Lärarhandledning
Miljö Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna skrivit/ritat. Läraruppgift: Hur kan ett utsläpp i Sverige påverka miljön i Australien? Den här uppgiften hjälper eleverna att förstå hur miljöfarliga ämnen kan sprida sig långa sträckor med vatten. plastbytta vatten karamellfärg ett vitt papper. Säg att vattnet symboliserar allt vatten på jorden, att karamellfärgen är ett miljögift och att pappret föreställer exempelvis Australien. Sätt ner pappret på ena sidan av plastbyttan och häll i karamellfärgen från motsatt sida. Häll i ganska mycket för att få en tydlig effekt. Säg att karamellfärgen är ett miljögift som släpps ut från exempelvis Sverige. Konstatera att miljögiftet (karamellfärgen) blandas ut och sprids i vattnet. Plocka sedan upp pappret och visa att det har fått färg. Utsläppet av miljögiftet i Sverige har alltså spridit sig till Australien. Klimat Tidslinjen: klimatet genom tiderna Låt eleverna skriva eller rita hur de tycker att vi ska lösa klimatproblematiken med nya lösningar och uppfinningar i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna har skrivit/ritat. Läraruppgift: Hur skulle jorden se ut om det inte fanns någon växthuseffekt? Den här uppgiften hjälper eleverna förstå att växthuseffekten är livsnödvändig, och att det är den snabba uppvärmningen som är problemet. två fat blött hushållspapper några påsar krassefrön Så ut krasse på två fat klädda med blött hushållspapper. Lägg det ena fatet i frysen (om det inte finns tillgång till frys i anslutning till klassrummet, fråga skolbespisningen) och berätta att det symboliserar klimatet på jorden utan växthusgaser. Ställ det andra fatet i rummet (eller i ett växthus om det finns tillgång till ett sådant) och berätta att fatet symboliserar det varmare klimat som uppstår när vi har växthusgaser runt jorden. Kontrollera sedan hur de olika faten med krasse växer till sig under ett par dagar. Förklara att växthusgaser är viktiga för allt levande på jorden. Problemet som kan uppstå när det släpps ut mycket växthusgaser är att det blir en snabbare uppvärmning och förändring i klimatet som människor, djur och växter kan ha svårt att hinna anpassa sig till. 2
Energi Tidslinjen: historiska energislag Låt eleverna skriva eller rita vad de tror att vi kommer att få energi från i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna skrivit/ritat. Läraruppgift: hur fungerar en energimarknad? Den här uppgiften hjälper eleverna att förstå hur konsumentens makt kan påverka utbudet av energislag. Papper Penna Dela upp klassen i elförsäljare och elkunder. Elförsäljarna får ett energislag, till exempel vindkraft, och en bestämd mängd energi som vindkraften producerar i form av ett antal papper. Varje papper är värt lika mycket energi, men antalet papper varierar beroende på energislaget. Varje mängd energi (papper) har också ett bestämt pris. De olika energislagen bör ha olika pris. Elkunderna får sedan en summa pengar att spendera på att köpa el från elförsäljarna. För att efterlikna den globala tillgången av olika energislag bör det finnas störst mängd av olja (ca 36 %), därefter kol (ca 28 %), naturgas (ca 24 % ), vattenkraft (ca 6 % ), kärnkraft (ca 6 %) och vindkraft (eller andra mindre energislag). Efteråt hålls en diskussion med eleverna om vad de har köpt, vad de fick för pengarna och varför de valde som de gjorde. Transport Tidslinjen: bilens historia Låt eleverna skriva eller rita hur de tror att bilarna kommer att se ut i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna skrivit/ritat. Läraruppgift: bygg en väg Den här uppgiften får eleverna att förstå varför man behöver vägar för att transportera saker, samt ger dem en fördjupad kunskap om vilka miljöproblem som finns med transporten. en låda påsar för att samla in material från naturen Alternativ: papper och pennor Börja med en liten historia om två personer. Den ena kan till exempel vara en bonde som säljer mjöl och den andra en bagare som bakar bröd. Bonden vill ha bröd och bagaren måste ha mjöl för att kunna baka brödet. Mellan bonden och bagaren finns en stor och snårig skog. Bondens dräng får gå igenom den stora och snåriga skogen varje dag för att leverera mjöl till bagaren, och sen tillbaka med brödet till bonden. Han kan inte bära så mycket på samma gång och är därför tvungen att gå många gånger. Nu har bonden och bagaren beslutat sig för att göra något åt problemet, men de behöver hjälp att komma på vad. 3
