RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS 2011

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS 2011 KS 2011-08-29, 134

Innehåll Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 4.1 Kommunens totala riskbild (ej prioritetsordning) 4.2 Identifierade och värderade risker 4.3 Exempel på olika scenarion och några exempel på konsekvenser 4.4 Verksamheter som kan ge negativ påverkan på miljön 4.5 Kritiska beroenden 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extraordinär händelse 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extraordinär händelse 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat

Förord I lagen (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och i höjd beredskaps första paragraf framgår att: Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalyser kan inte göras fristående från krishanteringssystemets övriga verksamheter. Analysen ligger som grund för fortsatt arbete, och ska leda till att vi minskar sårbarheten i samhället samt förbättrar vår förmåga att hantera kriser. Målet är att Hofors kommun har god kunskap om hot, risker och sårbarheter som kan påverka kommunens funktionsförmåga och att konsekvenserna för hela samhället har analyserats. Syften med att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser är att öka medvetandet och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns inom det egna verksamhetsområdet. Ett annat viktigt syfte är att få fram ett underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten skapa ett tryggt samhälle för våra medborgare. Årlig uppföljning av arbetet är viktig för att underlätta för nämndernas verksamhetsplanering och budgetarbete. Analysen är framtagen i enlighet med MSB s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) anvisningar, definitioner och indikatorer för förmågebedömning. Analysen godkänns och fastställs av kommunstyrelsen. Hofors i augusti 2011 Eira Källgren Säkerhetssamordnare

1. Övergripande beskrivning av kommunen I Hofors kommun bor ca 9 700 invånare. I kommunen finns två församlingar, Hofors (7 100 inv) och Torsåker (2 700 inv). I Hofors kommun är ca 22 % av invånarna under 20 år och ca 24 % över 65 år. Kommunen upptar en yta av ca 411 km² och genom stora delar av kommunen rinner Hoån. Inom kommunen finns stora arealer skog. Riksväg 80 i öst-västlig riktning och riksväg 68 i nord-sydlig riktning, samt Gävle Dalabanan är de stora trafiklederna genomkommunen. Näringslivet i Gästrikland präglas av tung industri. Detta påverkar regionens och kommunens riskbild, dels genom industriernas egna verksamheter, dels genom transporter av farligt gods till och från anläggningarna. Även transporterna av farligt gods genom kommunen är omfade. Barkhy Barkhy Barkhy Edsken Edsken Edsken Edsken Edsken Edsken Hofors Hofors Långnäs Långnäs Långnäs Långnäs Långnäs Långnäs Fagersta Fagersta Fagersta by by by by Fagersta Fagersta Fagersta by Råbacka Råbacka Råbacka Råbacka Råbacka Råbacka Torsåker Torsåker Hästbo Hästbo Hästbo Hästbo Hästbo Hästbo Gammelstilla Gammelstilla Gammelstilla Gammelstilla Gammelstilla Gammelstilla Bodås Bodås Bodås Bodås Bodås Bodås Bagghy Bagghy Bagghy Bagghy Bagghy Bagghy 1.

2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Riskhanteringsgruppen har haft ett antal möten där anvisningarna har tolkats och översatts till att användas ute i verksamheterna. Den risk- och sårbarhetsanalys som genomfördes för förra mandatperioden har legat till grund för det aktuella arbetet. En grovanalys genomfördes den gången enligt den s.k. ROSA-metoden. Metoden bygger på stor delaktighet och underifrånperspektiv, och den är utvecklad för scenariobaserade sårbarhetsanalyser. Ambitionen att integrera analysarbetet i den normala verksamhetsplaneringsprocessen har tagit ett par steg framåt. Grovanalysen identifierade då ett antal risker som gruppen valde att analysera djupare. Riskområdena spreds över verksamheterna, man valde olika områden som låg verksamheten närmast. Inför föreliggande analys har verksamheterna i egna arbetsgrupper reviderat sina analyser och i vissa fall utökat med nytt scenario. 3. Övergripande beskrivning av identifierade samhällsviktiga verksamheter Samhällsviktig verksamhet kan delas i två delar, offentlig verksamhet och privat verksamhet. Med offentlig verksamhet menas de verksamheter som kommunen, landstinget eller staten svarar för direkt eller indirekt genom olika bolagskonstellationer. Inom kommunen finns många samhällsviktiga verksamheter såsom VA-verksamhet, vård och omsorg, kostförsörjning och räddningstjänst. Till samhällsviktig verksamhet hör även kommunens ledningsförmåga. Landstinget bedriver även samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Dit hör vårdcentral och ambulansverksamhet. Till den statliga sidan hör polisen, försäkringskassans verksamhet och statliga vägar. Till samhällsviktig verksamhet hör också energiförsörjning, fjärrvärmeproduktion, elektroniska kommunikationer, finansiella tjänster, dagligvaruhandel och drivmedelsförsörjning. Under våren 2011 har ett intensivt arbete pågått i kommunen med anledning av Projekt Styrel. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Energimyndigheten styr arbetet med föreskrifter och instruktioner. I arbetet har samhällsviktig verksamhet i detalj identifierats och prioriterats enligt förskrivna kriterier.

