Tema Arbetsmiljö. Olyckliga omständigheter orsakade inte elektrikers död utan arbetsmiljöbrister

Tema Arbetsmiljö Nr 5 2012 Årgång 5 Olyckliga omständigheter orsakade inte elektrikers död utan arbetsmiljöbrister Hovrätten över Skåne och Blekinge ändrar den friande domen efter en olycka på Sydåtervinning 2008 då en elektriker dödades. Där tingsrätten såg samverkande, olyckliga omständigheter ser hovrätten enbart allvarliga brister i arbetsmiljön. Därför döms Sydåtervinning att betala 1 miljon kronor i företagsbot. Företagets VD och en arbetsledare döms till villkorlig dom och 60 dagsböter. I Sydåtervinnings anläggning på Sturkögatan i Malmö återvinns papper. Leverantörer av returpapper kommer dit med sina lastbilar, där de kör in i en sorteringshall och lastar av. En hjullastare lyfter eller flyttar sedan returpapperet till en sorteringsmaskin. Den 21 april 2008 fanns två elektriker från NEA Sydsvenska Elektriska AB (NEA) på anläggningen för mätningsarbeten i en elcentral. Efter avslutat arbete gick de båda elektrikerna ut samma väg som de kommit in, genom sorteringshallen. Där var hjullastaren i arbete. När föraren av hjullastaren backade blev en av elektrikerna, en 37-årig man, påkörd och dödad. Arbetsmiljöverket var på platsen dagen efter olyckan. I ett inspektionsmeddelande pekade verket på flera brister i arbetsmiljön, och krävde åtgärder. Det handlade om riskbedömning, avgränsningar av fordonstrafiken, skriftliga rutiner och information till entreprenörer bland annat. Sydåtervinning genomförde också en rad åtgärder efter olyckan, exempelvis togs skriftliga säkerhetsföreskrifter fram som sändes till och kvitterades av de entreprenörer som anlitades, avgränsade gångvägar upprättades och varningsskyltar sattes upp. Företaget gjorde också en skriftlig delegering av arbetsmiljöansvaret, och tog fram en fördjupad trafikpolicy. I mars förra året åtalade kammaråklagare Lotten Loberg vid Riksenheten för miljöoch arbetsmiljömål i Malmö bolagets dåvarande VD och en arbetsledare för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Samtidigt yrkade hon att Sydåtervinning skulle dömas att betala företagsbot på 2 miljoner kronor. På sensommaren togs målet upp i Malmö tingsrätt. Redan av den mängd åtgärder som företogs från Sydåtervinnings sida efter olyckan och de förelägganden som riktades mot bolaget från Arbetsmiljöverkets sida framgår att det fanns brister på flera punkter ifråga om arbetsmiljön konstaterade tingsrätten. Det handlar om samverkan och samråd med entreprenörerna, om att det trots tidigare tillbud inte gjorts någon närmare riskbedömning av arbetet i sorteringshallen och om avsaknaden av egentliga trafikregler. Men det fanns regler som spreds muntligen till dem som besökte anläggningen, både till leverantörer av returpapper och till entreprenörer som NEA. Det var den vägen känt hur man fick köra och var man skulle parkera. Det kan inte heller ha rått någon tveksamhet om förbudet mot tillträde till sorteringshallen även om detta inte kom till uttryck i någon skylt eller annan skriftlig anvisning påpekade tingsrätten. Hade då olyckan kunnat undvikas, om de åtgärder som senare vidtogs hade skett tidigare eller om de identifierade bristerna inte hade funnits? Nej, de hade enligt tingsrätten varken var för sig eller tillsammans förhindrat olyckan eftersom det inte finns skäl att tro att dessa skulle ha haft betydelse för elektrikernas val av väg eller framförandet av hjullastaren. Det går alltså inte att säga att bristerna i arbetsmiljön orsakade olyckan ansåg tingsrätten, utan slutsatsen blev att det var samverkande, olyckliga omständigheter som ledde till den 37-årige elektrikerns död. Därför ogillades åtalet rakt över. Kammaråklagare Lotten Loberg avvisade helt resonemanget om samverkande, olyckliga omständigheter, och överklagade domen. Hon hävdade att tingsrätten i flera avseenden gjort en felaktig bedömning. Dels i fråga om Sydåtervinnings skyldigheter enligt arbetsmiljölagen, dels av bevisningen och dels av orsakssambandet mellan brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet hos Sydåtervinning och dödsfallet. Det faktum att det dagligen kom ett 100- tal transporter och flera av chaufförerna gick in i sorteringshallen och arbetsledaren ofta fick säga till dem talar med styrka för att den påstådda regeln, att personer inte fick vara i hallen, var otydlig och dåligt spridd bland leverantörer och entreprenörer ansåg Loberg. De åtgärder bolaget genomförde efter olyckan, hade förhindrat den om de genomförts före. Jag anser att /de båda elektrikerna/ med hög grad av sannolikhet inte hade gått igenom sorteringshallen om nämnda åtgärder hade varit vidtagna vid tiden för olyckan förklarade hon. Hovrätten över Skåne och Blekinge går helt på åklagarens linje. Bolagets VD och arbetsledaren har i flera avseenden åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen: De har inte gjort en riskbedömning av arbetet i sorteringshallen. De har inte samordnat arbetet med att förebygga risker för olycksfall på anläggningen. De har inte utfärdat allmänna skyddsoch trafikregler för sorteringshallen och sett till att reglerna delgavs entreprenörer och leverantörer och att reglernas efterlevnad kontrollerades. VD:n och arbetsledaren har genom oaktsamhet orsakat elektrikerns död sammanfattar hovrätten. De döms till villkorlig dom och 60 dagsböter vardera för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Arbetsmiljöbrottet har begåtts i utövning av Sydåtervinnings näringsverksamhet, och därför döms bolaget att betala företagsbot. En rimlig företagsbot i detta fall uppgår till ett belopp något överskridande en miljon kronor anser hovrätten. Sydåtervinning har dock betalat skadestånd till elektrikerns anhöriga med totalt 225 000 kronor, och därför jämkas företagsboten till en miljon kronor. Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål nr B 2701-11. Malmö tingsrätt, mål nr B 1718-10. 1

