Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Lars Jonasson Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder 11% Träda Obrukat 22% Öv gröd 5%
Förord Frågan om vad som händer med svenskt jordbruk om oljepriset stiger till 100$ per fat belyses i denna studie. Beräkningarna har utförts av Agr. Dr. Lars Jonasson under ledning av en referensgrupp bestående av Erik Herland, Peter Lundberg, Lars-Erik Lundkvist, Mats Reidius, Lars Törner, Göran Wadmark och Håkan Wallden. Studien har finansierats av SLF, KSLA och Lantmännen Energi AB. Resultaten av studien presenterades första gången på en sammankomst vid KSLA den 10 november 2005. Överläggningsämnet var då vad som händer med jordbruket om oljan kostar 100 $ per fat. Författaren till skriften nås på följande sätt: Lars Jonasson E-post: lars.jonasson@lantek-lj.k.se Haraldsmåla gård Tele: 0457-46 10 53 370 17 ERINGSBODA Fax: 0457-46 10 80
Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Frågan om vad som händer med svenskt jordbruk om oljepriset stiger till 100$ per fat belyses i denna studie. Frågeställningen är mycket stor. Ett höjt oljepris påverkar jordbruket på flera olika sätt. Den omedelbara är att kostnaderna höjs eftersom energi är ett viktigt produktionsmedel. Den andra effekten är att jordbruket får ökade möjligheter att gå in som energiproducent när priset på energi stiger. Detta gäller både för egen användning och för försäljning. Den tredje effekten är att priserna på de traditionella jordbruksprodukterna kan komma att höjas på grund av kostnadsökningar i våra konkurrentländer, dyrare transporter och av att ökad energiproduktion kan konkurrera om de fasta produktionsfaktorerna i jordbruket (främst marken) och därmed pressa upp kostnaderna och priserna för traditionell produktion i Sverige och i andra länder. Höjt energipris kan även komma att påverka hela världsekonomin, ränteläget, löneläget, köpkraften och så vidare. Detta får i så fall indirekta effekter på jordbruket. Effekten på världsekonomin är dock så pass komplex att den inte har kunnat beaktas i denna studie. Ett långsiktigt högt oljepris skulle också kunna leda till ändrad beskattning på energi. Någon förutspåelse om detta har inte kunnat göras. Beräkningarna bygger därför på antagandet att den svenska energiskatten är oförändrad och att övriga EU-länder närmar sig vår nivå. Det spelar sedan mindre roll om de väljer att använda, skatter, kvoter, inblandningstvång, certifikat eller någon annan teknik för att styra över mot förnyelsebar energi. Eftersom orsakssambanden i många fall är komplexa har en datamodell använts för att illustrera effekterna av ett bestående oljepris på 100 $ per fat. Modelltekniken Beräkningarna har genomförts med en matematisk programmeringsmodell för jordbruket i EU25. Modellen beaktar de viktigaste produktionsgrenarna i jordbruket, tillgång och priser på insatsmedel, förädling av produkter till handelsvara, efterfrågan av olika livsmedel i de olika länderna och transportkostnader såväl inom EU som vid import och export utanför EU. Modellen har en regional upplösning på landsnivå. Sverige är dock uppdelat i fyra underregioner med olika produktionsförutsättningar. Modellen är alltså främst inriktad på att beräkna konsekvenser i Sverige medan övriga länder beräknas med mindre noggrannhet. Modelltekniken går i korthet ut på att produktionsgrenskalkyler för olika grödor och djurslag kombineras regionalt, för att få högsta möjliga ekonomiska utbyte. Produktionsgrenskalkylerna består i huvudsak av fysiska kvantiteter från traditionella bidragskalkyler vilka kombineras med tillgång på fasta resurser och priser som genereras i modellen. De beräknade priserna är beroende av såväl utbud som efterfrågan och handel med andra regioner (länder). De internationella priserna, som justeras för EU's tullar, införselavgifter, exportstöd och interventionspriser, sätter dock övre och undre gränser för produktpriserna. Efterfrågan på livsmedel är beroende av 1(7)
