Gotlands Radioamatör Klubb - SK1BL 2-2009 Möte på söndag 10 dec kl 19 i Ala Filmvisning DX-expedition till FT5XO - Kerguelen 2005 GRK-nytt 1
Gotlands Radioamatörklubb Styrelsen Ordförande Vice Ordförande Sekreterare Kassör Klubbmästare Suppleant Suppleant SM1IRS SM1YHX SM1ALH SM1NFH SM1PYO SM1NVX SM1CXE Stugvärdar 2010 10 Jan SM1PYO 14 feb SM1NVX 14 mar SM1YHX 11 apr SM1IRS 9 maj SM1NFH 12 sep SM1ALH 10 okt SM1CXE Medlemsavgifter 2010 Ungdom under 18 år 60:- Ordinarie 150:- Hela familjen 200:- Postgiro: 18 92 12-4 Bidrag till GRK-nytt sändes till SM1ALH Erik Jonsson Rommunds Alskog 623 64 Alskog E-post: grk-nytt@grk.se Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid 10 Sid 11 Sid 12 DX-pedition till Gambia Ordis har ordet Kontaktannons En Antennhistoria R-311 Omega Mörka tider och DX Klubbens böcker Gummisnuddantenn Nycklar till klubbstugan i Ala och Hoburgen finns hos: SM1ALH Erik 49 33 83 SM1CXE Roland 560 29 SM1FMT Janne 21 77 81 SM1IRS Anders 21 72 61 SM1LPX Karl-Erik 24 02 68 SM1MUT Arne 24 05 99 SM1NFH Rolf 27 86 09 SM1OII Harri 48 70 85 SM1PYO Ove 49 40 49 SM1TDE Eric 070-491 20 27 SM1TDX Kim 21 37 52 SM1YHX Per 26 63 99 2 GRK-nytt
DX-pedition till Gambia Jag kommer att vara QRV från Gambia mellan den 10 december och 4 januari. Efter telefonkontakter med telemyndigheten är jag lovad callet C54A, får se vad det verkligen blir när jag hämtar ut licensen på plats i Banjul (callet blev C56SMT red anm). QSL via byrån, korten trycks av LZ1JZ. Färsk information kommer regelbundet finnas på www.sm1tde.bloggspace.se /SM1TDE Första veckan kommer jag vara aktiv från gamla Radio Syd vars byggnader ligger ett precis vid Atlantens kust. Från detta QTH har flera mycket framgångsrika contestexpeditioner varit QRV sedan 2003. Efter detta byter jag till en annan plats belägen ca 500 meter från kusten, jag vet inte hur bra det kommer att gå att köra radio från denna plats. Det blir aktivitet på 160-6 meter, främst CW med 100W till trådantenner. Lyssna efter mig 2 khz från bandkanterna på CW. Kommer ha dagliga sked med SM, bestämmer tid och band när jag är igång och fått ett litet hum om hur banden uppför sig. Gambia Radio Syd innan masten föll 2001 GRK-nytt 3
ORDFÖRANDE HAR ORDET! Jag fick under 2009 medlemmarnas förtroende att vara ordförande för vår klubb GRK. Ett förtroendeuppdrag att vara stolt över. Vår klubb har en stor potential, stora resurser med kunniga medlemmar, fina radiomöjligheter både i klubbstugan och på Hoburgen samt en god ekonomi - något som få föreningar faktiskt har. Det gör det hela extra roligt. Till alla Den här tidningen har nu gått ut till alla SM1:or, SSA medlemmar, och andra som kan ha intresse av amatörradio. -Visst, syftet är att värva medlemmar, det är ingen hemlighet. Det är inte medlemsavgiften på ynka 150 kronor vi är ut efter. Det viktiga med en föreningen är att antalet medlemmarna faktiskt kan påverka vår möjlighet att nyttja vår hobby. Det kan gälla frågor som att söka antenntillstånd för den enskilde amatören i kommunen, till IARU:s internationella frekvensfrågor. Medlem Som medlem i vår klubb blir det mer naturligt att träffas och utbyta erfarenheter och tips, köra radio ifrån klubbens QTH, bygga allt från elektronik till antennsystem. Den senaste tidens meeting har haft någon form av temakväll. Vi har visat filmer från DX-expeditioner, lyssnat på föredrag av olika saker och tittat på intressant utrustning. Som medlem finns inget krav på att man skall vara aktiv eller behöva ställa upp på olika saker, men ju fler vi blir desto mer har vi möjlighet att utveckla verksamheten i det stora hela. Styrelsen Styrelsen har ambitionen att vi ska verka för medlemmarnas gemensamma intressen. Det kan låta som en klyscha, men betyder i klartext att vi stöder olika projekt med insatser, resurser och pengar. Något som är viktigt är att det ska komma komma en större grupp till del. Det är en viktig grundprincip! Exempel på det är fina HF/VHF/UHF resurser i klubbstugan, QTH Hoburgen och vårt 4 GRK-nytt
