DIVERS PLAYBOOK Patrik Falk

DIVERS PLAYBOOK Patrik Falk

Innehållsförteckning 1 Fysikaliska lagar...4 1.1 Arkimedes princip...4 1.2 Allmänna gaslagen...4 1.2.1 Boyles Lag...5 1.2.2 Charles Lag...5 1.2.3 Gay-Lussacs Lag...5 1.2.4 Daltons Lag...6 1.2.5 Henrys Lag...6 1.3 Kompressabilitet...6 2 Dyktabeller...8 2.1 Faktorer att tänka på vid dykning...8 2.2 Höghöjdsdykning...8 2.2.1 Justering av djupet...8 2.2.2 Uppstigningshastighet...8 2.2.3 Tillvänjning av höjden...8 2.2.4 Transporter...9 2.3 Nitrox...9 2.3.1 Maximum Operating Depth...9 2.3.2 Optimal mix...9 2.3.3 Gasens partialtryck...10 2.3.4 Equivalent Air Depth...10 2.3.5 Syrgasförgiftning...10 2.3.6 Syrgasklockan...11 2.3.7 Central Nervous System - CNS...12 2.3.8 Pulmonary Oxygen Toxicity...12 2.3.9 Begränsningar med Nitrox...12 3 Dykplanering...13 3.1 PLUMSA...13 3.2 Luftförbrukning...14 3.2.1 Surface Air Consumption Rate...14 3.3 Gasberäkningar...15 3.3.1 Förbrukning under uppstigning...15 3.3.2 Hälften kvar...15 3.3.3 Tredjedelsregeln...16 3.3.4 Modifierad Tredjedelsregel...16 3.4 Gasberäkningar dekompressionsgaser..16 4 Dykledning...17 4.1 Dykledarens Planering...17 5 Utrustning...18 5.1 Att konfigurera utrustning...18 5.2 Flaskor...18 5.2.1 Bottenpaket...18 5.2.2 Dekompressionflaska...18 5.2.3 Stageflaska...19 5.2.4 Dräktgas...19 5.2.5 Kranar...19 5.2.6 Flaskband...20 5.2.7 Märkning av dekompression/stageflaskor...20 5.3 Regulatorer...20 5.4 Instrument...20 5.4.1 Bottom Timer...20 5.4.2 Klocka...21 5.4.3 Dator...21 5.4.4 Kompass...21 5.5 Dräkter...21 5.6 Huva...21 5.7 Lampor...22 5.7.1 Primärlampa...22 5.7.2 Backup-/Reservlampor...22 5.8 Skärverktyg...23 5.9 Linrulle och Spole...23 5.9.1 Spole...23 5.9.2 Linrulle...23 5.9.3 BCD...23 5.10 Mask och Fenor...24 5.10.1 Mask...24 5.10.2 Fenor...24 5.11 Slangar...24 5.11.1 Slanglängder...25 5.12 Backplate och Harnes...25 5.12.1 Backplate...25 5.12.2 Harness...25 5.13 Övrig utrustning...26 5.13.1 Benfickor...26 5.13.2 Gators...26 5.13.3 Handskar...26 5.13.4 Ringsystem...27 6 Gaser...28 6.1 Argon Ar...28 6.2 Helium He...28 6.3 Kväve N2...28 6.4 Syre O2...28 6.5 Koldioxid CO2...29 7 Gasblender & Service...30 7.1 Nitrox...30 7.1.1 Partialfyllning...30 7.1.2 Beräkningshjälp...30 8 Service...31 8.1 Kompressor...31 2

8.1.1 Vad är ren luft?...31 8.1.2 Vad kan orsaka problem?...32 8.2 Oxygenutrustning...32 8.2.1 Oxygenkompatibilitet...32 8.2.2 Oxygentvätt...32 9 Tabeller...34 9.1 Dykolyckor...34 9.1.1 Flödesschema...34 9.2 Gasblender...35 9.2.1 Fyllningstabell...35 9.3 Flaskmärkning...36 10 Appendix...37 10.1 Böcker...37 10.1.1 Teknisk dykning...37 10.1.2 Dykfysik och medicin...37 10.1.3 Skepp och vrak...37 10.2 Hemsidor...39 10.2.1 Forskning...39 10.2.2 Nitrox och teknisk dykning...39 10.3 Akronymer...40 3

1 Fysikaliska lagar 1.1 Arkimedes princip Arkimedes (287-212 f kr). Grekisk vetenskapsman. En kropp nedsänkt i vätska får en lyftkraft som är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan. Ett föremål med volymen 1liter som sänks ner i sötvatten får en lyftkraft motsvarande 1kg eftersom sötvatten har en densitet på just 1kg/liter. Om föremålet väger mer än 1kg så sjunker det och sägs då ha en negativ flytkraft. Om föremålet väger mindre än 1kg så har föremålet positiv flytkraft. Ett föremål som väger exakt 1kg har då neutral flytkraft. 1.2 Allmänna gaslagen Gasernas allmänna tillståndslag som gäller för alla ideala gaser. p V =n R T p Tryck i bar V n R T Volym i liter Antal partiklar i gasen Allmänna gaskonstanten Temperatur i Kelvin (273 Kelvin + Celsius) Eftersom n och R är konstanter så kan man göra om formeln till. p V T =konst Vilket gör att man kan räkna ut ändringar i tryck, volym eller temperatur i tex flaskor. p 1 V 1 T 1 = p 2 V 2 T 2 Exempel: En ballong fylls med 1 liter luft på 30 meters djup, temperaturen på 30 meters djup är 4 grader. Hur många liter luft innehåller ballongen på ytan där temperaturen är 25 grader? 4bar 1 liter 273 4 = 1 V 2 =4.3 liter luft 273 25 4

1.2.1 Boyles Lag Robert Boyle (1627-1691), irländsk naturforskare och kemist. Patrik's Divers Playbook Vid konstant temperatur så är gasens tryck direkt proportionell mot volymen, alltså om volymen ökar så minskar trycket och tvärtom. p V =konst p 1 V 1 = p 2 V 2 Fysikaliska effekter av Boyles lag är barotrauma i ören, bihållor, och lungor. Boyles lag används också vid gasberäkningar. Exempel: Om en dykare med max lungkapacitet tar ett andetag och fyller lungorna till hälften, håller andan och börjar simma uppåt från 30 meters djup. Vid vilket djup kommer dykarens lunger att få barotrauma? 1.2.2 Charles Lag 4bar 3liter= p 2 6liter=10Meter Jaques Charles (1746-1823), fransk matematiker och fysiker. Vid konstant volym så är gasens tryck direkt proportionell mot gasens absoluta temperatur. p T =konst p 1 T 1 = p 2 T 2 Typiska tillämpning av lagen visar hur värme påverkar trycket i flaskor vid fyllning. Exempel: Ett par flaskor har blivit fyllda till 232 bar och var 40 grader, vilket tryck har flaskorna när dom har svalnat till 21 grader? 232 273 40 = p 2 273 21 =218bar 1.2.3 Gay-Lussacs Lag Joseph-Louise Gay-Lussacs (1778-1850), fransk matematiker och fysiker. Vid konstant tryck så är gasens volym direkt proportionell mot gasens absoluta temperatur. V T =konst V 1 T 1 = V 2 T 2 Denna lag har ingen direkt tillämpning inom sportdykning. 5