priset enligt linjära efterfrågefunktioner. De rörliga insatsmedlen antas ha fast pris oberoende av kvantitet. De regionala skillnaderna i odlingsförutsättningar inom respektive land beaktas genom att delar av den genomsnittliga kostnaden för arbetskraft och maskiner har lagts över till en brukningskostnad som är linjärt ökande med arealen. Detta för att spegla skillnaderna mellan de mest lättbrukade och välarronderade markerna och de mest svårtillgängliga. Det ligger också växtföljdsrestriktioner i modellen som innebär att avkastningen för vissa grödor sjunker om odlingen ökar. Scenario Framtidsscenariot med ett högt energipris moduleras fram i tre steg. 1. Priser och politik för 2004 2. MTR fullt genomförd 3. MTR och höjt energipris (100 $ per fat) Scenario 1 med priser och politik från 2004 används som en jämförelsepunkt eftersom det i stort motsvarar nuläget avseende produktion mm. Det har också använts för att stämma av modellen. Scenario 2 visar vad den nya jordbrukspolitiken med frikopplade stöd kan medföra när den är fullt genomförd (inklusive mjölkreform och helt slopade djurbidrag). Den planerade sockerreformen har ej beaktats. Scenario 3 visar hur läget kan förändras om priset på olja går upp. Scenariot bygger på att: MTR är fullt genomfört i alla medlämsländer i enlighet med scenario 2. Räntan och kostnaden för arbetskraft är oförändrad Ökade kostnader för transporter och energi gör att priserna för inköpta förnödenheter generellt stiger med 5 % Priset på diesel antas stiga till 6 kr/l vilket medför en ökad kostnad för dragkraft med 32 kr/tim (utöver de 5 procenten). Kostnaden för foder (annat än grovfoder och spannmål) antas öka med 5 % på samma sätt som övriga insatsmedel. Kostnaden för handelsgödsel antas öka med 5 % på samma sätt som övriga insatsmedel. Det kan uppstå större prisökningar på kväve men sambanden mellan priset på kvävegödsel och råolja är så pass komplexa att de inte har kunnat redas ut. Länderna utanför EU påverkas i samma omfattning som länderna i EU. Importen från länder utanför EU antas bli oförändrad. Vete till etanol antas betinga ett värde på 1,50 kr/kg. Efterfrågan är obegränsad. Spannmål till förbränning antas betinga ett värde på 1,40 kr/kg. Efterfrågan är obegränsad. Raps till RME antas betinga ett värde på 3,50 kr/kg. Efterfrågan är obegränsad men odlingen begränsas av växtföljdsskäl till 10 % av arealen i växtföljd (exkl vall). Salix har ett pris på 190 kr/mwh (140 kr/mwh idag). Efterfrågan är obegränsad men odlingen begränsas till max 10 % av åkermarken av andra skäl. Vall till biogas betalas med 0,50 kr/kg ts stående på rot (0,20 kr/kg ts idag). Omfattningen begränsas till 3,5 procent av åkermarken. 2(7)
Resultat Scenario 1 med priser och politik från 2004 speglar i stort nuläget avseende produktion mm. Scenario 2 visar att den nya jordbrukspolitiken kan medföra stora problem för svenskt jordbruk. Volymerna minskar både avseende animalieprodukter och vegetabilier. Energiproduktionen borde dock öka jämför med nivån idag. Detta gäller såväl för salix som för etanol, RME och förbränning av spannmål. Vallbaserad framställning av biogas får dock inget genomslag vid det idag aktuella priset för gräs på rot. Stora arealer kan också bli liggande utan användning. Lönsamheten är i sig inget problem. Det stora problemet är att lönsamheten är minst lika hög för ett passivt ägande. Problematiken är likartad i samtliga länder men Sverige är ett av de länder där effekten blir störst. Orsaken till detta är att vi har mycket areal med relativt låg avkastning