FörtroendeProfil-Rating för Jokkmokk kommun Finansiell värdering på historisk redovisning och statistik Finansiellt betyg = d Fastställt den 1 oktober 23 Presenterad för Jokkmokk kommun 16 oktober 23 Jokkmokk kommun Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x b c x c d x x d Analysen baseras på historisk statistik d v s uppgifter för år 23 och därefter saknas (men kan samlas in). Jokkmokk ligger i Norrbottens län, tillhör kategorien 'Glesbygdskommuner' och är nummer 27 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 22 var 5 782 invånare och minskningen var -153 personer under år 22. Befolkningsförändringen var -12,4 procent under sista 1-årsperioden d v s åren 1993-22 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 23 är 21,88, vilket är 1,24 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 22 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 12,3 % och deras kassaflöde -16, % av deras egen omsättning. Eftersom företagsdelens kassaflöde är mindre än 5 % bör denna del granskas speciellt. Sidan 1 Betygsskala De betyg resp analys kan resultera i är följande: Kommun- Kommun- Förtroende- Diagnos Analys Profil A1 A2 A B1 B2 B b C1 C2 C c D1 D2 D d FörtroendeProfil-ratade kommuner Analysen sker på begränsad information, eftersom en kvantifierad finansiell kalkyl inte upprättas. Analytikern arbetar enbart med nyckeltal och analyschema. Därför tillämpas följande försiktighetsprinciper: - Kommunen ges ett av de tre betygen b, c och d. - Vid en efterföljande analys med KommunDiagnos eller KommunAnalys sker följande omvärderingar: cirka 8 % av kommuner med betyget b till nivå A, cirka 6 % av kommuner med betyget c till lägst B, cirka 4 % av kommuner med betyget d till lägst C.
Kronor per invånare 14 12 1 8 6 4 2 Bruttoförpliktelsebelopp Skellefteå C1 - C2 A1 - B2 1 37 73 19 145 181 217 253 289 Antal kommuner Kommunen ovan är Jokkmokk Bruttoförpliktelsebeloppet är 93 492 kr per inv D1 - D2 Täby Förpliktelsebelopp: Nyckeltalen 3, 4 och 17 Sidan 2
Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Jokkmokk kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 25 År 2 15 1 OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 5 år sätts tiden till 5 år. 1,46 Krav: Under kritiska nivåer Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år 1995. 5 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Jokkmokk kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Jokkmokk kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 2 år Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 2 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 22 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - OK Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande, %, %, % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Kommunens förvaltningar 15,32 1,52 5,55 4,12 3,66 Medelvärde alla kommuner 6,46 6,16 4,64 5,1 7,6 Boksl progn Budget Budget År 22 är marginalen 13,4 Mkr över balanskravet och sparnivån är 195 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sprandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 22. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 22 (jmf NT 6, 7 och 8). Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 3
Nyckeltal 2: Sparnivå för Jokkmokk kommun Sidan 4 Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Krav: Över Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster Omsättning 12% 2% justerat kritiska nivåer poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i procent verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d =Balanskravet 15% statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas =Hushållningskravet penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet 1% betala amorteringar och investeringar. 1% från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar 5% Kritiska och investeringar. nivåer och trender enligt Svensk % KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 8% -5% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är 1998. eljest 9 %. För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn -1% Värden till kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. tillräcklig Kritisk förmåga nivå 1 är att eljest avsätta 9 1,9 för %. pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över 6% -15% nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk Värden nivå över 2 innebär kritisk förmåga nivå 1 innebär att avsätta tillräcklig för reinvesteringar förmåga och att -2% avtalspensioner