Dela upp klassen i grupper på 4 till 5 elever. Låt eleverna gå ut och samla in sand, stenar, mossa, pinnar med mera från naturen. Använd sedan en stor låda och låt eleverna bygga upp ett landskap med berg (stenar) skog och kanske en sjö. Sätt sedan ut platser där det till exempel finns fridlysta fåglar, växter med mera. Dessa bör placeras så att eleverna inte kan välja den raka vägen direkt. Eleverna får sedan bygga en väg (alternativt en flygplats) för att kunna frakta saker från den ena sidan till den andra. De får välja vad som ska gå på den vägen, exempelvis tåg, bilar, cyklar eller häst och vagn (eleverna får fria händer att använda sin fantasi). Diskutera sedan hur eleverna resonerade när de byggde vägen (alternativt flygplatsen) och valde färdmedel. Exempel på diskussionsunderlag: Tog eleverna den kortaste vägen som ger minst utsläpp, eller valde de att bygga vägen runt fågelreservaten med mera? Tog eleverna de snabbaste färdmedlen (såsom flyg, lastbil eller tåg) så att bonden och bagaren skulle kunna byta mjöl och bröd så snabbt som möjligt? Tog eleverna färdmedel som kan frakta mycket på samma gång, så att bonden och bagaren slipper åka flera gånger? Tog eleverna färdmedel som släpper ut lite eller mycket koldioxid? Alternativ: låt barnen rita upp detta landskap på ett stort papper och sedan planera vägbygget. Mat Tidslinjen: mat genom tiderna Låt eleverna skriva eller rita hur de tror att jordbruket kommer att se ut i framtiden. Diskutera i grupp vad eleverna skrivit/ritat. Läraruppgift: Från ax till limpa, hur kommer maten till våra bord? Den här uppgiften hjälper eleverna förstå varifrån maten i affären kommer. Papper Penna Gör ett flödesschema tillsammans med eleverna över hur matproduktionen går till, från växterna på åkrarna, vidare till skörd, alternativt köttproduktion, och så vidare till fabriker för förädling och vidare till affärer för försäljning tills den slutligen hamnar på bordet hemma. Låt eleverna rita och berätta. Exempel på matvaror: ris från Kina, kyckling från Sverige, tomater från Spanien, jordnötter från Paraguay och vete från Sverige. Hitta gärna på egna exempel eller låt eleverna få komma med förslag på råvaror till flödesschemat. 4
Vatten Tidslinjen: vattenrening genom tiderna Låt eleverna skriva eller rita hur man i framtiden kommer att lösa problemet med rent vatten och vattenbrist. Diskutera i grupp vad eleverna ritat/ skrivit. Läraruppgift: hur fungerar ett reningsverk? Den här uppgiften hjälper eleverna förstå hur en del av vattenreningsprocessen går till i ett reningsverk. smutsigt vatten en plastflaska kaffefilter lite sand grillkol (krossat till pulver) Klipp av flaskans övre del ungefär 8-10 cm från toppen. Vänd den avklippta delen upp och ner och sätt den i flaskan. Lägg i ett kaffefilter och ett lager våt sand. Häll sedan det smutsiga vattnet genom filtret. Observera att vattnet blir renare när det droppar ner i flaskan. Förklara att sandkornen fångar upp smutsen och gör så att vattnet blir renare. Gör sedan om experimentet genom att lägga ett lager kolpulver ovanpå sanden och sedan ytterligare ett lager sand på kolpulvret. De fina partiklarna i kolpulvret fångar då upp mer smuts än de grova sandkornen, och vattnet blir ännu renare. Förklara att smutsigt vatten går igenom flera steg av rening för att bli riktigt rent, där varje steg separerar vattnet från smutsen lite mer. Avfall Tidslinjen: avfallshantering genom tiderna Låt eleverna rita eller skriva om hur man skulle kunna göra avfallshanteringen ännu bättre. Diskutera i grupp vad eleverna skrivit/ritat. Läraruppgift: Sopmemory Den här uppgiften lär eleverna vad som händer med återvunnet