Trötthet hos patienter i livets slutskede



Relevanta dokument
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Palliativ vård vid olika diagnoser

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Frågor om Din lungsjukdom

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Vården vid palliativ smärta

S U A S. Självskattningsformulär

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet)

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Kommunikation och bemötande. Empati

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Lilla. för årskurs 8 & 9

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

NKI - Särskilt boende 2012

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Du är gjord för att röra på dig

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Våga prata om dina erektionsproblem

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Sjä lvskättningsformulä r

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Kostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

Från sömnlös till utsövd

Information om Testosteronbrist

Jag var konstant nervös, en ihållande rädsla. Och så analyserande jag hela tiden. Jag kunde aldrig riktigt slappna av. Från början förstod jag inte

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Att leva med MS multipel skleros

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002

Nu är det jul igen...

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Resultat Smärtkliniken

Svenska palliativregistret (2009)

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda. Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket!

HJÄLPLINJEN - KOSTNADSFRI PSYKOLOGISK HJÄLP

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Man måste vila emellanåt

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Psykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Att leva med Parkinsons sjukdom

Andas bättre må bättre!

Information om Testosteronbrist

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012

Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus

Smärta. Palliativa rådet

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

Tema: 24-timmarsdygnet

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

Biologiskt perspektiv


Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Information om gruppsykoterapi

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Sova kan du göra när du är pensionär

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När det gör ont innehåll

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Transkript:

Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv. osv. osv. Fatigue

Palliativ vård Hörnstenar Symtomlindring Teamarbete Kommunikation och relation Stöd till närstående Total pain Fysisk Social Fatigue Smärta Psykisk Existentiell Vård i livets slutskede 1 2 3 4 5 Avancerand/obotlig sjukdom Tilltagande försämring Sista dygnen i livet Första dygnen efter döden Sorgen 1 år 6 månader Döden 1 år Tidig palliativ fas Sen palliativ fas De sista dygnen (OPCARE9)

Fatigue är ett subjektivt, obehagligt symtom som omfattar en total kroppslig känsla som sträcker sig från trötthet (sömnighet) till utmattning och skapar ett konstant tillstånd vilket påverkar individens möjlighet att fungera med sin normala kapacitet. (Ream & Richardsson, 1996) För patienter med cancer var tröttheten kronisk, obehaglig och plågsam medan de friska deltagarna angav att tröttheten var normal, behaglig, ett reglerande fenomen som underlättade planeringen av dygnsrytmen och som försvann efter en god natts sömn. (Glaus et al., 1996)

Förekomst Normalbefolkning kv: 23-30% män: 13-20% Cytostatikabehandling: 75-96% Strålbehandling: 75-100% Vid cancer i palliativ fas: >90% Förekomst av fatigue i livets slutskede AIDS 54-85% Hjärtsjukdom 69-82% Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) 68-80% Njursjukdom 73-87% (Solano et al. 2006)

Obotlig cancer Symtomförekomst Obotlig cancer 1-2 sista veckor (>50%) (n=25 074) (n=2 219) Fatigue 74 % 88 % Smärta 71 % 45 % Saknar energi 69 % - Svaghet 60 % 74 % Aptitlöshet 53 % 56 % Viktnedgång 46 % 86 % (Teunissen et al. 2007) Hur uppkommer fatigue? Orsak och uppkomst är endast delvis känd, olika faktorer tycks samverka och påverka varandra Vid cancersjukdom: Tumören Behandling (strål- och cytostatika-behandling etc.) Cytokiner (proteiner som produceras av immunförsvaret och som överför signaler mellan celler) Smärta, illamående, anemi, andra samtidiga sjukdomar, infektioner, läkemedelsbiverkningar och olika psykologiska faktorer som ångest och depression etc. Men svårigheten att skilja vad som är orsak till och vad som är verkan av tröttheten är uppenbar

Om trötthet kan relateras till en botbar sjukdom eller är en följd av behandlig, dvs. något övergående, är en sak......men vad betyder tröttheten när det inte är så? Betydelsen av trötthet Teman Att inte kunna leva det liv man vill leva Subteman Att vara fången i en kropp som sviker Att vara beroende av och bli en belastning för andra Att inte orka umgås med andra Att längta efter det friska livet Att förgäves kämpa mot tröttheten Att hoppas på att tröttheten kan övervinnas, men inte förvänta sig det

Sammanfattning av studien En betydelsen av fatigue är en kroppslig erfarenhet av att döden närmar sig. Kroppen signalerar, genom fatigue, att döden närmar sig, men personen är ännu inte beredd. Förstås genom paradoxerna; att kämpa mot tröttheten men samtidigt tvivla på att hjälper att hoppas att tröttheten ska minska men samtidigt inte förvänta sig det Betydelsen förändras över tid Hinder Det som tidigare varit självklart är det inte längre Kroppen har blivit opålitlig Hot Beroende Belastning Något behagligt Jag känner mig dåsig, men jag mår så hemskt bra då jag är dåsig alltså, jag kan bara ligga och dåsa.. det är inte plågsamt på nåt vis inte jag mår, jag mår skönt bara