avsätta för pensioner, men ej nyinvesteringar. ny- och reinvesteringar. Värden under En kritisk nivå 98 99 1 2 3 bestående innebär oftast trend att över driftkostnader nivå 1 indikerar lånefinansieras. också förmåga Det behövs att 4% Koncern Förvaltning långsiktigt amortera lån. i standardfallet Värden över minst kritisk 4 % kapacitet nivå 2 innebär i avsättning förmåga Företag Trend, konc avtalspensioner. att avsätta för reinvesteringar Vid en snabbt fallande och avtalspensioner trend över 1 % per men år sker ej en belastning. nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast Resultat 3 / Intäkter att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i (Förvaltningarna) 2% 3, % Information standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för 2, % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) avtalspensioner. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år 1, % finns för år 1997-21 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år, % innebär sker en att belastning. uppgifter saknas. -1, % % -2, % Information finns också om Resultat 3, d v s förändringen av eget 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8-3, % kapital Information för förvaltningarna. om kommunkoncernens Med tanke på det kassaflöde nya balanskravet, Jokkmokk kommun Medelvärde alla kommuner -4, % som (koncernsparnivå) säger att eget kapital finns inte för får år minska, 1998-22 är denna för information de flesta av Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" -5, % intresse kommuner. Tom stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden -6, % Trend för Jokkmokk kommun Balanskravet med ing.nivån 6,5 % 98 99 1 2 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 3, % i snitt per år 1995-22 Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 4,8* %: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 4,3* %: - Styrnyckeltal År 1998 1999 2 21 22 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,3* %: - Bra Skattehöjningskrav 1,46,6,,, Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. -3,4% -4,7%,4% 1,9%,9% *Fr o m år 2 utbetalas 1 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,2 %. Balanskravsnivå 6,5% 9,5% 8,5% 6,9% 8,4% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde 1998 1999 2 21 22 23 24 25 skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Jokkmokk kommun 3,7% 4,8% 8,96% 8,84% 9,36% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Medelvärde alla kommuner 4,23% 4,51% 5,49% 4,79% 3,58% Boksl progn Budget Budget Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå År 22 är marginalen 13,4 Mkr över balanskravet och sparnivån är 195 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12
Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Jokkmokk kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 12% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Under kritiska nivåer Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Koncernen: Långa skulder / Omsättning 16% 14% 12% 1% 8% 6% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. 2% 1% % 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Jokkmokk kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 4% 2% % 98 99 1 2 Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 12 % i genomsnitt. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de Förvaltningarna över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i Även över kritisk nivå 3: - Svag pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är Växande trend -3,17 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 12 %: Ja Mkr 1999 2 21 22 Korta skulder 5 5 5 8 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 16 15 12 11 Skuldflödesgrad 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Pensionsförpliktelser 11 14 15 14 Jokkmokk kommun 47 % 5 % 5 % 36 % 34 % Summa skulder 32 35 31 33 Medelvärde alla kommuner 27 % 28 % 25 % 24 % 25 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 5
Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Jokkmokk kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Jokkmokk kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Krav: Under kritiska nivåer 1% 95% 9% 85% 8% 75% 7% Koncernen: Skulder / Tillgångar 98 99 1 1 2 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 159,3 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr 1998 1999 2 21 22 Växande trend -,87 % per år: - Omsättning 359 364 359 362 387 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 15 16 29 34 24 Förändring eget kapital -12-16 4 2 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 645 644 644 66 618 Skuldbalansgrad 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Skulder 454 496 467 423 43 Jokkmokk kommun 53% 55% 53% 46% 51% Eget kapital 191 148 177 183 188 Medelvärde alla kommuner 42% 42% 43% 42% 44% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen 14 132 133 138 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 6
Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Jokkmokk kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 15% 1% 5% % -5% -1% -15% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Jokkmokk kommun Trend för Jokkmokk kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (1,68 % ): - Bra Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 1998 1999 2 21 22 -------------------------Mätperiod--------------------------- - - - - - Diagramvärden ovan 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Jokkmokk kommun -3,9 % -4, % 12,6 % 5,3 % 2, % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Jokkmokk kommun -1,8 %,3 % 2,4 % 4,5 % 6,6 % 1998 1999 2 21 22 Medelvärde alla kommuner -3,1 % -3,2 % -3,2 % -1,8 % -3,8 % Boksl progn Budget Budget 789 84 826 63 643 Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 22 var -6,33 milj kr ( -1,91 % Kritisk nivå 2-1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) 4 2-2 -4-6 -8 94 96 98 2 4 6 8 Jokkmokk Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 7
Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Jokkmokk kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Under ringmarkerad kurva 22 Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Skattesats i Jokkmokk kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Arvidsjaur kommun 1,9 Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -1,12 % understiger, %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Jokkmokk 21,88 Jokkmokk 21,88 Potentialen -1,12 % understiger, %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Boden 22,13 Gällivare 22,33 Potentialen -1,12 % understiger, %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Arjeplog 22,28 Jämför "Potentialkrav för 22" för Nyckeltal 1. Arvidsjaur 21,33 Potentialen -1,12 % understiger %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Älvsbyn 22,23 En kronas skattehöjning 22 motsvarar ungefär 8 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Skattesats i Jokkmokk kommun 21,82 kr 21,88 kr 21,88 kr 21,88 kr 21,88 kr 21,88 kr Skattesats i Arvidsjaur kommun 2,52 kr 2,58 kr 21,33 kr 21,33 kr 21,33 kr 21,33 kr Utdebiteringspotential jmf Arvidsjaur -1,3 kr -1,3 kr -,55 kr -,55 kr -,55 kr -,55 kr Boden 22,13 Arvidsjaur 21,33 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% -12% -14% Potential / Intäkter 99 1 2 Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 22 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 22' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 1992. En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och 1996. En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och 1999. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 8
Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 22 för Jokkmokk kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 2, % 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Utbild-ning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Summa Mkr Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Mkr 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. Mkr 25, 2, 15, 1, 5,, Avgiftspotentialer (ingår ej i NT) Ind. Fam. oms. Utbild-ning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 2 % understiger %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 2 % understiger %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 2 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 21" för Nyckeltal 1. Potentialen 2 % överstiger %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 9
Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 22 för Jokkmokk kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 44,74 % Ödeshög 35,13 % Hedemora 61,9 % Sotenäs 6,36 % Norberg 31,39 % Finspång Kommuntypen 26, % Vindeln 2,47 % Norsjö 22,26 % Torsby 37,4 % Ragunda 1,61 % Norsjö Länet 19,32 % Boden 23,75 % Boden 21,7 % Boden 22,2 % Övertorneå 16,95 % Haparanda Aktuell kommun 16,43 % Jokkmokk 16,36 % Jokkmokk 7,64 % Jokkmokk 17,83 % Jokkmokk 4,2 % Jokkmokk Skillnad till 21 1,17 % /,27 Mkr,83 % /,76 Mkr -,68 % / -,3 Mkr -,98 % / -,7 Mkr -,7 % /, Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 15,22 % Eksjö 79,5 % Alvesta 34,2 % Stockholm Kan vara 1, %? Kommuntypen 1,6 % Övertorneå 7,43 % Malå 22,49 % Arjeplog Länet 1,6 % Övertorneå 44,58 % Älvsbyn 22,49 % Arjeplog Aktuell kommun 1,48 % Jokkmokk 22,79 % Jokkmokk -,46 % Jokkmokk 55,98 % Jokkmokk Skillnad till 21-4,3 % / -3,58 Mkr 2,59 % /,96 Mkr -1,5 % / -,11 Mkr -2,28 % / -,8 Mkr Skillnad: Avgifter mm sänktes med 3 Mkr jämfört år 21. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 33,84 % Sollentuna 3,63 % Sävsjö 37,39 % Vårgårda 42,26 % Borgholm 28,32 % Mönsterås Kommuntypen 23,3 % Vansbro 2,2 % Krokom 17,86 % Älvdalen 22,2 % Övertorneå 9,18 % Ånge Länet 18,87 % Gällivare 2,8 % Haparanda 2,51 % Gällivare 18,37 % Piteå 16,69 % Boden Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 12,97 % Katrineholm 7,43 % Malå 31,3 % Lilla Edet Kommuntypen 1,58 % Överkalix 68,98 % Sorsele 1,65 % Lycksele Länet 1,58 % Överkalix 36,37 % Arvidsjaur 14,73 % Kiruna De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 22' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 1
Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 22 för Jokkmokk kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 35 % 3 % 25 % Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader 12,% 1,% 8,% Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Jfr Riket Jfr Kommuntypen 2 % 15 % 1 % 5 % 6,% 4,% 2,% Jfr Länet Kommunen i jämförelse med kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. % Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 8,17 %,% Förskola Äldre-oms. Funkti Ind. Fam. oms. Grund skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Funk. hindrade Fritid Kultur Politik Mkr 12, Summa Mkr Mkr 35 Besparingspotentialer i Mkr 12 Funktionshind-rades andel av omsorgen 1, 3 1 8, 25 8 6, 2 15 6 4 4, 2,, Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 1 5 Förskola Äldre-oms. Funkti Ind. Fam. oms. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 8,17 % understiger %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 8,17 % understiger %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,4 8 Potentialnyckeltal Potentialen 8,17 % understiger %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1, 3,3 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 22" för Nyckeltal 1. En krona =8 Mkr Potentialen 8,17 % överstiger %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Grund skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Funk. hindrade Fritid Kultur Politik 2 99 1 2 3 Jokkmokk Min Medel Max Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 11
Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Besparingspotentialer år 22 för Jokkmokk kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola* Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever 16-19 år Riket 65 18 kr Malå 47 458 kr Båstad 671 kr Jokkmokk 51 635 kr Kävlinge 6 661 kr Kumla Kommuntypen 65 18 kr Malå 6 17 kr Bjurholm 671 kr Jokkmokk 64 628 kr Malå 82 948 kr Sorsele Länet 88 559 kr Arvidsjaur 68 633 kr Övertorneå 671 kr Jokkmokk 61 193 kr Luleå 73 386 kr Haparanda Aktuell kommun 89 599 kr Jokkmokk 73 723 kr Jokkmokk 671 kr Jokkmokk 67 684 kr Jokkmokk 14 452 kr Jokkmokk Potential x Antal 24 581 kr 262 st kr 5 782 st 16 49 kr 735 st 43 791 kr 211 st Skillnad till 21-33 892 kr / -27,44 % 4 518 kr / 6,53 % 12 kr / 1,82 % 1 211 kr / 1,82 % 1 33 kr / 1, % Skillnad i mkr -8,88 Mkr 5,61 Mkr,7 Mkr,89 Mkr,27 Mkr Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket 1 19 kr Vallentuna 162 kr Strömstad 444 kr Nordanstig 259 kr Täby Kommuntypen 2 55 kr Torsby 396 kr Ragunda 556 kr Överkalix 469 kr Torsby Länet 2 862 kr Haparanda 864 kr Jokkmokk 556 kr Överkalix 46 kr Piteå Aktuell kommun 6 423 kr Jokkmokk 864 kr Jokkmokk 1 234 kr Jokkmokk 1 293 kr Jokkmokk Potential x Antal 5 233 kr 5 782 st 72 kr 5 782 st 79 kr 5 782 st 1 34 kr 5 782 st Skillnad till 21 77 kr / 12,37 % Ingår i äldreomsorgen 59 kr / 7,33 % 96 kr / 8,44 % 231 kr / 21,75 % Skillnad i mkr 4,9 Mkr,34 Mkr,56 Mkr 1,34 Mkr Summa skillnad 4,29 Mkr jämfört med år 21. * Vadstena har en grundskolekostnad på 22 34 kr/elev och väljs bort. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket 77 222 kr Ödeshög 49 81 kr Oxelösund 688 kr Norsjö 51 852 kr Lysekil 64 747 kr Askersund Kommuntypen 88 559 kr Arvidsjaur 64 344 kr Orsa 688 kr Norsjö 66 116 kr Orsa 85 117 kr Krokom Länet 89 599 kr Jokkmokk 71 673 kr Pajala 1 67 kr Arvidsjaur 63 663 kr Boden 83 629 kr Piteå Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Riket 1 457 kr Söderköping 167 kr Nordanstig 47 kr Österåker 264 kr Malmö Kommuntypen 2 617 kr Krokom 616 kr Berg 66 kr Malå 536 kr Krokom Länet 2 883 kr Överkalix 922 kr Pajala 676 kr Boden 549 kr Luleå Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom besparingar. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 22' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets besparingspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Flertalet kommuner särredovisar fr o m år 21 Äldreomsorg och Funktionshindrade. För dessa avser 'Skillnaden till 21' summan av verksamheterna. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen 6-8 Sidan 12
Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Jokkmokk kommun Risknyckeltal Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 3-6 MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren 1992-6 - Blocken minskar i betydelse åren 1992-6 Ja Vågmästarnas trend växer mer än 1 % åren 1992-6 Ja Vågmästarläge 23-6 - Kompensation utgår då ett parti dominerar - Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (Vågmästare) Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna ------------------Mätperiod-------------------- Jokkmokk kommun 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 3-6 Moderaterna 11 % 11 % 9 % 11 % 3 % 3 % 3 % Kristdemokraterna % 3 % % 3 % 3 % Mandat Folkpartiet 3 % 9 % 9 % 11 % 3 % 3 % 3 % MÄTSKALA 83-85 35 Centerpartiet (Vågmästare) 6 % 6 % 6 % 6 % 3 % % 3 % 'OK' 'Svag' 86-88 35 Övriga vågmästarpartier 11 % 9 % 6 % 9 % 2 % 31 % 2 % Risknyckeltal 89-91 35 Miljöpartiet (Vågmästare) 6 % 3 % 6 % % 9 % Svag 92-94 35 Socialdemokraterna 6 % 57 % 54 % 49 % 57 % 46 % 46 % 95-98 35 Vänsterpartiet 9 % 9 % 11 % 9 % 9 % 14 % 14 % 99-2 35 Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 3-6 35 Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan 1992-6 utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 1 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmästarläge sista perioden utgör en belastning. Vågmästarläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 5 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 5 % max 2 valperioder, så utgår en kompensation. Antal mandat i kommunfullmäktige Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 13
Nyckeltal 1: Styrförmåga - Handlingskraft för Jokkmokk kommun Risknyckeltal Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? 25 2 15 1 12 1 5 8 6 4 2 dec 2 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 92/94 95/98 99/2 3/6 18 16 14 12 1 8 6 4 2 94 95 96 97 98 99 1 2 Partier Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 3 25 2 15 1 5 Anställda / 1- inv Årsanställda Min i Riket Solna Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Vännäs KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION 231 Förvaltningsbolag: Förvaltningsfastigheterna ägs av förvaltningen Moderbolag: Koncernbolag finns ej Bolag och stiftelser mm: Döttrar: AB Jokkmokkshus 1 % Jokkmokks Värmeverk AB 1 % Industristiftelsen 1 % Övertaligt anställda (jmf 7 per 1) är 274 personer. 98 99 1 2 Strukturum 25 % Jokkmokk kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' 125 Stift. Sam. Utbildningscentrum 15 Stift. Sv. Fjäll- och samemuseum Antal invånare i kommunen 5 782 Bra 85 Stift. Vuollerim 6 år Antal anställda i förvaltningarna per 1 inv 117 Dålig 65 Luleåälvdalsstiftelsen Antal partier i kommunfullmäktige 9 Dålig 45 Råneälvdalsstiftelsen Antal nämnder och företag i koncernen 8 Bra Timavlönade Inlandsbanan AB Sammanvägd indikation av handlingskraften: Svag Anställda Länstrafiken i Norrbotten AB Org spann Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 1 Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal 1993-2 och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i enligt information nedan. Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 14
Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Jokkmokk kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% Krav: Ej fallande trend. Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Skatter Gen statsbidrag Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 6666666 1,5 Spec dest statsbidrag Avgifter Trend för Jokkmokk kommun Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. 1% % Medelvärde alla kommuner -1% 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Största arbetsgivare i kommunen dec 22, enl SCB. Fallande trend: Ja Risknyckeltal JOKKMOKKS KOMMUN 425 Snabbt fallande trend: - OK VATTENFALL SERVICE NORD AKTIEBOLAG 125 Trenden faller med,28 proc per år. NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 75 VATTENFALL AKTIEBOLAG 75 -------------------------Mätperiod------------------------ Boksl progn Budget Budget SAMHALL AKTIEBOLAG 75 Jokkmokk kommun 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Avgifter 18 % 17 % 17 % 17 % 16 % Spec dest statsbidrag 7 % 6 % 6 % 4 % 6 % Gen statsbidrag 31 % 29 % 28 % 27 % 28 % Skatter 44 % 48 % 49 % 52 % 5 % Summa 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Summa anställda i ovanstående företag: 775 Ledningsförmåga: Nyckeltalen 9-11 Sidan 15
Nyckeltal 12: Investeringar för Jokkmokk kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 25% 2% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). 15% 1% Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 1-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 1- årsperioden). 14% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 12% 5% 1% 8% % 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Jokkmokk kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Jokkmokk kommun Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Investeringsnivå 94-2 Spar-/Kassaflödenivå 94-2 Optimal investeringsnivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 1 år)... Ja Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 1 år)... - 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - OK Växande (> 5% på 1 år)... - 2 Kompensationer Befolkningsförändringenen sista 1 åren var -12,4 proc. -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Sparandet åren 1994-22 var 6,38% per år och Jokkmokk kommun 4,4 % 7,7 % 3,7 % 4, % 5,6 % investeringssnittet 8,17% (Lånebehovet per år var alltså 1,79%). Medelvärde alla kommuner 5,2 % 5,1 % 5, % 5,4 % 5,4 % Boksl progn Budget Budget 6% 4% 2% % -2% -4% -6% 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Invest. snittavvikelse BNP-snitt 199-2 Årlig BNP-tillväxt Finansiell hälsa: Nyckeltalen 1-5, 12 Sidan 16
Nyckeltal 13: Skattekraft för Jokkmokk kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 1% Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare Skatteunderlaget per invånare i kronor 18 kr 95% 9% 16 kr 14 kr 12 kr 1 kr 8 kr 85% 6 kr 4 kr 8% 2 kr kr 91 93 95 97 99 1 3 5 7 75% Jokkmokk kommun Skatteunderlag kr/inv 7% 65% 6% Krav: Ej fallande trend 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: Ja Risknyckeltal Kraftig variation: Ja Dålig Max/minskillnaden är 5,5 % och trenden -1 % per år Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Jokkmokk kommun Prognos enl Sv KF cirkulär 23:41, 24-26 -----------------------------------Mätperiod------------------------------- Jokkmokk kommun 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Andel av skatteunderlaget i Riket 94,9 % 95,2 % 93,2 % 93, % 93,1 % 92, % 89,5 % 87,6 % Skatteunderlag kr/inv 96 11 97 96 11 837 14 931 19 796 115 93 124 256 131 77 Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx) 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 1997 1998 1999 2 Kommunförbundets prognos av skatteunderlaget för åren efter 22. Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i Riket. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 21 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % per år. Finansiella risker: Nyckeltalen 12-17 Sidan 17
Nyckeltal 14: Befolkningen i Jokkmokk kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 1,%,5%,% -,5% -1,% -1,5% -2,% -2,5% -3,% 1% 5% % -5% -1% -15% 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Jokkmokk kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 84-93 85-94 86-95 87-96 88-97 89-98 9-99 91-1 92-1 93-2 Jokkmokk kommun Länet Riket Två ja 65-79 26-44 16-18 -6 Andel invånare: Kommunen och Riket 22 (dec) % 1% 2% 3% 4% Riket Jokkmokk kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 22 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Svag Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (1 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 1 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket år 21. Tendensen under 3 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 21 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st,5-vikter utdelas). MÄTSTANDARD Belastning 16-18 Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): Ja 7-15 Kortsiktig snabbt fallande trend: Ja Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig Långsiktigt (=tio år) fallande trend: Ja -6 underrepresentation i åldersgruppen 2-44 år och Långsiktig snabbt fallande trend: Ja lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - -8% -6% -4% -2% % 2% 4% 6% 8% åldrarna -44 år (max 3 st,25-vikter utdelas). Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Skillnaden kommunen minus Riket 22 (dec) Förekomst av en 16-18-årspuckel: - Kritisk nivå Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga Tendens under 3 år dvs dec 1999-2 pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st,25-vikter Stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19-25 år - utdelas). Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26-44 år: Ja Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en potentiell äldrepuckel i 45-65 år: - 1999 6 146-159 Förekomst av en yngre äldrepuckel i 65-79 år: - 2 6 19-127 Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år: - 21 5 935-84 Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Ja 22 5 782-153 Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - 23 Befolkningsandelen i Riket är,6 %. 8-w 65-79 45-64 26-44 19-25 Finansiella risker: Nyckeltalen 12-17 Sidan 18
Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Jokkmokk kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 9 % 85 % 8 % 75 % 7 % 65 % 6 % 55 % 5 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens 85 87 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 Totalt för Jokkmokk Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden Kvinnlig förvärvsfrekvens Snittet över 14 år är 72,48 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: Ja Risknyckeltal Variationen är 17,3 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: Ja Dålig 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 5% 45% 4% 85 87 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 Totalt för Jokkmokk Kvinnor Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna 2-64 år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Arbetslöshetsstatistik enl AMS i maj varje år. Har Jokkmokk många 'företag'? Är Jokkmokks befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Glesbygdskommuner') 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Arbetsställen per tusen invånare, 6% 25% kommuner i fallande rangordning 225 4% 2% 2 2% 175 15% 15 % 1% 125-2% 1 5% 75-4% % 5-6% I arbetsmarknadsåtgärder i Jokkmokk i maj resp år 25 Öppet arbetslösa i Jokkmokk i maj resp år Jokkmokk jmf länet Jmf kommuntypen Jmf riket Totalt i Riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Öppet arbetslösa i Riket 1 5 99 148 197 246 Folkskola Grundskola Utbildningsprofil för (dec) år 1998 Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Lång akademisk Forskare Finansiella risker: Nyckeltalen 12-17 Sidan 19
Nyckeltal 16: Bostadsöverskott för Jokkmokk kommun Risknyckeltal Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 16 % 14 % 12 % 1 % 8 % 6 % 4 % 2 % % Nyckeltal 16: Bostadsöverskott 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Läget i mars varje år Jokkmokk kommun Länet Riket Trend för Jokkmokk Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 16 % 14 % 12 % 1 % 8 % 6 % 4 % 2 % % Kort tendens Mar 2 Sep 2 Mar 3 Jokkmokk kommun Kort trend Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i länet och i Riket. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA * Ej enbart kommunala bolag Milj kr Ant Ftg Mars 23 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Räntebidrag enl 93 års regler?? Mars 23 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: Ja Risknyckeltal Räntebidrag enl 92 års regler,82 1 Mars 23 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: - Dålig Bidrag enl regler tom år 91* 9,58 2 Befolkningen stagnerar mer än 5 % på 1 år Ja Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 68 st Summa t o m år 1995... 1,4 Befolkningsförändringenen sista 1 åren var -12,4 proc. och 68 tomma lgh á 5 kr/år är 3,4 mkr/år Avtrappning per lgh är lågt räknat 58 kr/mån 95 9 85 8 75 7 Antal lägenheter i Allm. Nyttan 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Läget i mars varje år,35,3,25,2,15,1,5, Antal lägenheter per invånare (mars) 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Lgh. per inv. i Jokkmokk Max i Riket Snitt i Riket 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Beräknad räntebidragsavtrappning i mkr 95 96 97 98 99 1 2 Bidrag enl regler tom år 91 Räntebidrag enl 92 års regler Finansiella risker: Nyckeltalen 12-17 Sidan 2