repeatersystem. Vi är öppna för nya idéer och projekt - men för att det skall bli verklighet är det viktigt att initiativtagaren själv är redo att jobba för sin sak. Nya idéer Det pratas om fjärrstyrning av riggar på Hoburgen, utbyggnad av repeatern med tre mottagare, nya amatörband på 500kHz och 5 MHz. Kanske har du ytterligare något som du skulle vilja förverkliga inom hobbyn som kan komma medlemmarna till del? Det är bara att höra av sig till någon i styrelsen. Tycker du det låter vettigt? Isåfall är det ett väldigt starkt skäl att gå med i klubben. 150:- på postgiro 189212-4 glöm inte Call,Namn;Adress. Om du inte tycker att det är intressant att vara med skulle vi uppskatta om du skrev till: info@grk.se eller ett vanligt brev till styrelsen och berättar varför, så att vi kanske kan bli mer intressanta. Väl mött i klubben och på banden. 73 de Anders / SM1IRS. KONTAKTANNONS. En spännande och trevlig 62-åring söker dig man/kvinna som saknar samhörighet. Gillar du mysiga kvällar framför riggen, lyssna på CW, mastklättringar, ta en svängom med lödpennan, ratta på slutsteget eller kanske jaga rara DX? - Då passar vi ihop! Svar med 150:- till plusgiro 189212-4. Glöm inte SIGNAL Namn och address. GRK-nytt 5
En antennhistoria Det var på vintern 2006/2007. Mina yagiantenner började bli lite rassliga, matningen i 10-metersyagin hade brunnit upp och dessutom hade rotorn fastnat. Antennerna måste alltså plockas ner och renoveras. Det skulle dessutom vara trevligt med någon form av riktantenn för WARC-banden så jag började se mig omkring efter lämpliga antenner. Vid precis den här tiden hade vännen Mikael/SM4YWO införskaffat en SteppIR yagi. (Namnet SteppIR behöver kanske sin förklaring. På dessa antenner finns på varje element en stegmotor, på engelska stepper motor och konstruktören av antenntypen är K7IR. En liten ordlek ger SteppIR ). Mikaels antenn är en tre-elementare som går på alla band från 14 till 54 MHz. Fullsize element hela vägen från 14 MHz och inga spolar. Istället sitter där dessa små stegmotorer som matar ut kopparband till önskad längd. Motorerna styrs inifrån shacket med en liten kontrollbox. Fördelen med denna metod är att du får en antenn med monobandsfunktion på alla band och du behöver bara en enda antenn. Klart intressant tyckte jag. SteppIR-Antennerna hade vid denna tiden börjat bli riktigt populära och det var ca. 2 månaders väntetid innan leverans. På försommaren kom till slut sju kolli från USA. På försommaren kom till slut sju kolli från USA En hiskelig massa delar, men allt låg prydligt uppmärkt i påsar och askar En storvinst på travet några veckor senare avgjorde saken. Jag ringde direkt till fabriken i USA och beställde den största antennen de hade, en så kallad MonstIR. Denna antenn går på alla band från 7 upp till 54 Mhz. Tre fullsize element på 7 och 10 MHz. Från 14 MHz och uppåt träder ett fjärde element in i kretsen. På 50 MHz har jag dessutom ytterligare 2 passiva element, totalt 6 ele. där alltså. 6 GRK-nytt Det tog ca. 2 veckor. Det gällde att vara noggrann. Allt som kunde monteras fel, lyckades vi naturligtvis också montera fel - första gången. Men efter dubbelkoll och koll igen var antennen färdig att lyftas på plats den 24:e augusti. Ingen idé att försöka lyfta 112 kg. antenn med handkraft, så jag hyrde in en mobilkran.