Föreskriftsprojekt avslutas det blir inga föreskrifter om arbete i farlig atmosfär Trots flera dödsfall, andra allvarliga olyckor och tillbud, blir det inget av med de planerade föreskrifterna om arbete i farlig atmosfär. Arbetsmiljöverket avslutar föreskriftsprojektet med motiveringen att den övervägande delen av de planerade reglerna redan finns i andra, mer övergripande föreskrifter. Arbetsmiljöverket omprövar regelbundet sina föreskrifter. Nya kunskaper om risker, förändringar i arbetslivet och nya EU-direktiv medför att föreskrifterna löpande måste ses över. Detta föreskriftsarbete handlar numera framför allt om sammanslagningar och ändringar i befintliga föreskrifter, särskilt genom att det tas fram övergripande föreskrifter som på ett allmänt sätt anger hur arbetsmiljön ska vara. Dessa övergripande föreskrifter har fått ersätta många bransch- och detaljföreskrifter, som upphävts. Ett förfarande som ofta och något oegentligt kallas regelförenkling, är beordrat av regeringen och pågår inom hela EU. I en förstudie från 2007 kom Arbetsmiljöverket fram till att föreskrifterna om manhål på vissa behållare (AFS 1985:10), avloppsanläggningar (AFS 1984:15) och arbeten på fartyg (AFS 1986:2) liksom de allmänna råden om arbete med flytgödsel (AFS 1992:20) och arbete i slutet utrymme (AFS 1993:3) blivit föråldrade och behövde revideras. De skulle ersättas med nya föreskrifter om arbete i farlig atmosfär. Revideringen var både behövlig och efterfrågad. Redan någon månad tidigare, i mars 2007, hade Arbetsmiljöverket tillsammans med Sjöfartsinspektionen i en skrivelse varnat för att lastrum på fartyg kunde vara dödsfällor. Flera olyckor, några med dödlig utgång, orsakade av syrebrist och/eller gasbildning hade då inträffat i samband med lastning och lossning av träprodukter och fisk. I december 2009 varnade Arbetsmiljöverket än en gång för dödlig gasbildning, då efter en dödsolycka i samband med fjärrvärmeinstallation. I oktober 2010 kom en ny varning från verket sedan en person hittats medvetslös i en silo för träflis. I maj 2007 hade också Hamnarbetareförbundet, Transportarbetareförbundet, SEKO Sjöfolk, Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sveriges Hamnar i en gemensam skrivelse till Arbetsmiljöverket begärt att föreskrifterna om hamnarbete (AFS 2001:19) skulle ändras. Man ville att föreskrifterna skulle kompletteras med tillämpningsföreskrifter om kontroll av atmosfären i slutna utrymmen, innan utrymmena får beträdas. Arbetsmiljöverket hänvisade till de planerade nya föreskrifterna om arbete i farlig atmosfär. Men av dessa föreskrifter blir det nu inget. Tommy Eriksson Wikén, sakkunnig vid Arbetsmiljöverkets huvudkontor, konstaterar i en PM att förutsättningarna förändrats genom att verket, parallellt med föreskriftsprojektet om arbete i farlig atmosfär, beslutade att revidera och ge ut nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker. Under arbetet med denna revision blev det efterhand uppenbart att föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker skulle komma att täcka in merparten av de regler som föreskrifterna om farlig atmosfär avsåg att innehålla. Med små tillägg i texten, som infördes i slutfasen av arbetet med kemiföreskrifterna, kom de nya kemiföreskrifterna i allt väsentligt att även omfatta de tänkta reglerna i arbete i farlig atmosfär.. De krav som var helt avgörande för föreskrifterna om arbete i farlig atmosfär var regler kring arbete i slutet utrymme och krav på arbetstillstånd, och specificerade rutiner för riskbedömning. I paragraf- och kommentartexten till föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker har detta täckts in på ett tillfredsställande sätt, förklarar Eriksson Wikén. Föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19), arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), skyltar och signaler (AFS 2008:13) samt systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) kommer, tillsammans med de informationsinsatser som planeras i form av vägledningsdokument, temasidor på nätet samt seminarier, att täcka behovet av regler för arbete i farlig atmosfär.. De allmänna råden om arbete med flytgödsel upphörde att gälla i april 2009. Nu under våren kommer Arbetsmiljöverket att börja arbetet med att upphäva de återstående föreskrifterna och allmänna råden (föreskrifterna om manhål på vissa behållare, avloppsanläggningar och arbeten på fartyg och de allmänna råden om arbete i slutet utrymme). Arbetsmiljöverket, PM Projektavslut avseende föreskriftsprojektet arbete i farlig atmosfär, dnr CTP 2007/23042. Satte anställda att arbeta med härdplaster utan att de undersökts av läkare I oktober förra året inspekterade Arbetsmiljöverket Wadenruds i Lekeryd AB. Företaget har fyra anställda som bland annat arbetar med pulverlackering, lackering av köksluckor, ytter- och innerdörrar och billackering. Vid inspektionen konstaterades att företaget inte inom föreskrivna tidsintervall ordnat med läkarundersökning, samt periodisk läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning för tre anställda som arbetar med härdplaster. De uteblivna läkarundersökningarna är ett brott mot direkt straffsanktionerade bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS2005:6) och om härdplaster (AFS 2005:18). Arbetsmiljöverket gjorde en anmälan till åklagare. Enligt vår bedömning är det oansvarigt av arbetsgivaren att låta arbetstagare arbeta med härdplaster utan att dessa genomgått föreskrivna läkarundersökningar med tjänstbarhetsbedömningar. Wadenruds i Lekeryd AB har nu fått och godkänt ett strafföreläggande med företagsbot på 40 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Skadades i olycka med obesiktad lyftutrustning En anställd vid kommunägda Vallonbygden AB i Finspång skadade ena handen och ansiktet i samband med underhållsarbete vid bolagets fastigheter. Olyckan inträffade 13 maj 2009. Mannen arbetade med trädfällning och befann sig i en arbetskorg monterad på gafflarna till en traktor. Arbetskorgen välte och han föll två meter till marken och ådrog sig frakturer på ena handen och i ansiktet. Utrustningen var inte besiktad och godkänd, och den anställde hade inte fått information om riskerna och heller inte fått några instruktioner om hur arbetet skulle utföras. Vallonbygden AB har nu fått och godkänt ett strafföreläggande med företagsbot på 200 000 kronor för arbetsmiljöbrott. Ingen arbetsmiljöplan trots risk för fall över två meter Den 22 juni 2011 inspekterade Arbetsmiljöverket en byggarbetsplats i Bastuträsk, där det utfördes tak- och fasadarbeten. Trots att arbetet medförde risk för fall på två meter eller mer hade inte någon arbetsmiljöplan upprättats. Byggherren, en person med enskild firma, har nu fått och godkänt ett strafföreläggande med företagsbot på 25 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen. 2

