BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR



Relevanta dokument
BILAGA STYRSYSTEM KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA KONSTRUKTÖR KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ENERGI KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA MARK OCH YTTRE VA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA AKUSTIK KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA GEOTEKNIK KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA BRANDSKYDD KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

GENERELLA ANVISNINGAR

BILAGA PROJEKTLEDARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

BILAGA EL, TELE, OCH TRANSPORTSYSTEM KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA VENTILATION, VÄRME OCH SANITET KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

KVALITETSPLAN. Servicegruppen i Europa AB. Projektorganisation. Uppdrag: Beställning/ Förfrågningsunderlag

för fuktsäker byggprocess

Fuktbegrepp - definitioner

BILAGA ARKITEKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER

KONTROLLPLAN ENLIGT PBL PBL KAPITEL 10 kap 6. DATUM: rev.: FASTIGHETSBETECKNING: Umeå 7:4. Adress:Riddaregatan??, Umeå

Branschstandard ByggaF metod för fuktsäker byggprocess

PROJEKTSPECIFIKATION OCH BESTÄLLARHANDLEDNING

BESTÄLLARINFORMATION ORIENTERING OM BESTÄLLARENS VERKSAMHET

THORSELL KONSTRUKTION AB KONSULTERANDE I BYGGFACKET

Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten.

GÖTEBORGS UNIVERSITET

2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Ny kaj Husarö brygga

Den andra delen innehåller allmänna anvisningar som bl.a. kan användas vid planering av stommens montage och vid upprättande av bygghandlingar.

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Lilliehorn Konsult AB. Rebus 1. Vad betyder de olika delarna i nedanstående räknetal? = Folkuniversitetet_Ombyggnadsprojekt

Teknisk handbok Projektering

Sjöfartsverket Dokument Sida Inköpsenheten Administrativa föreskrifter 1(9) Upprättad av Datum Ver.rev

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Anvisning Teknisk dokumentation

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER

ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR ABS 09

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

Tekniska anvisningar Inbrottslarm

FÖRVALTNING. levereras. Att handla upp en produkt på i förväg utförda handlingar ger ett förutbestämt och statiskt genomförandeskede.

Kontroll av brandskydd i byggprocessen. 1. Bakgrund och innehåll. Lund

Investeringsprocessen

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon:

Utbyggnad lakvattendammar

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Likheter och skillnader mellan Sveby

Energieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell)

Bilaga. Energi ROLLBESKRIVNINGAR. Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar

Tekniska anvisningar LÅS

Följa upp, utvärdera och förbättra

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Kontrollplan enligt PBL 2010

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

Metodbeskrivning ByggaE Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader

Placering av nytt J-hus

Styrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK

Äldreboende, Nora 2:6, Trängen 1 Nora Fastigheter AB. Brandskyddsåtgärder Hagby Ängar. Rambeskrivning Elanläggning Förfrågningsunderlag

Fas tre i projektet kommer att omfatta själva genomförandet av projektet och förutsätter lagakraftvunna detaljplaner och godkända avtal.

Riktlinje Byggnadstekniskt brandskydd samt projektering

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Malmö Stad Stadsfastigheter

HUDIKSVALLS KOMMUN Kv BOKHANDELN 1 KULTURHUSET GLADA HUDIK TÄTSKIKT PÅ YTTERTAK OMBYGGNAD RAMBESKRIVNING

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser

Anvisning Teknisk Dokumentation

Att beställa byggnadsarbeten. Kursledare. Kursinnehåll Peder Halling Per Lilliehorn

Kvalitet och miljö. Kvalitet

Uppdatering EIO Q Ledningssystem

Liljevalchs konsthall, fastigheten Konsthallen 1,3 och 4, till- och ombyggnad och renovering. Lägesrapport.

Revisionsrapport. Operationslokaler. Landstinget Gävleborg. David Boman Leif Karlsson

1 Information om upphandlingen

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn

KONTROLLPLAN BÖR OMFATTA

Besiktningsförrättarens perspektiv - Sammanställning och tolkning av fyra besiktningsförrättares svar på frågeformulär

TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte

BIG BROTHER FÖRSLAG TILL KONTROLLPLAN-PBL

Inglasning Balkonger Sparven 17 Luleå

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP

CHECKLISTA - 1. Samverkan

Upphandling av konsulttjänster

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Varför Organisation? Informell organisation

Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017.