Allt gick väl och efter två timmar satt allt på plats Dags att provköra: Det första som slog mig var att man med kontrollboxen kunden justera in SWR så gott som till 1:1 på varje band. Ingen som helst matchning behövs. Man kan med kontrollboxen stega 50 khz i taget uppåt eller nedåt. Man kan även koppla boxen via ett interface till Transceivern och då tunar antennen automatiskt allteftersom du scannar på bandet. Kanske att nöta på motorerna lite väl mycket? Med en lätt knapptryckning kan man dessutom fasvända antennen 180 grader. Det tar bara ett par sekunder och vips kör du long path. Ett tredje läge gör antennen bi-direktionell, gain åt bägge håll. Kontrollboxen Hur bra funkar antennen då: En tidig eftermiddag körde jag 9V1VV i Singapore på 14 MHz. Du vi testar på 7 MHz sade han. Ja men där är inga conds till fjärran östern nu sade jag. Vi provar iallafall sade han. Vi QSY:ade till 7 MHz och han svarade på första anropet: 599. Då såg jag att jag glömt attkoppla in slutsteget. Häpp!! En ny värld har öppnat sig för mig, speciellt på 7 och 10 MHz där man kan köra dygnet runt när de högre banden har tystnat i dessa tider av minimalt med solfläckar. Man kan dessutom göra egna antenner på alla frekvenser mellan 7-54 MHz. Inte nödvändigtvis på amatörbanden utan var som helst. Kontrollboxen har ett minne där du kan spara upp till 99 antenner. Om man är rädd för åska eller stormar kan man också helt dra in alla kopparbanden för att minimera den elektriska arean. Elementen är gjorda i glasfiber och finns att köpa som reservdelar. Det ser rätt rent ut uppe i masten också. 8 amatörband men bara en enda antenn. Vill du veta mer om SteppIR. Kolla på http://www.steppir.com/ Hälsningar Mats/SM4IED GRK-nytt 7
R-311 Omega. Från Torn.e.b. till en Alexandrov En radioamatör bad mig titta närmare på en Torn.e.b.,en 4-rörs rak återkopplad mottagare från 2:a Världskriget, som sedan skulle vidare till en köpare. Provade med labbaggregat.den lät bra så långt jag kunde höra och meddelade detta omgående. Det dröjde innan köparen kom för att hämta så den blev stående här en tid utan att jag gjorde några vidare tester. Njöt mest av det fina ljudet och blev mera och mera förtjust i den.till slut ställde jag den i en kartong och tejpade igen, så jag skulle slippa se den. Så hämtades radion och jag började söka efter en Berta. Tyska Ebay, jovisst! Ett antal auktioner kollades upp men oj oj! Vilka priser!jag var i och för sig lite beredd, men ingen ville hem hit. Har god kontakt med en samlare i Södertälje med vilken jag gjort en del bytesaffärer och dryftade problemet : Ska man verkligen behöva punga ut så kraftigt för en Telefunken från ww II? Tillverkningsår 1963, mitt under kalla kriget, betydlig senare än en Berta Kontruktör: Alexandrov Mottagaren, en superheterodyn, får sina spänningar (2,5V glödsp. 80V anodsp.) genom en vibro-omformare som drivs med 2,5V acc. Gamla D22 or testades och några gick forfarande att ladda till 2,4V. Ett tyst väsande skvallrade om att LF-delen var igång men nix rf in. Rören? 8st 2 (havrekärve) 27L= 2ZH27L kom jag fram till genom att fråga Leif/MCD som är bekant med kyrilliska tecken.sockelkoppling och data går att hitta på nätet. Alltså en pentod med 8-pin locktal.den verkar också lätt att inhandla.förekommer ofta på E-bay. Ta en titt på ryska sidan! Dom har införlivat mycket av Telefunken, sa han. Det blev en bytesaffär med honom och en R311 stod snart hemma på bordet. 8 GRK-nytt Så kollades rören i rörprovaren, en AVO mk4. Röret fanns inte i manualen, så det blev att rulla omkopplarna till rätt stift. Alla rören drog lämplig ström i AVO n. På sin plats i mottagaren drog 1:a hf-röret nil. Alltså, mätning på avkopplingar och förkopplings-motstånd kring röret. Efterhand som arbetet fortskred blev jag mera och mera imponerad av det gedigna