Friande dom rakt över efter dödsolyckan vid bygget av nytt häkte i Helsingborg I mars för två år sedan dödades en 22-årig byggnadsarbetare vid bygget av ett nytt häkte i Helsingborg då ett 2,6 ton tungt väggelement föll över honom. En konstruktör och två montageledare åtalades, och för de båda inblandade företagen yrkade åklagaren på 2 miljoner i företagsbot. Men Helsingborgs tingsrätt friar samtliga. Av någon anledning saknade ett prefabricerat väggelement på plan två i det nya häktet så kallad dubb, uppstickande armeringsjärn som går upp i ett hål i bjälklaget ovanpå och gjuts fast med betong. Ritningarna för bjälklaget och väggelementet hade heller inga markeringar för dubb och urtag för dubb. Följden blev att det 2,6 ton tunga väggelementet helt saknade förankring i den övriga stommen. När den 22-årige byggnadsarbetaren tog bort de stöttor som höll väggen på plats rasade den över honom. Peab var totalentreprenör för bygget och hade anlitat Strängbetong AB för att konstruera, leverera och montera stommar och fasader. Strängbetong hade i sin tur anlitat OM Design AB för uppdraget som handläggande konstruktör. En företrädare för OM Design och två montageledare på Strängbetong åtalades för arbetsmiljöbrott, och mot OM Design och Strängbetong väcktes talan om företagsbot. Åklagaren begärde att de båda företagen skulle dömas att betala 2 miljoner kronor vardera i företagsbot. Den handläggande konstruktören berättade inför Helsingborgs tingsrätt att han inledningsvis granskat alla elementritningar detaljerat. Med tiden och med ökad kännedom om medarbetarnas kompetens och högre tidspress övergick han till att endast granska armeringen och i övrigt göra stickprovskontroller. Ett förfarande som han förankrat hos Strängbetongs regionala konstruktionschef. Tingsrätten konstaterar att det inte skett någon delegation av arbetsmiljöansvar från Strängbetong till OM Design. Och OM Design hade, förutom företrädaren/konstruktören, inga egna anställda i projektet utan de som ritat var anställda av Strängbetong, som också bestämt antalet ritare. Konstruktören hade haft tillgång till Strängbetongs rutiner och manualer, och till samma datorprogram, webbplatser och annat som om han hade varit anställd av Strängbetong. Sammantaget anses han ha haft en så osjälvständig ställning i förhållande till Strängbetong att han var likställd med en anställd, trots att han formellt var uppdragstagare. Det finns enligt tingsrätten omständigheter som talar för att han agerat oaktsamt, men oaktsamheten har inte varit så klandervärd att den är straffbar. Därför ogillas åtalet mot konstruktören. Beträffande de två montageledarna konstaterar tingsrätten att de utfört de uppgifter som ålegat dem i egenskap av montageledare, och att de har agerat i enlighet med gällande arbetsmiljöbestämmelser och med Strängbetongs interna manualer. Därför ogillas åtalet även i denna del. Tingsrätten noterar att det funnits vissa brister i kvalitetskontrollen, men med hänvisning till hur åklagaren utformat åtalet och att såväl den handläggande konstruktören som de båda montageledarna friats ogillas också talan om företagsbot mot Strängbetong och OM Design. Tingsrättens resonemang är inte klockrent, och domen lär överklagas. Helsingborgs tingsrätt, mål nr B 2853-10. Arbetsmiljöverket får rätt om löpande vite Nobina Sverige AB har dömts att betala 40 000 kronor i vite för att bolaget överträtt ett föreläggande om lägsta temperatur vid förarplatsen på bolagets bussar. Kammarrätten i Stockholm ger därmed Arbetsmiljöverket rätt i fråga om vad som gäller för så kallat löpande vite. Bussbolaget Nobina Sverige AB fick 16 februari 2010 ett föreläggande från Arbetsmiljöverket. Bolaget förelades att senast 22 februari se till att temperaturen är minst +5 C vid förarplatsen när förarna tar en buss i drift, och att den temperaturen inte underskrids senare under dagen heller. Undantag gjordes för enstaka dagar då utomhustemperaturen är lägre än - 20 C. Föreläggandet gällde för samtliga bolagets depåer i Östergötland och Södermanland och var förenat med ett löpande vite om 10 000 kronor per buss och kalenderdag som man inte klarade temperaturkravet. Vid en inspektion vid Nobinas depå i Flen den 5 mars 2010 konstaterades att Nobina bröt mot föreläggandet vad gäller värme i bussar då de tas i bruk för dagen. I fyra bussar var temperaturen lägre än +5 C vid förarplatsen. Arbetsmiljöverket begärde därför hos Förvaltningsrätten i Stockholm att ett vite på 40 000 kronor skulle dömas ut. Förvaltningsrätten ansåg att det var styrkt att Nobina inte rättat sig efter föreläggandet, och att det därför fanns skäl att döma ut vite. Arbetsmiljö verket har emellertid i målet ansökt om utdömande av vite på grund av fyra överträdelser av det aktuella föreläggandet. Enligt 9 andra stycket lagen om viten får löpande vite bara dömas ut en gång i ett och samma mål, även om flera överträdelser har skett. Avgörs däremot flera mål samtidigt utesluter inte det att flera viten döms ut förklarade Förvaltningsrätten och dömde ut vite på 10 000 kronor, motsvarande vitet för en buss med för låg innertemperatur. Arbetsmiljöverket överklagade till Kammarrätten. Verket hävdade att vite skulle dömas ut för varje buss där temperaturen var lägre än +5 C vid förarplatsen, alltså 40 000 kronor. Kammarrätten påpekar att föreläggandet föreskriver ett löpande vite av 10 000 kronor per buss och dag. Föreläggandet är således utformat på ett sådant sätt att det inte uppkommer några svårigheter att fastställa det belopp som ska dömas ut per dag vid prövning av varje ansökan om utdömande av vite. Föreläggandet är vidare utformat på så sätt att det inte kan anses att flera överträdelser av föreläggandet sker, enbart på grund av att flera bussar per dag inte uppfyller förelagt krav på värme. Bestämmelsen i 9 andra stycket viteslagen är därmed inte tillämplig.. Då finns heller inget hinder mot att vite döms ut i enlighet med Arbetsmiljöverkets ansökan. Några skäl att jämka vitet finns inte, och därför döms Nobina att betala 40 000 kronor i vite. Arbetsmiljöverket har överklagat flera liknande ärenden till Kammarrätten (se bland annat Tema Arbetsmiljö nr 3/2012), och kan nu räkna med att få rätt även i dessa fall. Kammarrätten i Stockholm, mål nr 5888-11. 3