Byggledning checklista nr 9 Rev: Ja Nej Kommentar

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Boverkets svar och kommentarer följer direkt efter respektive rekommendation enligt nedan.

Kniva. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Allmänna bestämmelser för arbeten i och användning av kommunal mark i Vetlanda kommun

BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Träbro över Virserumsån

Trafikkontorets krav

Ansökningsinbjudan. Anbudsansökningsinbjudan - Upphandlarversion. 1. Ansökans form och innehåll Jonas Löfgren TEN 2009:280

ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript:

Version: 1a 2014-10-01 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR... 5 Kreativ Process... 5 Systemval... 6 DOKUMENTATION... 6 Beskrivningar... 6 KALKYL... 6 PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 7 KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER... 7 Geometri... 7 Detaljering... 7 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 8 Dokumentation... 8 Kontroll... 9 Färdigställande... 9 BYGGSKEDE... 10 Bygghandling... 10 Produktion... 10 Dokumentation... 10 FÖRVALTNINGSSKEDE... 12 Driftuppföljning... 12 Version: 1a 2014-10-01 2

PROGRAMSKEDE Målet med programskedet är att ta fram ett Byggnadsprogram vilket är en sammanställning av de krav som byggnaden/lokalen skall uppfylla. Det skall utgöra underlag för fortsatt projektering och en kostnadsuppskattning. Ändringar i den fortsatta projekteringsprocessen skall alltid relateras till byggnadsprogrammet eller reviderade utgåvor av detta. BEHOVSANALYS Normalt deltar fuktsamordnare inte i detta skede. KRAVSPECIFIKATIONER Lokal- och funktionsprogram Normalt deltar inte Fuktsamordnare i detta skede. Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys Analysen skall sammanställa förutsättningarna för avsedd lokal, fastighet eller tomt och den verksamhet som avses. Även eventuella framtida behov skall beaktas. Vid nybyggnad analyseras om verksamheten genererar särskilda krav för att erhålla en god fuktsäkerhet. Utförande: Fuktsamordnaren svarar för frågor avseende: - riskbedömning vid speciella yttre förhållanden avseende fukt som markbeskaffenhet eller geografiska förutsättningar - riskbedömning avseende speciella användningsområde som genererar stor fuktbelastning Är det en ombyggnad görs även en översiktlig inventering av byggnaden avseende: - klartlägga om fukt- och mögelskador förekommer - kartlägga behov av förebyggande åtgärder Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Avlämning: Genomförda utredningar, överslag och bedömningar redovisas i en sammanställd rapport Underlag Fuktsäkerhet till utredning Lokal-, fastighets-, tomtutrednings och plananalys innehållande: - Riskanalys avseende fuktsäkerhet för avsedd verksamhet Version: 1a 2014-10-01 3

Vid ombyggnad: - görs även en kort sammanfattning av befintlig byggnads förutsättningar avseende fuktsäkerheten för tänkt användning - rapport om fuktutredning Byggnadsprogram Byggnadsprogrammet utgör en sammanställning av alla programhandlingar vilka är basen för fortsatt projektering. Deltagarna tar fram en samordnad programhandling för respektive profession. Myndighetskrav förutsätts vara varje projektörs ansvar att följa och därför kan de inte till fullo specificeras i programhandlingen. Programhandlingen skall vidare vara underlag för att kunna lämna anbud för fortsatt projektering. Målet med Programhandling Fukt är att ha definierat de stora övergripande frågeställningarna och kravnivåerna gällande fuktsäkerheten för att respektive projektör tillsammans skall kunna projektera en fuktsäker byggnad vid den fortsatta projekteringen inte att tillhandahålla lösningar. Byggnadsprogramskedet avslutas med en slutsamordning, såväl intern som extern, och en kostnadsberäkning utifrån nyckeltal och erfarenhetsvärde anpassade till lokalen eller byggnaden samt de krav som ställts. Kostnadsberäkning utförs normalt inte av Fuktsamordnare. Gällande kravspecifikationer från Kärnfastigheter: - Gällande Riktlinjer för Kärnfastigheter Tillhandahållna mallar: - mall för upprättande av Fuktsäkerhetsbeskrivning (senare blir denna handling fuktsäkerhetsdokumentation för projektet) Utförande: - vid projekteringsmöten skall Fuktsamordnaren se till att området bevakas genom att i dialog med varje projektör identifiera aktuella aspekter/risker för respektive projektörs ansvarsområde - risker skall beskrivas, värderas och ges en ansvarig för åtgärd - fördela ansvar för redovisning av fuktsäkerhet mellan konsulter Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Fuktsäkerhetsbeskrivningen påbörjas där förutsättningar, risker och påverkan för brukaren och beställaren dokumenteras. Avlämning: Programhandling Fuktsbeskrivning (påbörjad) innehållande: - gjord utredning med förutsättningar och krav specificerade - gränsdragning mellan konsulterna i det fortsatta arbetet Version: 1a 2014-10-01 4

PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING I systemhandlingsskedet skall system och byggnadens utformning väljas utifrån de krav och förutsättningar som getts av programbeskrivning Byggnadsprogram. Alternativa system och utformningar såväl arkitektur, teknik som konstruktion skall studeras och installationernas förläggning samt dess utrymmesbehov skall visualiseras i alla kritiska snitt och måttsättas. Målet är att presentera systemhandlingar som beskriver planlösning, höjder, byggnadens konstruktiva utformning, byggnadens tekniska försörjningssystem med förläggning och principscheman på ett sådant sätt att den efterföljande detaljprojekteringen kan koncentreras till detaljlösningar och utarbetande av förfrågningshandlingar. Bakgrunden till de systemlösningar som valts skall redovisas med de möjligheter och begränsningar som de innebär. Systemhandlingar skall vara kalkylerbara och utgöra underlag för en systemhandlingskalkyl. BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR Målet är att presentera lösningar som totalt sett uppfyller de krav som ställts i byggnadsprogrammet. Projektering av en byggnad kan liknas vid en stor optimeringsprocess där brukarkrav, gestaltningskrav, olika teknikslag, ekonomiska villkor, myndighetskrav mm inte sällan är kontraproduktiva. En väl genomförd projektering sammanväger de olika delkraven till en optimal helhet. Detta möjliggörs enbart genom att parterna lyssnar på varandra och förstår varandras delmål. Kreativ Process Fuktsamordnare skall ta del av arkitektens och beställarens beskrivning av projektet. Det är av största vikt att förstå målsättningen med byggnadens funktion och gestaltning. I den kreativa processen skall Fuktsamordnaren tillsammans med projektörerna värdera olika alternativa förslag från övriga projektörer. I denna process är det Fuktsamordnarens ansvar att aktivt delta och bidra till lösningar. Avlämning KREATIV PROCESS : - ge omdömen om de olika systemförslagens från övriga projektörer avseende fuktsäkerhet - redovisa hur god fuktsäkerhet påverkar byggtiden för de olika systemförslagen Version: 1a 2014-10-01 5

Systemval BILAGA FUKT Efter den kreativa fasen är det dags att göra slutgiltiga val. Det är av största vikt att alla projektörer har uppnått jämförbar status på sina förslag. Kritiska delar utkristalliseras när presentationer görs. Dessa delar måste studeras djupare. De val som görs nu är de absolut viktigaste för en fortsatt god process. Viss fördjupad analys/beräkning måste göras för att, tillsammans med övriga projektörer, slutligt välja system samt visa hur fuktsäkerheten skall lösas i projekten. I denna process är det Fuktsamordnarens ansvar att aktivt delta för att risker identifieras i projektörernas arbete samt driva arbetet framåt. Riskerna med förslag på åtgärder skall sedan följas från projektering via byggskedet fram till förvaltningsskedet. Riskerna skall hanteras och åtgärdas så tidigt som möjligt i processen. Fuktberäkning utförs av Fuktsamordnaren. Avlämning SYSTEMVAL : Systemvalsbeskrivning innehållande: - valda systems konsekvenser för fuktsäkerhet - kort motivering samt verifiering av valda lösningar - krav/egenskaper som krävs för att uppfylla valda systemlösningar DOKUMENTATION Handlingarna skall användas som information till många intressenter. Stor vikt skall därför läggas vid utformningen av redovisningen för att ge en klar bild av den planerade byggnaden och dess tekniska system. Systemkalkylen skall baseras på systemhandlingarna. Handlingarna måste därför vara så detaljerade att en träffsäker kalkyl kan tas fram utifrån handlingarna av intern eller extern kalkylator. Beskrivningar I programskedet påbörjad Fuktsäkerhetsbeskrivning kompletteras med förutsättningarna givna av systemvalen. Förutsättningar för såväl den fortsatta projekteringen, som för bygg- och för förvaltningsskedet anges. KALKYL Kalkyl ingår inte i Fuktsamordnarens åtagande men att bistå och lämna uppgifter ingår. Version: 1a 2014-10-01 6

PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningsunderlaget skall alltid ha en sådan form och innehålla alla erforderliga detaljer för att entreprenören skall kunna beräkna kostnaderna och lämna ett bindande anbud utan reservationer. Handlingar skall redovisas så detaljerat att omfattning, kvalitet och utförande av ingående konstruktioner, apparater och material framgår helt entydigt. Underlaget skall vidare redovisa entreprenadens omfattning och dess gränser. Om förändringar sker som ändrar förutsättningarna från systemskedet så skall de delar av systemskedet som berörs göras om. KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER I detta skede sker det egentliga konstruktionsarbetet med dimensionering och bearbetning av systemhandlingarnas generalitet. Utbytet av information mellan de olika konsultdisciplinerna är högst avgörande. Var och en ansvarar för sitt aktiva deltagande vid utbyte av information både för att ge och att få information. Fuktberäkning av byggdelar genomförs där fuktsäkerhet tillgodoses. I de fall fuktberäkning förutsätts för att systemval ska kunna göras tidigareläggs dessa beräkningar till del eller helhet. Målet är att efter detta skede kan merparten av det återstående konstruktiva arbetet utföras enskilt av respektive konsult. Geometri I detta skede skall byggnadens geometri fastställas. Fuktsamordnare bevakar fuktsäkerheten. Detaljering I detta skede ritas merparten av byggnadens detaljer och inredning. Kontakten och dialogen mellan de inblandade konsulterna är tät och detaljerad. Samtliga förutsättningar för utförande av resterande arbete skall redovisas. Efter denna fas är detaljering så klar att respektive konsult själv kan rita klart sina ritningar i nästa fas. Fuktsamordnaren bevakar och granskar att valda lösningar och material från speciellt Arkitekt och Konstruktör kan godtas från fuktsäkerhetssynpunkt. Installationssystemens påverkan bevakas. Version: 1a 2014-10-01 7

AVSTÄMNING: KONSULTSAMORDNING: Vid konsultsamordningsmöte kontrollerar Fuktsamordnaren: - uppfyllandet av fuktsäkerhetskrav - gränsdragning av fuktsäkerheten mellan konsulter FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Detaljeringen av förfrågningsunderlaget kan variera beroende på projektets art men skall alltid ha en sådan form att entreprenörerna kan beräkna sina kostnader och att det klart framgår vad som skall ingå i upphandlingen och hur kvaliteten på produkten kommer att säkerställas. Kärnfastigheters mall för administrativa föreskrifter anpassas till det aktuella projektet. Respektive konsult kompletterar texten tillsammans med projektledaren. Handlingarna skall betecknas FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG och dateras. Dokumentation I detta skede tas ett komplett preliminärt förfrågningsunderlag fram inför slutsamordning bestående av alla ritningar och beskrivningar inklusive eventuella PM. Utbyte av kompletterande detaljuppgifter utförs. Hänvisning till annans handling får ej göras utan överenskommelse mellan parterna Respektive projektör skall verifiera att av den lämnade uppgifter har införts rätt i annans handling. Handlingarna skall även innehålla sådana krav som beställaren har för dokumentation, uppföljning och förvaltning av byggnaden. Tilläggskontroll som krävs enligt myndighetsföreskrifter eller intern föreskrift skall vara preciserad i dokument eller förteckning i förfrågningsunderlaget och de skall användas för verifiering i entreprenaden. Fuktsamordnaren uppdaterar fuktsäkerhetsbeskrivningen. Av annan utförd AF del kompletteras med specifik text för fuktsäkerhet. Det kan handla om uttorkningsförutsättningar eller ev krav på väderskydd. Samt krav på protokoll från utförda fuktronder, kontrollplan Fuktsäkerhet samt avvikelserapportering av utförda åtgärder se punkter under Dokumentation längre fram. Beskrivningar Beskrivningar upprättas för dokumentation av förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget skall omfatta: - fuktsäkerhetsdokumentation (förfrågningsunderlag) inklusive förslag till en objektsanpassad kontrollplan för produktionsskedet och verifieringsplan för förvaltningsskedet. (Kontrollplanen skall även innehålla eventuella krav på kontrollpunkter i form av inbyggda givare.) Version: 1a 2014-10-01 8