utförandet.roterande band-omkopplare som i Telefunkens Berta och gjutet schassi. Ett schema hade anlänt på mailen och snart gick det att lista ut vad som var kilo,mega, pf osv. Komponenterna jag hann mäta igenom, innan jag hittade en oxiderad alunit till jord, visade ingen förändring av värdena. Tungorna som ligger an mot den roterande omkopplarens anslutnings-stift hade tidigare fått en rengöring och avoxidering. Nu fick jordpunkten med den tveksammma niten en omgång också. Råkade spilla en lödpärla i mottagaren som senare ställde till problem. Det blev en annan historia längre fram. kyrillska skyltarna betyder. Det var alltså så långt ingen större labyrint att ta sig igenom. Ett hyfsat fint ex fick jag som inte såg ut att ha varit med om något kallt krig. Den är dock god för minus 40 grader enligt spec. Vidare enligt specifikationer ska den inte ha sämre känslighet än 7,5 uv på foni, mätt vid 1000 Hz / 30% modulationsdjup (den korta 1.5 m Kulikov-antennen). Vid L-antennen, inte sämre än 3uV. Hörde signalen dämpad till 0.9 uv. Helt klart ett fint ex som jag fått tag på. Min slutsats blev; Jag fick en mycket intressant bekantskap,även om det skiljde 20 år till en Torn.e.b. och för en hyfsad summa pengar. En Berta kommer säkert att stå här förr eller senare. Har mina spaningar just nu på en R-326,efterföljaren till den omskrivna, byggd på subminiatyrör. Hälsningar Ragnar SM7XFZ Bandfräs, cw-signaler och jubel. Efter rattande och vridande förstår man vad de GRK-nytt 9
Mörka tider och DX Hösten har övergått i vinter och med detta så har konditionerna på de lägre banden blivit ännu ett snäpp bättre än tidigare. Redan tidigt i år så var flera expeditioner förannonserade, och man kan så här lite i efterhand bara tacka och bocka för alla goda insatser. Något som varit speciellt utmärkande med aktiviteterna är den stora satsning som många expeditioner gör på lågbanden. Till och med från Söderhavet har flera expeditioner haft mycket bra signaler här i Skandinavien. Ett bra exempel är expeditionen till Chesterfield, där man med signalen TX3A lyckliggjorde många av oss nordbor. Under hela november har deras signaler hörts, vilket gjort att även amatören med rätt enkla grejor kunnat få ett QSO. Från Stilla Havet utmärkte sig grabbarna på Midway (K4M) och Conway Reef (3D20CR), medan fransmännen på Glorioso (FT5GA) inte riktigt nådde upp till samma nivå på de lägsta banden. Jag misstänker att de som inte riktigt presterat full ut, ofta har glömt bort problemet med bra lyssningsantenner och den inverkan av statiska oväder som finns. En del expeditioner har haft god hörbarhet här i Skandinavien, men tyvärr inte kunnat höra alla som ropat. Flera av de expeditioner som varit ute har imponerande antennpark, trots att de fått släpa kabel och aluminium ibland över halva jordklotet. Sitter man på en liten ö, eller har stranden precis vid shacket, så har många kommit på att det går alldeles utmärkt med en vertikalpinne och ett miniumum av radialer eftersom närheten till saltvatten fixar problemet. Förutom radio så är det många expeditioner som använder sig av webben. Nu för tiden är vi bortskämde med loggböcker som ligger direktuppkopplade mot Internet. En del expeditioner har till och med tagit med sig satellitutrustning, för att regelbundet kunna förse oss med denna service. När du kört en station kan du många gånger direkt gå in och kolla ifall det blev en korrekt kontakt på expeditionens hemsida. En intressant finess är att loggböckerna ofta är utbyggda med statistik och ibland också tidsuppgifter om när de bästa öppningarna är för varje land och världsdel. Ifall du vill specialbevaka ett visst DXCC-land så kan denna information vara mycket matnyttig. Många amatörer avhåller sig från framförallt 160 meter och tror att DX där är omöjligt. Bandet har dock liksom övriga kortvågsband sina öppningar, och med 100 watt i en skaplig antenn går det faktiskt att köra andra kontinenter. 100 länder är absolut ingen omöjlighet, även om antennen inte är av skrytigaste typ. 10 GRK-nytt