Gymnasiechef och lärare döms för olycka där elev klippte av finger i oskyddad sax En 16-årig elev på Polhemsskolan i Lund fick en del av ett finger avklippt i en gradsax med trasigt skydd. Lunds tingsrätt har nu dömt gymnasiechefen och en lärare till dagsböter för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada, medan rektorn och en utvecklingsledare frias helt. Olyckan inträffade i januari 2010 när eleven, som gick på energiprogrammet, skulle klippa till en plåtbit i gradsaxen. Skyddet till saxen var trasigt, och det bar sig inte bättre än att även yttersta delen av långfingret klipptes av. Arbetsmiljöverket förbjöd efter olyckan Polhemsskolan att använda gradsaxen om den inte försågs med ett skydd som hindrar operatören att komma i kontakt med skär och anhåll. Arbetsmiljöverket fann vid sin inspektion en rad arbetsmiljöbrister på skolan. Det var oklart hur arbetsuppgifter, befogenheter och resurser fördelats i organisationen. Det saknades rutiner för regelbundna riskbedömningar och för handlingsplan för de arbetsmiljörisker som inte kan åtgärdas omedelbart. Det fanns heller inga rutiner för att genomföra riskbedömningar när eleverna ska ut i annan verksamhet för att genomföra sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU. Och det hade inte gjorts någon undersökning och riskbedömning av de maskiner som användes vid energiprogrammet. Några dagar före jul åtalade kammaråklagare Lotten Loberg vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Malmö fyra personer på skolan som ansvariga för olyckan med den oskyddade saxen: Den före detta gymnasiechefen, den rektor som haft ansvaret för energiprogrammet, en utvecklingsledare och en lärare. Samtliga åtalade nekade till brott. Gymnasiechefen hävdade att han delegerat arbetsmiljöarbetet vidare, till rektorn och till viss del till utvecklingsledaren. Rektorn ansåg att delegationen varit otydlig, att hon inte fått utbildning för uppgiften och att hon inte haft ansvar för att göra riskbedömningar av maskinerna eller för att det fanns rutiner för kontroll av dem. Utvecklingsledaren ansåg även han att delegationen varit otydlig, och förklarade dessutom att han inte haft kompetens för att ha ett ansvar för arbetsmiljön. Läraren slutligen förklarade att han inte sett att gradsaxen saknade skydd och att han haft rätt att utgå från att maskinen hade den säkerhet som krävdes. Lunds tingsrätt konstaterar nu, precis som Arbetsmiljöverket och åklagaren, att det inte gjorts någon riskbedömning av gradsaxen. Skyddsronder hade genomförts i ett par andra byggnader, men inte för energiprogrammets verkstad. Gymnasiechefen har haft delegation på arbetsmiljöansvaret på Polhemskolan. Han har delegerat ansvaret vidare till rektorn och till utvecklingsledaren, men dessa delegationer är på flera sätt otydliga. En rätt gjord delegation till utvecklingsledaren borde för övrigt ha lämnats av rektorn, inte av gymnasiechefen. Otydligheterna gör att ansvaret för arbetsmiljön i straffrättsligt hänseende legat kvar på gymnasiechefen förklarar tingsrätten, och ogillar på den grunden åtalen mot rektorn och utvecklingsledaren. Den verksamhet som bedrivits i verkstadslokalen var riskfylld genom att de maskiner som användes innebar en fara för att användarna skulle skadas. Genom att maskinerna användes av underåriga elever var verksamheten mycket riskfylld tillägger tingsrätten. Att helt underlåta att utföra systematiskt arbetsmiljöarbete för en sådan lokal och verksamhet måste betecknas som oaktsamt. Det finns ett tydligt orsakssamband mellan det uteblivna systematiska arbetsmiljöarbetet, för vilket gymnasiechefen är ansvarig, och den 16-årige elevens skada, och därför döms gymnasiechefen för arbetsmiljöbrott. Läraren har, även utan uttrycklig delegation, genom sin ställning som ansvarig lärare under lektionen haft ett ansvar för att eleverna inte skulle skadas. Han har enligt tingsrätten varit medveten om att det funnits en påtaglig risk för skador, och måste också ha varit medveten om de särskilda risker som användandet av gradsaxen inneburit. Tingsrätten framhåller att det på gradsaxen finns en varningsskylt med texten får endast användas med fast skydd för skär och hållare, något som saknades vid olyckstillfället. Läraren har låtit en oerfaren elev använda maskinen, vilket måste betecknas som oaktsamt och har utsatt 16-åringen för en risk som förverkligats förklarar tingsrätten. Därför döms också läraren för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Gymnasiechefen, som avgått med pension i förtid, döms till 70 dagsböter á 50 kronor. Läraren, som fortfarande är yrkesarbetande, döms till 50 dagsböter á 200 kronor. Lunds tingsrätt, mål nr B 392-11. Fick varken lön eller a-kassa under uppehåll i repetitionerna En skådespelerska gick under ett repetitionsuppehåll utan lön i sex veckor och ansökte därför om ersättning från a-kassan. Kassan nekade eftersom hon ansågs som heltidsanställd och bunden av kontrakt från första repetition till sista föreställning, oavsett om hon fick lön eller inte. Beslutet överklagades men Kammarrätten i Stockholm ger a-kassan rätt. Den i dag 30-åriga skådespelerskan hade anställts för att spela rollen som Pippi Långstrump i teateruppsättningen Pippis jul på 4 Lisebergsteatern från 19 december 2009 till 10 januari 2010. Repetitionsperioderna var förlagda till mellan 5 oktober och 2 november och till mellan 14 och 18 december. Under repetitionsuppehållet på sex veckor fick hon ingen lön. Ingen a-kasseersättning heller skulle det visa sig. Teaterverksammas Arbetslöshetskassa avslog hennes ansökan. Skådespelerskan ansågs inte arbetslös på ett sådant sätt som krävs för rätt till arbetslöshetsersättning, även om hon inte fått någon lön under de sex veckorna. Enligt kassans branschtillämpning anses konstnärlig personal alltid vara anställd på heltid under pågående engagemang. En av anledningarna till detta är det faktum att konstnärlig personal inte är utbytbar och därmed inte kan anses stå till arbetsmarknaden förfogande på det sätt som krävs för rätt till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring. Skådespelerskan begärde omprövning, men utan framgång. Hon överklagade, och fick stöd av Förvaltningsrätten i Stockholm. A-kassan ansåg att Förvaltningsrättens dom var fel, överklagade och får nu medhåll av Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten anser att skådespelerskan på grund av artistavtalet har varit förhindrad att anta alla lämpliga och tillgängliga arbeten på arbetsmarknaden. Därmed har hon heller inte rätt till arbetslöshetsersättning. Kammarrätten upphäver därför Förvaltningsrättens dom och fastställer a-kassans omprövningsbeslut.