1.2.4 Daltons Lag John Dalton (1766-1844), engelsk matematiker och fysiker. Trycket hos en gasblandning är lika med summan av alla partialtrycken av dom ingående gaserna. p= p 1 p 2 p 3 Formel för beräkning av partialtrycket av en gas ( p g ), med en viss fraktion ( F g ) vid ett visst tryck (p) p g F g p p g = Gasens partialtryck i bar. F g p = Procenten gas i decimalform. = Det totala trycket i bar. I vår normala atmosfär (1 Ata = 1,020 bar) så är alltså trycket summan av alla gasers partialtryck; Nitrogen, Syre, samt övriga gaser. 1 bar vid ytan = 0.21 bar syre + 0,78 bar kväve + 0,01 bar övriga gaser. För dykare så är lagen användbar för att räkna ut gasernas partialtryck på ett visst djup, Maximum Operational Depth. Lagen används också vid gasblandning. Exempel: Räkna ut maximala dykdjupet för 32% Nitrox. 1.4 =4,374 33 Meter 0,32 1.2.5 Henrys Lag Henrys förklarar gasupptag/utvädring i vätska eller i en vävnad i samband med tryckökning/minskning. Henrys lag beskriver att mängden gas som kommer att lösa sig i en vävnad/vätska vid en viss temperatur är direkt proportionerlig mot partialtrycket av gasen och dess löslighet. Dvs. att kroppens vävnader tar upp mer gasmolekyler vid ökat tryck till dess att vävnaden/vätskan är åter mättad med maximal mängd gas för det nya trycket. Det är detta gör att vi tar upp inert gas som vi sedan måste vädra ut under uppstigning. Detta styr också vår uppstigningshastighet i tabeller och den tid mellan dyken vi måste vänta innan vi kan dyka igen. 1.3 Kompressabilitet 6 Luft och Nitrox är nästan ideala upp till 230 bar, efter 250 bar så minskar faktorn radikalt.

Kompressabilitet, ideala gaslagen I d e a l a g a s l a g e n m o t v a n D e r W a a l s f ö r n L i t e r f r i g a s i e n 1 l i t e r s f l a s k a T = 2 0 C 3 5 0 3 0 0 2 5 0 2 0 0 1 5 0 1 0 0 5 0 i d e a l v d w A r g o n v d w O 2 v d w N 2 v d w H e v d w L u f t 0 0 5 0 1 0 0 1 5 0 2 0 0 2 5 0 3 0 0 3 5 0 P [ b a r ] Kompressabilitet, faktor i förhållande till ideal. I d e a l a g a s l a g e n m o t v a n D e r W a a l s f ö r 1. 1 5 F a k t o r i f ö r h å l l a n d e t i l l i d e a l T = 2 0 C 1. 1 0 1. 0 5 1. 0 0 0. 9 5 0. 9 0 A v v i k e l s e A r A v v i k e l s e O 2 0. 8 5 A v v i k e l s e N 2 0. 8 0 A v v i k e l s e H e A v v i k e l s e L u f t 0. 7 5 0 5 0 1 0 0 1 5 0 2 0 0 2 5 0 3 0 0 3 5 0 P [ b a r ] 7

2 Dyktabeller 2.1 Faktorer att tänka på vid dykning Om ett dyk är fysiskt ansträngande eller kallt så ska man räkna upp tiden eller djupet ett steg för att kompensera för den extra kväve upptagningen. Om dyket har varit både fysiskt krävande och kallt så bör man räkna upp både tiden och djupet ett steg. 2.2 Höghöjdsdykning All dykning över 250 Möh påverkar dekompressionstiden (uppstigningstid och ytintervall). Hänsyn tas dock inte av högtryck eller lågtryck även om det kan påverka höjden över havet med flera hundra meter. 2.2.1 Justering av djupet Lufttrycket på plats och det Verkliga djupet anges i bar. Lufttrycket på plats Verkligt djup Lufttrycket på plats DK = Det justerade djupet i bar. =DK Exempel: En sjö ligger på 1900 m.ö.h och sjön är 24 meter djup. Lufttrycket på 1900 m.ö.h är ca 0.8 bar. 0,8 2,4 0,8 =4 Skillnaden mellan ytan och 24 meter är 4 bar, alltså 30 meter (tryckskillnaden är alltså 4 ggr). 2.2.2 Uppstigningshastighet Det finns en tumregel som säger att man ska minska uppstigningshastigheten med 0,6 meter/minut för varje 300 meter över havet. 10 möh/300 0,6 Exempel: På 1900 meters höjd så innebär detta: 10 1900/300 * 0,6 = 6,2 meter/minut. 2.2.3 Tillvänjning av höjden Om man kommer direkt från lågland till högland så måste man räkna detta som ett 8

upprepat dyk då man får ett kväveöverskott pga tryckskillnaden, man lägger till gruppbeteckning enligt omräkningstabellen för dykning på hög höjd. Har man spenderat längre än 12 timmar på den högre höjden så har man vädrat ut allt kväveöverskott och man behöver inte lägga till någon gruppbeteckning. 2.2.4 Transporter 2.3 Nitrox Transporter inom 24 timmar efter ett dyk till en höjd över 500 m.ö.h räknas som dykning på hög höjd och bör planeras noga. P O2 D F O2 2.3.1 Maximum Operating Depth MOD är den virtuella botten som man inte får överskrida då man då går över max partialtrycket på syret (1.4) P O2 F O2 =MOD Exempel: Max dykdjup för en 32% Nitrox blandning och max partialtryck 1.4. 1.4 0.32 =4.375 33Meter 2.3.2 Optimal mix Beräkna den bästa mixen för ett djup. P O2 D =Mix Exempel: Optimal mix för 33 meter vid max partialtryck 1.4. 1.4 4.3 =0,32558 32 9

2.3.3 Gasens partialtryck Beräkna partialtryck för en gas vid ett visst djup (bar). F O2 D=P O2 Exempel: Partialtryck för 21% syre på 30 meter. 0.21 4=0.84 2.3.4 Equivalent Air Depth Ekvivalent luft djup är det djup som en Nitrox blandning motsvarar. 1 F O2 10 D 10= EAD 0.79 Exempel: Du har bara lufttabeller att tillgå vid en dykplats och vill maximera din bottentid på ett vrak som ligger på 30 meter och du har 32% Nitrox. 1 0,32 10 30 10 24 meter 0,79 Nu kan du kolla vilken maxtid du har på 24 meters djup. 2.3.5 Syrgasförgiftning Syrgasförgiftning är precis vad det antyder; syrgas förgiftning av vår kropp. Det finns två typer av förgiftningar; Central Nervous System (CNS) Toxicity och Pulmonary Toxicity. CNS uppstår vid kort exponering av för höga partialtryck av syrgas och kan resultera i anfall. Pulmonary (lung systemet) toxicity uppstår vid exponering under lång tid av moderata syrgas nivåer som kan leda till skador på lung systemet. Tabellen nedan visar den rekommenderade max nivån för syre exponering för nitrox dykning. Värdena tar både OTU och CNS i övervägande. PO 2 Max single exposure duration Max total exposure in any 24 hours Min Hour Min Hour 0.6 720 12 720 12 0.7 570 9.5 570 9,5 0.8 450 7,5 450 7.5 0.9 360 6 360 6 1.0 300 5 300 5 1.1 240 4 270 4.5 10