I händelse av en extraordinär situation kommer kvalitén på information att få en mycket framträdande roll. Såväl intern information som information till allmänhet och media måste ha en hög prioritet. Kommunen har en fastställd informationspolicy som ska gälla i vardagen men också vid mindre olyckor och händelser. Vid en extraordinär händelse, då bl.a. kommunens krisledningsnämnd samlats, kommer kommunens krisinformationsplan att gälla. En stor risk bedöms vara hur informationen kan tas emot. Även om information produceras kan förutsättningen att tillgodogöra sig den variera. Här måste man försäkra sig om tillgång till radio t.ex. batteriradio eller bilradio, ifall andra kommunikationskanaler inte fungerar som t.ex. Internet, Tv, telefon m.m. Kommunala verksamhetsområden Vård och omsorg Förskola och skola Kostverksamhet Kommunledning och administration Samhällsplanering, bygg- och miljöverksamhet Kommunala ansvarsområden som uppdragits till annan aktör Inom nedanstående områden har kommunen uppdragit åt annan aktör, genom avtal, kommunalförbund eller bolag, att bedriva verksamheten. Det är aktörens ansvar att ha den beredskap som krävs utifrån lagstiftning och överenskommelser. Kommunen har att följa upp detsamma för att säkerställa nödvändig trygghet och säkerhet. Teknisk verksamhet - Hofors Hus AB, helägt kommunalt bolag Hofors Elverk AB IT-verksamhet - Hofors Hus AB VA - Gästrike Vatten AB Återvinning Gästrike återvinnare Räddningstjänst Gästrike Räddningstjänst Värme HEAB Hofors Energi AB Telefonväxel itell AB 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 4.1 Kommunens totala riskbild Farligt gods, olyckor på väg och järnväg Pandemi Händelser som kan drabba omsorg, skola och kommunledning Olyckor inom industrin (Ovako) Större bränder Störningar i IT-verksamheten och telefoni

Elförsörjning Störningar i vattenförsörjning Olyckor som påverkar miljön Hot mot personal 4.2 Identifierade och värderade risker Med ROSA-metoden valdes nedanstående händelser ut efter en grovanalys av ett större antal tänkbara händelser. 1 2 3 4 5 7 8 6 9 1. Pandemi Omfade global smittspridning, företrädesvis av influensatyp 2. Långvarigt elavbrott eller effektbrist stor påverkan på samhällsviktig verksamhet 3. Naturkatastrof översvämmning snökaos eller liknande skadar infrastruktur såsom elnät, telenät, vägar, och järnvägar 4. Allvarlig bussolycka med barn kommunens förmåga att hantera händelsen utöver räddningstjänstens insatser 5. Förgiftad mat eller förgiftat vatten 6. Gasolycka eller farligt utsläpp 7. Storbrand I kommunal anläggning 8. Sabotage 9. Försvunnet skolbarn 4.3 Exempel på olika scenarion och några exempel på konsekvenser Pandemi - med stor spridning på arbetsplatser. Allvarliga konsekvenser både inom kommunen och för allmänhet. Stor del av anställd personal blir sjuka.