Vitesförbud för kycklingslakteri efter olycka i transportör En anställd vid Lagerbergs i Norjeby AB skadade i höstas högra handen i en oskyddad maskin i kycklingslakteriet. Arbetsmiljöverket anmälde olyckan till åklagare, och har nu dessutom förbjudit användning av slaktlinjens maskiner och kedjetransportörer om inte vissa villkor är uppfyllda. Olyckan inträffade några minuter efter sex på morgonen den 21 september. Den anställde hade startat slaktlinjen (kedjetransportören) och skulle kontrollera rengöringen innan linjen användes till produktion. Mannen fastnade då med höger hands överdel, och tumme och fingrar klämdes av. Efteråt kunde Arbetsmiljöverket konstatera att det saknades avskärmningsskydd eller annan skyddsanordning som hindrar att arbetstagare når eller befinner sig i riskområdet för farliga maskinrörelser. Det hade heller inte gjorts någon riskbedömning av den så kallade slakt- och plocklinjen. Dessutom saknades skriftliga utbildnings- och hanteringsinstruktioner och bruksanvisningar. Det finns en klar koppling mellan bristerna i företagets arbetsmiljö och olyckan ansåg Arbetsmiljöverket och vände sig till åklagare med en begäran om åtalsprövning (Tema Arbetsmiljö nr 1/2012). I ett inspektionsmeddelande beskrev Arbetsmiljöverket bristerna, och man gav också företaget besked om vad som krävdes för att avhjälpa dem. Sedan dess har Lagerbergs åtgärdat en del, och planerar att vidta ytterligare åtgärder senast 31 augusti. För att vara säker på att planerna fullföljs har Arbetsmiljöverket nu beslutat förbjuda Lagerbergs att använda maskiner och kedjetransportörer efter 1 september om inte två villkor är uppfyllda: Slaktlinjens maskiner och kedjetransportör ska vara försedd med avskärmningsskydd så att farlig maskinrörelse inte kan nås under drift och orsaka olycka. Om avskärmningsskydd eller annan anordning kan öppnas eller tas bort utan verktyg under drift ska det vara försett med betryggande förregling som stoppar farlig maskinfunktion och hindrar automatisk återstart när skyddet stängs. Till beslutet är kopplat ett vite om 100 000 kronor, vilket betyder att företaget kan dömas att betala det beloppet om man inte rättar sig efter Arbetsmiljöverkets krav senast 31 augusti. Skolpersonal frias skadad elev bröt mot instruktionerna En elev på Kalix naturbruksgymnasium miste två fingrar i en snabbkapsåg. Rektorn och en lärare som åtalats för arbetsmiljöbrott frias nu av Haparanda tingsrätt. Olyckan orsakades av att eleven bröt mot givna instruktioner, inte på brister i arbetsmiljön konstaterar tingsrätten. Den 2 mars 2010 arbetade tre elever på såg- och hyvleriutbildningen vid en snabbkapsåg. En elev matade virke till kapen, en annan skötte manöverdonen och den tredje tog emot det kapade virket. Enligt de instruktioner eleverna fått så fick endast den som skötte kapen, operatören, uppehålla sig inom sågens arbetsområde. Vi ett tillfälle gled en planka snett. Den elev som matade virket till kapen försökte då med vänsterhanden räta till plankan och kom då in mot sågklingan samtidigt som operatören tryckte in hålldonen och maskinen började arbeta. Två fingrar amputerades och en sena på tummen skadades. Drygt ett år efter olyckan åtalades Naturbruksgymnasiets rektor och den lärare som varit ansvarig för lektionen då olyckan inträffade för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Rektorn hade enligt åklagaren inte sett till att det fanns rutiner och organisation som förhindrade att maskinerna användes på ett felaktigt och riskfullt sätt, exemplifierat genom att det vid maskinen inte funnits skriftliga instruktioner på svenska. Läraren hölls ansvarig för att han gett tre elever i uppdrag att samtidigt arbeta inom maskinens riskområde, inte sett till att det vid maskinen fanns skriftliga instruktioner på svenska om hur maskinen skulle användas och inte sett till att enbart en elev arbetade med maskinen och att enbart den eleven fanns inom maskinens riskområde. Företagsbot för fasadbyte utan arbetsmiljöplan I höstas utförde Byggnads AB Knut Rosenkvist byggnadsarbete i Viken inom Höganäs kommun. Arbetet bestod i fasadbyte på en tvåplansvilla och gjordes på totalentreprenad enligt konsumenttjänstlagen (byggherren var en privatperson). Någon arbetsmiljöplan fanns inte upprättad, trots risk för fall över två meter. Inte heller fanns det någon byggarbetsmiljösamordnare, BAS-U, utsedd. Efter anmälan till åklagare har Byggnads AB Knut Rosenkvist nu fått och godkänt ett strafföreläggande med företagsbot på 25 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Men Haparanda tingsrätt ogillar åtalet i alla delar. Eleverna hade undervisats om vad som gällde för arbetet vid sågen och vilka säkerhetsregler som gällde, bland annat att var och en som arbetade vid kapsågen och arbetsborden som hörde till den bara fick vistas inom sitt arbetsområde. Den elev som skadades hade utfört arbete inom ett område där han inte fick vistas, och hade följaktligen brutit mot instruktionerna. Det var visserligen en brist i arbetsmiljöarbetet att det saknades skriftliga instruktioner på svenska vid maskinen, men det var inte frånvaron av instruktioner som orsakade olyckan. Därför ogillas åtalet mot rektorn. Beträffande åtalet mot läraren konstaterar tingsrätten att det råder oklarhet om vad som egentligen menas med riskområde. Om det är framför och längs med själva sågenheten, som läraren hävdat, eller hela sågarbetsplatsen inklusive på- och avlastningsborden. Utifrån bland annat det faktum att Arbetsmiljöverket inte förbjöd det arbetssätt skolan tillämpat finner tingsrätten lärarens tolkning rimlig. Eleverna var medvetna om att endast operatören fick vistas och arbeta inom riskområdet. Trots det hade den elev som skadades utfört arbete inom detta område, och därmed brutit mot instruktionerna. Det berodde inte på att läraren uppmanat tre elever att vistas samtidigt inom riskområdet eller att han tillåtit att det skedde. Vad gäller bristen på skriftliga instruktioner resonerar tingsrätten på samma sätt som i fråga om åtalet mot rektorn; det var inte frånvaron av instruktion som orsakade olyckan. Därför ogillas även åtalet mot läraren. Domen har vunnit laga kraft. Haparanda tingsrätt, mål nr B 377-11. Dagsböter för rektor som inte anmälde olycka När en byggkonstruktion skulle plockas ned föll en pelare ner på en instruktör vid Rodengymnasiet i Norrtälje, varvid han ådrog sig flera frakturer. Olyckan var sådan att den enligt 2 i arbetsmiljöförordningen utan dröjsmål skulle ha anmälts till Arbetsmiljöverket, men så skedde inte. Skolans rektor har nu fått och godkänt ett strafföreläggande med 30 dagsböter á 490 kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Hon har i förhör uppgett att hon inte visste om att olyckan skulle anmälas direkt, hon trodde det skulle vänta till polisrapporten var klar. 5