material. hårt papper sax pennor Klipp till pappret i fyrkantiga rutor. Be sedan eleverna att rita avfallskort med till exempel en plastflaska och återvinningskort med exempelvis en fleecetröja eller en ny plastflaska aluminiumburk med en aluminiumburk glasflaska med exempelvis en ny glasflaska, fönsterglas, glasskålar papperstidning med exempelvis en ny papperstidning, biobränsle eller aska för att gödsla nästa generations träd mat med energi eller jord trä (exempelvis från möbler eller plankor) som blir till energi När de har ritat korten så kan eleverna spela sopmemory där de får passa ihop avfall med rätt återvunnen vara. 5
Referenser Denna lärarhandledning finns digitalt på http://www.svensktnaringsliv.se/skola/verktyg där du kan klicka dig vidare till nedanstående referenser och länktips. Miljö http://www.scb.se/statistik/mi/aa9999/2003m00/mi01s%c3%850001_02.pdf http://www.swedishenergyagency.se/web/biblshop.nsf/filatkomst/et2007_50.pdf/$file/et2007_50. pdf?openelement http://www.mna.hkr.se/kemi/proj_gs/ddt/ http://miljomal.nu/pub/indikator.php?mmid=3&inkid=sva-37-nv&loctype=cc&locid=se http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/miljo/luft_och_klimat/svaveldioxid/ http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/ozon/tiofragorsvar/tiofragorochsvar/kommerozonhal etattforsvinna.5.303f5325112d7337692800017236.html http://sv.wikipedia.org/wiki/freoner http://sv.wikipedia.org/wiki/svaveldioxid http://sv.wikipedia.org/wiki/ddt http://www.scb.se/statistik/mi/aa9999/2003m00/mi01s%c3%850001_02.pdf Historiska miljöproblem, hur vi minskade utsläppen av Svaveldioxid: Data från Energimyndighetens rapport Energiläget i siffror 2007. Klimat http://www.grida.no/publications/other/geo2000/pacha/ http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/utslappsratter/article25209.ece http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/sa-forandras-klimatet/varlden-blir-varmare/ Scenarier-for-framtida-klimatpaverkan/Fyra-framtidsvarldar/?epslanguage=SV http://www.fortum.com/gallery/press/fordjupningsmaterial_klimatfragan.pdf http://sv.wikipedia.org/wiki/jordens_atmosf%c3%a4r http://www.his.se/upload/evolution_f%c3%b66.pdf http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=167 http://sv.wikipedia.org/wiki/lilla_istiden 6
Energi http://www.gasforeningen.se/upload/files/publikationer/skolmaterial/energibokenori.pdf http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/energi/energibalans/energitillforseln_internationellt/ http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article46068.ece http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/gemeinsame_inhalte/document/196015vatt/815691om xv/819778milj/p0282331.pdf http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/526164energ/527484uran/index.jsp Transport http://www.svenskhandel.se/litiumdokument20/getdocument.asp?archive=1&directory=170&docu ment=2556 http://sv.wikipedia.org/wiki/bil#historik http://sv.wikipedia.org/wiki/henry_ford http://sv.wikipedia.org/wiki/bil#historik Mat http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2007/02/grna_revolution.html http://www.export.gov.il/eng/_articles/article.asp?articleid=6644&categoryid=646 http://www.vof.se/folkvett/20014vad-ar-speciellt-med-ekologisk-odling http://abe.dynamicweb.dk/default.asp?id=282 http://abe.dynamicweb.dk/default.asp?id=458 http://sv.wikipedia.org/wiki/norman_borlaug http://sv.wikipedia.org/wiki/jordbruk Vatten http://www.vattenportalen.se/start_fakta.htm http://www.uvc.uu.se/professorvatten/default.asp http://www.stockholmvatten.se/skola/reningsverk/reningsverk_mer.asp http://www.uvc.uu.se/professorvatten/default.asp http://www.stockholmvatten.se/skola/reningsverk/reningsverk_mer.asp Avfall http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=1216&_locale=1 http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=2582&_locale=1 http://www.skelleftea.se/default.asp?id=2069&ptid=&refid=2070 http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=486 http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=1342 7