1.2 210 3.5 240 4 1.3 180 3 210 3.5 1.4 150 2.5 180 3 1.5 120 2 180 3 1.6 45 0.75 150 2.5 2.3.6 Syrgasklockan Patrik's Divers Playbook Syrgasklockan är en mekanism för att övervaka syrgas exponering över tid. Det är lika viktigt att övervaka syrgas exponeringen vid dykning med partialtryck över 0.5 Bar över långa perioder som det är att övervaka kväve exponeringen, dock av olika skäl. När man har nått en viss mättnad av kväve så behöver man inte utsätta sig för någon extra dekompression och man kan vara under ytan i nästan all oändlighet, med syrgas är detta inte möjligt. Över tid så är exponering av höga partialtryck av syrgas skadligt för lung systemet. Teorin bakom syrgasklockan har funnits sedan 50 talet och berör lungornas syrgas förgiftning (eller Lorrain Smith Effect). Man mäter i enheten UPTD Units of pulmonary toxic dose. Det finns även andra namn; Oxygen Tolerance Unit (OTU) och Cumulative Pulmonary Toxic Dose (CPTD). OTU är nog den vanligaste formen inom dykning och är baserat på empiriska data som man bygger följande formel på: 0,83 P02 0,5 OTU = t 0.5 t är exponeringen i minuter PO 2 är partialtrycket av syrgas i Bar 0,5 är tröskelvärdet där ingen signifikant syrgasförgiftning i lungorna har blivit observerad. 0.83 är exponenten som är lämpligast vid experimentella observationer. Grovt kan man säga att 1 OTU är lika med 1 Bar exponering per minut. Period (dagar) Dos/dag (enheter) Totalt (enheter) 1 850 850 2 700 1400 3 620 1860 4 525 2100 5 460 2300 6 420 2520 7 380 2660 Det är viktigt att komma ihåg att dessa värden är inte exakta hårda gränser, dom är endast riktlinjer. För dom flesta sportdykare så är syrgasklockan inte något man behöver ta hänsyn till, men för dom som dyker till partialtryck över 0,5 bar över 11

långa perioder, speciellt vid repetitiva dyk, så är det av intresse att hålla reda på OTU. 2.3.7 Central Nervous System - CNS Centralnervös förgiftning eller akut syrgasförgiftning (eller Paul Bert Effekten som publicerade sin forskning 1878), manifesterar sig själv som anfall och ofta med få varnings signaler. Anledningen till dessa anfall beror på oxidtanter och deras resulterade ämnen som producerats i vår kropp vid höga syrgaspartialtryck. Vid en punkt så kommer vår kropp att inte kunna hantera dessa nivåer och resulterar i ett anfall. 2.3.8 Pulmonary Oxygen Toxicity Syrgasförgiftning av lung systemet har många olika namn; kronisk förgiftning, full kropps förgiftning eller Lorrain Smith Effect (som publicerade sin forskning 1899). Höga partialtryck av syrgas kan skada lung vävnader över en tidsperiod. Resultatet är ungefär som att få influensa eller lunginflammation symptom; hostningar, svårt att andas, dålig koordination, ont i halsen och i bröstet. Om inte exponeringen är extrem lång så brukar kroppen kunna återhämta sig utan problem. Detta anses oftast inte vara av något större problem för sportdykare. Det finns inte lika stor risk för drunkning som för CNS förgiftning. Symptomen uppstår oftast efter dyket och är mer ett problem för mättnads dykare, t ex dykare som har en PO2 större än 0,6 Bar över flera dagar. Om man använder sig av så kallade air breaks (andas luft emellanåt) så reducerar riskerna till noll. 2.3.9 Begränsningar med Nitrox. Det finns en ganska stor debatt över vilken som är max gränsen för partialtrycket för syrgas inom dykning. Det finns också rekommendationer att göra så kallade fem minuters air breaks varje 20-25 minuter när man andas ren syrgas, under t ex dekompression. 12

3 Dykplanering 3.1 PLUMSA Platsen Luften Utrustningen Människan Säkerheten Ansvar Platsen Var dyker vi? Komplettera gärna med historian runt vraket eller platsen. Vad heter platsen, hur tar vi oss dit? Speciella knep för att hitta under vattnet etc. Var går vi i, var går vi upp. Luften Hur påverkar vädret dykningen idag. Ström, sjögång och vad innebär det. Utomlands kan tidvatten och tidvattenströmmar vara viktigt för dykplaneringen. Var beredd att ändra dykplanen om vädret ändras. Utrustningen Den gemensamma: Var finns oxyboxen? Har vi någon kastlina? Har vi något dykprotokol? Har vi några verktyg? Den personliga: "Vi rekommenderar att ni använder parlina" (t.ex.). Har du fyllda flaskor? Människan Egentligen är det en påminnelse till dykledaren att hålla koll dykarna innan dyket. Verkar någon nervös, uppstressad etc. Men under genomgången brukar man gå igenom något som har med dagens aktuella dyk, tex.: Idag är det mycket sjögång. Ni som känner att ni blir sjösjuka... Med tanke på att det är strömt så rekommenderar jag att ni tar er tid att pusta ut innan ni går ned vid nedstigningslinan. Detta för att minska risken för koldioxidförgiftning. Säkerheten Vad har vi för säkerhetsorganisation. Ytbärgare, jolle etc. Var hittar jag vår position ifall jag behöver larma. Riskanalys, parsammansättning etc. Det kan också vara bra att påminna dykarna om vad som händer om maxtiden överskrids. T.ex. att "Om maxtiden överskridits med tre minuter och vi inte vet säkert var ni är och vad ni gör så larmar vi om att vi saknar dykare". Ansvar Tar du ansvar? Följer du dykplanen? Vet du hur din buddy utrustning fungerar? Och var viktiga funktioner är placerat? Respekterar du allemansrätten och de lagar och regler som kan finnas på platsen vi ska dyka? 13