Åre får betala företagsbot för olycka i slamcentrifug När en drifttekniker försökte åtgärda en driftstörning i en slamcentrifug fastnade han med vänster hand mellan drivremmen och ett drivhjul. Tummen slets delvis av. Arbetsgivaren Åre kommun får nu betala företagsbot på 175 000 kronor för arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen. Olyckan inträffade 22 juni 2010 på Åre kommuns avloppsreningsverk i Vik. Driftteknikern skulle åtgärda en driftstörning i en slamcentrifug, och hade kopplat bort en fast skyddsanordning. Utan att strömmen till maskinen var frånkopplad började han sedan med vänster hand dra i en drivrem till maskinen. När drivaxeln roterade tillbaka följde handen med och tummen trasades sönder mellan remmen och drivhjulet. Olyckan avslöjade flera brister i arbetsmiljön och i kommunens arbetsmiljöarbete, och bristerna ledde till att Arbetsmiljöverket vände sig till åklagare och begärde åtalsprövning. En fast skyddsanordning på slamcentrifugen hade tagits bort, utan att någon undersökning och riskbedömning gjorts. Att bedöma riskerna vid arbetsmoment när en fast skyddsanordning monteras bort är av stor vikt för att arbetet ska kunna utföras säkert och för att förebygga olycksfall påpekade verket. Arbetet utfördes också utan att maskinen hade säkert stoppats, strömmen var påkopplad. Driftteknikern kände inte till riskerna med arbetet, och det fanns heller inte någon rutin eller instruktion till de anställda hur arbetet skulle göras och att strömtillförseln skulle brytas vid den aktuella typen av arbete. Enligt Arbetsmiljöverkets bedömning hade olyckan inte inträffat om den fasta skyddsanordningen inte monterats bort eller krafttilförseln till centrifugen i vart fall kopplats bort. Olyckan hade heller inte kunnat inträffa om arbetsgivaren undersökt och bedömt hur arbetet skulle utföras säkert, och sett till att driftteknikern fått tillräckliga instruktioner om hur arbetet skulle utföras säkert. I begäran om åtalsprövning påpekar Arbetsmiljöverket också att Åre kommun brutit mot den direkt straffsanktionerade bestämmelsen i arbetsmiljöförordningens 2, att olycksfall som lett till svårare personskada utan dröjsmål ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Olyckan inträffade 22 juni, men anmäldes först 15 oktober. Kammaråklagare Christer Forsman vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund bedömer arbetsmiljöbristerna på samma sätt som Arbetsmiljöverket. Han har därför gett Åre kommun ett strafföreläggande med företagsbot på 175 000 kronor för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada och brott mot arbetsmiljölagen. Åre kommun har godkänt strafföreläggandet. Brister i Postens förebyggande arbete Det var ovanligt mycket gods på postterminalen på Krutgatan i Göteborg, och ont om utrymme för trucktrafiken. När en truck skulle vända tryckte den till flera gallerburar så att en anställd klämdes mot en betongpelare och skadades svårt i vänster ben och fot. Olyckan har lett till att Posten tvingas betala 200 000 kronor i företagsbot för arbetsmiljöbrott. Den skadade kvinnan var vice lagledare och höll vid tillfället på att föra upp produktionsdata på en anslagstavla vid en betongpelare. Runt omkring stod ett stort antal tomma gallerburar, trots att det var utanför anvisat område som markerats med streck i golvet. Det var trångt på platsen och därför kom en vändande truck att stöta till några gallerburar så att de trycktes upp mot betongpelaren där vice lagledaren stod. Hon fördes till sjukhus med omfattande skador på vänster ben, bland annat en underbensfraktur. Personalen hade påtalat risken med hanteringen av gallerburar vid stora postmängder flera gånger till arbetsgivaren, utan att några åtgärder vidtogs. I Postens egen olycksfallsutredning framkommer att det fanns uppenbara brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet på terminalen, då tillbudsrapporteringen i syfte att förebygga arbetsskador inte fungerat. Ett skyddsräcke hade sannolikt förhindrat olyckan, och efteråt har också ett räcke monterats på platsen. Arbetsmiljöverket konstaterade att det fanns ett klart samband mellan olyckan och arbetsgivarens försummelse att göra något åt de påtalade riskerna. Därför vände man sig till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål med en begäran om åtalsprövning. Den har nu gett till resultat att Posten Meddelande AB fått och godkänt ett straffföreläggande med företagsbot på 200 000 kronor för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Institutionschefer får inte prövningstillstånd i HD fällande dom står fast Högsta domstolen beviljar inte prövningstillstånd, och därmed står hovrättens dom mot Tunagårdens chef och biträdande chef fast. De båda dömdes i juli förra året till villkorlig dom och 80 dagsböter för arbetsmiljöbrott sedan en behandlingsassistent mördats av en intagen 15-årig pojke. Tunagården utanför Malmö drivs av Statens institutionsstyrelse. Här bor och behandlas nio sexuellt störda pojkar. Den 11 maj 2008 knivmördade en då 15-årige pojke en 43-årig kvinnlig behandlingsassistent. Han hade tvångstanken att ha sex med henne, men insåg att för att få det måste han först döda henne. Kort efteråt dömdes pojken för mord till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Men händelsen skulle prövas rättsligt ännu en gång sedan kammaråklagare Lotten Loberg vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål åtalat Tunagårdens två högsta chefer för arbetsmiljöbrott. Malmö tingsrätt gick helt på åklagarens linje. De båda cheferna brast i ansvar i vart fall av oaktsamhet när de dels inte såg till att pojkens farlighet och riskerna i arbetet blev föremål för sakkunnig bedömning, dels genom att inte vidta de andra säkerhetsåtgärder som åklagaren angett och som uppenbarligen varit påkallade. Sambandet mellan dessa brister och mordet var, enligt tingsrätten, klart. Om man utrett hur farlig pojken var och vilka risker han innebar för personalen så hade det med största sannolikhet mynnat ut i konstaterandet att det inte var försvarligt att ha honom kvar på Tunagården. En omplacering till en institution med en högre grad av säkerhet hade varit ofrånkomlig. Därmed hade också den tragiska händelsen med /behandlingsassistenten/ kunnat undvikas. De båda cheferna dömdes till villkorligt och 60 dagsböter vardera för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död (Tema Arbetsmiljö nr 9/2010 och 8/2011). Såväl cheferna som åklagaren överklagade domen, men utan framgång. Hovrätten över Skåne och Blekinge kom liksom tingsrätten fram till att påföljden skulle vara villkorlig dom i förening med dagsböter, men ansåg att antalet dagsböter borde vara högre. Antalet dagsböter sattes därför till 80 för såväl institutionschefen som för biträdande institutionschefen. Båda cheferna överklagade domen till Högsta domstolen, som nu beslutat att inte bevilja prövningstillstånd. Därmed står hovrättens dom fast. 6