och ett allmänt högt kostnadsläge. Andelen obrukad mark beräknas bli störst i Götalands- och Svealands- skogsbygder tätt följt av Norrland. Förklaringen till detta är att det helt enkelt inte finns några alternativ om den ekonomiska bärkraften rasar för den grovfoderbaserade mjölk- och köttproduktionen. Scenario 3 visar att ett höjt oljepris får ett kraftigt genomslag för jordbruket. De kostnadsökningar som följer av höjt oljepris skulle vara katastrofala för svenskt jordbruk om de inte genererade följdeffekter i form av efterfrågan på energi och höjda priser på importerade livsmedel. Produktionskostnaderna stiger som bekant även i resten av världen. Ökade transportkostnader ger också ett för oss välbehövligt naturligt skydd av hemmamarknaden. Sluteffekten blir dock ett lyft för jordbruksproduktionen i allmänhet och den svenska produktionen i synnerhet. Spannmålsodlingen (och annan energiodling) skulle blomma och detta skulle dra upp priserna på livsmedel. Efterfrågan på jordbruksmark skulle också öka så att markvärdet stiger. De svenska skogsbygderna och norrland skulle dock inte dras med i denna våg. Där skulle fortfarande ickeodling vara bästa alternativet i många fall. En tredjedel av åkermarken i Sverige skulle kunna bli aktuell för energiproduktion vilket är betydligt med än i EU som helhet där andelen stannar på en femtedel. Det bör då även påpekas att energiproduktionen i Sverige i huvudsak förläggs till slättbygderna. I Norrland och södra Sveriges skogsbygder är det istället långliggande träda som tar stor areal. Den höga andelen åker med energiproduktion i Sverige beror delvis på att vi har förhållandevis mycket åkermark och att vi idag har betydande export av spannmål men också på att animalieproduktionen kan komma att minska kraftigt vilket minskar behovet av foder. 3(7)
Figur 1. Beräknad arealanvändning vid ett oljepris på 100$ per fat Sverige EU Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder 11% Oljev, RME 1% förbränning 2% etanol 9% Träda Obrukat 2% Öv gröd 12% Vall, biogas 2% Salix 6% livsm&foder 42% Träda Obrukat 22% Öv gröd 5% Vall, foder 20% Oljev, livsm 4% Källa: Modellberäkningar Den svenska animalieproduktionen kan komma att ta mycket stryk av MTR när reformen är fullt genomförd. Stiger sedan oljepriset förvärras läget ytterligare. Priserna på animalieprodukterna stiger visserligen motsvarande kostnadsökningarna i EU men vår animalieproduktion hankar sig fram idag tack vare lågt spannmålspris. Denna konkurrensfördel minskar när spannmålsodlingen går ned på grund av MTR och den försvinner helt när spannmålen även går till energi. Efterfrågan minskar också något när priserna stiger vilket pressar volymerna när ökad export inte är något lönsamt alternativ. Den beräknade procentuella förändringar av produktionen för några av de viktigaste jordbruksprodukterna framgår av tabell 1. Tabell 1. Beräknad produktionsändring för några jordbruksprodukter vid MTR fullt genomförd och vid MTR kombinerad med ett oljepris på 100 $ per fat. Sverige EU MTR MTR 100$ MTR MTR 100$ Spannmål -39 % + 4 % -19 % + 7 % Oljeväxter -69 % + 7 % -67 % +27 % Mjölk -17 % -36 % - 2 % - 4 % Nötkött -46 % -59 % -38 % -45 % Svin -20 % -25 % - 9 % -18 % Källa: Modellberäkningar. Samtidigt som produktionen av animalier minskar så ökar produktionen av energi. De procentuella ökningarna är inte relevanta eftersom produktionen är obetydlig idag. Istället redovisas de kvantiteter som kan komma att bli aktuella. Det visar sig då att salix har potential att bli en stor energikälla såväl i Sverige som i EU som helhet. Etanoltillverkning av spannmål kan också bli stort medan potentialen för raps till RME 4(7)