Elavbrott - Svenska Kraftnät beslutar om bortkoppling av vissa delar av Sveriges elnät. Kan även utlösas via automatik. Brist på vatten, kärnbränsle, olja/bensin/diesel och fastbränsle. Ej tillräcklig överföringskapacitet. Matförsörjningen blir påverkad. Gamla klarar sig inte lika bra som en fullt frisk, eftersom de ofta har dåligt allmäntillstånd. Vid större elavbrott slås all kommunal verksamhet ut. Svåra konsekvenser för främst äldreomsorg men även för övrig kommunal service. Naturkatastrof - Storm med stor förödelse inom kommunen. Begränsad framkomlighet. Eloch vattenförsörjning påverkas. Livsmedelsförsörjning påverkas. Plundringar. Naturkatastrof som orkan eller kraftig storm (förorsakad av klimatförändring). Personskador, materiella skador. El, vatten, kommunikationer slås ut. Översvämning - Dammbrott i Hyn -> Dammbrott i Tjärnäs. Vatten i ställverket -> Elavbrott. Vatten i vattenverk/avloppsverk m.m. Vatten i byggnader. Ovako under vatten. Rv 80 avspolad. Snökaos - Personalen tar sig inte till jobbet. Dygnet-runt-verksamhet mycket sårbar. Större snöoväder med oframkomliga vägar. Snön trycker t.ex. in taket i ishallen under pågående match. Många människor skadas både hoforsbor, gästande lagspelare, anhöriga. Ev. döda. Röjning av byggmaterial. Omhändertagande av MÅNGA människor i chock. Allvarlig bussolycka - En buss, fullsatt med elever, har varit på dagsutflykt till Sälen. På hemvägen kör bussen av vägen och välter efter en kollision med en minibuss, som kommit över på fel sida i det hala väglaget. Bussen börjar brinna. Döda och skadade elever. Skolbussen mellan Torsåker Hofors kör i diket. Bussen är full med elever plus att några står i bussen. Ingen använder bälten. Ett antal barn dör samt flera blir allvarligt skadade. Omhändertagande av avlidna, skadade och oroliga anhöriga. Förgiftad mat eller förgiftat vatten - Omfade matförgiftningsutbrott vid t.ex. Hesselgrenska köket. Äldre och funktionshindrade personer blir allvarligt sjuka. Förorenat vatten, personal och allmänhet sjuka. Förgiftning av skolmaten. Elever och personal blir serverad förgiftad mat i skolan. Otjänligt vatten. Vattentäkten förorenad p.g.a. farligt gods från tågurspårning. Gasolycka - Gasexplosion/utsläpp på OVAKO. (Granne med Värnaskolorna). En tryckvåg från explosionen slår ut alla fönster på skolorna. Elever slås omkull, möbler far omkring av styrkan av explosionen. Många skadade, kaos uppstår. Radioaktivt skrot på OVAKO. Allmän panik/kaos. (På andra platser har det förekommit att radioaktiva komponenter följt med bland det inköpta skrotet.) Gasolycka, OVAKO, genom explosion. Döda, skadade, saknad personal. Explosionen hördes vida omkring. Oro sprids. Info saknas. Många människor måste kanske omhändertas. Giftigt utsläpp (farligt att inandas). Antingen ofrivilligt av någon fabrik men framför allt frivilligt utsläpp, som gör att luften direkt är livsfarlig att inandas. Storbrand - Skogsbrand med risk för spridning till kommunhus, Persgården, Petreskolan samt Persfallets förskola. Utrymning av lokalerna fungerar inte. Rökutveckling farlig för invånarna.

Storbrand på skola under verksamhet. I huvudbyggnaden på Petreskolan har några elever lekt med tändare under skoldagen. Ett antal täckjackor börjar brinna och därefter taket. Skolan fylls med giftig rök och elden sprider sig. Skolan utryms men några elever saknas. Storbrand i kommunhuset. Personskador och materiella skador. Elfel, olycksfall. Storbrand på Hantverkarn. 7-vånings servicehus, men ändå ett eget boende. Finns rökare och etyliker som bor där. Skyliften når inte de högre våningarna. Mycket svårt att evakuera alla tillräckligt snabbt. Brand uppstår i köket på Kanaljens förskola. Bortglömd kastrull som innehåller olja börjar brinna. Branden söker sig till fläkten. Släckning går inte att utföra. Plast i dörrkarmar. Giftig rök. 4.4 Verksamheter som kan ge negativ påverkan på miljön - Transport av farligt gods på järnvägen, R80 och R68 - Risk för föroreningar, utsläpp från industrin - Markföroreningar av nedlagd verksamhet, Sågen i Robertsholm - Utsläpp som beror på exempelvis inläckage eller processfel i avloppsreningsverket 4.5 Kritiska beroenden En verksamhet kan i sig ha god förmåga, men den brister i samma ögonblick som när ett beroendeförhållande visar brist. Sådana beroenden behöver analyseras djupare och åtföljas av åtgärdsplaner. Aktörer som kommunen måste ha ett fungerande samarbete med, och egna resurser som måste utvecklas, för att möta vid olika typer av extraordinära händelser är: - Blåljusorganisationerna - Snöröjning, anlitade entreprenörer - Drivmedelsleverantörer, bensinstationer - Bankväsendet - IT, telefoni, Tv och radio - Elförsörjning Reservkraft För en kommande bättre analys kommer kommunen att delta i länsstyrelsens projekt kring kritiska beroenden. Projektet inleds hösten 2011. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser - IT-verksamheten saknar resurser inom sitt område. - Omsorgen ser flexibla personallösningar, flexibelt nyttjande av egna fordon och uppbyggt samarbete med externa samarbetspartners som sina närmaste resurser - Befintlig reservkraft hos kommunens leverantör av telefonväxeltjänster - Alternativa kommunikationssätt finns i liten utsträckning Rakel (testas av elverket) och mobiltelefoni