3.2 Luftförbrukning Luftförbrukning är något av det viktigaste att planera för en dykare, om man inte har kontroll på sin luftförbrukning så kan man få slut på luft under sitt dyk. Målet med att beräkna luftförbrukningen är att veta hur mycket luft du minst ska kvar när du påbörjar din uppstigning. Det är viktigt att man beräknar den luft som behövs för uppstigningen och de säkerhetsstopp som du gör på vägen upp. Reserven ska också innefatta den luft som din parkamrat eventuellt kan behöva för sin uppstigning om man måste dela luft. 3.2.1 Surface Air Consumption Rate 14 Gaslogistik är en viktig del i en dykares vardag, dem flesta kan nog säga på ett ungefär hur länge man kan vara nere med en viss flaska på ett visst djup, men man kan också räkna ut sin luftförbrukning och planera noggrannare. Eftersom gasen komprimeras ju större djup man har så går det åt mer luft på t ex 20 meter än på 10 meter. Det är också ett förhållande man lärde sig i grundkursen där man i böcker oftast visar hur trycket påverkar luften i en flaska. Så vad är då SAC Rate? Jo det är den mängd luft man andas under en minut på ytan (vid ca 1 bar). Eftersom trycket är dubbelt så stort på 10 meter (2 bar) än mot ytan så går det åt dubbelt så mycket luft att fylla lungorna och andas ut. Så om man andas 20 liter per minut på ytan så kommer man andas 40 liter på 10 meter. Då kan man lätt räkna ut att man kan bara vara nere hälften så länge på 30 meter (4 bar) som på 10 meter (2 bar). Hur beräknar man sitt luft konsumtion då? För dom som har en dykdator som berättar vilket medeldjup man ligger på har det mycket enkelt, finns även datorer med denna funktionen inbyggd genom att datorn är kopplad till flaskan. Men låt säga att du har gjort ett dyk med ett medeldjup på t ex 10 meter under 40 minuter och har förbrukat 200 bar i en 10 liters 300 bars flaska, så kan man räkna ut det så här: 200 bar x 10 liter är 2000 liter förbrukad luft. 2000 liter luft / 40 minuter = 50 liter luft/minut vid medeldjup. 50 liter / medeldjupet 2 bar (10 meter) = 25 liter luft vid ytan = SAC Nu kan man beräkna t ex hur länga man kan stanna nere på 25 meters djup genom att gångar antalet liter per minut vid ytan med djupet i bar: 3.5 x 25 = 87.5 liter/minut nere på 25 meter. Om man då har en 200 bars 12 liters flaska så har man 2400 liter luft med sig ner. Delar man då antal liter luft med luftförbrukningen på ett visst djup så får man reda på den tid det tar att göra slut på gasen: 2400 / 87.5 = ca 27 minuter. Nu är ju inte SAC-Rate ett konstant värde, utan kan ändras med dygnsrytm, förkylningar, stress, osv. Mäter man sitt SAC-Rate ofta så får man en ganska bra koll på hur man påverkas av olika saker och kan lägga in detta i formeln. Även om man ligger på 20 l/min så kanske man ska lägga till en liten säkerhet och man ska ju inte komma upp med tomma flaskor.

3.3 Gasberäkningar Patrik's Divers Playbook Vid teknisk dykning så är gasberäkningar livsviktigt då man inte kan gå direkt upp till ytan vid slut på gas, därför gör vi en dykplan varje gång. Men det är inte fel att titta över gasförbrukning och mängden gas man behöver för sina dyk även inom sportdykning, det ger dig snabbt en känsla för om luften eller tiden kommer att ta slut först på ett dyk. 3.3.1 Förbrukning under uppstigning Många erfarna dykare har en luftförbrukning på 15 liter/minut, men det är oftast när dykaren är i vila och ej stressad. Luftförbrukning bör beräknas på när två dykare måste dela på luft och båda är stressade, då ökar luftförbrukningen rejält och en dykare kan då dra upp till 30 liter/minut. Exempel: Om du gör en uppstigning från 30 meter tar det 3 minuter (10 meter/minut, avrunda uppåt) upp till säkerhetsstoppet på 3 meter, där stannar du i 3 minuter. Från 3 meter så tar det sedan ca 1 minut till ytan, alltså tar det sammanlagt 7 minuter för att ta sig upp till ytan. Från 30 meter till säkerhetsstoppet på 3 meter: Förenkla genom att räkna ut medeldjupet som är ca 15 meter. Trycket på 15 meter är 2.5 bar. Du och din parkamrat förbrukar 60 liter/minut tillsammans. Uppstigningen tar 3 minuter. Beräkningen blir: 2,5 * 60 * 3 = 450 liter Från säkerhetsstoppet till ytan: Trycket på 3 meter är 1.3 bar. Vi räknar inte på medeldjupet då vi spenderar större delen av tiden på 3 meter. Du och din parkamrat förbrukar 60 liter/minut. Säkerhetsstoppet och uppstigningen från 3 meter tar 4 minuter. Beräkningen blir: 1,3 x 60 x 4 = 312 liter. Den totala luftförbrukning under uppstigningen blir 450+312=762 liter. Om vi antar att du har en femton liters flaska ska du påbörja din uppstigning senast vid 762/15=51 bar. 3.3.2 Hälften kvar Oftast dyker man på en plats där man vill återvända till utgångspunkten; För att man har parkerat bilen eller vill återvända till ankarlinan. 15

Du beräknar då luften som krävs för uppstigning enligt ovan och sedan delar du den återstående luften med hälften så vet får du reda på din vändpunkt. Exempel: 15 liters flaska som är fylld till 200 bar och du ska göra ett dyk till 30 meter. Om vi tar vår tidigare beräkning så ska vi dra ifrån 51 bar ifrån våra 200 vilket lämnar oss med 149 bar. Då ska vi vända när flaskan når 200 74 = 126 bar. 3.3.3 Tredjedelsregeln Om man dyker på en plats där man absolut måste kunna återvända till utångspunkten eller gör lite mer avancerad dykning som lättare penetrering av vrak eller grottor så bör du dela din luft i tre delar; En del till utvägen, en del till hemvägen och en del till din parkamrat om han eller hon får slut på luft. Tredjedelsregeln kräver stora flaskor om man ska komma någonstans och redundant luftförsöjning. Exempel: 15 liters flaska som är fylld till 200 bar och du ska göra ett dyk till 30 meter. Om vi tar vår tidigare beräkning så ska vi dra ifrån 50 bar ifrån våra 200 vilket lämnar oss med 150 bar. Då får vi 50 bar för utvägen, vändpunkten blir vid ca 150 bar. 50 bar på hemvägen och 50 bar till parkamraten om luften skulle ta slut vid vändpunkten. Sen 50 bar för uppstigningen. Ett annat sätt att räkna på tredjedelsregeln är att beräkna den gas man behöver för totala dyktiden och sedan gånga denna med 1.5. Exempel: Vi har beräknat att vi kommer att använda 1500 liter till vändpunkten och 1500 liter tillbaka, det blir totalt 3000 liter. Om vi gångar 3000 med 1.5 så får vi 4500 liter, alltså en tredjedel över till kamraten. 3.3.4 Modifierad Tredjedelsregel Om två dykare har olika storlekar på flaskorna eller har olika luftförbrukning så ska man beräkna gaslogistiken efter den person med högst förbrukning och/eller minst flaskor.. 3.4 Gasberäkningar dekompressionsgaser 16 Gasberäkningar för dekogaser sker på samma sätt som för bottengaser, men eftersom man inte har två andra steg på en dekoflaskan så gör det lite svårare att dela dekogas på deko. Men det är viktigt att lägga till en konservatism för ökad gasförbrukning och oftast räcker det med att lägga till 20%. Men det kan finnas behov att öka konservatismen vid förlust av gas (t ex vid flera dekogaser).