är mindre. Orsaken till detta är att det är svårt att få fram tillräckligt mycket frö på grund av växtföljdsproblemen med raps. Mängden kan dock ökas genom att ersätta delar av den hittillsvarande användningen av rapsolja med andra oljor. Förbränning av spannmål är också något som kan bli stort i Sverige men knappast i övriga EU-länder. Där är normalt sett värdet av säden högre om den används till foder än om den eldas upp. Tabell 2. Beräknad produktion av energiråvara vid ett oljepris på 100 $ per fat. Sverige EU MTR MTR Spannmål till etanol 1,5 47 Milj ton Färdig etanol 0,6 17 Milj m 3 Spannmål till förbränning 1,6 7 Milj ton Raps till RME 0,14 1,8 Milj ton Färdig RME 0,06 0,8 Milj m 3 Salix 31 1 012 Milj ton ts Vall till biogas 0,5 17 Milj ton ts Källa: Modellberäkningar. Tabell 3. Beräknad produktion av energi vid ett oljepris på 100 $ per fat. Sverige EU MTR MTR Spannmål till etanol 8,8 100 TWh Spannmål till förbränning 6,7 29 TWh Raps till RME 1,4 18 TWh Salix 6,9 225 TWh Vall till biogas 1,4 46 TWh Källa: Modellberäkningar. I modellberäkningen förutsätts att den raps som odlas idag går till livsmedel och annan teknisk användning och att produktion av RME kräver ökad odling. Potentialen till ökad odling är dock relativt liten, åtminstone med de växtföljdsrestriktioner som ligger i modellen. Raps tillåts bara ett år av tio på arealen med ettåriga grödor. Dessutom beräknas skörden minska när odlingen ökas. Den ekonomiska bärkraften är dock mycket hög för raps till RME vilket framgår av tabell 4. Där anges hur mycket man skulle vinna på om man släppte på restrektionerna så att man kan odla ett hektar extra av respektive gröda utan skördenedsättning eller andra begränsningar. Raps ligger då i topp följt av etanolvete och salix. Mycket talar därför för att raps till RME kan få ett större genomslag än det som beräknats i modellen. Produktionen av RME kan också ökas genom att ersätta delar av den rapsolja som idag går till livsmedel och annan teknisk användning med andra oljor. 5(7)
Tabell 4. Lönsamheten i odlingen av energigrödor som begränsas av andra skäl än efterfrågan vid MTR fullt genomförd och vid MTR kombinerad med ett oljepris på 100 $ per fat. Lönsamheten mäts som marginalvärdet av ökad odling (Kr/ha) Sverige (GNS + SS) EU MTR MTR 100$ MTR MTR 100$ Spannmål till etanol 547 2 281 718 1 603 Spannmål till förbränning 0 1 466 603 982 Raps till RME 0 2 385 1 445 3 201 Salix 681 1 633 891 1 028 Vall till biogas 0 522 0 581 Källa: Modellberäkningar. Känslighetsanalyser Några känslighetsanalyser har genomförts för att studera skatternas betydelse. I den första antas Europisk nivå gälla för energi till värme vilket innebär att priset på salix beräknats till 120 kr/mwh och priset på spannmål till förbränning har satts till 0,90 kr/kg. Priset för salix är då fritt värmeverk medan priset för spannmål är vid gården. Dessa priser medför att energiproduktion till värme är ointressant och att jordbruksproduktionen helt intrikat på fordonsbränsle i form av etanol, RME och biogas. Pressen på animalieproduktionen minskar något men det handlar om relativt marginella skillnader. Huvudeffekten är istället att växtföljderna pressas hårt mot grödor som går att förädla till drivmedel. Detta får i sin tur följden att priset på fodersäd pressas upp till nästa samma nivå som med den höga beskattningen på icke-förnyelsebar värmeenergi. En analys har också genomförts om vad som kan komma att hända om Sverige har kvar sina höga skatter och övriga EU behåller sina lägre på energi till värme. Resultatet av analysen blev förvånansvärt enkelt. Sverige gör som i huvudalternativet med höga skatter och övriga länder som i den föregående känslighetsanalysen med lägre skatter. Några nämnvärda effekter på animalieproduktionen eller annat av att skatterna inte är harmoniserade kan inte utläsas eftersom priset på fodersäd ändå