- Kommunen har ett stort antal tillagningskök som kompenserar vid lokal större händelse kring produktionsköken - Kommunens geografiska belägenhet med närhet till kringliggande resurser - Samarbete med lokala åkerier (inga avtal finns) - Mobil reservkraft, Gästrike Vatten AB - Reservvattentankar, Gästrike vatten AB - Mobil tryckstegringsenhet, Gästrike vatten AB - Samarbete med drivmedelsföretag (avtal saknas) - Tilläggsavtal med Gästrike Räddningstjänst - Försvarsmakten - Andra nära liggande kommuner 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till extraordinär händelse Allmänt Förmågan kan anses vara god att motstå en kortare tids extra ordinär händelse utifrån de risk- och sårbarhetsanalyser som genomförts. Genom Gästrike Vatten AB och Gästrike Räddningstjänst försorg anses resurserna inom drickvattenförsörjning och räddningstjänst som goda och med hög grad av kompetens inom sina respektive områden. Elförsörjning i händelse av kris är mera sårbar då frågan om reservkraft inte är löst på ett tillfredställande sätt. Det påverkar i sin tur sårbarheten inom vattenförsörjningen. I föreliggande analys finns inte presenterat hur man planerar säkra upp elförsörjningen. Hofors Elverk AB har i sin verksamhet tydlig prioriteringsordning för olika händelser av avbrott i elförsörjningen. Vägtransporter R80 går genom samhället centralt och många mycket tunga och farliga transporter passerar varje dygn. Vi en eventuell olycka med farligt gods kan Hofors samhälle drabbas hårt. Vid en centralt belägen olycka kan trafiken alltid ledas om. Fjärrvärme, Teknisk verksamhet, Elförsörjning, Vattenförsörjning, Räddningstjänst, Telefoni Respektive utförare har i sina egna analyser och planer gjort möjliga säkerställningar för att kunna möta och motstå hot och risker. Respektive verksamhets förmåga har inte bedömts i kommunens övergripande analys. Som tidigare nämnts har kommunen att följa upp detsamma för att säkerställa nödvändig trygghet och säkerhet.

7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade hot och risker som kan leda till en extra ordinär händelse Enligt MSB s föreskrifter ska följande bedömningsnivåer användas avseende krishanteringsförmåga och samhällsviktig verksamhet. Nivå Beskrivning av förmågan 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Krisledningsförmåga Nivå 2 - Det finns en tydlig krisledningsorganisation som är dokumenterad. - Krisledningen disponerar lokaler och tekniska system för att kunna verka. Ambitionen är att samtliga berörda övergår till bärbara datorer i vardagen, för att undvika stående och åldrande teknik på ledningsplatsen. - Rutiner för information till allmänhet och media finns. - Ledningsplatsen saknar ännu reservkraft och kan därför inte verka fullt ut i händelse av elbortfall. Kommunen har i samråd med MSB utrett förutsättningar för en god ledningsplats. Förslag på åtgärdsplan har erhållits från MSB våren 2011. Kommunstyrelsen har att ta beslut om åtgärderna och att ansöka om statligt bidrag för genomförandet. Kommunens ledningsgrupp har dock i aug 2011 pga. rådande ekonomiska läge beslutat att låta utreda frågan på nytt i syfte att hitta en för kommunen mindre kostsam lösning. MSB ställer sig positiv till att bistå med ny utredning. Den inleds under hösten 2011. - Utbildning och övning har hittills skett regelbundet enligt uppsatta mål. Ny mandatperiod från 2011 innebär att ett antal nya ledamöter tillkommit i krisledningsnämnden. Utbildning och övning är planlagd under perioden augusti-november 2011. Genomförda övningar har haft beröringspunkter med beskrivet scenario. - Larmlistor uppdateras regelbundet. Kommunen har avtal med Gästrike Räddningstjänst om TiB (tjänsteman i beredskap) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. - Samarbetet med Länsstyrelse är god. - Det finns nätverk för samverkan, bl.a. ett krishanteringsråd som regelbundet träffas runt tema samhällsskydd och beredskap - Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen

Samhällsviktig verksamhet -kommunala verksamheternas förmåga att motstå allvarlig störning Kort sammanfattning per riskområde hämtat ur verksamheternas mera detaljerade beskrivning. Långvarigt elavbrott i skola - Nivå 2 Kända övade rutiner, med vissa oklarheter avseende information/kommunikation Storbrand i förskola/skola Nivå 2 Inövade rutiner Hot och våld i skolan Nivå 2 Rutiner enligt krisorganisation och likabehandlngsplan. Svårt att nå alla på skolan med information. Elavbrott inom vård och omsorg Nivå 3 Serviceplaner finns. Dokumenterad erfarenhet. Viss reservutrustning finns på avdelningarna. Reservkraft saknas. Brand i äldreboende Nivå 3 Aktuella planer och rutiner finns. Svårt att evakuera de gamla och sjuka. Förorenat vatten Nivå 1 Reservvattentäkt saknas, Tankbilar. Reservkraft finns. Pandemi Nivå 2 Omfördelning av personal inom verksamheterna. Aktuella hygienföreskrifter. Informationssäkerhet Nivå 2 Redundans viss beredskap för fysiska avbrott. Förmågan bedöms som god utom vid totalt haveri. Matförgiftning eller förorenat vatten inom äldrevård och skola Nivå 1 Rutiner finns i egenkontrollprogram för att förhindra förgiftning. Orsak kan spåras. Telefoni Nivå 1 Reservelverk finns. 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Under samma tid som verksamheternas analyser genomförts har man löpande vidtagit åtgärder som ska leda till ännu bättre förmåga att möta en kris. Det har rört sig om förbättrade rutinbeskrivningar, inköp av enklare praktisk utrustning och i en del fall förtydligade roller i händelse av kris. Man har däremot haft mindre lätt för att systematiskt tydliggöra bristerna i syfte att klarlägga eventuella kostnader som hör dit. Årets verksamhetsplanerings- och budgetprocess har därför ett knapphändigt underlag att beakta i fråga om kris och säkerhet. Kommunens ledningsgrupp är medveten om bristen och kommer att söka ett sätt att ännu bättre införliva krishanteringsfrågorna i den normala verksamhetsplaneringsprocessen.

Tydligt och genomgående i analyserna framgår vikten av att planera för tydliga åtgärder för att säkerställa behovet av RESERVKRAFT. De flesta verksamheterna ser att det beroendeförhållandet är det som gör verksamheten mest sårbar i händelse av bortfall. Även drivmedelsförsörjningen är ett kritiskt beroende som gör verksamheten sårbar Åtgärden att arbeta fram en pandemiplan har påbörjats men har av olika skäl haft en paus. I augusti sammankallas den grupp igen, som ska fullfölja planen för godkännande. En säkerhetsskyddsplan är ännu inte upprättad. Kommunens ledningsgrupp är angelägen om att en sådan arbetas fram i kommunen. Men av hänsyn till den stora arbetsbelastning som f.n. råder inom alla verksamheter, har kommunchefen omprioriterat arbetet med en säkerhetsskyddsplan till inledningen av 2012. Det kommande arbetet ska leda fram till en åtgärdsplan. Analysen ska även identifiera vilka anläggningar som kräver ett särskilt säkerhetsskydd. Ett systematiskt brandskyddsarbete, som förebygger kris, genomförs kontinuerligt med allt högre ambitioner och kvalitet i kommunen. Handlingsplan enligt LSO (lagen om skydd mot olyckor) som förebygger större olyckor finns upprättad och genomgår fn en grundlig revidering. En del verksamheter efterlyser ännu mera utbildning vilket föranleder en ny inventering och genomförande av kompletterande utbildning som inte redan finns planerad. Länsstyrelsen kommer under ett par års tid att driva ett par projekt som handlar om risker kring svår olycka inom kemisk industri och liknande (CBRNE kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva händelser ), temat kritiska beroenden samt inom temat social oro. Hofors kommun kommer att genom sin säkerhetssamordnare delta aktivt i projekten. Hofors kommun har i sin analys tidigare berört det första området. OVAKOS produktion medför stora risker. För att öka kunskapen och för att bättre kunna möta en händelse inom industrin ska en kommande analys lägga större fokus på ett sådant scenario i samarbete med OVAKO. Avseende risker kring social oro har säkerhetssamordnaren endast inledningsvis deltagit i en konferens anordnad av SKL (Sveriges kommuner och landsting) och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).