Patientdatabaserad kvalitetsutveckling Thomas Hermansson,
Bakgrund: Till stor del bygger samtliga medicinska beslutsstöd på expertkunskap. Det är endast lågt eller mycket lågt bevisvärde i de olika beslutsstöd som utvärderats vad gäller precisionen The results of the current review show that there is very low to low level of evidence for the accuracy of medical dispatching systems
32 % av patienterna bedömdes inte behöva ambulanssjukvård 42% av patienterna med buksmärta/urinvägsproblem bedömdes inte behöva ambulanssjukvård
Målet är att utarbeta ett system för kvalitetsutveckling både vad gäller patientsäkerhet och precision i de medicinska bedömningar som görs på larmcentralen. Ambulansutfall Vad är ett ambulansbehov Ambulans Sjukhus Läkemedel Akutmottagningsbesök Iv kanyl Inlagd i sluten vård HLR utförd CT undersökning EKG registrerat IVA vård EKG skickat Kirurgi Förband Mortalitet 72h Dokumenterad kritisk Prio 1 in Förvarnat Immobilisering Syrgas Sjukhusutfall
Operatör identifierar MBS grupp tar upp frågan Beslut om fördjupad analys Inget motiv att gå vidare Rapport till MBS grupp Genomgång av data Vilka frågeställningar finns Feedback till operatör MBS grupp går igenom rapport och ger rekommendation Medicinskt råd fattar beslut Implementering och information till personal Utvärdering och återkoppling 3-6 mån
Vad vinner vi på denna process? Engagemang och operatörernas upplevelser, vi lyssnar på allas åsikter och förslag. Vi kan ställa upplevelser i relation till data och bekräfta eller förkasta. Genom MBS gruppens kompetens tror vi oss skapa ett system som är patientsäkert och följer devisen rätt resurs till rätt person i rätt tid En del i det systematiska patientsäkerhets och kvalitetsarbete vi alla skall göra. Förlorar vi något på detta?? Initialt så tar det viss tid. När systemet är upparbetat kommer databearbetningen gå snabbare. Risk finns att vi tappar ett vårdande perspektiv. Detta kräver att operatörerna har kompetens och empati i varje situation. Sjuksköterska svarar på alla samtal!
Forskning/Kvalitetsutveckling Vi vill utveckla den medicinska alarmeringstjänsten genom att visa hur verkligheten ser ut, vad händer med våra patienter. Vi gör detta systematiskt och strukturerat
Totalt 2016-2017 Uppsala 18000 16000 (40%) 14000 12000 (30%) 10000 8000 6000 4000 (10%) (17%) 2000 (3%) 0 P1a P1b P2a P2b Hänvisning Prioritet Buk/Flanksmärta Antal totalt 3131 2150 Ålder (medel) 59 81 Allmän åldring Varav hänvisade (%) 567 (18) 489 (22) Transporterade av ambulans (%) 2615 (82) 1685 (78) Hänvisade initialt som senare får ambulans (72h) (%) 51 (9) 24 (5)
Åtgärder i Ambulans Utfall Ambulans vid första bedömning Buk/flanksmärta Allmän åldring Hänvisade som senare får ambulans Buk/flanksmärta Allmän åldring Åtgärd i ambulans (%) 70 60 Läkemedel (%) 50 29 Prio 1 in (%) 7 7 Kritisk (%) 4 5 2 2 1 1 0,1 0,6 0 0,4
Åtgärder på sjukhus Ambulans vid initial bedömning Hänvisade Utfall Buk/Flank Allmän åldring Utfall Buk/Flank Allmän åldring Akutmottagning (%) 85 78 Inläggning (%) 35 67 Akutmottagning (%) Inläggning (%) 57 53 18 33 Iva vård (%) 3 8 Iva vård (%) 0,9 3 kirurgi (%) 9 6 kirurgi (%) 4 3
Prioritetsdrivande i MBS, prioritet 1b Blek Kallsvettig eller snabbandad MBS Ja Nej Totalt antal 371 2413 Amb LM (%) 209 (60) 917 (47) Prio 1 (%) 71 (20) 81 (4) Kritisk (%) 26 (7) 57 (3) Inlagd (%) 136 (42) 779 (39) IVA (%) 13 (4) 49 (2) Kirurgi (%) 42 (13) 189 (9) Blek och kallsvettig eller snabbandad ger högre utfall och verkar vara en god distinktion mellan allvarlighetsgrader.
Utfall när smärtan bedöms som svår respektive måttlig Svår smärta Måttlig smärta Totalt 602 170 Amb LM 305 (57%) 56 (41%) Amb Kritisk 27 (5%) 3 (2%) Amb P1 in 40 (7%) 4 (3%) Amb ngn intervention 408 (76%) 87 (63%) Akutmott 484 (92%) 120 (87%) Inlagd 204 (39%) 62 (45%) Iva 11 (2%) 3 (2%) Kirurgi 64 (12%) 16 (12%) Högre bedömd smärta ger fler ambulansinterventioner och högre andel läkemedel. Patienten bedöms oftare som kritisk och transporteras prio 1
Utfall Plötslig Smygande Plötslig svår smärta Totalt 1532 986 275 Amb LM (%) 737 (55) 335 (44) 148 (58) Bedömd kritisk (%) 53 (4) 24 (3) 14 (6) Prio 1 (%) 101 (8) 38 (5) 19 (8) Amb någon (%) 996 (74) 505 (66) 200 (79) Inlagd (%) 450 (35) 364 (45) 8 (36) IVA (%) 33 (3) 20 (2) 84 (2) Kirurgi (%) 128 (10) 81 (10) 34 (14)
Fritext. Dröm eller mardröm? Outcome Ord, fraser positiv outcome Ord, fraser negativ outcome Amb, ngn Blek. Kallsvettig. Kraftiga. Smärtpåverkad. Alkohol. Avvakta intervention Höger sida Amb, Läkemedel Blek. Svår. Plötsligt Äta, äter. Alkohol Inskrivning Feber. Mår illa. Blek Tid frisk. Plötsligt. Alkohol. Ångest Kirurgi Kräks. Blek Akutmottagning Hö sida. Kallsvettig Panikångest. Avvakta. Åter vb Intensivvård Morgonen Amb prio1 in Kraftiga. Skriker buksmärta. Debut Skall ses som närmast kuriosa då orden kan förekomma med andra ord och är bara plockade på antal förekomster
Fritextord överförda till MBS data. Är dessa rutor ifyllda har patienten en högre förekomst av samtliga utfall. Utfall då fälten blek och kallsvettig och snabbt insatt smärta är ifylld. Total Totalt 109 Amb LM 64 (63%) Amb Kritisk 4 (4%) Amb P1 in 21 (21%) Amb ngn intervention 84 (82%) Akutmott 89 (96%) Inlagd 44 (47%) Iva 6 (6%) Kirurgi 19 (20%)
Sammanfattning Sökorsaken allmän åldring är sjukare om vi ser till inläggning och IVA vård. Av hänvisade patienter har patienter med sökorsaken buksmärta lägre frekvens av inläggning och IVA vård, något fler får kirurgi jämfört med allmän åldring. Hänvisade patienter som senare får en ambulans har en mycket låg andel åtgärder i ambulansen. En väldigt liten andel vårdas på IVA eller får kirurgi av hänvisade patienter. Prioriteringen grundas till stor del på ABCDE frågorna och hur det debuterade. Om smärtans intensitet bedöms högre prioriterar vi upp trots att denna fråga egentligen inte är prioritetsdrivande. En högre smärtintensitet ger högre andel ambulansutfall men något fler läggs in av de med lägre bedömd smärtintensitet.