har pressats upp till samma nivå som vid förbränning med de höga Svenska skatterna. En tredje analys har genomförts med försiktigare bedömningar av priserna på spannmål och oljeväxter. De har då satts till 1,30 kr/kg för etanolvete, 1,20 kr/kg för spannmål till förbränning och 3,00 kr/kg för raps till RME. Resultatet av detta blev en avsevärt mycket lägre energiproduktion än med de högre priserna. Salix och vall till biogas skulle visserligen stå kvar på samma höga nivå eftersom priset för dessa energislag inte sänktes i beräkningen. Raps till RME uteblir däremot nästan helt liksom förbränning av spannmål i andra länder än Sverige. Mindre genomslag för energigrödor innebär också mindre press på animalierna. Läget förbättras dock inte nämnvärt mycket. Det är istället obrukad areal som är ett intressant alternativ. Det handlar om 5 miljoner hektar i EU varav 0,8 i Sverige. Energiproduktionen och möjligheten att lägga allt i träda sätter dock press på fodersäden så i alla länder utom Sverige kommer priset på fodersäd att överstiga priset till förbränning. En fjärde analys har genomförts för att se potentialen i Salixodlingen om inte odlingen begränsas av etiska, estetiska, och andra skäl. Begränsningen har lagts på 10 procent av åkermarken. Utan denna begränsning skulle salix kunna få en enorm utbredning i 6(7)
Sverige men inte lika stor i övriga EU. Det handlar om totalt 17 miljoner hektar varav drygt en miljon skulle vara i Sverige. Det blir då 40 procent av den svenska åkermarken men bara 17 procent av åkermarken i EU som helhet. För svensk del innebär en så omfattande odling att spannmål till förbränning trängs ut, att produktionen av etanol och biogas dämpas och att mjölk och köttproduktionen trängs bort ytterligare. Svinproduktionen påverkas däremot ganska lite. I en femte analys har begränsningarna på rapsodlingen studerats. Det visar sig då att oljeväxtodlingen skulle tiodubblas om inte växtföljdssjukdomar och annat satte stopp. Det skulle då inte bli tal om att använda spannmål till energi. Salix och vall till biogas skulle då bara förekomma i ringa omfattning och enbart på marker som inte lämpar sig för oljeväxter eller spannmål. Priset på spannmål skulle också pressas upp till 1,80 kr/kg för att få fram tillräckigt med spannmål till livsmedel och foder. Detta höga pris skulle i sin tur sätta ytterligare press på animalieproduktionen. Markvärdet skulle också stiga kraftigt. Slutord Modellberäkningarna visar att MTR kan få stora effekter för jordbruket i Sverige och i EU som helhet när reformen är fullt genomförd och alla produktionsstöd är frikopplade. Risken är påtaglig att stora arealer kan komma att tas ur produktion eftersom det är svårt att hitta ekonomiskt bärkraftig användning utan stöd. Denna risk är särskilt stor i Sverige och några andra länder med låga skördenivåer och ett allmänt högt kostnadsläge. Ett höjt oljepris skulle dock ändra bilden radikalt. Energigrödorna kan snabbt komma över tröskeln för att bära sina egna kostnader och därmed bli ett bättre alternativ än att låta marken ligga obrukad. Sverige visar sig ha en osedvanligt hög potential för energiproduktion. Detta eftersom vi har förhållandevis mycket mark och en animalieproduktion som har svårt med konkurrenskraften. Grovt uttryckt kan alltså ett höjt oljepris leda till att vi växlar över till energiproduktion medan övriga EU i huvudsak ligger kvar med livsmedelsproduktion. De exakta siffrorna som presenterats skall dock tolkas med stor försiktighet. Det finns ett stort antal osäkerheter i beräkningarna både avseende produktionsförutsättningarna idag och avseende konsekvenserna av höjt oljepris. Modellberäkningarna bör därför ses mer som en exemplifiering eller som ett konsistent scenario snarare än som ett exakt svar på frågan om vad som odlas om oljan kostar 100 $ per fat. 7(7)