Ritningar Ritningar upprättas av konsulter för dokumentation av förfrågningsunderlaget. Fuktsamordnare bevakar detaljlösningar. AVSTÄMNING: SLUTSAMORDNING. Kontroll Efter den gemensamma slutsamordningen av dokumentationen ovan införs de överenskomna förändringarna och kompletteringarna. En granskningshandling upprättas och distribueras. Kontrollskedet anger inte ett skede där egenkontrollen skall börja utan ett skede där den avslutas. Egenkontroll skall utföras kontinuerligt under alla de tidigare skedena. Så kallade konstruktionsgenomgångar skall utföras internt i alla de tidigare skedena. Efter varje avslutat skede (Program-, System-, och Detaljprojekteringsskede) skall en slutgenomgång utföras där eventuella kvarvarande fel upptäckta i de tidigare konstruktionsgenomgångarna skall vara åtgärdade. AVSTÄMNING: SLUTGRANSKNING - remiss till berörda brukare, förvaltare och sakkunniga AVSTÄMNING: KALKYL - - Färdigställande När inkomna granskningssynpunkter bearbetats och handlingarna har uppdaterats färdigställs Förfrågningsunderlaget och en intern genomgång utförs kallad frisläppande av handling. I denna säkerställer man att underlaget är komplett och att inga kvarvarande fel finns. Därefter distribueras handlingarna till av projektledaren angiven plats. UPPHANDLING AV ENTREPRENÖRER - Fuktsamordnaren deltar endast vid behov AVSTÄMNING: SKEDE DETALJPROJEKTERING - Fuktsamordnare deltar och delger återföring av erfarenheter - vid uppföljningen skall också utvärdering ske avseende uppfyllande av samarbetsformer med beställare och övriga projektörer samt om projekteringen har följt Kärnfastigheters projekteringsanvisningar, denna bilaga samt Gällande Riktlinjer för Kärnfastigheter. Version: 1a 2014-10-01 9

BYGGSKEDE BILAGA FUKT Byggskedet inleds med att färdigställa bygghandlingarna. Vid ombyggnad kan kompletterande inventeringar vara nödvändiga särskilt om det förekommit rivningsarbeten. Eventuella förändringar skall utredas och förslag till åtgärder upprättas. Bygghandling Bygghandlingarna skall ge entreprenören den information denne behöver för att uppfylla byggherrens krav som hämtats från systemprojekteringen. Efter det att entreprenör är upphandlad skall bygghandlingarna färdigställas. Respektive konsult arbetar då in de eventuella förändringar som upphandlingen har inneburit. Om materialval ändras vid upphandlingen skall dessa utvärderas ur fuktsäkerhetssynpunkt och kontrollplanen skall uppdateras. Fuktsamordnare deltar efter behov vid projektgenomgång med entreprenörerna. Projektledaren kallar de som han anser skall närvara. AVSTÄMNING BYGGHANDLING: - slutlig egenkontroll, samordning vid behov - kontrollplan avseende förändringar som skett vid upphandling. PROJEKTGENOMGÅNG MED ENTREPRENÖRER - Fuktsamordnare deltar Produktion Fuktsamordnare deltar vid informationsmöten / konstruktionsgenomgångar inför påbörjande av nya arbetsmoment på byggarbetsplatsen samt skall ha beredskap att svara på telefonfrågor och göra arbetsplatsbesök vid behov. Normalt förmedlas dessa frågor via beställarens representanter i byggprocessen. Frågor som förmedlas direkt mellan entreprenör och konsult skall dokumenteras och kännedomskopia skall delges beställarens representant. Information skall även omfatta de arbetsmoment i entreprenaden som projektören identifierat som kritiska ur kvalitets-, brand, fukt, arbetsmiljö och miljö- /hälsosynpunkt. Fuktsamordnare utför verifiering av utförda arbeten där så behövs. Dokumentation Relationshandlingar upprättas från det underlag som entreprenörerna har tillhandahållit. För de arbeten i entreprenaden som innebär konstruktion och projektering ingår för entreprenören att ta fram relationshandlingar enligt respektive bilaga. Version: 1a 2014-10-01 10