Gammalt vitesföreläggande fastställs trots att förhållandena ändrats kraftigt Trots att förhållandena kraftigt ändrats sedan beslutet, så fastställer Kammarrätten i Göteborg nu Arbetsmiljöverkets vitesföreläggande från april 2009 för att minska arbetsbelastningen för socialsekreterarna i Borås. Arbetsmiljöverket besökte 2008 Borås kommun för att inspektera arbetsmiljön för socialsekreterarna. Syftet var bland annat att undersöka förekomsten av stress och hög arbetsbelastning och vad kommunen gjort för att minska risken för ohälsa. Representanter från fackförbunden SSR och SKTF påpekade då att frågorna angående hög arbetsbelastning och lokaler varit ständigt återkommande sedan en omorganisation 2005. Arbetsbelastningen upplevdes fortfarande som hög på alla avdelningar. Många hade mycket flextid som var svår att ta ut i ledighet. Inspektionerna ledde senare, i april 2009, till ett föreläggande om att vidta åtgärder i fråga om arbetsbelastning, våld och hot i arbetsmiljön, utbildning i bemötande av utåtagerande klienter och rutiner för introduktion. Till föreläggandet var kopplat ett vite på 400 000 kronor. Kravet för arbetsbelastning var att kommunen utifrån egna utredningar och framtagna viktningsmetoder ska vidta åtgärder så att varje enskild handläggare avlastas de ärenden som överstiger den mängd ärenden som utredningen visar är det största antal handläggaren kan ansvara för samtidigt inom ordinarie arbetstid. Tid för kringuppgifter, introduktion av nyanställda och mentorskap ska beaktas. Arbetet ska vidare organiseras så att det finns stöd, möjlighet till återhämtning och reflektion i det dagliga arbetet. Kommunen överklagade Arbetsmiljöverkets beslut. De delar av föreläggandet som avsåg våld och hot och bemötande av utåtagerande klienter ansåg då även Arbetsmiljöverket kunde undanröjas. I fråga om socialsekreterarnas arbetsbelastning och introduktionsrutiner höll dock verket fast vid sin bedömning att föreläggandet var motiverat, kraven var inte uppfyllda. Förvaltningsrätten i Göteborg höll inte alls med och undanröjde Arbetsmiljöverkets beslut i sin helhet (Tema Arbetsmiljö nr 4/2011), och motiverade detta bland annat med en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen i ett arbetsskadeärende. Förvaltningsrätten efterlyste också vetenskaplig forskning om risker för ohälsa och olyckor för den aktuella typen av arbetsplats. Liksom vetenskaplig forskning som visar vilken arbetsbelastning som är optimal ur arbetsmiljösynpunkt. Arbetsmiljöverket överklagade till kammarrätten och yrkade att Förvaltningsrättens dom skulle undanröjas och verkets beslut från april 2009 fastställas. Borås kommun å sin sida menade att överklagandet skulle avslås, i andra hand att vitet skulle sättas ned. Kommunen framhöll bland annat att socialsekreterarnas arbetsbelastning minskat kraftigt, mängden ärenden per handläggare har sedan 2009 sjunkit och gör så fortfarande. Kammarrätten i Göteborg konstaterar att rättens prövning avser de förhållanden som rådde vid tiden för Arbetsmiljöverkets beslut. Frågan är om Arbetsmiljöverket haft fog för sitt beslut att med vite förelägga kommunen att vidta åtgärder för att minska socialsekreterarnas arbetsbelastning, och om kraven är proportionerliga. Ett föreläggande enligt arbetsmiljölagen syftar till att få till stånd åtgärder som förbättrar arbetsmiljön. Vid tiden för ett ingripande behöver det inte ha uppstått något missförhållande i skyddshänseende eller finnas redovisade ohälsotal för en arbetsplats. Det räcker att Arbetsmiljöverket anser att det finns ett behov av att förebygga sådana påpekar Kammarrätten. När Arbetsmiljöverket i april 2009 fattade beslut om vitesföreläggande fanns det fortfarande vissa brister i fråga om socialsekreterarnas arbetsbelastning, och verket får därför anses ha haft anledning att i förebyggande syfte ingripa mot kommunen konstaterar Kammarrätten. Att kommunen i tiden efter föreläggandet vidtagit ett antal åtgärder för att minska arbetsbelastningen och att socialsekreterarnas arbetssituation numera förbättrats leder inte till någon annan bedömning. De krav Arbetsmiljöverket ställt bygger på kommunens egna utredningar och viktningsmetoder, som i sin tur utgår från kommunens erfarenheter av arbetet. Viktningsmetoderna har tagits fram i samverkan mellan kommunen och de anställda. Kraven får därför anses proportionerliga förklarar Kammarrätten. Förvaltningsrättens dom ändras, och Arbetsmiljöverkets beslut från april 2009 fastställs. Ursprungligen omfattade föreläggandet flera punkter. Numera återstår endast den punkt som rör socialsekreterarnas arbetsbelastning, och därför sätts vitet ner till halva beloppet, 200 000 kronor. Borås kommun har nu tiden fram till 30 september att rätta sig efter föreläggandet. Kammarrätten i Göteborg, mål nr 2226-11. Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr 2801-10. Kranhytt rasade åkeri åtalsanmäls för obesiktad utrustning En chaufför på Assar Norbergs Transport i Harads AB lastade av timmer när kranhytten plötsligt lossnade från sina fästen och rasade drygt två meter med fören i. Åkeriet har nu åtals- chaufanmälts för att hytten inte var besiktad i föreskriven ordning. Olyckan inträffade 6 mars i år vid SCA:s virkesterminal i Murjek. Chauffören höll på att lasta av sin timmerbil, en Volvo FH16 med fordonskran och kranhytt. Han jobbade inifrån kranhytten när den utan förvarning släppte från sina fästen, rasade 2,5 meter och vändes upp och ner. Chauffören skadades och fördes till sjukhus. Kranhytten var av fabrikat Fegenhytten, rörlig i höjdled längs skenor. Hyttens grundläge var 1,80 meter ovan mark, maximalt upplyft nådde den 3 meter. När polis kom till platsen kunde de konstatera att hytten var i allmänt dåligt skick och att åkeriet inte kunde visa upp något besiktningsintyg. Att hytten inte var besiktad medgav åkeriet vid kontakt med Arbetsmiljöverket, och man uppgav också att den fordonskran som användes inte var besiktningspliktig eftersom den hade ett lastmoment som inte översteg 12 tonmeter. Det är helt korrekt att kranen inte är besiktningspliktig, men det är kranhytten, påpekar Arbetsmiljöverket. En kranhytt (maskindriven lyftanordning avsedd för lyft av arbetstagare) får användas bara om såväl montage- som återkommande besiktning har utförts. Bestämmelser om detta finns i bilaga 1 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6). Arbetsmiljöverket hävdar att Assar Norberg Transport i Harads AB brutit mot direkt straffsanktionerade bestämmelser genom att använda en kranhytt som inte besiktats, och därför har åkeriet åtalsanmälts. Normal påföljd för att ha använt en obesiktad fordonskran eller fordonshytt är företagsbot på 20 000 kronor. 7