Appendix 1. Kortfattad beskrivning av modellens omfång och grundläggande data. De produktionsgrenar som ingår är höstvete, råg, korn, havre, majs, raps, potatis, sockerbetor, vall till foder (6 varianter), vall till biogas, övriga ettåriga grödor, roterande träda, långliggande träda, salix, andra permanenta växter, permanenta betesmarker, mjölkkor (3 foderstater), tjurar, stutar, dikor (3 system), får, getter, suggor, gyltor, slaktsvin, höns och slaktkyckling. Kalkyler har skapats för samtliga dessa produktionsgrenar i alla länder där respektive produktionsgren förekommer. Det handlar totalt om ca 900 produktionsgrenskalkyler där kvaliteten är varierande. Produktionsgrenskalkylerna bygger på i grunden på svenska kalkyler från LES (numera Jordbruksverket) avseende 1995. Dessa kalkyler har sedan uppdaterats och anpassats till de olika ländernas förhållanden. De finska kalkylerna bygger antingen på kalkyler från slättbygden i Mellansverige eller på kalkyler för Norrland beroende på var i Finland huvuddelen av produktionen bedrivs. I övriga länder bygger kalkylerna på södra Sveriges slättbygder. I växtodlingen har skördarna anpassats enligt internationell skördestatistik. Stödnivåerna beräknas sedan utifrån skördenivån. Tillförseln av växtnäring beräknas grödvis med ledning av bortförseln i skörd. Givorna har sedan justerats proportionellt för samtliga grödor för att matcha total användning av handelsgödsel enligt internationell statistik, efter avstämning mot beräknad mängd stallgödsel. Övriga rörliga kostnader har till hälften antagits vara beroende av arealen och till hälften av skördenivån. Vallen är ett generellt problem eftersom statistiken är bristfällig, bl a saknas skördestatistik. För att lösa detta har ett samband skattats mellan avkastning för korn och vall för svenska data (skördeområden). Detta samband antas gälla i hela EU. Undantag har gjorts för vissa länder i medelhavsregionen där skörden har justerats upp. I animalieproduktionen har mjölkavkastning, kalvningsintervall och antalet producerade smågrisar per sugga justerats enligt internationell statistik. Foderförbrukningen har anpassats efter dessa justeringar och stämts av mot försörjningsbalanser från Eurostat. Vidare har möjligheter lagts in att substituera bete, grovfoder och spannmål med varandra och i vissa fall med biprodukter från fruktodlingar etc. Här skulle modellen kunna förbättras genom att införa mer landsspecifika foderstater, men dataunderlag saknas. Mjölkavkastningen och antalet producerade smågrisar per sugga har uppdaterats till 2003 års nivå. Arbetsåtgången har beräknats med ledning av skaleffekter och strukturstatistik för de viktigaste produktionsgrenarna och därefter stämts av mot internationell statistik. Kostnaden för arbetskraft har antagits följa övriga sektorer i respektive land. Priset för byggnader och inventarier har antagits följa kostnadsläget mätt i BNP per capita. Modellen har stämts av i ett scenario där arealer och djurantal har låsts till 2003 års nivå varefter produktionen av olika produkter och förbrukningen av olika insatsmedel har stämts av mot statistiska uppgifter. Vid behov har modelldata korrigerats för att ge en så bra matchning som möjligt. Ett stort antal inkonsistenser har dock upptäckts i statistiken. Det handlar t ex om att arealen med olika grödor är större än arealen åker, att produktionen avviker från konsumtionen trots att självförsörjningsgraden är 100 procent och att en viss uppgift kan skilja sig 25 procent mellan Eurostat och FAO. Dessa inkonsistenser har hanterats efter bästa förmåga beroende på vilken av uppgifterna som verkar mest tillförlitlig med hänsyn tagen till andra uppgifter och tänkbara källor.