Fuktsäkerhetsdokumentationen sammanställs av fuktsamordnaren. Underlag lämnas av entreprenörer och skall omfatta fuktsäkerhetsbeskrivningen innehållande (projekterings-, bygg- och förvaltningsskedet) kompletterad med följande bilagor: redovisning av fuktsäkerhetsprojekteringen (enligt ovan) resultat från fuktmätningar i betong, trä och andra material (entreprenörerna tillhandahåller) protokoll från byggmöten där fuktfrågor behandlas protokoll från fuktronder (upprättas av entreprenörerna) dokumentation från egenkontroll som rör fuktsäkerhet (upprättas av entreprenörerna) ifylld kontrollplan avseende fuktsäkerhet (upprättas av entreprenörerna) resultat från fuktmätningar i betong, trä och andra material (ingår i kontrollplan ovan) avvikelserapporter och redovisning av utförda åtgärder (upprättas av entreprenörerna) drift- och underhållsinstruktioner som rör fuktsäkerheten (upprättas av Fuktsamordnaren som en del av kontrollplanen. Kompletteras av entreprenören avseende valda material) typgodkännande som rör fuktsäkerhet (tillhandahålls av entreprenörerna) eventuella särskilda besiktningsprotokoll, utlåtanden som rör fuktsäkerhet (upprättas av besiktningsman) övrig dokumentation (foton, utlåtanden, utredningar etc.) SLUTBESIKTNING - Fuktsamordnare deltar efter behov vid slutbesiktning - Fuktsamordnare deltar normalt inte vid överlämning av projekt till förvaltaren AVSTÄMNING: BYGGSKEDE - Fuktsamordnare sammanställer sina synpunkter och deltar vid möte om återföring av erfarenheter - utvärdera om utförda fukttekniska lösningen motsvarar de krav som specificerats i Byggnadsprogrammet under Programskedet Version: 1a 2014-10-01 11

FÖRVALTNINGSSKEDE Under förvaltningsskedet skall uppföljning av det levererade projektet utföras. I projektet inblandade sakkunniga, entreprenörer, förvaltning/nyttjare skall tillsammans med förvaltaren, driftpersonal, Kärnfastigheters teknikavdelning och projektledaren träffas för att utvärdera det färdiga resultatet. Vid behov kallas även berörda projektörer. Driftuppföljning Driftuppföljning innebär bl a att de förväntade energimål som satts i projekteringsprocessen verifieras. Men det är även en erfarenhetsåterföring från aktuell förvaltning/nyttjare om vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt i anläggningen. 3-5st möten á 3-4h skall ingå i projektet. Normalt leder och protokollför sakkunnig VVS/Styr mötet. Det sista mötet skall hållas precis innan 2-års besiktningen. Vid det bör även projektörerna och samordningsansvarig för energi och eventuellt för fukt deltaga och då görs även en genomgång av de samlade erfarenheterna. Tillhandahållna mallar: - protokollmall för Driftuppföljningsmöte Utförande: Projektledaren ansvarar för: - att kallelse utöver den i utlåtandet inskrivna sker till berörda - att aktuell förvaltning/nyttjare till mötet har sammanställt synpunkter avseende: - funktion - trivsel - klimat - belysning - akustik - säkerhet - rätt/fel - att förvaltaren till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - energi användning uppdelad på energislag och poster - fukt - service - att driftorganisationen till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - service Version: 1a 2014-10-01 12