Vill man å andra sidan sätta ribban lite högre, så kan man överge det enkla telegrafimodet och köra ihop ett DXCC på 160 meter foni. Svårt förvisso, men inte omöjligt. För att roa sig med DX och slippa allt knaster och fräs så finns det många andra band att aktivera. På 18 och 24 MHz går det dagligen att göra fina kap. På 24 MHz har det här på SM1 under senaste två månaderna gått att köra 3B8, 9J2, 9M2, 5N0, TR8, XV, BA, 9G5, TX3A, V5, ZS. Inte så dumt, speciellt med tanke på att solfläcksantalet fortfarande är väldigt lågt. Det dröjer säkert inte så länge innan vi börja få fler öppningar även i ostvästlig riktning. Vill man vara ekorre (samla kontakter) inom annat än DX-området, så finns det ett stort smörgåsbord att lockas av. Många jagar öar inom IOTA-programmet eller det ryska Russian Robinson Club. Roland 1CXE berättade på ett av GRK:s möten för ett tag sedan om jakten på bergsknallar. Lite synd att vi har så ont om höga berg på Gotland, annars hade det varit ett utmärkt sätt att förena lite gymnastik med radiokörning. Vad gäller mer information, så hänvisar jag inte till några länkar på webben, utan enklast är att helt enkelt att söka med Google på det diplom eller område man är intresserad av. Lycka till på banden! Erik SM1ALH KLUBBENS BIBLIOTEK De flesta radioklubbar "med lite självaktning" brukar ju ha någon form av radiolitteratur till sina medlemmar. Efter lite funderande i höstas så tyckte jag att även GRK kunde bjuda på lite trevlig radioläsning och efter godkännande av styrelsen så beslöts att vi skulle till att börja med köpa in lämplig litteratur. Det blev bl.a. de amerikanska "biblarna" Radio Amateurs Handbook och Antenna Handbook - bägge utgivna av deras förening ARRL. Därför är det fritt fram för klubbens medlemmar att få låna hem dessa och rent praktiskt tycker vi att en månad är lagom tid (jfr biblioteken) och då lämpligen från ett meeting till nästa. Man noterar bara detta i vår besökslogg. Själv har jag just plöjt igenom antennboken. I fortsättningen kan det ju bli ytterligare tillskott och alla tips välkomnas! Gott nytt (läs-)år 2010 Rolle/SM1CXE GRK-nytt 11
AVS: Gotlands RadioamatörKlubb Ala Gyle 623 71 Katthammarsvik FÖRENINGS- BBREV SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÈ Gummisnodden är en antenn Dra i antennen och stäm av den till rätt frekvens. Så enkelt är det att ställa in rätt våglängd på en antenn gjord av en gummislang och flytande metall. Den självlagande, böjbara och avstämbara antennen har utvecklats av en grupp amerikanska kemister och datatekniker. Själva antennen består av en flytande legering med tre delar indium och en del gallium. Smältpunkten ligger vid femton grader, vilket gör att metallen flyter vid rumstemperatur. Genom att suga upp metallen i en silikonslang, eller fylla den i kanaler som etsats ut ur en silikonskiva, fås en antenn som kan böjas, dras ut eller deformeras på önskat sätt. Om silikonhöljet runt den hårstråtunna metallsträngen skadas, så läker den flytande metallen själv ihop avbrottet. Antennens elektriska egenskaper ändras när man drar eller böjer silikonskivan eller slangen. Frekvensen minskar när slangen dras ut, och riktningskarakteristiken påverkas när plattan böjs. När den mekaniska spänningen tas bort återgår antennen till sin ursprungliga form, och därmed dess egenskaper. Forskarna, som jobbar på North Carolina State University, menar att deras antenn kan användas för fjärravläsning av i byggnader. Spänningar i exempelvis en bro skulle kunna mätas som en frekvensändring hos antennen, skriver de i senaste numret av Advanced Functional Materials. Den lämpar sig också som sändarantenn i billig plastelektronik. Man kan även tänka sig den som hoprullbar antenn i militära sammanhang. 12 GRK-nytt