Ord står mot ord olyckan anmäldes hävdar Carema Ord står mot ord, säger Carema Cares regionchef Maria Edelswärd Karlsson med anledning av att Arbetsmiljöverket åtalsanmält företaget för att inte ha anmält en olycka på ett gruppboende i Halmstad. Hon hävdar att verksamhetschefen följt rutinerna och skickat in anmälan till Arbetsmiljöverket och att anmälan kommit bort i posthanteringen. Den 31 maj 2010 halkade och skadade sig en kvinnlig anställd på Carema Orkidéns gruppboende Morellvägen i Halmstad i samband med köksarbete. Hon slog i axel och huvud och fick en fraktur i handen. Enligt Arbetsmiljöverket anmäldes olyckan först 22 september 2011, närmare 1 ½ år efter händelsen, och därför åtalsanmäldes Carema (Tema Arbetsmiljö 4/2012). Men Carema Care sände en anmälan till Arbetsmiljöverket i direkt anslutning till olyckan förklarar regionchefen Maria Edelswärd Karlsson. Därefter har även en kompletterande anmälan sänts till Arbetsmiljöverket under förra hösten. Tyvärr är det så att ord står mot ord. Vår verksamhetschef har följt rutinerna och Det inte är visat att Sunnerbo Tak AB delgivits Arbetsmiljöverkets vitesförbud. Därför avslår Förvaltningsrätten i Stockholm verkets ansökan om att vite ska dömas ut. Vid en inspektion den 3 november 2010 på Sunnerbo Taks tillfälliga arbetsställe vid Fyrgatan i Märsta upptäckte Arbetsmiljöverket brister beträffande fallskyddet. Verket förbjöd därför med omedelbar verkan företaget att utföra arbete på en höjd över två meter om inte vissa villkor var uppfyllda. Förbudet var förenat med ett vite om 50 000 kronor. När Arbetsmiljöverket den 4 januari 2011 gjorde ett uppföljningsbesök kunde man konstatera att villkoren i förbudet inte var uppfyllda. skickat in anmälan till Arbetsmiljöverket, per brev, samtidigt med att dokumentationen sändes till Försäkringskassan, som har bekräftat att handlingarna har kommit in. När sedan en annan verksamhetschef fick samtal från facket, som i sin tur hade fått information om att vi påstods inte ha lämnat in anmälan till Arbetsmiljöverket, så gjordes anmälan en gång till i samma fråga. Ärendet finns nu hos polisen och Carema inväntar åklagarens besked om hur man avser att gå vidare säger Maria Edelswärd Karlsson som i övrigt inte vill kommentera åtalsanmälan och brottsmisstanken. Vi måste tyvärr konstatera att vi inte kommer längre i vår utredning kring vad som kan ha gått snett i brevkommunikationen. Det inträffade har medfört att Carema vidtagit åtgärder för att förhindra en upprepning. I sammanhanget är det viktigt att berätta att vi har ändrat till en ny rutin som innebär att vi numera alltid sänder digitala handlingar. På så vis undviker vi risken med att en handling kan komma bort i posthanteringen, säger Maria Edelswärd Karlsson. Vi har redan väldigt tydliga processer för hur anmälningar till Arbetsmiljöverket ska gå till och nu säkerställer vi att alla medarbetare verkligen följer dessa. Inte visat att vitesförbud delgivits korrekt Verket vände sig då till Förvaltningsrätten i Stockholm och begärde att vite på 50 000 kronor skulle dömas ut, och påpekade att några skäl för jämkning fanns inte. Förvaltningsrätten avslår nu ansökan av formella skäl. En av förutsättningarna för att vite ska kunna dömas ut är att det beslut (vitesförbudet) som ligger till grund för ansökan har delgivits adressaten förklarar Förvaltningsrätten. Det Arbetsmiljöverket kunnat visa upp som mottagningsbevis är ett utdrag från postombudet ICA Kvantum Malmborgs Caroli där det anges att en viss försändelse den 12 november 2010 överlämnats till mottagaren. Det duger inte anser Förvaltningsrätten. Eftersom det inte är visat att Sunnerbo Tak AB delgivits vitesförbudet så finns det heller inga lagliga förutsättningar att döma ut vitet. Stuveri riskerar åtal anmälde inte olycka och allvarligt tillbud På mindre tid än en månad inträffade en allvarlig arbetsolycka och ett allvarligt tillbud på Söderhamns Stuveri och Hamn AB. Ingendera anmäldes på ett korrekt sätt till Arbetsmiljöverket, och bolaget har därför åtalsanmälts. Den 1 september 2011 fick Arbetsmiljöverket ett meddelande från Polisen i Gävleborgs län om att en arbetsolycka skett på Söderhamns Stuveri och Hamn AB den 27 juli. När verket undersökte saken visade det sig att en anställd trampat igenom ett virkespaket och ramlat och vridit foten mycket illa. Räddningstjänst fick tillkallas för att få loss mannen, som tvingades till tre veckors sjukskrivning på grund av de skador han ådrog sig vid olyckan. Den 29 september anmälde arbetsgivaren ett tillbud som inträffat 30 juni. En anställd hade då knuffats omkull av lasten på en traktors gafflar. Bara lyckliga omständigheter gjorde att han undkom allvarligare skador konstaterar Arbetsmiljöverket. Både olyckan och tillbudet var av sådan karaktär att de skulle ha anmälts enligt 2 i arbetsmiljöförordningen. Trots det anmäldes aldrig olyckan till Arbetsmiljöverket, och tillbudet först efter tre månader. Därmed har arbetsgivaren brutit mot en direkt straffsanktionerad bestämmelse förklarar verket, och åtalsanmäler Söderhamns Stuveri och Hamn AB. Kontakta redaktionen! Har du synpunkter på innehållet? Frågor, tips eller önskemål? Hör då av dig till redaktionen. Enklast genom e-post, eller telefon. Svårt att få tag i domar och annat material som det refereras till i nyhetsbrevets texter? Hör av dig så hjälper vi till. Har du frågor som rör arbetsmiljö, din egen eller andras? Vi hjälper till att finna svar och lösningar efter bästa förmåga. Saknar du något nummer av nyhetsbrevet, eller behöver du fler ex av någon utgåva? Kontakta redaktionen! Redaktör och ansvarig utgivare: Hans Olof Wiklund Prenumeration: Helår, 14 nr, kostar 2 900:- + moms (3 074:-) PlusGiro: 31 12 35-6. Bankgiro: 213-3742 8 Nr 5/2012 11 maj Tema Arbetsmiljö Tema Arbetsmiljö. Citera gärna, men ange källan. www.temaarbetsmiljo.se Tema Arbetsmiljö produceras, trycks och ges ut av Tema Arbetsmiljö AB. Adress: Skolvägen 1, 642 34 Flen Telefon: 070-581 79 81 Fax: 0157-105 44 e-post: temanyhetsbrev@telia.com