4 Dykledning 4.1 Dykledarens Planering Gör klart redan vid inbjudan till dyket vad ni som dykledare kommer att kräva av dykarna. Om inbjudan är av mer allmän karaktär utan specificerade dyk, skall dyket planeras efter dykmetoder som passar alla dykkategorier. Innan dyk 1. Dykledare Dykledaren skall ha utbildning och erfarenhet av den sorts dykning som planeras. Har jag tillräcklig utbildning och erfarenhet för att genomföra detta dyk rätt? 2. Dykdefinition Definiera dykningen så att dess ändamål klart framgår. Har dykarna den utbildning och erfarenhet som krävs för detta dyk? På dykplatsen 3. Samla och analysera data om platsen Ytförhållanden, bottenförhållanden, strömförhållanden, båttrafik, väderleksförhållanden, assistans, hjälpmöjligheter och larmmöjligheter. Är dykplatsen lämplig? 4. Information Informera om dykplatsen, dykordningen, säkerhetsorganistationen och om regler för dykningen. Är alla överens? 5. Dykprotokollet Skriv in dykparet/dykparen i protokollet och meddela parnummer. Max tid och djup! 6. Räddningsdykare Har räddningsdykaren goda förutsättningar att lyckas? 7. Oxygenterapiutrustningen Vet alla i dykorganisationen exakt hur den fungerar? 8. Kontroll av dykaren och utrustningen Har alla erforderlig utrustning? Under dyket 9. Dykskärm Är den väl synlig? 10. Dykkontrollen Har dykarna gjort dykkontrollen? 11. Uppsikt över dykarna och dykområdet Efter dyket Klarar jag av att övervaka dyket ensam? 12. Har alla kommit upp? Räkna över samtliga dykpar. 13. Dykskärm Är samtliga skärmar nedtagna? 14. Efterkontrollen Mår alla bra? 15. Städa dykplatsen Är dykplatsen återställd? 16. Utvärdera dyket Är det något som kan planeras bättre till nästa dyk? 17

5 Utrustning 5.1 Att konfigurera utrustning 5.2 Flaskor En bra utrustnings konfiguration är viktig oavsett vilken typ av dykning man håller på med. I grunden är det samma konfiguration man använder för all typ av dykning, från dyk i öppet vatten till utforskning av nya grottor. Den enda skillnaden är att man lägger till eller tar bort utrustning efter behov. En stor fördel med att alla dyker med samma konfiguration är att man kan agera snabbt och korrekt i en eventuell nödsituation. Att vara väl förtrogen med utrustningen hjälper inte bara till att lösa problemen när dom väl har uppstått, framför allt kan man förhindra att problem uppstår. Det finns tyvärr ingen flaska i världen som uppfyller alla ens krav, som är den enda man behöver, utan man får hela tiden anpassa flaskstorleken efter den typ av dyk man ska göra. Ska man dyka lite djupare och/eller med planerad dekompression så krävs det större flaskor än vad det gör om man ska göra ett vanligt 30 meters dyk i 20 minuter, etc. 5.2.1 Bottenpaket Det finns dock några saker som är bra att tänka på när du ska köpa ditt bottenpaket. Rikta in dig på att köpa en flaska i stål och inte en i aluminium. Aluminium blir väldigt lätt mot slutet av dyket, vilket kan leda till att dykaren får problem med avvägningen under dekompressionen. Huruvida det ska vara 200, 232 eller 300 bar så finns det nästan lika många åsikter som det finns dykare, en del gäller fyllning och en del gäller vikt. Vi rekommenderar att man väljer 200 eller 232 bar framför 300 bar, därför att det då är lättast att få mixarna exakta samt att det finns möjlighet att toppa flaskorna något. De i Sverige, relativt nya 232 bar-flaskorna är också något tyngre, men dom varierar i vikt, beroende på vilken tillverkare dom kommer ifrån. 5.2.2 Dekompressionflaska När det gäller dekompressionflaska så är valet väldigt enkelt. Som teknisk dykare strävar du efter en flaska som är så smidig som möjligt, och så nära viktlös man kan komma. Naturligtvis är det även här längden på dyket som styr storleken på flaskan. En bra flaska att bygga på är en 7 liters 200 bars flaska då den räcker för ganska långa dekostopp och med gas nog för två., 40 cuf är för liten för andra gaser än 100% syre och 80 cuf är onödigt stor. När man sedan börjar dyka trimix så kan man lägga 18

till en 40:a alternativt en 80:a. Flaskorna bör vara gjorda i aluminium för att få flaskorna så neutrala i vattnet som möjligt. 5.2.3 Stageflaska 5.2.4 Dräktgas 5.2.5 Kranar Stageflaskor används för extra bottengas och behöver då oftast vara lite större än dekoflaskor, oftast använder man 11 liters (80cufs) flaskor. När man har trimix i bakpaketet så behöver vi en separat dräktgasflaska för att Helium leder värme snabbare än vanlig luft och vi riskerar att bli nerkylda fortare så då kan det finnas ett behov att addera en dräktgasflaska med luft eller argon. Vid valet av dräktgasflaska skiljer sig sättet att tänka inte mycket från det vid valet av dekompressionsflaska. Ofta är det att föredra flaskor om en liter, eller något större, för dykning i Sverige. Är det så att du siktar på att göra lite längre dyk med en varierande dykprofil, till exempel grottdyk, så är det att rekommendera flaskor om 0.9 2.5 liter. Flaskan bör, även här, vara i aluminium för viktens skull. Det finns några olika alternativ på marknaden men förutom att välja den man tror har bäst kvalité, så gäller det i stort att fråga sig om man vill ha en manifold med isolator eller utan, och om man vill ha en radiell eller en axiell tätning. Vår rekommendation är att framför allt tänka på säkerheten ingen isolering, ingen penetrering. Det bästa alternativet är att ha en DIN-kran med axiell tätning och isolering mellan flaskorna. Axiell tätning eftersom du då slipper risken med ett läckande mellanstycke uppe på land eller nere under dyket, och isolationskran eftersom du då kan säkerställa luften i åtminstone en av dina flaskor om en flask oring eller någon annan oring i kranen skulle gå sönder under dyket. Till singelflaskan så rekommenderar vi ett montage med antingen en Y-kran eller en H-kran. Dessa typer av kranar ger möjlighet att, om så skulle behövas, strypa en gaskälla, men framför allt ger de möjlighet att alltid dyka med en hög säkerhet med två stycken första- och andrasteg på din rigg. Knopparna som sitter på kranarna vid leverans är oftast i hårdplast och bör därför bytas ut. Varken hårdplast eller metall bör användas eftersom hårdplast lättare spricker, och metallknopparna fastnar i antingen ett öppet eller ett stängt läge om de blir böjda. Om materialet istället är mjuk plast eller gummi, så blir greppet bättre och de går inte sönder lika lätt om man råkar slå i dom någonstans, till exempel i vraket. 19

