 Trafikplats Roslags Näsby E4 Grana (Hammarbyalternativet) inklusive regional cykelväg Åtgärder väg 77 och i Rimbo enligt tidplan Rosenkälla - Åkersberga Infartsparkeringar 5
Regionala cykelvägar och bidrag till kommunala cykelvägar E18/E220 Frescati - Bergshamra, breddning och anslutning Norra länken Prioriterade objekt angivna i RUFS 2010 före 2030 och Länsplan 2010-2021 inriktning för åtgärdsplaneringen efter 2021 Utveckling av kollektivtrafiksystemet: Roslagspilen - som tunnelbana, Roslagsbana eller järnväg - för att lösa resandebehoven på lång sikt. Roslagsbanan byggs, i ett första steg, ut mellan centrala Stockholm och Arlanda - Märsta som ett sammanhållet spårsystem. Den regionala stadskärnan Täby centrum - Arninge som ett nav i kollektivtrafiknätet med tvärförbindelser mellan Stockholm Nordost och övriga regiondelar. Utveckling av vägsystemet: Riksväg 77 förbifart Rimbo. E4/20 Frescati Bergshamra. Väg 76/283 Norrtälje Grisslehamn. Behov av ytterligare infrastrukturåtgärder Utveckling av kollektivtrafiksystemet: Stockholm Nordost anser att anslaget för utredning av spårlösningar för nordostsektorn (Roslagspilen) måste utökas inför den kommande planeringsomgången. Statlig finansiering av kommunala följdinvesteringar för Roslagsbanans kapacitetsförstärkning som bytespunkt Roslags - Näsby, Arninge Resecentrum, planskildheter mm. Roslagsbanan, ny bytespunkt i Såsta - Karby med infartsparkeringar och Knutpunkt Danderyd. Pågående kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan och kommande avgrening mot Arlanda medför behov av ytterligare trafiksäkerhetsåtgärder. Framkomligheten för stombusstrafiken in till city. Framtida ny kapacitet för spårburen kollektivtrafik över Saltsjö-Mälarsnittet Vattenburen kollektivtrafik. Utveckling av vägsystemet: Tunnel/överdäckning del av E18; utredning. Utökad kapacitet E18 med breddning med ökad framkomlighet för buss, förbättrade trafikplatser Arninge och Rosenkälla och 2+2 körfält Rosenkälla Söderhall. (Förbättrade miljöåtgärder). Kapacitetsförstärkning Norrortsleden med 2+2 körfält samt planskild korsning Mossens trafikplats. Väg 274. Trafiksäkerhets- och framkomlighetsåtgärder kopplade till bebyggelseutveckling och viktiga kollektivtrafikpunkter inklusive kopplingen till färjetrafik. Väg 76/283 till Grisslehamn. Väg 276 Åkersberga, etapp 2, 2+2 körfält. 6
Prioriterade funktioner för transportsystemet Nordostkommunerna anser att de mest prioriterade funktionerna för transportsystemet utveckling måste vara: Koppla ihop Kapacitet Regionala stadskärnor Trafiksäkerhet Miljö och klimat Utvecklad trafik på landsbygden och skärgården Regionala cykelstråk Koppla ihop Trafiksystemet behöver kopplas ihop lokalt och regionalt och även mellan de olika trafikslagen, exempelvis via utbyggda bytespunkter som Arninge resecentrum och Knutpunkt Danderyd samt Roslags Näsby och Såsta Karby samt replipunkter som kopplar samman land- och sjöbaserad kollektivtrafik. Kapacitet Med ökat bostadsbyggande, befolkningstillväxt och som en förutsättning för näringslivets utveckling och transporter, behöver kapaciteten i transportsystemet byggas ut. Behovet av kapacitet förstärks av det stora antalet fritids- och deltidsboende samt besökare främst till nordostsektorns skärgårdskommuner. En framtida, ny kapacitet över Saltsjö-Mälarsnittet för spårburen kollektivtrafik kommer att bli nödvändig för att klara det framtida resandet i regionen. Genom detta skulle även nordostsektorn kunna ta del av den ökade spårkapacitet som tillskapas. Regional stadskärna Den täta stadsmiljö som planeras i Täby centrum - Arninge förutsätter förbättrad tillgänglighet med goda tvärförbindelser. Utvecklingen till stadskärna med ett stort utbud av arbetstillfällen kan bidra till att vända trafikströmmarna och därmed avlasta vägnätet in mot den centrala stadskärnan. Inom ramen för arbetet med den regionala stadskärnan Täby centrum - Arninge planerar Täby kommun att arbeta fram en trafikförsörjningsanalys. Den kommer bland annat visa hur spår- och vägburna trafikslag bör samverka för en stadsmässig utveckling i kärnan. Detta är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna utveckla en regional stadskärna. Trafiksäkerhet Inom Nordostsektorn finns flera trafikfarliga vägar för vilka finansiering är angelägen. Miljö och klimat Nordostkommunerna uttrycker i sin vision att genom en koncentration av bebyggelsen till bra kollektivtrafiklägen bidra till en ökad kollektivtrafikandel. Detta är en viktig förutsättning för att minska belastningen på vägtrafiknätet, för att begränsa klimatpåverkande utsläpp och för att reducera buller och partiklar i belastade stråk, främst E18 genom Danderyd och Täby. Ett exempel på en sådan åtgärd skulle kunna vara att Trafikverket och Danderyd genomför en utredning om en eventuell, framtida överdäckning/ tunnelförläggning av E18 genom Danderyd. 7
Utvecklad trafik på landsbygden och skärgården Nordostsektorns starka koppling till skärgården med både fastboende, deltidsboende och fritidsboende ställer krav på allt mer utvecklade båt- och färjeförbindelser. Detta gäller inte minst för de öst-västliga förbindelserna Värmdö -Vaxholm-vidare västerut, vilka medför att såväl färjeförbindelserna som vägstandarden (väg 274) måste utvecklas och förbättras. Regionala cykelstråk Kommunerna inom Stockholm Nordost deltar aktivt i SATSA II Regional cykelstrategi. Stockholm Nordost anser att det är viktigt att resurser avsätts i kommande åtgärdsplanering för att bygga ut regionala cykelstråk till regionala kärnor och bytespunkter för kollektivtrafiken som Resecentrum Arninge. Kommunal medfinansiering Stockholm Nordost anser att det är orimligt att kommunerna förutsätts ta en allt större del av investeringskostnaden för den statliga trafikinfrastrukturen. Staten bör därmed ta ett ökat huvudansvar för en utbyggd infrastruktur och för kollektivtrafiken. Tillväxt av befolkning och näringsliv innebär stora kostnader för kommunerna inom de kommunala kärnområdena. Utbyggnad av förskolor, skolor, äldreboende, vägar, vatten och avlopp mm. För kommunerna inom Stockholm Nordost Örjan Lid Ordförande Stockholm Nordost 2012 Kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna kommun 8