Fatigue hos patienter med avancerad cancersjukdom, aspekter av att bedöma och mäta Resultaten indikerar en relation mellan intensitet av fatigue och tid kvar att leva relationen mellan fatigue och känslan av att vara spänd, orolig, irriterad och deprimerad samt med livskvalitet minskade ju närmare livets slut individen var kan påvisa att betydelsen av fatigue minskar i livets slutskede spekulera om denna intensiva känsla blir ett skönt skydd för den påfrestning som det innebär att närma sig döden Har visat sig vara svårt att använda ett frågeformulär för bedömning av symtom och andra livskvalitetsaspekter i palliativ omvårdnad (Lundh Hagelin, 2008) VAS/NRS Visuell Analog Skala = VAS Numeric Rating Scale = NRS

Multidimensional Fatigue Inventory (MFI-20) Cancer-relaterad fatigue Baserad på patientintervjuer 20 frågor 5 dimensioner av fatigue: generell fatigue fysisk fatigue minskad aktivitet minskad motivation mental fatigue Graderas på en fem-gradig skala MFI-20

MFI-20 Generell fatigue 1. Jag känner mig i form 5. Jag känner mig trött 12. Jag är utvilad 16. Jag blir lätt trött MFI-20 Fysisk fatigue 2. Kroppsligt känner jag mig bara i stånd att göra väldigt lite 8. Kroppsligt orkar jag mycket 14. Kroppsligt känner jag mig i dålig form 20. Kroppsligt känner jag mig i utmärkt form

MFI-20 Mental fatigue 7. När jag gör något kan jag koncentrera mig på det 11. Jag har lätt för att koncentrera mig 13. Jag använder mycket kraft för att koncentrera mig på saker (19. Mina tankar far lätt iväg) MFI-20 Minskad aktivitet 3. Jag känner mig mycket aktiv 6. Jag tycker att jag hinner med mycket på en dag 10. Jag får väldigt lite gjort under en dag 17. Jag får inte mycket gjort

MFI-20 Minskad motivation 4. Jag har lust att göra en massa trevliga saker 9. Jag fasar för att behöva göra något 15. Jag har massor av planer 18. Jag har ingen lust att göra något Tre enkla frågor om trötthet: Upplever du någon trötthet? Om ja, hur svår har den i genomsnitt varit under den senaste veckan på en skala mellan 0 och 10? Hur påverkar tröttheten din förmåga att fungera i det dagliga livet?

Behandling av fatigue Är det ett problem? Vilken palliativ fas? Grundorsak eller Symtomatisk behandling? Behandling av fatigue Hos många kan inte någon enskild orsak identifieras Behandla bakomliggande orsaker Infektioner, anemi, syrebrist Översyn av närings- och vätskeintag Hyperkalcemi och elektrolytrubbningar etc. Lindra andra besvär som t.ex. smärta, illamående, depression och sömnstörningar Översyn av medicinering Fysisk aktivitet alt. energibesparande åtgärder Arbetsterapeut och Sjukgymnast! Farmakologisk behandling Samtalet

Farmakologisk behandling Kortison Betapred eller Prednisolon Hormonell tumör terapi? Megestrol (Megase ) Psykostimulantia? Metylfenidat (Concerta, Ritalin ) Medel vid demens? Donepezil (Aricept ) Samtalets betydelse Den egen tolkningen och förståelsen De egna strategierna för att motverka Att tala om tröttheten kan vara en möjlighet att indirekt tala om döden men att inte tvinga till insikt!

Råd till patienten Använd den energi du har så effektivt som möjligt, så att du kan göra det du verkligen vill göra Planera din dag, schemalägg tid för regelbunden vila och sömn. En regelbunden dygnsrytm är viktig Vila före och efter aktivitet, t.ex. mellan morgontoalett och frukost Motionera lätt t.ex. en promenad kan underlätta om du orkar Försök att äta näringsrik föda, små täta mål Ägna tid till det som roar dig, t.ex. läsa, se på TV, lyssna på musik, umgås med andra Ta emot hjälp från närstående och vänner när den erbjuds, särskilt med aktiviteter du inte tycker om att göra Sammanfattning En rörelse i tid Individen och variationen Fråga! Ett problem bland andra

Samtalet om förändringar och besvär Ge patienten möjlighet att berätta om sin situation och vardag Kan du berätta hur din dag ser ut just nu? Vad besvärar dig mest? Därefter fråga om förväntade förändringar och besvär av sjukdom och behandling Av betydelse både för patientens och vårdpersonalens förståelse de kroppsliga förändringarna Tack för mig! olav.lindqvist@ki.se www.vardalinstitutet.net