5.2.6 Flaskband Vad man bör tänka på när man ska köpa band, är att se till att dom är breda och robusta, gärna med en förstärkning mellan flaskorna, undvik smala band och band med fast svetsade D-ringar, något som är standard i England. Materialet i banden ska vara rostfritt stål, de ska vara breda och helst med en svetsad distans, vilket ger en bättre stabilitet åt paketet, flaskorna påverkas inte av stötar lika mycket och flaskorna sitter bättre. Bulten bör vara en M8 med vingmutter. Var noga med att se till att gängstålen inte är för långa för då kan du få hål i torrdräkten, vilket är onödigt. 5.2.7 Märkning av dekompression/stageflaskor Alla flaskor bör vara märkta med gasens MOD med stora siffror på flera sidor av flaskan så att dom är tydliga för alla i teamet inklusive dig själv. Du bör också märka flaskorna så att du kan i dålig sikt hitta dina flaskor och skilja dom från andra i teamets flaskor. 5.3 Regulatorer Valet av regulator är det viktigaste valet man gör när man väljer ut sin dykutrustning. Ta reda på hur olika regulatorer är konstruerade, vad som sägs om deras kvalitét och vilken typ av dykning de är bäst lämpade för. Välj hellre ett känt märke med bra renommé, än ett okänt som kanske är lite billigare En stor del av ens dykbudget ska spenderas på regulatorer, spara pengar genom att välja en billigare variant enbart för att den är just det, är inte att rekommendera. Flödet ska vara tillfredsställande och man vill gärna kunna montera isär andrasteget för att kunna rengöra detta. Vi rekommenderar ett besök i butiken innan du köper dina regulatorer om du känner dig osäker. 5.4 Instrument 5.4.1 Bottom Timer Mäter tid och djup. Ska sitta på armen, inte på konsollen, för att undvika att trassla in sig, skapa onödigt vattenmotstånd och skada undervattensmiljön. 20

5.4.2 Klocka 5.4.3 Dator Det är fördelaktigt med stoppklocka för att ta tid på dekompressionsstoppen eller säkerhetsstoppen. Ska inte sitta i direkt anslutning till bottom timern, om man råkar tappa någon utav dom. Används för att mäta tid och djup, inte för att planera dekompressionsdyk. Patrik's Divers Playbook 5.4.4 Kompass 5.5 Dräkter 5.6 Huva Ska sitta på armen, inte på konsollen, för att undvika att trassla in sig och skapa onödigt vattenmotstånd, alternativt förvaras den i den högra benfickan Valet av dräkt kan vara både svårt och krångligt. Oftast kan man säga att priset på dräkten avslöjar kvalitén. Det finns ett antal olika sorters torrdräkter, man kan på marknaden finna bland annat skaldräkter, dräkter i neoprene, krossad neoprene och trilaminat. De dräkter som är bäst lämpade för teknisk dykning är de i krossad neoprene samt skaldräkter, eftersom dessa dräkter inte har någon större flytkraft i sig själva och för att materialet är smidigare. Självklart så kan man använda alla typer av dräkter, men det medför att man komplicerar dyket för sig och taskloading ska undvikas så mycket som möjligt. Dräkten ska vara så pass rörlig i kropp och axlar att du med lätthet kan komma åt och skruva av och på dina kranar. På vissa dräkter finns det en konstruktion där midjan är förlängd och hålls ihop av en grenrem. Med den här förlängningen, en så kallad torso, kommer du lättare åt dina kranar eftersom dräkten blir mer flexibel av det extra materialet. En del dräkter säljs utan fast monterad huva och du kan således själv välja vilken du vill ha. När man väljer så ska man vara noga, därför att huvan styr ungefär 80 % av din värme i kroppen. Huvans funktion är således att hålla värmen, så var noga med passformen. Det kan också vara en bra idé att köpa en extra huva, som du drar över den första, då temperaturen i vattnet ofta är 21

5.7 Lampor ganska låg här i Sverige på vintern. 5.7.1 Primärlampa Canisterlampor finns i huvudsak i två varianter: cylinderformad och kvadratisk. Den cylinderformade är att föredra eftersom den är betydligt mer tålig för tryck än den kvadratiska är. Lamphuvudet är antingen format som ett provrör eller en projektorglödlampa. Varianten som ser ut som ett provrör är vanligare, med halogen lampor som är enkla att byta och ljusstrålar som lyser långt. En projektorglödlampa föredras ibland eftersom höljet är mer slagtåligt och ljusstrålarna har mer bredd. Dom är dock inte lika effektiva, och klumpigare, än provrörsvarianten. High Intensity Discharge, HID, är den senaste innovationen i undervattenslampor. HID-lampor drar betydligt mindre batteri än en halogenlampa och ger samtidigt ett intensivare sken. HID-lampan ger också ett skarpt vitt ljus som återger färgerna bättre, vilket gör den ypperlig att använda för videofilmning och fotografering. Tänk på att den tid som tillverkaren hävdar är lampans brinntid kanske inte alls stämmer i verkligheten. Ta själv reda på hur lång brinntiden för din lampa är. Var också försiktig med att använda billiga batterier eftersom dessa reducerar brinntiden och minskar lampans livslängd. Spänningen bör överstiga 10 volt eftersom du annars inte får tillräckligt ljus. 5.7.2 Backup-/Reservlampor Reservlampor, eller back-up lampor är en fundamental del av utrustningen när man dyker med tak over huvudet, eller när man behöver ha en lampa för att ta sig tillbaka till ytan. Reservlamporna bör vara två till antalet och det är viktigt att dom är av god kvalité. Brinntiden måste för var och en av lamporna vara tillräcklig för att kunna klara av ett försenat avslutande av dyket. Enkelt uttryckt så ska brinntiden motsvara minst den planerade bottentiden. Man ska helst inte använda uppladdningsbara batterier i reservlamporna eftersom dom ofta har en mer opålitlig brinntid när dom inte används så ofta. Man kan förvara reservlamporna på olika ställen men det är viktigt att dom är lätta att komma åt vid behov och när dom inte används är placerade så att strömlinjeformningen inte påverkas. Vanligen sätter man dom på sitt harness, under armarna, där dom varken är i vägen eller utgör någon risk för att man ska fastna i dom. Det är också fördelaktigt att man kan slå på lampan innan man tar loss den. 22

Ifall man skulle råka tappa den, är den lätt att återfinna. Patrik's Divers Playbook Undvik att använda lampor som har en högre spänning än lampan är konstruerad för då detta ökar risken för att glödlampan ska gå sönder. Se till att du väljer en lampa som är liten och diskret men ändå robust. Om den verkar billig är kvalitén förmodligen därefter, det gäller särskilt lampor i den här storleken. 5.8 Skärverktyg Det primära skärverktyget, gärna en kniv, ska sitta lättillgängligt på vänstra sidan av midjebältet. Som backup kan man ha en sax som förvaras i vänster ficka, och/eller en linecutter som kan placeras på lampans goodman-handtag. 5.9 Linrulle och Spole 5.9.1 Spole 5.9.2 Linrulle 5.9.3 BCD Bör ha minst 30 meter lina. Används för att skjuta säck eller som backup om man skulle tappa bort huvudlinan. Vid grottdykning även för att göra så kallade jumps som innebär att man förflyttar sig från huvudlinan till en annan lina i grottsystemet. Mellan huvudlinan och den nya läggas den nya icke permanenta linan för att skapa en kontinuerlig lina ända till utgången. Bör ha minst 90 meter lina. Förvaras bäst under dyket på grenremmens bakre D-ring för att inte hänga i vägen eller skapa onödigt vattenmotstånd. Används för att lägga utforskningslina som medger enkel navigering under vattnet. Tas enbart med om den behövs under dyket. Storleken på blåsan eller vingen väljs efter storleken på flaskan som man använder för att få rätt lyftkraft. Man bör också välja en vinge med en bra, strömlinjeformad profil som lägger sig längs med paketet under dyket. Vingar med avsnörningar, strappade, ska helst undvikas. Avsnörningen gör att vingen, om den skulle råka gå hål på den kommer att tömma sig snabbt. Man strappar oftast en vinge för att den är väldigt stor och man vill att den ska bli mer strömlinjeformad och kunna klämma sig igenom trånga utrymmen utan att den stora vingen ska skadas. Det är onödigt att köpa en för stor vinge, bättre att skaffa en vinge som passar för den dykning du behöver som ligger 23

rätt från början, den blir lättare att använda. Inflatorn ska vara så lång, eller kort, att man med vänster hand kan styra både den och inventilen på torrdräkten. På dumpventilen ska det inte sitta något annat än en knut längst ut, då man annars lätt kan fastna och ofrivilligt tömma vingen. 5.10 Mask och Fenor 5.10.1 Mask 5.10.2 Fenor 5.11 Slangar Den ska sitta bekvämt och ha en låg volym, så att den är enkel att tömma på vatten. Maskbandet i silikon kan med fördel bytas ut mot ett i neoprene för att öka hållbarheten. Reservmasken bör vara så liten som möjligt och förvaras i den vänstra benfickan på dräkten. Glöm inte bort att imskydda även den här masken innan dyket, ifall den skulle behöva användas. Det finns en hel djungel av fenor i olika färger och former, med ett flertal fyndiga spänneslösningar som funkar mer eller mindre bra. Trots detta utbud så har så många som 80 % av dom tekniska dykarna valt att gå tillbaka till den gamla beprövade gummifenan. Gummifenor har man valt därför att de ger tyngd, en i övrigt tung utrustning kräver en stabil fena med tyngd i för att komma någonstans när man simmar. De fenremmar som sitter på fenan vid inköpet är fullt funktionsdugliga, men man får vara noga med att kontrollera dom ofta efter sprickor så att de inte går sönder under dyket. Många väljer dock att byta ut dessa fenremmar mot så kallade spring straps, två anledningar till detta. Dels är dessa mindre sannolika att gå sönder eftersom de har en fjäder och shock-cord, alternativt en stålvajer i stål fjäderns mitt, och dels så upplevs dom göra att fenan blir betydligt lättare att ta på och av. Var noga med att du verkligen har rätt längd på alla slangar, både högtrycks- och lågtrycksslangar. Utrustning ska inte hänga och slänga fritt från dykaren eftersom det medför att man får ett ökat vattenmotstånd, troligen så förstör man sikten när man släpar utrustningen på botten eller på vraket, men framför allt medför det en markant ökning av risken att fastna. Slanglängder bör vara så korta som möjligt utan att dom hindrar dig från att röra på huvudet. 24

5.11.1 Slanglängder Bakpaket: Slang Primär regulator Backup regulator Manometer Dräktslang Längd 150 cm (singelpaket) / 210 cm (dubbelpaket) 60 cm 60 cm (högtrycksslang) Original går bra (ca 91cm) Stageflaskor: Slang Regulator Manometer Längd 101 cm / 91 (vid svivelande första steg) Kortast möjliga (10cm) 5.12 Backplate och Harnes 5.12.1 Backplate 5.12.2 Harness Denna är vanligen gjord av stål, aluminium eller plast. Vilket man väljer är beroende av vad man dyker med för typ av dräkt. Om man dyker med torrdräkt är en som är gjord av stål att föredra, medan man om man dyker med våtdräkt kan föredra en i aluminium. Plast är inget material att föredra här i Sverige med tanke på klimatet, då plasten har en tendens att spricka och gå sönder. En backplate av stål har en annan fördel, och det är vikten. Eventuell vikt som behövs kan till viss del, eller fullt ut, placeras här. Skulle ytterligare vikt behövas kan man, till exempel, fästa en så kallad V-vikt mellan flaskorna och backplaten. En backplate gjord av aluminium är ett ypperligt alternativ när man dyker i varmare vatten där våtdräkt kan användas. När torrdräkt används kan den dock vara lite för lätt och du måste då kompensera för detta någon annanstans. Man trär hela plattan med en enda hel webbing, one piece of webbing, istället för att använda snabb-spännen och D- ringar med kapad webbing som riskerar att brista om påfrestningen blir för stor. På det här sättet finns det inte någon del på ditt harness, remställ, som är svagare än den 25

andra. Antalet D-ringar ska vara fem, varav två ska sitta på grenremmen, och dessa ska vara inställda efter dig, liksom inställningarna av remstället i övrigt ska vara. 5.13 Övrig utrustning 5.13.1 Benfickor 5.13.2 Gators 5.13.3 Handskar Att ha benfickor på sin dräkt är nästan ett måste om man skall hålla på med teknisk dykning. Benfickor medför att du har dina tabeller, extra mask, spool, linpilar, wetnotes och annat du kan tänkas behöva, lättillgängligt och utan att det fastnar titt som tätt. Fickorna finns i storlekarna small, medium och large, med lock som helst öppnas/stängs med en bred kardborre, eller alternativt en dragkedja, men detta är betydligt struligare. Man bör montera två stycken på sin dräkt, en på vardera ben. Den vänstra fickan kan vara av en något större modell än den högra, då man i denna ficka förvarar sina reserver såsom extramask, safetyspool och så vidare. I den högra fickan förvaras sådant man kan tänkas behöva använda under dyket, till exempel Wetnotes eller linpilar. Det underlättar om man, i båda fickorna, fäster en lina att hänga fast sakerna i, de blir lättare att komma åt, lättare att få tillbaka ner i fickan och man riskerar inte att tappa dom. Gators har kommit ut på marknaden för att hjälpa dykaren att stoppa luftvandring ut till fötterna genom att avsnöra dräktbenet. Det här är för att du som dykare skall ha maximal rörelse möjlighet om du dyker vrak och/eller grottor och vill kunna gå ner någonstans med huvudet först, utan att behöva vara orolig för luftvandring i dräkten. Det är ganska vanligt att vara kall om händerna i detta land, men det finns trots det ingen tillverkare som har lyckats göra den perfekta handsken som både är varm, rörlig och hållbar. Vid dykning i kallare vatten får man helt enkelt lita på dom handskar som finns på marknaden. Dessa har, allihopa, haft tendenser att gå sönder efter ett tag, så var noga med att se över handskarna efter eventuella sprickor innan varje dyk. En rekommendation är också att ta med ett par extra våthandskar i benfickan om dyket du gör kräver lite längre dekompression. 26

5.13.4 Ringsystem Patrik's Divers Playbook Det är att föredra att man undviker att montera ringsystem på sin dräkt, eftersom att ringsystemet medför att det blir något krångligare att komma åt saker. Då man, för att fästa ringarna, måste sträcka ut ärmarna, och på så vis öka påfrestningen på dräkten, ökar man även risken för att dräkten går sönder. Vill man absolut ha ringsystem bör man välja att ha kvar latextätningarna, för att minska luftvandring ut i händerna och förhindra att ett eventuellt läckage sprider sig över hela kroppen. 27

6 Gaser 6.1 Argon Ar Används mest som gas till torrdräkten då argonets densitet gör att man håller värmen upp till 40% bättre än med luft. 6.2 Helium He Att använda helium i andningsgasen har många fördelar. Helium minimerar narkos, gör det lätt att andas på djupet på grund av dess låga densitet, vilket även reducerar uppbyggandet av koldioxid, CO 2, gasen skyndar på utvädringen samt ökar dekompressionens effektivitet. En nackdel med He är att man förlorar värmen sex gånger snabbare än med luft Denna gas ska således inte användas för att fylla torrdräkten då risken för hypotermi är stor. Andra nackdelar, som dock är vanligast på djup större än 120 m, är High Pressure Neurological Syndrome, HPNS. HPNS kan visa sig bland annat i form av skakningar, muskelryckningar och koordinationssvårigheter och i sällsynta fall även stelhet i leder. 6.3 Kväve N 2 Grundläggande beståndsdel i luft. Kväve verkar narkotiskt med ökande djup, varför dykning med luft inte är att rekommendera djupare än 30 m. Med det ökade djupet kommer också problem med andningsmotstånd på grund av kvävets densitet, vilket gör det svårt för kroppen att vädra ut ordentligt. Koldioxid, CO 2, hålls då inte bara kvar utan byggs även på i kroppen. 6.4 Syre O 2 Den enda gasen som inte kan bytas ut. Syret måste ha ett partialtryck på minst 0.16, partialtryck under det initierar hypoxi, och ett partialtryck på 0.10 eller lägre medför medvetslöshet. Den övre gränsen är 3.0, fast känsligheten mot syre varierar från person till person, men också från dag till dag. Partialtrycket på syre under ett dyk ska aldrig överskrida 1.4 under arbete, gärna ej högre än 1.2, då detta har visat sig vara en gräns som de flesta klarar av, och inte överskrida 1.6 under vila, dekompressionen. Ett högt partialtryck på syre kan leda till förgiftning av det centrala nervsystemet, Central nervous system toxicity, CNS. CNS kan i sin tur leda till epilepsiliknande anfall under vattnet och i värsta fall drunkning. Att andas syre under lång tid eller med hög koncentration under en 24-timmars period åsamkar skador på lungorna och kan i värsta fall orsaka lungkollaps, var därför noga med att hålla dig väl inom tabellgränserna för maximal exponering per dag. Viktigt att tänka på när det gäller syre är att det, precis som kvävet, verkar narkotiskt med ökande djup. 28

6.5 Koldioxid CO 2 När kroppen har tagit upp syre är CO 2 den gas som blir kvar, den går således inte att undvika på något sätt. Det är en narkotisk gas som kan hämma uppmärksamheten och i värsta fall leda till att man förlorar medvetandet. Om utvädringen är ineffektiv eller om andningsmotståndet är högt, leder det till att koldioxiden stannar kvar i lungor och vävnader. En alltför stor ansamling av CO 2 ökar riskerna för syrgasförgiftning och tryckfallssjuka. Det gör också att mottagligheten för narkos ökar samt risken att förlora medvetandet. 29

7 Gasblender & Service 7.1 Nitrox 7.1.1 Partialfyllning Nedanstående formel kan användas för att beräkna nitroxblandning. F O2 0,21 P 0,79 Sluttryck =P O2 extra Exempel: Tom 12x232 bars flaska ska fyllas med 32% nitrox. 0,32 0,21 232 32bar 0,79 Först fyller vi den tomma flaskan med 32 bar syre och sedan toppar vi upp med luft dom resterande 200 bar. Formeln kan även användas för att göra beräkningar flaskor med kvarvarande nitrox, det kräver två steg; Först måste vi beräkna det syret vi har kvar i flaskorna, sen behöver vi räkna ut optimal blandning innan vi drar ifrån det syre vi hade kvar i flaskorna mot det vi ska toppa upp flaskorna med. Exempel: Du får in en 12x232 bars flaska med 70bar 27% nitrox kvar i flaskan. Nitroxdykaren vill ha en ny blanding med 32% nitrox. Börjar med att räkna ut syret vi har kvar i flaskan. 0,27 0,21 70 5bar 0,79 Beräkna syret vi ska tillsätta. 0,32 0,21 232 32bar 0,79 32 bar 5 bar = 27 bar Alltså ska vi fylla flaskan med syre från 70 bar till 97 bar (70+27) och sedan toppa upp med luft till 232 bar, då bör vi ha fått 32% Nitrox. 7.1.2 Beräkningshjälp Tabellen nedan ger en enkel hjälp för att räkna ut hur mycket syre eller Nitrox man måste tillsätta för att fylla ett par flaskor. Fungerar väldigt bra till inlinefyllning eller fyllning med membrankompressor där man sällan kommer över 40% Nitrox. 30

FO2 Vill ha Har Behöver P (Tryck) PO2 Exempel: Du har en 232 bars flaska fylld till 100 bar med luft som du vill fylla med 32% Nitrox. Vill ha Har Behöver FO2 0,32 0,21 P (Tryck) 232 100 PO2 0,32*232 = 74 bar 0,21*100 = 21 bar 74-21 = 53 bar 53 / 132 = 0,4 Svar toppa flaskorna med 53 bar syre och sedan toppa upp med luft eller 132 bar 40% Nitrox 8 Service Vill ha Har Behöver FO2 0,32 0,21 0,4 P (Tryck) 232 100 132 PO2 74 21 53 8.1 Kompressor 8.1.1 Vad är ren luft? Parameter Andningsluft Oxygenkompatibel luft Oxygen 21±1% 21±1% Olja 0,3 mg/m3 0,1 mg/m3 Gasformiga kolväten 25 ppm 15 ppm Koldioxid 500 ppm 500 ppm Kolmonoxid 2 ppm 2 ppm Smak och lukt Ingen Ingen 31

Vatten 50 mg/m3 200 bar 30 mg/m3 300 bar Som andningsluft 8.1.2 Vad kan orsaka problem? Kolväten Vatten Partiklar Giftigt Kan orsaka frysning Kan orsaka antändning Bildar kolmonoxid vid förbränning Reducerar filterverkan Kan sätta igen utrustning Smutsar ner systemet Kan orsaka rostskador Kan vara bränsle 8.2 Oxygenutrustning 8.2.1 Oxygenkompatibilitet Användning Metaller Icke metaller Tryckkärl Armatur & ledningar (Ventiler, manometrar & kopplingar) Stål & Aluminium Mässing, syrafast stål, Monel, Inconel, Aluminiumbrons Tungum Slangar (tätskiktet) O-ringar PTFE för oxygen ETFE för helium Nitril- & Fluorgummi Packningar & säten Koppar & aluminium Polyamid & PTFE Smörjmedel PTFE-fett PTFE & ETFE = Teflon, Polyamid = Nylon, Fluorgummi = Viton & Kalrez, PTFE-fett = Krytox Obs! Många av dessa plaster ger giftig rök när de väl brinner! Generellt är metaller att föredra. 8.2.2 Oxygentvätt Demontera utrustningen till minsta beståndsdel. Torka bort synligt fett och smuts med trasa. Tvätta alla delar som kan komma i kontakt med oxygen. Ultraljudstvätt. 32

Använd lämplig rengöringsvätska (rådgör med leverantör). Temperatur och tid enligt anvisning. Skölj med RENT vatten. Torka med REN luft. Patrik's Divers Playbook Flasktvätt. Fett & smuts tas bort med rengöringsmedel. Rost tas bort med tumling. Låt flaskan torka. Avsluta med noggrann inspektion, upprepa tvätten om det behövs. Återmontera utrustningen om du är utbildad, använd lämpliga material. 33